(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import till unionen av moduler och celler med ursprung i eller avsända från Kina (nedan kallade de berörda produkterna). Genom genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 införde rådet också en slutgiltig utjämningstull på import av den berörda produkten till unionen.

(2)

Den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (nedan kallad CCCME) lämnade ett prisåtagande till kommissionen för en grupp exporterande tillverkares räkning. Kommissionen godtog genom beslut 2013/423/EU (9) detta prisåtagande med avseende på den provisoriska antidumpningstullen. Efter ett meddelande om en ändrad version av prisåtagandet från en grupp exporterande tillverkare i samverkan med CCCME bekräftade kommissionen genom genomförandebeslut 2013/707/EU (10) att den godtog prisåtagandet i dess ändrade lydelse under de slutgiltiga antidumpnings- och utjämningsåtgärdernas giltighetsperiod (nedan kallat åtagandet). Åtagandet godtogs för följande exporterande tillverkare, bland andra:

(3)

Kommissionen antog också ett beslut om förtydligande av tillämpningen av åtagandet (11) och 15 förordningar om återtagande av godkännandet av åtagandet för flera exporterande tillverkare (12).

(4)

Genom genomförandeförordningarna (EU) 2016/185 (13) och (EU) 2016/184 (14) utvidgade kommissionen de slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullarna på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina till att även omfatta import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) som avsänts från Malaysia och Taiwan, med undantag för ett antal faktiska tillverkare.

(5)

Genom den antidumpningsförordning som antogs efter en översyn vid giltighetstidens utgång utvidgade kommissionen den slutgiltiga antidumpningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i den grundläggande antisubventionsförordningen och om avslutande av den partiella interimsöversynen enligt artikel 11.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(6)

Genom den antidumpningsförordning som antogs efter en översyn vid giltighetstidens utgång utvidgade kommissionen den slutgiltiga utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18.2 i den grundläggande antisubventionsförordningen och om avslutande av den partiella interimsöversynen enligt artikel 19.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen (den antidumpningsförordning som antogs efter en översyn vid giltighetstidens utgång och den antisubventionsförordning som antogs efter en översyn vid giltighetstidens utgång kallas nedan gemensamt de förordningar som antogs efter en översyn vid giltighetstidens utgång),

(7)

Genom upphävandeförordningen upphävde kommissionen åtagandet.

(8)

Genom tillkännagivandena om upphörande meddelade kommissionen att den antidumpningstull och utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Kina upphörde att gälla den 3 september 2018.

(9)

Enligt villkoren i åtagandet samtyckte de exporterande tillverkarna bland annat till att inte sälja den berörda produkten till den första oberoende kunden i unionen till ett pris som understiger ett visst minimiimportpris (nedan kallat minimiimportpriset). Minimiimportpriset har varit föremål för en kvartalsvis justeringsmekanism i förhållande till de internationella spotpriserna på moduler, enligt vad som rapporteras från Bloombergs databas, där de kinesiska priserna ingår.

(10)

De exporterande tillverkarna samtyckte också till att endast sälja den berörda produkten genom direktförsäljning. I samband med åtagandet avses med direkförsäljning en försäljning antingen till den första oberoende kunden i unionen eller via en närstående part i unionen som anges i åtagandet. Indirekt försäljning till unionen som företas av andra företag än de som anges i åtagandet utgjorde en överträdelse av åtagandet.

(11)

I åtagandet klargörs också, i en icke uttömmande förteckning, vad som utgör en överträdelse av åtagandet. I den förteckningen ingick särskilt att utfärda åtagandefakturor för solpaneler som tillverkades av ett företag som inte omfattades av åtagandet i syfte att gynnas av undantaget från antidumpnings- och utjämningstullarna (nedan kallat handel som leds om till andra företag).

(12)

Enligt åtagandet ska de exporterande tillverkarna även en gång per kvartal till kommissionen lämna detaljerade uppgifter om all sin exportförsäljning till och återförsäljning i unionen (nedan kallade kvartalsrapporter). Detta innebar att uppgifterna i dessa kvartalsrapporter måste vara fullständiga och korrekta, och att de rapporterade transaktionerna helt uppfyllde villkoren i åtagandet. Rapportering av återförsäljning i unionen var en särskild förpliktelse när den berörda produkten såldes till den första oberoende kunden genom en närstående importör. Endast med hjälp av dessa rapporter kunde kommissionen kontrollera om den närstående importörens återförsäljningspris till den första oberoende kunden överensstämde med minimiimportpriset.

(13)

Den exporterande tillverkaren var ansvarig för varje överträdelse av åtagandet som någon av dess närstående parter gjorde sig skyldig till, oavsett om parten i fråga anges i åtagandet eller inte.

(14)

De exporterande tillverkarna åtog sig också att samråda med kommissionen om tekniska eller andra problem eller frågor som kan uppstå under genomförandet av åtagandet.

(15)

Åtagandet godkändes inledningsvis av över 120 företag eller företagsgrupper. Under tiden återtog kommission sitt godkännande av åtagandet för 19 företag. 17 av dessa befanns ha begått en överträdelse av åtagandet, medan de återstående två företagens affärsmodeller gjorde det omöjligt att övervaka deras efterlevnad av åtagandet. Därutöver återtog 16 andra kinesiska företag frivilligt åtagandet.

(16)

Genom upphävandeförordningen upphävde kommissionen åtagandet och införde en rörlig tull i form av ett minimiimportpris (nedan kallat en rörlig tull/MIP), som ersätter åtagandet. Den rörliga tullen/MIP innebär att ifrågakommande import med ett deklarerat värde som motsvarar, eller ligger över, minimiimportpriset inte skulle vara föremål för tullar, och att tullmyndigheterna tar ut tull direkt om produkten importeras till ett pris som understiger minimiimportpriset.

(17)

Mot bakgrund av att den rörliga tullen/MIP ersatte åtagandet fann kommissionen det lämpligt, enligt de undersökningsresultat som anges i skälen 50–53 i upphävandeförordningen, att minimiimportpriset för den rörliga tullen/MIP bara skulle gälla för de företag som inte hade begått en överträdelse av åtagandet i det förflutna, oavsett om en sådan överträdelse redan hade konstaterats, eller om en sådan överträdelse skulle befinnas ha ägt rum i framtida undersökningar som kommissionen genomförde. Värdetullar utan tak bör tillämpas för alla exporterande tillverkare som begått en överträdelse av åtagandet medan det fortfarande var i kraft.

(18)

Vid tidpunkten för ikraftträdandet av upphävandeförordningen den 1 oktober 2017 fortsatte kommissionen att genomföra utredningar om efterlevnaden av åtagandet och som anses vara lämpliga för att öppna nya utredningar för varor som övergått till fri omsättning medan åtagandet fortfarande var i kraft. I samband med dessa utredningar kommer en tullskuld att uppkomma vid tidpunkten för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning om a) det för de importvaror som fakturerats av företag som omfattas av åtagandet fastställts att ett eller flera av villkoren i åtagandet inte är uppfyllda, eller b) kommissionen konstaterar att åtagandet överträtts i en förordning eller ett beslut där det hänvisas till enskilda transaktioner och anges att berörda åtagandefakturor är ogiltiga.

(19)

Kommissionen mottog bevisning från tullmyndigheterna i två medlemsstater på grundval av artiklarna 8.9 och 14.7 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artiklarna 13.9 och 24.7 i den grundläggande antisubventionsförordningen avseende Sinski PV:s och Koly Energys efterlevnad av åtagandet. Kommissionen bedömde också offentligt tillgänglig information om företagsstrukturen hos Koly Energy.

(20)

De undersökningsresultat som anges i skälen 21–24 utreder påståendena från tullmyndigheterna för Sinski PV och Koly Energy om en påstådd överträdelse av åtagandet, medan det fortfarande var i kraft.

(21)

Av den bevisning som mottagits från tullmyndigheterna framgår det att Sinski PV sålde solcellspaneler som systematiskt understeg minimiimportpriset till åtminstone en kund i unionen och begick således en överträdelse av bestämmelserna i åtagandet som beskrivs i skäl 9.

(22)

Vidare bevis visar också att Sinski PV arbetade tillsammans med tre andra företag för att utfärda åtagandefakturor för solpaneler som tillverkats av företag som inte omfattades av åtagandet vid varje köporder som lades av en kund till Sinski PV i unionen. Denna praxis (handel som leds om till andra företag) utgör en överträdelse som uttryckligen anges i åtagandet som beskrivs i skäl 11.

(23)

Enligt den bevisning som mottagits från tullmyndigheterna och som bekräftats av offentligt tillgängliga källor sålde Koly Energy solcellspaneler till en påstått icke-närstående importör i unionen, för vilken det utfärdat åtagandefakturor. Transaktionerna till denna importör uppgick värdemässigt till mer än 50 % av Koly Energys totala försäljning till unionen. På grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till var den importör som dessa transaktioner avser närstående Koly Energy i den mening som avses i artikel 127.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (15) (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna för unionens tullkodex). Koly Energy har aldrig rapporterat en närstående importör i unionen. Eftersom denna importör inte finns med i förteckningen över närstående företag i åtagandet har Koly Energy överträtt de villkor i åtagandet som beskrivs i skäl 10.

(24)

Närstående importörer har rapporteringsskyldigheter som liknar deras kinesiska moderbolag för att kommissionen ska kunna bedöma om det nettoförsäljningspris till den första icke-närstående kunden i unionen uppgår till, eller överstiger, minimiimportpriset. Ingen av den närstående importörens återförsäljning rapporterades till kommissionen. Detta innebär att Koly Energy också överträdde de villkor i åtagandet som beskrivs i skälen 12 och 13.

(25)

De av Sinski PV:s försäljningstransaktioner som understeg minimiimportpriset till den identifierade kunden och/eller inbegriper handel som leds om till andra företag är kopplade till följande åtagandefakturor:

(26)

Koly Energys indirekta försäljningstransaktioner var kopplade till följande åtagandefakturor:

(27)

Berörda parter underrättades om undersökningsresultaten, särskilt avsikten att ogiltigförklara åtagandefakturorna. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter och att begära att bli hörda i enlighet med artikel 8.9 i den grundläggande antidumpningsförordningen och artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(28)

En importör och en kinesisk exporterande tillverkare lämnade skriftliga synpunkter.

(29)

Kommissionen beaktade berörda parters synpunkter, och dessa synpunkter behandlas nedan.

(30)

Koly Energy och dess påstådda närstående importör i unionen bestred den omtvistade förbindelsen mellan dem och förnekade att de skulle vara en del av en gemensam företagsgrupp.

(31)

Koly Energy hävdade att det är helägt av två kinesiska personer som inte har någon andel i vare sig importören i unionen eller i någon företagsgrupp. Det hävdade vidare att det upprätthållit nära affärskontakter med företagsgruppen, eftersom den var Koly Energy största kund. Det bestred dock förekomsten av några band mellan importören och sig själva och förnekade att företaget kontrollerades av samma företagsgrupp.

(32)

Kommissionen ansåg att det faktum, i avsaknad av bevis för motsatsen, att Koly Energy var säljaren vid köp- och leveranskontrakt av solcellsmoduler från en kommersiell driftchef i den företagsgrupp som också importören tillhör utgjorde en bekräftelse gentemot tredje parter om en närstående förbindelse mellan Koly Energy, importören och den företagsgruppen i den mening som avses i artikel 127.1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna för unionens tullkodex). Denna slutsats förstärktes ytterligare eftersom samma kontrakt visade både Koly Energys och importörens underskrifter på säljarens vägnar (Koly Energy). Identifieringen av företagsgruppens e-postadress som kontaktuppgift för Koly Energy (säljaren) för kommunikationssyften avseende det kontraktet bekräftar denna uppfattning. Detta kontrakt innehöll en klausul i vilken importörens namn och e-postadress angavs som kontaktperson för säljaren (Koly Energy). Även om Koly Energy hävdade att detta kontrakt undertecknades utan dess godkännande och därmed förbehöll sig företaget rätten att hålla importören ansvarig lämnades aldrig några bevis i detta avseende till kommissionen. Andra korshänvisningar mellan Koly Energy, importören och företagsgruppen i andra offentliga handlingar och källor såsom webbplatser och ett kortfristigt obligationskontrakt ledde kommissionen till slutsatsen att Koly Energy och importören i unionen var närstående parter. Påståendet avvisades således.

(33)

Koly Energy hävdade också att importören i unionen används Koly Energys logo, varumärke och domännamn ensidigt och utan samtycke. Kommissionen ansåg att, i avsaknad av bevis för motsatsen, importörens offentliga och utbredda användning av Koly Energys kommersiella tecken (varumärke, logotyp, e-postadress) i sin vanliga affärsverksamhet var en bekräftelse på en närstående förbindelse mellan de två företagen genom en gemensam företagsgrupp. Detta underströks ytterligare genom att företagsgruppens logotyp användes på Koly Energy egen webbplats, och den gemensamma visningen av Koly Energys och företagsgruppens logotyper under en internationell råvarumässa som hölls 2016. Invändningen avvisades därför.

(34)

Koly Energys importör i unionen lämnade in synpunkter utan bevis efter de förlängningar som beviljats för att lämna synpunkter och lade inte fram några bevis avseende dess ägande.

(35)

I enlighet med artikel 8.9 i den grundläggande antidumpningsförordningen, artikel 13.9 i den grundläggande antisubventionsförordningen och i enlighet med villkoren i åtagandet drog kommissionen slutsatsen att Sinski PV och Koly Energy hade begått en överträdelse av åtagandet när det fortfarande var i kraft.

(36)

Därför ogiltigförklaras, i enlighet med artikel 3.2 b i genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013, artikel 2.2 b i genomförandeförordning (EU) 2017/367, artikel 2.2 b i genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 och artikel 2.2 b i genomförandeförordning (EU) 2017/366 som var i kraft vid tidpunkten för godkännandet av tulldeklarationen för övergång till fri omsättning, Sinski PV:s och Koly Energys fakturor som anges i skälen 25 och 26. Den tullskuld som uppstod vid tidpunkten för godkännandet av deklarationen för övergång till fri omsättning bör återkrävas av de nationella tullmyndigheterna i enlighet med artikel 105.3–105.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (16) när denna förordning träder i kraft. De nationella tullmyndigheter som ansvarar för uppbörden av tullar kommer att underrättas om detta.

(37)

Kommissionen erinrar också om att, ifall medlemsstaternas tullmyndigheter har indikationer på att det pris som anges på en åtagandefaktura inte motsvarar det pris som faktiskt har betalats, bör de undersöka huruvida kravet på att eventuella avdrag ska anges på åtagandefakturorna har åsidosatts eller huruvida minimiimportpriset inte har iakttagits. Om medlemsstaternas tullmyndigheter drar slutsatsen att en sådan överträdelse har begåtts eller att minimiimportpriset inte har iakttagits, bör de ta ut tullarna som en följd av detta. För att i enlighet med artikel 4.3 i fördraget underlätta arbetet för medlemsstaternas tullmyndigheter bör kommissionen i sådana situationer dela den konfidentiella versionen av åtagandet och andra uppgifter i samband med åtagandet i det enda syftet att bistå vid nationella förfaranden.