Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32020D1464

    Rådets beslut (Gusp) 2020/1464 av den 12 oktober 2020 om främjande av effektiv vapenexportkontroll

    EUT L 335, 13.10.2020, p. 3–12 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/11/2023: This act has been changed. Current consolidated version: 30/05/2022

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/1464/oj

    13.10.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 335/3


    RÅDETS BESLUT (Gusp) 2020/1464

    av den 12 oktober 2020

    om främjande av effektiv vapenexportkontroll

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

    med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

    av följande skäl:

    (1)

    I den europeiska säkerhetsstrategi som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003 anges fem problemområden som unionen måste ta itu med: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet. Följderna av okontrollerad spridning av konventionella vapen är av central betydelse inom fyra av dessa fem problemområden. I strategin betonas vikten av exportkontroll för att begränsa spridningen av vapen. I den globala strategin för unionens utrikes- och säkerhetspolitik med titeln Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa, som den höga representanten lade fram den 28 juni 2016, bekräftas unionens stöd till universalisering, fullständigt genomförande och verkställande av fördrag och system som rör multilateral nedrustning, förhindrande av spridning och vapenkontroll.

    (2)

    Den 5 juni 1998 antog unionen en politiskt bindande uppförandekod för vapenexport, som fastställer gemensamma kriterier för att reglera den lagliga handeln med konventionella vapen.

    (3)

    Den 19 november 2018 antog rådet EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (Säkra vapnen – skydda medborgarna). Huvudmålet med den strategin är att Förenta nationernas (FN) handlingsprogram från 2001 för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen ska genomföras i sin helhet och på ett effektivt sätt. Enligt strategin kommer unionen att fortsätta att främja ansvarstagande och effektiva kontroller av vapenexport och stödja universalisering och genomförande av vapenhandelsfördraget. I strategin anges också att unionen kommer att fortsätta att stödja Afrikanska unionen och relevanta regionala ekonomiska gemenskaper i deras arbete mot den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa.

    (4)

    Uppförandekoden för vapenexport ersattes den 8 december 2008 av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (1), som fastställer åtta kriterier för bedömning av ansökningar om export av konventionella vapen. Den inbegriper också en mekanism för underrättelser och samråd om avslag på ansökningar om vapenexport och åtgärder för insyn, såsom årligt offentliggörande av EU:s rapport om vapenexport. Flera tredjeländer har anslutit sig till gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp. En översyn av den gemensamma ståndpunkten 2019 ledde till antagandet av rådets beslut (Gusp) 2019/1560 (2).

    (5)

    I artikel 11 i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp föreskrivs att medlemsstaterna ska göra sitt yttersta för att uppmuntra andra stater som exporterar militär teknik eller krigsmateriel att tillämpa kriterierna som återges den gemensamma ståndpunkten.

    (6)

    Vapenhandelsfördraget (fördraget) antogs av FN:s generalförsamling i april 2013 och trädde i kraft den 24 december 2014. Syftet med fördraget är att förbättra öppenheten och ansvaret inom vapenhandeln. I likhet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp fastställs det i fördraget ett antal riskbedömningskriterier mot bakgrund av vilka vapenexport måste bedömas. Unionen stöder ett effektivt genomförande och en effektiv universalisering av fördraget via sina riktade program som antagits inom ramen för rådets beslut 2013/768/Gusp (3) och (Gusp) 2017/915 (4). Dessa program ger ett antal tredjeländer, på deras begäran, hjälp med att stärka sina kontrollsystem för vapenöverföring i enlighet med kraven i fördraget.

    (7)

    Det är därför viktigt att säkerställa komplementaritet mellan utåtriktad verksamhet och biståndsverksamhet enligt detta beslut och den verksamhet som föreskrivs i beslut (Gusp) 2017/915. I detta syfte bör regelbundet informationsutbyte äga rum mellan genomförandeorganen för unionens utåtriktade verksamhet på området vapenexportkontroll och med Europeiska utrikestjänsten. Denna samordningsmekanism kommer att uppmuntra experter från andra medlemsstater att delta när så är relevant.

    (8)

    Unionens verksamhet för främjande av effektiv och öppen vapenexportkontroll har utvecklats sedan 2008 inom ramen för rådets gemensamma åtgärd 2008/230/Gusp (5) samt rådets beslut 2009/1012/Gusp (6), 2012/711/Gusp (7), (Gusp) 2015/2309 (8) och (Gusp) 2018/101 (9). Den verksamhet som utförs har framför allt inneburit stöd till ytterligare regionalt samarbete samt förbättrad öppenhet och större ansvar, i enlighet med principerna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och de riskbedömningskriterier som återges däri. Verksamheten i fråga har traditionellt riktat sig till tredjeländer i unionens östra och södra grannskap.

    (9)

    Under de senaste åren har unionen även tillhandahållit bistånd för att förbättra exportkontrollen av varor med dubbla användningsområden i tredjeländer. Effektiv samordning bör säkerställas med sådan verksamhet som är av relevans för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden.

    (10)

    Rådet har anförtrott det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle – Bafa) det tekniska genomförandet av besluten 2009/1012/Gusp, 2012/711/Gusp, (Gusp) 2015/2309 och (Gusp) 2018/101. Bafa är även ett genomförandeorgan för projekt till stöd för ett effektivt genomförande av fördraget enligt besluten 2013/768/Gusp och (Gusp) 2017/915. Sedan 2005 deltar Bafa i genomförandet av ett antal av unionens samarbetsprojekt på området exportkontroll av varor med dubbla användningsområden. Bafa är behörig exportkontrollmyndighet i Tyskland och har, utöver sitt utbyte av central kompetens med andra stater, byggt upp ett omfattande kunnande och stor expertis i fråga om utåtriktad verksamhet.

    (11)

    Den 28 maj 2018 lade FN:s generalsekreterare fram sin avrustningsagenda Securing Our Common Future (Att säkra vår gemensamma framtid). Insyn i militär verksamhet, såsom rapportering om import och export av vapen, främjar demokratiskt ansvarstagande och ansvarsfull samhällsstyrning. De verksamheter som får stöd genom detta beslut bidrar till agendans mål och till mål 16 för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1.   För att främja fred och säkerhet ska unionen i överensstämmelse med den europeiska säkerhetsstrategin och den globala strategin för unionens utrikes- och säkerhetspolitik eftersträva följande mål:

    a)

    Främja effektiv vapenexportkontroll av tredjeländer i enlighet med de principer som fastställts i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och i fördraget och om lämpligt försöka skapa komplementaritet och synergier med unionens biståndsprojekt inom området exportkontroll av varor med dubbla användningsområden.

    b)

    Stödja tredjeländers ansträngningar på nationell och regional nivå för att göra handeln med konventionella vapen mer ansvarsfull och öppen, samt minska risken för att vapen avleds till användare som saknar tillstånd.

    2.   Unionen ska eftersträva de mål som avses i punkt 1 genom följande projektåtgärder:

    a)

    I tredjeländer ytterligare främja kriterierna och principerna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och i fördraget, på grundval av de framsteg som har gjorts i och med genomförandet av gemensam åtgärd 2008/230/Gusp samt besluten 2009/1012/Gusp, 2012/711/Gusp, (Gusp) 2015/2309 och (Gusp) 2018/101.

    b)

    Om lämpligt bistå tredjeländer vid utarbetandet, uppdateringen och genomförandet av relevanta lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som syftar till att upprätta ett effektivt system för kontroll av export av konventionella vapen.

    c)

    Bistå mottagarländerna vid utbildning av tillståndsbeviljande tjänstemän och tillsynstjänstemän för att säkerställa att vapenexportkontrollerna genomförs och verkställs på ett tillfredsställande sätt.

    d)

    Bistå mottagarländerna med uppsökande arbete riktat mot deras nationella vapenindustri för att säkerställa att bestämmelser om exportkontroll efterlevs.

    e)

    Främja öppenhet och ansvar i den internationella vapenhandeln, bland annat genom stöd till nationella och regionala åtgärder för att främja öppenhet och lämplig granskning när det gäller export av konventionella vapen.

    f)

    Uppmana de mottagarländer som inte har vidtagit några åtgärder för att ansluta sig till fördraget att ansluta sig till fördraget och uppmana undertecknarna att ratificera det.

    g)

    Främja ytterligare övervägande av risken för avledning av vapen och minskning av den, både ur ett import- och ur ett exportperspektiv.

    En detaljerad beskrivning av de projektåtgärder som avses i denna punkt återfinns i bilagan till detta beslut.

    Artikel 2

    1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

    2.   Det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle – Bafa) ska genomföra de projektåtgärder som avses i artikel 1.2. Valet av Bafa motiveras av Bafas styrkta erfarenhet, kvalifikationer och nödvändiga sakkunskap när det gäller all relevant unionsverksamhet inom vapenexportkontroll.

    3.   Bafa ska genomföra dessa uppgifter under den höga representantens ansvar. I detta syfte ska den höga representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Bafa.

    Artikel 3

    1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projektåtgärder som avses i artikel 1.2 ska vara 1 377 542,73 EUR.

    2.   De utgifter som finansieras genom det finansiella referensbelopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som är tillämpliga på unionens budget.

    3.   Kommissionen ska övervaka att det finansiella referensbelopp som anges i punkt 1 förvaltas korrekt. För detta ändamål ska den ingå en finansieringsöverenskommelse med Bafa. Enligt finansieringsöverenskommelsen ska Bafa säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

    4.   Kommissionen ska försöka ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 snarast möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter och om dagen för finansieringsöverenskommelsens ingående.

    Artikel 4

    Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter utarbetade av Bafa. Dessa rapporter ska ligga till grund för den utvärdering som rådet gör. Kommissionen ska avlägga rapport om de finansiella aspekterna av genomförandet av de projektåtgärder som avses i artikel 1.2.

    Artikel 5

    Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

    Det löper ut 24 månader efter den dag då den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 ingås eller, om någon finansieringsöverenskommelse inte har ingåtts under denna period, sex månader efter den dag då det antas.

    Utfärdat i Luxemburg den 12 oktober 2020.

    På rådets vägnar

    J. BORRELL FONTELLES

    Ordförande


    (1)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

    (2)  Rådets beslut (Gusp) 2019/1560 av den 16 september 2019 om ändring av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 239, 17.9.2019, s. 16).

    (3)  Rådets beslut 2013/768/Gusp av den 16 december 2013 om EU:s verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (EUT L 341, 18.12.2013, s. 56).

    (4)  Rådets beslut (Gusp) 2017/915 av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande (EUT L 139, 30.5.2017, s. 38).

    (5)  Rådets gemensamma åtgärd 2008/230/Gusp av den 17 mars 2008 om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport (EUT L 75, 18.3.2008, s. 81).

    (6)  Rådets beslut 2009/1012/Gusp av den 22 december 2009 om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp (EUT L 348, 29.12.2009, s. 16).

    (7)  Rådets beslut 2012/711/Gusp av den 19 november 2012 om unionens åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp (EUT L 321, 20.11.2012, s. 62).

    (8)  Rådets beslut (Gusp) 2015/2309 av den 10 december 2015 om främjande av effektiv vapenexportkontroll (EUT L 326, 11.12.2015, s. 56).

    (9)  Rådets beslut (Gusp) 2018/101 av den 22 januari 2018 om främjande av effektiv vapenexportkontroll (EUT L 17, 23.1.2018, s. 40).


    BILAGA

    PROJEKT FÖR FRÄMJANDE AV EFFEKTIV VAPENEXPORTKONTROLL

    1.   Mål

    Syftet med detta beslut är att främja redovisningsskyldighet och ansvarstagande i fråga om den lagliga vapenhandeln i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och därigenom bidra till fred, säkerhet och stabilitet i länderna i unionens grannskap. Målen med detta beslut är att främja att tredjeländer bättre kontrollerar vapenöverföringar och att stödja tredjeländers ansträngningar på nationell och regional nivå för att göra den internationella handeln med konventionella vapen mer ansvarsfull och öppen, samt minska risken för att vapen avleds till användare som saknar tillstånd. Dessa mål bör uppnås genom att främja de principer och kriterier som fastställs i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och i fördraget. Resultaten bör syfta till att effektivisera målländernas nationella vapenexportsystem: genomförandeorganet kommer att rapportera om rättsliga, institutionella och andra relevanta ändringar och om huruvida dessa är förenliga med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och, när så är lämpligt, med fördraget. Resultaten bör eftersträvas samtidigt som man också försöker uppnå komplementaritet och synergier med unionens pågående biståndsprojekt till stöd för fördragets genomförande och på området exportkontroll av varor med dubbla användningsområden. De mottagare om omfattas av det här beslutet bör inte vara desamma som de mottagare som omfattas av beslut (Gusp) 2017/915.

    För att uppnå ovanstående mål bör unionen fortsätta att främja normerna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, på grundval av de framsteg som har gjorts genom genomförandet av gemensam åtgärd 2008/230/Gusp samt besluten 2009/1012/Gusp, 2012/711/Gusp, (Gusp) 2015/2309 och (Gusp) 2018/101. Mottagande tredjeländer bör därför om lämpligt ges bistånd för utarbetandet, uppdateringen och genomförandet av relevanta lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och institutionella åtgärder för att stödja ett effektivt kontrollsystem för överföring av konventionella vapen.

    Stöd bör även ges till utbildning av tillståndsbeviljande tjänstemän och tillsynstjänstemän med ansvar för genomförandet och verkställandet av kontroller av vapenöverföring samt till nationella och regionala åtgärder för att främja öppenhet och lämplig granskning vid export av konventionella vapen. Dessutom bör man främja kontakter med den privata sektorn (inbegripet näringslivet, forskningsinstitut och den akademiska världen) för att säkerställa att lagstiftning och föreskrifter om kontroll av vapenöverföring efterlevs, med särskild inriktning på interna efterlevnadsprogram.

    2.   Val av genomförandeorgan

    Genomförandet av detta beslut ska anförtros Bafa. Bafa kommer vid behov att samarbeta med medlemsstaternas exportkontrollorgan, relevanta regionala och internationella organisationer, tankesmedjor, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer.

    Bafa har ledande erfarenhet av att tillhandahålla biståndsverksamhet och utåtriktad verksamhet avseende exportkontroll. Bafa har förvärvat sådan erfarenhet på samtliga relevanta områden inom strategisk exportkontroll avseende CBRN-relaterade varor med dubbla användningsområden och varor med militär användning. Genom dessa program och denna verksamhet har Bafa förvärvat ingående kunskaper om exportkontrollsystemen hos merparten av de länder som omfattas av detta beslut.

    När det gäller biståndsverksamhet och utåtriktad verksamhet avseende vapenexportkontroll har Bafa med framgång slutfört genomförandet av besluten 2009/1012/Gusp, 2012/711/Gusp, (Gusp) 2015/2309 och (Gusp) 2018/101. Bafa ansvarar även för det tekniska genomförandet av stödprogrammet för genomförandet av fördraget, som inrättats genom besluten 2013/768/Gusp och (Gusp) 2017/915.

    Bafa har därför unika förutsättningar att peka på styrkorna och svagheterna i exportkontrollsystemen hos länder som kommer att omfattas av den verksamhet som fastställs i detta beslut. Bafa kan också synnerligen väl underlätta synergier mellan olika biståndsprogram och utåtriktade program avseende vapenexportkontroll och undvika dubbelarbete. Detta är särskilt relevant för mottagarländer som har fått stöd genom tidigare unionssamarbetsprogram för stärkt lokal kapacitet i fråga om tillämpning och uppdatering av det nationella vapenhandelskontrollsystemet i enlighet med internationella normer och aktuell utveckling.

    3.   Samordning med andra unionsbiståndsprojekt på området exportkontroll

    Utifrån erfarenheterna från unionens tidigare utåtriktade verksamhet på exportkontrollområdet avseende både varor med dubbla användningsområden och konventionella vapen bör man eftersträva synergi och komplementaritet. Därför bör de verksamheter som avses i avsnitt 5 endast bedrivas i länder som inte redan är föremål för verksamhet inom ramen för biståndsprojektet för utåtriktad verksamhet rörande fördraget. När så är lämpligt kan synergi eftersträvas i anslutning till annan verksamhet som finansieras genom Gusp-budgeten eller annan verksamhet som avser exportkontroll av varor med dubbla användningsområden och som finansieras genom andra unionsfinansieringsinstrument än Gusp-budgeten. Detta bör ske i full överensstämmelse med de rättsliga och finansiella begränsningar som har fastställts för användningen av relevanta unionsfinansieringsinstrument.

    I detta syfte kommer regelbundet informationsutbyte äga rum mellan genomförandeorganen för unionens utåtriktade verksamhet på området exportkontroll, och med Europeiska utrikestjänsten. Denna samordningsmekanism bör formaliseras och deltagande av experter från andra medlemsstater bör uppmuntras när så är relevant.

    4.   Samordning med andra givares biståndsprojekt på området exportkontroll

    När så är lämpligt bör man även eftersträva synergi och komplementaritet med andra givares biståndsprojekt på området utåtriktad verksamhet avseende exportkontroll. Såsom nämns i avsnitt 3 bör samordning med andra givare ske, i synnerhet vad gäller den verksamhet som avses i underavsnitten 5.2.1–5.2.3 och 5.2.6.

    5.   Beskrivning av projektverksamheten

    5.1   Projektets mål

    Det främsta målet är att tillhandahålla tekniskt bistånd till ett antal mottagarländer som har visat sig villiga att utveckla sina normer och sin praxis angående vapenexportkontroll. Således kommer man inom ramen för de åtgärder som kommer att vidtas att beakta mottagarländernas status, framför allt vad gäller följande:

    Eventuellt medlemskap eller ansökan om medlemskap i internationella system för exportkontroll rörande överföring av konventionella vapen samt varor och teknik med dubbla användningsområden.

    Kandidatur för medlemskap i unionen och huruvida mottagarländerna är officiella kandidatländer eller potentiella kandidatländer.

    Deras kapacitet som producent, importör eller handelscentrum avseende handel med konventionell militär utrustning och teknik.

    De befintliga nationella exportkontrollsystemens mognadsgrad, med särskilt beaktande av de framsteg som gjorts till följd av stöd som mottagits inom ramen för tidigare unionsfinansierade samarbetsprogram för vapenexportkontroll.

    Deras ståndpunkt rörande fördraget.

    Om mottagarländerna i fråga har undertecknat endast fördraget bör syftet med åtgärderna – när så är genomförbart – vara att bättre fastställa hindren för ratificering av vapenhandelsfördraget, framför allt när dessa hinder är av juridisk eller föreskrivande art och rör brister i eller behov av genomförandekapacitet. Om länderna i fråga inte har vidtagit några åtgärder för att närma sig fördraget (varken undertecknat det, ratificerat det eller anslutit sig till det) bör åtgärderna främja anslutning därtill, eventuellt med stöd av andra mottagarländer som har ratificerat fördraget.

    5.2   Projektbeskrivning

    5.2.1   Regionala workshoppar

    Projektet kommer att genomföras i form av upp till åtta två dagar långa regionala workshoppar med teoretisk och praktisk utbildning liksom möjligheter till dialog för att konsolidera regionala strategier inom områden kopplade till kontroll av export av konventionella vapen.

    Workshopdeltagarna (upp till 35) kommer bland annat vara regeringstjänstemän från de mottagarländer som omfattas. När så är lämpligt kan dessutom bland annat representanter från nationella parlament och företrädare för näringslivet och det civila samhället bjudas in.

    Utbildningen kommer att ges av experter från medlemsstaternas nationella förvaltningar (inbegripet före detta tjänstemän) samt företrädare för länder som har anslutit sig till gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, och för den privata sektorn och för det civila samhället.

    Workshopparna kan anordnas i ett mottagarland eller på en annan plats som utses av den höga representanten i samråd med rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen.

    De regionala workshopparna kommer att anordnas enligt följande:

    a)

    Upp till två workshoppar för länder i Sydösteuropa.

    b)

    Upp till två workshoppar för de östeuropeiska länderna och de länder i Kaukasus som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

    c)

    Upp till två workshoppar för de nordafrikanska Medelhavsländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

    d)

    Upp till två workshoppar för länder i Centralasien.

    För att främja samarbete mellan olika regioner kommer partnerländer från andra regioner att bjudas in till åtminstone en av workshopparna för vardera region.

    Denna regionala uppdelning med två workshoppar per region kanske inte kan uppnås om förhållandena är ogynnsamma (till exempel om antalet deltagare mot förväntan är för lågt, om ingen av regionens mottagarländer seriöst erbjuder sig att vara värd eller om det förekommer överlappning med annan verksamhet som bedrivs av andra leverantörer av utåtriktad verksamhet). Om en eller fler workshoppar inte genomförs skulle antalet workshoppar för de andra ovannämnda regionerna följaktligen kunna utökas inom det övergripande taket på tolv workshoppar.

    5.2.2   Studiebesök

    Projektet kommer att genomföras i form av upp till sju två till tre dagar långa studiebesök av regeringstjänstemän hos de berörda myndigheterna i antingen medlemsstater eller andra mottagarländer.

    Studiebesöken bör omfatta mellan två och fyra mottagarländer. De mottagarländer som deltar i studiebesöket behöver inte nödvändigtvis komma från samma region.

    5.2.3   Enskilt bistånd och bistånd på distans till mottagarländer

    Projektet kommer att genomföras i form av högst tio dagar långa workshoppar totalt för enskilda mottagarländer som begär det. Statstjänstemän från mottagarländerna, inbegripet regerings- och tillsynstjänstemän samt tillståndsbeviljande tjänstemän, kommer att delta i workshopparna som företrädesvis kommer att anordnas i de respektive mottagarländerna. Beroende på vilka konkreta behov som föreligger och hur tillgängliga medlemsstaternas och mottagarländernas experter är kommer alla de tillgängliga tio dagarna att fördelas på workshoppar som är minst två dagar långa.

    De enskilda biståndsworkshopparna kommer främst att hållas på mottagarländernas begäran. Syftet med dem är att behandla en särskild fråga med koppling till vapenexportkontroll som ett mottagarland har tagit upp, till exempel i anslutning till en regional workshop eller under regelbundna kontakter med experter från unionen och med Bafa. Workshopparna kommer att finnas till hands för att täcka frågor och begäranden från mottagarländerna på området vapenexportkontroll, inklusive riktade nationella kapacitetsuppbyggnadsåtgärder, utåtriktad verksamhet riktad mot näringslivet och/eller den akademiska världen samt nationella utbildningsstrategier på området vapenexportkontroll.

    Dessutom kommer upp till 20 dagar att tilldelas för enskilt bistånd på distans (t.ex. rättsliga prövningar, samråd i specifika ärenden, inbegripet stöd för teknisk värdering av en viss vara, etc.).

    Experter från medlemsstaternas nationella förvaltningar (inbegripet före detta tjänstemän), företrädare för länder som har anslutit sig till gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp samt företrädare för den privata sektorn kommer att dela med sig av sin sakkunskap.

    5.2.4   Institutionell kapacitetsuppbyggnad och medvetandehöjande evenemang på hög nivå

    Projektet kommer att genomföras i form av upp till tre workshoppar på upp till fyra dagar vardera som syftar till att hjälpa mottagarländer med avancerade vapenexportkontrollsystem att bygga upp sin egen nationella kapacitet. Åtgärder som vidtas kommer att inbegripa tillämpningen av en utbilda utbildaren-strategi med fokus på bland annat didaktik, kunskapsöverföring och institutionellt minne i mottagarlandet. Den nationella institutionella kapacitetsuppbyggnaden bör omfatta frågor som intern efterlevnad, riskhantering och skärningspunkten mellan minskning av hybridhot och vapenexportkontroll.

    5.2.5   Konferens för partnerländer med avancerade exportkontrollsystem

    Projektet kommer att genomföras i form av en upp till två dagar lång konferens i Bryssel. Konferensen kommer att utgöra ett forum för diskussioner på hög nivå mellan unionens experter och företrädare på hög nivå (inom områdena för politik, licensiering och efterlevnad) från mottagarländer med avancerade exportkontrollsystem.

    Konferensen kommer att ge de deltagande mottagarländerna möjlighet att

    a)

    ta del av information om den senaste utvecklingen inom vapenhandeln (t.ex. aktuella upphandlingskanaler, inverkan av ny teknik, säkerhetsrelaterade frågor som hybridhot), och

    b)

    diskutera och utbyta åsikter om hur aktuella ändringar och förbättringar av vapenhandelskontrollen kan genomföras som en del av deras egna nationella exportkontrollsystem.

    5.2.6   Utvärderingsevenemang

    För att kunna utvärdera och granska resultatet av verksamheten enligt detta beslut kommer två utvärderingsevenemang (en halvtidsutvärdering och en slutlig utvärdering) att anordnas i Bryssel, om möjligt i anslutning till ett av de regelbundna mötena i arbetsgruppen för export av konventionella vapen.

    Evenemanget för halvtidsutvärdering kommer att genomföras i form av en workshop med deltagande av medlemsstater. Workshoppen får pågå högst en dag.

    Evenemanget för den slutliga utvärderingen kommer att genomföras i form av ett evenemang i Bryssel med deltagande av mottagarländer och unionens medlemsstater. Högst två företrädare (lämpliga regeringstjänstemän) från varje mottagarland kommer att bjudas in till evenemanget för den slutliga utvärderingen.

    6.   Mottagare

    6.1   Mottagarländer enligt detta beslut

    Mottagarna enligt detta beslut bör inte vara desamma som mottagarna enligt beslut (Gusp) 2017/915. Mottagarländer enligt detta beslut är

    a)

    kandidatländer och potentiella kandidatländer i Sydösteuropa (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo (*)),

    b)

    de östeuropeiska länder och de länder i Kaukasus som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina),

    c)

    de länder i Nordafrika, Medelhavsområdet och det södra grannskapet som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (Algeriet, Egypten, Marocko, Tunisien, Jordanien och Libanon), och

    d)

    länder i Centralasien (Kazakstan, Tadzjikistan, Uzbekistan, Kirgizistan och Turkmenistan).

    6.2   Ändring av förteckningen över mottagarländer

    Rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen kan efter samråd med den samordningsmekanism som avses i avsnitt 3 besluta att lägga till länder på förteckningen över mottagare, under förutsättning att de inte är mottagare enligt beslut (Gusp) 2017/915. I undantagsfall kan samordningsmekanismen också, om det bedöms vara meningsfullt, samtycka till att samarbeta med mottagare som omfattas av beslut (Gusp) 2017/915. Ändringar bör meddelas formellt mellan Bafa och unionen via ordföranden för arbetsgruppen för export av konventionella vapen.

    7.   Projektresultat och genomförandeindikatorer

    Förutom den slutliga utvärderingen enligt underavsnitt 5.2.6 kommer bedömningen av projektresultaten att omfatta följande:

    7.1   Enskild bedömning av mottagarländer

    Efter att den planerade verksamheten har slutförts kommer Bafa lämna en lägesrapport om var och en av de mottagarländer som avses i underavsnitt 6.1 till Europeiska utrikestjänsten och kommissionen. Rapporten kommer att utgöra en sammanfattning av den verksamhet som har ägt rum i mottagarlandet under detta besluts giltighetstid och bedöma och beskriva mottagarlandets kapacitet på området kontroll av vapenöverföring på grundval av information som Bafa har tillgång till. Bedömningen kommer att grunda sig på mottagarlandets tillämpning av kontrollinstrument enligt gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, i den mån dessa inte uteslutande är tillämpliga på medlemsstaterna.

    7.2   Konsekvensbedömning och genomförandeindikatorer

    Konsekvenserna av de verksamheter som anges i detta beslut för mottagarländerna bör bedömas när verksamheterna har slutförts. Konsekvensbedömningen kommer att göras av den höga representanten i samarbete med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och i lämpliga fall med unionsdelegationerna i mottagarländerna samt andra berörda aktörer.

    Följande indikatorer kommer att användas för bedömningen av genomförandet:

    Huruvida det finns nationella relevanta föreskrifter om kontroll av vapenöverföring och huruvida/i vilken utsträckning de efterlever bestämmelserna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp (inklusive tillämpning av bedömningskriterierna, genomförande av EU:s gemensamma militära förteckning och rapportering).

    Eventuell information om tillsynsärenden.

    Huruvida mottagarländerna kan rapportera vapenexport och/eller vapenimport (t.ex. FN:s register, årlig rapportering enligt fördraget, Wassenaar-arrangemanget, OSSE och rapporter till nationella parlament).

    Huruvida mottagarlandet har anslutit sig eller har för avsikt att officiellt ansluta sig till gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

    I de enskilda bedömningsrapporterna som avses i underavsnitt 7.1 bör man på lämpligt sätt hänvisa till dessa genomförandeindikatorer.

    8.   Främjande av användningen av webbportalen EU P2P (1)

    Webbportalen EU P2P som föreskrivs i beslut 2012/711/Gusp har utvecklats som en unionsägd resurs. Den fungerar som en gemensam plattform för alla unionens utåtriktade program (dubbla användningsområden, vapen). Den verksamhet som tas upp i underavsnitten 5.2.1–5.2.6 ska öka medvetenheten om unionens webbportal för utåtriktad verksamhet och främja dess användning. Deltagare i utåtriktad verksamhet bör informeras om webbportalens privata del, som ger permanent tillgång till resurser, handlingar och kontakter. På samma sätt bör man främja användningen av webbportalen bland andra tjänstemän som inte direkt kan delta i biståndsverksamhet och utåtriktad verksamhet. Man bör vidare främja verksamheten genom EU P2P-nyhetsbrevet.

    9.   Unionens synlighet

    Bafa kommer att vidta alla lämpliga åtgärder för att informera om att åtgärden i sin helhet finansieras av unionen. Sådana åtgärder kommer att genomföras i enlighet med handboken om kommunikation och synliggörande av unionens yttre åtgärder, som kommissionen har offentliggjort. Bafa kommer följaktligen att se till att unionens bidrag synliggörs med hjälp av ett lämpligt varumärke och lämplig marknadsföring och genom att belysa unionens roll samt öka medvetenheten om såväl motiven bakom detta beslut som unionens stöd för beslutet och resultaten av detta stöd. Material som tas fram inom projektet kommer att vara tydligt märkt med unionsflaggan i enlighet med unionens relevanta riktlinjer, samt logotypen EU P2P export control programme. Unionens delegationer bör medverka i evenemang i tredjeländer i syfte att stärka den politiska uppföljningen och synligheten.

    Eftersom den planerade verksamheten varierar avsevärt vad gäller omfattning och art kommer man att använda ett antal marknadsföringsverktyg, inbegripet traditionella medier, webbplatser, sociala medier, informations- och marknadsföringsmaterial (såsom informationsgrafik, broschyrer, nyhetsbrev och pressmeddelanden samt andra verktyg beroende på vad som är lämpligt). Publikationer och offentliga evenemang som tillhandahålls inom ramen för projektet kommer att förses med denna märkning.

    10.   Varaktighet

    Projektet beräknas pågå under sammanlagt 24 månader.

    11.   Rapportering

    Genomförandeorganet kommer att utarbeta regelbundna kvartalsrapporter med kortfattade redogörelser för projektets fortskridande samt en uppdragsrapport efter varje avslutad verksamhet. Rapporterna kommer att överlämnas till den höga representanten senast sex veckor efter det att verksamheten i fråga har slutförts.

    12.   Uppskattad totalkostnad för projektet och unionens ekonomiska bidrag

    Den uppskattade totalkostnaden för projektet är 1 538 292,73 EUR med samfinansiering från Förbundsrepubliken Tysklands regering. Den uppskattade kostnaden för det unionsfinansierade projektet är 1 377 542,73 EUR.


    (*)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

    (1)  https://ec.europa.eu/jrc/en/research-topic/chemical-biological-radiological-and-nuclear-hazards/eu-p2p-outreach-programmes-export-control och https://circabc.europa.eu/


    Top