(1)

Europeiska rådet har vid flera tillfällen framhållit att Erasmus+ måste stärkas och utvidgas. I de samråd som genomfördes i samband med halvtidsutvärderingen av Erasmus+ (2014–2020), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (3), och om det program som skulle ersätta det programmet (4), konstaterades det att det fanns ett behov av att programmets tillämpningsområde, uppbyggnad och genomförandemekanismer skulle bibehållas. Samtidigt uttrycktes behovet av ett antal förbättringar, såsom att programmet borde göras mer inkluderande, enklare och mer hanterbart för bidragsmottagarna.

(2)

Både i förordningen om Erasmus+ och i förordningen om Europeiska solidaritetskåren föreskrivs att kommissionen ska utarbeta en ram för inkluderingsåtgärder för personer med begränsade möjligheter (5). Med beaktande av likheterna mellan Erasmus+-programmet och programmet för Europeiska solidaritetskåren när det gäller vissa målgrupper (personer med begränsade möjligheter i Erasmus+-programmet och unga med begränsade möjligheter i programmet för Europeiska solidaritetskåren), genomförandestrukturer och finansieringsstrukturer, bör en gemensam ram för inkluderingsåtgärder fastställas.

(3)

Ramen för inkluderingsåtgärder bör ta hänsyn till de insatsområden för globala utmaningar som anges i punkt 4 i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (6), liksom till EU:s arbetsplan för idrott 2021–2024. De organisationer som får bidrag inom ramen för programmen spelar en viktig roll i inkluderingsarbetet, särskilt när det gäller att utveckla organisationen, införskaffa och bygga upp större kapacitet att hantera inkluderingsprojekt och tillgänglighetskrav, främja inkludering i organisationen samt nå ut till och stödja deltagarna före, under och efter projektet.

(4)

I vissa fall är personer med begränsade möjligheter mindre benägna att delta i programmen av ekonomiska skäl, antingen på grund av deras ekonomiska situation eller på grund av de högre kostnader för att delta som deras specifika situation medför, vilket ofta är fallet för personer med funktionsnedsättning. I sådana fall skulle deras deltagande kunna främjas genom riktat ekonomiskt stöd.

(5)

Bristande medvetenhet om att det finns särskilda åtgärder för personer med begränsade möjligheter kan medföra att dessa målgrupper deltar i lägre grad. Det behövs större insatser för att sprida information och öka medvetenheten om vilka möjligheter som finns och hur de kan utnyttjas.

(6)

Organisationerna uppmanas att arbeta med inkludering och mångfald för att möta sina egna och samhällets behov. Personal inom organisationen som särskilt arbetar med frågor som rör inkludering och mångfald och deltagare med begränsade möjligheter kan dra nytta av att arbeta tillsammans med kollegor från andra organisationer för att stödja personer med begränsade möjligheter. Olika stödformer som exempelvis utbildning, ömsesidigt lärande och jobbskuggning kan organiseras i syfte att hjälpa dem att förbättra sin kapacitet på området.

(7)

Det är viktigt att ha en stark stödjande strategi för deltagare med begränsade möjligheter för att undanröja de hinder som gör att de inte kan delta fullt ut i programmen.

(8)

Inkludering och mångfald ingår i kriterierna vid urvalet av ansökningar och tilldelningen av ekonomiskt stöd. Projekt av hög kvalitet som arbetar aktivt med inkludering och mångfald och som omfattar deltagare med begränsade möjligheter kan prioriteras vid tilldelningen av bidrag.

(9)

Information till personer med begränsade möjligheter bör ges i den personliga miljön på ett sätt som är anpassat till deras särskilda informations- och tillgänglighetsbehov. En viktig framgångsfaktor i arbetet med att nå ut till underrepresenterade grupper är att samarbeta med berörda parter som arbetar med dessa målgrupper och att involvera användare på lokal och regional nivå.

(10)

Man bör ta fram kvalitativa och kvantitativa data genom särskild övervakningsverksamhet med specifika indikatorer för att gradvis kunna använda programmens budget på ett ännu mer strategiskt och riktat sätt.

(11)

Inkluderingsåtgärder kan redan ha vidtagits i ett nationellt sammanhang. Komplementaritet och synergier med de åtgärder som införs genom denna ram kan bidra till bättre resultat i arbetet med att nå ut till och stödja deltagare med begränsade möjligheter.

(12)

Detta beslut och de efterföljande handlingsplanerna för inkludering bör vara förenliga med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (7). De bör också säkerställa full respekt för rätten till icke-diskriminering och främja tillämpning av artikel 21 i stadgan.

(13)

Många olika aktörer arbetar med att skapa större mångfald i Erasmus+-programmet och programmet för Europeiska solidaritetskåren och att göra programmen mer inkluderande. De bidrar också till utveckling av idéer och nya eller förbättrade mekanismer och fungerar som viktiga aktörer för att sprida arbetet med inkludering och mångfald.