(1)

Genom rådets beslut 2006/42/EG (2) bemyndigades Lettland att till och med den 31 december 2009 tillämpa en särskild åtgärd som avviker från artikel 21.1 a i direktiv 77/388/EEG (3) i syfte att ange mottagaren såsom betalningsskyldig för mervärdesskatt på timmerleveranser eller tillhandahållande av relaterade tjänster. Genom rådets genomförandebeslut 2009/1008/EU (4) bemyndigades Lettland, med avvikelse från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG, att fortsätta att ange mottagaren som betalningsskyldig för mervärdesskatt i samband med timmertransaktioner till och med den 31 december 2012 (den särskilda åtgärden). Efter successiva förlängningar löper bemyndigandet ut den 31 december 2021 (5).

(2)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 4 april 2021 ansökte Lettland om bemyndigande att fortsätta att tillämpa den särskilda åtgärden. Genom samma skrivelse lämnade Lettland in en rapport om tillämpningen av den särskilda åtgärden.

(3)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater genom skrivelser av den 9 augusti 2021, och Spanien genom en skrivelse av den 10 augusti 2021, om Lettlands ansökan. Genom en skrivelse av den 10 augusti 2021 underrättade kommissionen Lettland om att den hade alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av ansökan.

(4)

Enligt Lettland är timmermarknaden, som utgör en av landets viktigaste ekonomiska sektorer, särskilt känslig för mervärdesskattebedrägerier, eftersom den domineras av ett stort antal mindre lokala aktörer och enskilda leverantörer. Särdragen hos marknaden och de berörda företagen har gett upphov till mervärdesskattebedrägerier som är svåra för de lettiska skattemyndigheterna att kontrollera. För att bekämpa detta missbruk har de lettiska skattemyndigheterna infört förfarandet för omvänd betalningsskyldighet för betalning av mervärdesskatt i samband med timmertransaktioner, vilket har visat sig vara mycket effektivt och minskat bedrägerierna inom denna marknad i betydande utsträckning, enligt den rapport som Lettland lämnat in.

(5)

I allmänhet beviljas särskilda åtgärder för avvikelse för en begränsad tid, så att det kan göras bedömning av om den särskilda åtgärden är lämplig och verkningsfull. Särskilda åtgärder för avvikelse ger medlemsstaterna tid att införa andra konventionella åtgärder på nationell nivå för att övervaka förflyttning av material, betalning av mervärdesskatt och beskattningsbara personers efterlevnad av skattereglerna, vilket bör göra det möjligt att hantera problemet fram till dess att den särskilda åtgärden upphör att gälla och på så sätt göra en förlängning av den särskilda åtgärden överflödig. En avvikelse som tillåter tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet beviljas endast i undantagsfall för specifika bedrägeriutsatta sektorer och utgör en sista utväg. Lettland bör därför genomföra andra konventionella åtgärder för att bekämpa och förebygga mervärdesskattebedrägerier på timmermarknaden innan den särskilda åtgärden enligt detta genomförandebeslut upphör att gälla, så att ingen ytterligare förlängning av den särskilda åtgärden behövs.

(6)

Lettland bör därför endast bemyndigas att tillämpa den särskilda åtgärden till och med den 31 december 2024.

(7)

I syfte att undvika störande effekter bör Lettland tillåtas att tillämpa den särskilda åtgärden utan avbrott. Det ansökta bemyndigandet bör därför beviljas med verkan från och med den 1 januari 2022, så att det blir tillämpligt omedelbart efter det att de tidigare reglerna enligt genomförandebeslut 2009/1008/EU upphört att gälla.

(8)

Den särskilda åtgärden kommer inte att ha någon negativ inverkan på de delar av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(9)

Genomförandebeslut 2009/1008/EU bör därför ändras i enlighet med detta.