(1)

Den 2 oktober 2019 meddelade Världshandelsorganisationen (WTO) sitt beslut i skiljeförfarandet i European Communities and Certain Member States – Measures Affecting Trade in Large Civil Aircraft, WT/DS316/ARB. Beslutet gav Förenta staterna (USA) rätt att begära tillstånd att införa motåtgärder på en nivå som inte överstiger 7,5 miljarder US-dollar årligen som svar på EU:s subventioner till Airbus. Den 18 oktober 2019 införde USA en värdetull på 25 % på import av bl.a. icke-mousserande viner som exporteras till USA från Tyskland, Spanien, Frankrike och Förenade kungariket. Denna extraordinära, orättvisa och oförutsägbara situation har en allvarlig och skadlig inverkan på den globala handeln med alla unionens viner. USA har ytterligare hotat att tillämpa en värdetull på 100 % på franska mousserande viner som svar på den franska skatten på digitala tjänster (GAFA-skatten).

(2)

De importtullar som införts av USA har en direkt och kännbar inverkan på unionens vinhandel på den amerikanska marknaden, som är unionens största exportmarknad för jordbruksprodukter, och då i synnerhet viner, sett till både exportens värde och volym. Under 2018 uppgick unionens vinexport till USA till totalt 6,5 miljoner hektoliter, vilket motsvarar 4 miljarder euro. Unionens vinexport till USA motsvarar vanligtvis 30–40 % av det globala exportvärdet för unionsviner.

(3)

De höjda importtullar som införts av USA har en skadlig inverkan på alla unionens viner, inte bara på icke-mousserande viner med ursprung i de fyra medlemsstater som omfattas av de ökade importtullarna. Anseendet hos och handeln med alla unionsviner på den amerikanska marknaden påverkas därmed negativt. Ett vins anseende bestäms inte bara av dess kvalitet utan också av dess pris och det upplevda förhållandet mellan pris och kvalitet. Detta gäller särskilt viner i låg- till mellanprisklassen, som i absoluta tal påverkas mer av en importtull på 25 % än dyrare viner som köps av vinkännare för vilka en prishöjning inte verkar avskräckande. På den amerikanska marknaden tävlar unionsviner med viner från bl.a. Sydamerika, Australien eller Sydafrika. Mot bakgrund av denna hårda och intensiva konkurrens spelar uppfattningen om övergripande prisnivåer en betydande roll. Om konsumenten är medveten om att priset på vin av ett visst ursprung i unionen beläggs med höjda importtullar kommer detta att få en negativ inverkan på den allmänna uppfattningen om prisnivån på unionsviner, och på så sätt vända konsumenternas efterfrågan mot produkter av annat ursprung. Mot bakgrund av de marknadsförhållanden och den minskade totala avkastningen till producenterna som blir resultatet av detta, är det befogat att vidta omedelbara åtgärder för att hantera effekterna av importtullarna för alla viner med ursprung i samtliga medlemsstater och inte bara för dem som direkt påverkas av importtullarna.

(4)

Ur ett marknadsstabilitetsperspektiv utgör de importtullar som införts av USA inte en isolerad nationell åtgärd vars verkningar begränsas till handeln med USA. Världsmarknaden för vin är en global marknad där enstaka åtgärder som vidtas av viktiga ekonomiska aktörer såsom USA får långtgående återverkningar på den internationella vinhandeln som helhet. Negativa förändringar av villkoren på viktiga destinationsmarknader för unionens viner, som t.ex. USA, påverkar oundvikligen andra marknader eftersom produkter som inte kan säljas i USA på grund av att de blivit för dyra, måste omdirigeras någon annanstans. Konsumenterna på dessa andra marknader kommer att vara väl medvetna om marknadsvillkoren och därmed sätta ytterligare press på priserna, och konkurrensen kommer också att vara hårdare än normalt. De importtullar som nu införts av USA kommer därför sannolikt att leda till att unionens vinexport stagnerar i hela världen. Rapporter från vinsektorn har visat att stora beställningar av franska viner till den amerikanska marknaden redan har dragits tillbaka.

(5)

EU:s vinmarknad har varit utsatt för försvårande villkor under 2019 och vinlagren är de största sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den minskade vinkonsumtionen i unionen. Om de viner som påverkas av de importtullar som USA har infört inte säljs på exportmarknader utanför unionen, kommer detta endast att göra situationen på unionsmarknaden mer överhängande och allvarlig. Situationen försvåras dessutom ytterligare av tidpunkten för importtullarnas tillämpning. Tullarna är tillämpliga från och med den 18 oktober 2019, vilket ligger mitt i skörde- och produktionssäsongen för 2019 och precis före årsslutets festhögtider – två av årets viktigaste försäljningsperioder för unionens vinsektor. Mot bakgrund av detta är det därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda situationen.

(6)

Bland de stödåtgärder inom vinsektorn som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 är endast säljfrämjande åtgärder enligt artikel 45.1 b i den förordningen direkt inriktade på att främja unionsviner i tredjeländer i syfte att förbättra konkurrenskraften. Över tid har de säljfrämjande åtgärderna visat sig vara ytterst effektiva vad gäller att erövra och konsolidera marknader i tredjeländer. Det visade sig vara det effektivaste verktyget för att stödja unionsviner på marknader i tredjeländer genom att förbättra deras anseende och öka kunskapen om deras kvalitet. Den internationella vinmarknaden är en global marknad och alla säljfrämjande åtgärder för unionens vin på marknader i tredjeländer gynnar alla viner från unionen. Detta öppnar upp möjligheter för aktörer som senare vill ta sig in på den aktuella marknaden med andra unionsviner. De enskilda säljfrämjande åtgärderna har en multipliceringseffekt på försäljningen eftersom de omfattar hela segment av viner eller hela vinregioner och inte endast ett enskilt märke eller en sorts vin. Det är därför viktigt att fortsätta, starta och intensifiera säljfrämjande åtgärder på alla marknader i syfte att hitta avsättning för de viner som inte kommer att säljas på den amerikanska marknaden och för att bevara unionsvinernas anseende på dessa andra marknader samt att motverka pristrycket.

(7)

För att hjälpa aktörerna att reagera på de aktuella exceptionella omständigheterna på exportmarknader över hela världen till följd av de importtullar som USA har infört, och bemöta denna oförutsägbara och otrygga situation är det därför lämpligt att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförandet av de säljfrämjande åtgärderna i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 genom undantag från vissa bestämmelser som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 (2).

(8)

I artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150 föreskrivs att ändringar av tillämpliga stödprogram, som avses i artikel 41.5 i förordning (EU) nr 1308/2013, inte får lämnas in mer än två gånger per budgetår. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att snabbt anpassa sina nationella stödprogram och säkerställa rättslig säkerhet vid genomförandet av dessa ändringar är det lämpligt att tillåta att sådana ändringar lämnas in fler än två gånger per budgetår. Medlemsstaterna bör kunna reagera snabbt på dessa exceptionella omständigheter och lämna in ändringar av den säljfrämjande åtgärden så snart som anses nödvändigt. En sådan flexibilitet skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att optimera de åtgärder som redan finns, öka antalet ansökningsomgångar och göra justeringar oftare beroende på situationen på marknaden. Dessutom skulle det göra det möjligt även för medlemsstater som inte har infört den säljfrämjande åtgärden i sina nationella stödprogram att göra det så snart denna förordning träder i kraft, i stället för att behöva vänta till nästa tidsfrist för ändringar. Med denna förbättrade flexibilitet för säljfrämjande åtgärder skulle fler möjligheter erbjudas aktörer, inbegripet nya aktörer, för att lämna in ansökningar om stöd för säljfrämjande åtgärder. Detta är avsett att ge stöd till vinsektorn och säkerställa den flexibilitet som är nödvändig för att hitta nya avsättningsmöjligheter på andra internationella marknader än USA.

(9)

Det är därför nödvändigt att avvika från artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.