(1)

Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ föreskrevs först i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG (2).

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (3) inrättades Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020), nedan kallat Horisont 2020. Ramprogrammet syftar till att uppnå större effekter när det gäller forskning och innovation genom att kombinera medel från Horisont 2020 och den privata sektorn i offentlig-privata partnerskap på områden där forsknings- och innovationsmedlens omfattning och skala är motiverade med tanke på unionens bredare mål avseende konkurrenskraft och stimulera privata investeringar och hantera samhällsutmaningar i ett begränsat antal fall med ett uppenbart europeiskt mervärde. Dessa partnerskap bör bygga på ett långsiktigt engagemang, med ett balanserat bidrag från alla partner, ansvara för att deras målsättningar uppnås och stämma överens med unionens strategiska mål för forskning, utveckling och innovation. Partnerskapen bör förvaltas och drivas på ett öppet, insynsvänligt, ändamålsenligt, effektivt och inkluderande sätt, varvid en bred uppsättning aktörer som är verksamma inom sina respektive specialområden bör ges möjlighet att medverka.

(3)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 (4) och rådets beslut 2013/743/EU (5) kan stöd ges till sådana gemensamma företag som bildats inom ramen för Horisont 2020 i enlighet med villkoren i det beslutet.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (6) inrättades Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). FSE bör främja projekt av gemensamt intresse som utarbetas och genomförs inom ramen för politiken för transeuropeiska nät inom transport-, tele- och energisektorn. FSE bör särskilt stödja genomförandet av projekt av gemensamt intresse som syftar till att utveckla och konstruera nya infrastrukturer och tjänster eller till att modernisera befintliga infrastrukturer och tjänster inom transport-, tele- och energisektorn. FSE bör bidra till att stödja projekt som har ett europeiskt mervärde och ger stor samhällsnytta och som inte får tillräcklig finansiering från marknaden.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 (7) fastställdes riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och sektorsspecifika villkor för telekommunikationssektorn.

(6)

Högpresterande datorsystem (HPC) uppfyller kraven för ett projekt av gemensamt intresse på området infrastrukturer för digitala tjänster som identifierats som berättigat till finansiering i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) nr 283/2014, nämligen tillgång till information från den offentliga sektorn som kan vidareutnyttjas enligt punkt 3 d i bilagan till den förordningen. I enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 1316/2013 får kommissionen anförtro delar av genomförandet av FSE till de organ som avses i artikel 62.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (8).

(7)

I kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin), som har godkänts av Europaparlamentet och rådet, betonas behovet av att skapa villkor som främjar investering i kunskap och innovation så att man uppnår en smart och hållbar tillväxt för alla i unionen.

(8)

Kommissionens meddelande av den 19 april 2016 med titeln Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa efterlyser inrättandet av en europeisk datainfrastruktur baserad på högpresterande datorkapacitet på högsta nivå och utvecklingen av ett fullskaligt europeiskt HPC-ekosystem med kapacitet att utveckla ny europeisk teknik och förverkliga superdatorer i exaskala. Mot bakgrund av detta områdes betydelse och de stora utmaningar som intressenterna i unionen står inför måste det vidtas åtgärder för att samla de resurser och den kapacitet som krävs – inbegripet befintliga resurser, såsom resurser för nationella superdatorer och superdatorcentrum – för att fullborda kedjan från forskning och utveckling till leverans och drift av högpresterande datorsystem i exaskala. Därför bör man inrätta en mekanism på unionsnivå för att sammanföra och koncentrera stödet till inrättandet av en europeisk infrastruktur i världsklass för högpresterande datorsystem och forskning och innovation inom högpresterande datorsystem i medlemsstaterna, unionen och den privata sektorn. Åtkomst till denna infrastruktur bör ges åt användare från den offentliga sektorn, användare från näringslivet, inbegripet små och medelstora företag (SMF), och användare från den akademiska världen, inbegripet forskargrupper inom det framväxande europeiska öppna forskningsmolnet.

(9)

I kommissionens meddelande av den 10 maj 2017 om halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden – En ansluten digital inre marknad för alla, sägs högpresterande datorsystem vara av avgörande betydelse för digitaliseringen av industrin och dataekonomin. Det krävs stora investeringar för att utveckla, förvärva och driva sådana superdatorer som tillhör de tre bästa i världen, och inget enskilt europeiskt land har tillräckliga resurser för att utveckla ett komplett HPC-ekosystem på egen hand. Medlemsstaterna, unionen och den privata sektorn behöver därför samordna sina insatser och säkra en gemensam användning av sina resurser för att klara den ökande efterfrågan på högpresterande datorsystem och bygga upp ett starkt och innovativt HPC-ekosystem för vetenskap och industri i unionen. I meddelandet föreslås att man ska skapa ett rättsligt instrument som ger en ram för upphandlingen av en integrerad superdator- och datainfrastruktur i exaskala.

(10)

För att förse unionen med den datorprestanda som den behöver för att hålla sin forskning i framkanten bör medlemsstaternas investeringar i högpresterande datorsystem samordnas och industrins och marknadens anammande av högpresterande datorsystem stärkas inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Unionen bör bli effektivare när det gäller att omvandla teknisk utveckling till efterfrågestyrda och användardrivna europeiska högpresterande datorsystem som står sig väl i konkurrensen på upphandlingsmarknaden och på så sätt upprätta en effektiv koppling mellan teknikutbud, gemensam utformning med användarna och en gemensam upphandling av system i världsklass samt skapa ett globalt konkurrenskraftigt ekosystem för HPC-teknik och HPC-tillämpningar. Samtidigt bör unionen ge sin försörjningsindustri möjlighet att dra nytta av sådana investeringar, vilket skulle leda till att de utnyttjas inom storskaliga och framväxande användningsområden såsom individualiserad medicin, uppkopplad och automatiserad körning eller andra pionjärmarknader som stöds av artificiell intelligens, blockkedjeteknik, edge computing eller mer allmänt genom digitaliseringen av unionens industri.

(11)

Ett gemensamt företag är det bästa instrumentet för att uppnå målen för den europeiska strategin för högpresterande datorsystem, som fastställs i det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster, åtgärda de nuvarande begränsningarna och samtidigt uppnå maximala ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga effekter och skydda unionens intressen på bästa sätt. Ett gemensamt företag kan föra samman resurser från unionen, medlemsstaterna och den privata sektorn. Det kan genomföra en upphandlingsram och driva högpresterande datorsystem av världsklass genom teknikfrämjande åtgärder, särskilt om det rör sig om konkurrenskraftig europeisk teknik. Det kan ta starta forsknings- och innovationsprogram för att utveckla europeisk teknik och se till att denna teknik sedan integreras i superdatorsystem i exaskala och bidra till utvecklingen av en konkurrenskraftig europeisk teknikförsörjningsindustri.

(12)

Det gemensamma företaget bör inrättas och börja fungera senast i början av 2019 så att målet att förse unionen med en infrastruktur av pre-exaskala kan uppnås till 2020 och den teknik och de tillämpningar som krävs för att uppnå exaskalakapacitet kan utvecklas ungefär mellan 2022 och 2023, samtidigt som man främjar ett konkurrenskraftigt europeiskt ekosystem för HPC-innovation. Eftersom cykeln för utveckling av nästa generations teknik normalt tar fyra till fem år måste åtgärderna för att uppnå exaskalamålet inledas snarast möjligt, så att vi kan förbli konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

(13)

Det offentlig-privata partnerskap som ligger till grund för det gemensamma företaget bör samla de finansiella och tekniska medel som krävs för att man ska kunna hantera komplexiteten i den allt snabbare innovationstakten på detta område. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget vara unionen, medlemsstaterna och länder associerade till Horisont 2020, som enas om ett gemensamt europeiskt initiativ för högpresterande datorsystem, samt sammanslutningar som företräder sina ingående enheter och andra organisationer med en uttrycklig och aktiv vilja att uppnå resultat när det gäller forskning och innovation och behålla ett kunnande på området högpresterande datorsystem i Europa. Det gemensamma företaget bör vara öppet för nya medlemmar.

(14)

Unionen, de deltagande staterna och de privata medlemmarna i det gemensamma företaget bör alla bidra ekonomiskt till det gemensamma företagets administrativa kostnader. Enligt den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kan unionen göra förhandsåtaganden avseende de administrativa kostnaderna endast för att täcka de löpande kostnaderna fram till 2023. De deltagande staterna och de privata medlemmarna bör helt täcka det gemensamma företagets administrativa kostnader från och med 2024.

(15)

För att återta ledningen inom teknik för högpresterande datorsystem och utveckla ett fullständigt ekosystem av högpresterande datorsystem för unionen ingick intressenter från näringslivet och forskningsvärlden inom den privata sammanslutningen ETP4HPC (European Technology Platform for High Performance Computing) ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap med unionen år 2014. Detta har till uppdrag att bygga upp en teknikvärdekedja för högpresterande datorsystem i världsklass som ska vara konkurrenskraftig globalt och främja synergieffekter mellan de tre viktigaste aspekterna av ekosystemet för högpresterande datorsystem, nämligen teknisk utveckling, tillämpningar och superdatorinfrastruktur. ETP4HPC besitter stor sakkunskap och för samman berörda privata intressenter inom högpresterande datorsystem; därför bör denna privata sammanslutning kunna bli medlem i det gemensamma företaget.

(16)

För att stärka datavärdekedjan, förbättra samarbetsandan kring data och lägga grunden för en blomstrande databaserad ekonomi i unionen ingick näringslivs- och forskningsintressenterna i sammanslutningen BDVA (Big Data Value Association) år 2014 ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap med unionen. Eftersom BDVA besitter stor sakkunskap och för samman berörda privata intressenter inom stordata, bör BDVA kunna bli medlem i det gemensamma företaget.

(17)

De privata sammanslutningarna ETP4HPC och BDVA har skriftligen uttryckt sin vilja att bidra till det gemensamma företagets tekniska strategi och bidra med sina sakkunskaper för att förverkliga det gemensamma företagets mål. De privata sammanslutningarna bör godkänna stadgarna i bilagan till denna förordning genom ett godkännandebrev.

(18)

Den ideella sammanslutningen Prace (Partnership for Advanced Computing in Europe) har 25 medlemsländer, vars företrädarorganisationer skapar en paneuropeisk superdatorinfrastruktur, som ger tillgång till dator- och datahanteringsresurser och motsvarande tjänster för storskaliga vetenskapliga och tekniska tillämpningar på högsta prestandanivå. Det gemensamma företaget kan samarbeta med Prace när det gäller tillhandahållande och hantering av tillgången till förenad och sammankopplad superdator- och datainfrastruktur och tillhörande tjänster samt utbildningsanläggningar och möjligheter till kompetensutveckling.

(19)

Det europeiska multigigabitnätet för forskning (Géant) sammankopplar 38 nationella forsknings- och utbildningsnätpartner vilket resulterar i ett paneuropeiskt nät för vetenskaplig spetskompetens, forskning, utbildning och innovation. Genom sin integrerade katalog av konnektivitets-, samarbets- och identitetstjänster ger Géant användarna en i hög grad tillförlitlig och oinskränkt tillgång till databehandling, analys, lagring, tillämpningar och andra resurser för att säkerställa att Europa fortsätter att hålla sig framme på forskningsområdet. Det gemensamma företaget kan samarbeta med Géant-nätet när det gäller anslutningar mellan det gemensamma företagets superdatorer samt med andra europeiska superdator- och datainfrastrukturer.

(20)

Det gemensamma företaget bör ta sig an tydligt definierade frågor som kan hjälpa den akademiska världen och det europeiska näringslivet som helhet att utforma, utveckla och använda den mest innovativa tekniken för högpresterande datorsystem, och inrätta en integrerad nätverksbaserad infrastruktur i hela unionen med kapacitet för högpresterande datorsystem i världsklass, liksom snabba anslutningar och tillämpningar i framkant samt dator- och programvarutjänster för forskare och andra pionjäranvändare från näringslivet, inbegripet SMF, och den offentliga sektorn. Det gemensamma företaget bör försöka minska det specifika kompetensunderskott som är kopplat till högpresterande datorsystem i hela unionen genom att arbeta med medvetandehöjande åtgärder samt bistå med uppbyggnaden av ny kunskap och humankapital.

(21)

Det gemensamma företaget bör lägga grunden för en långsiktigare vision och bereda vägen för den första hybridinfrastrukturen för högpresterande datorsystem i Europa, vilken integrerar klassiska datorinfrastrukturer med kvantdatorutrustning, t.ex. för att utnyttja kvantdatorn som accelerator för trådar i högpresterande datorsystem. Det är nödvändigt med ett strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå för att hjälpa forskningsgrupper och det europeiska näringslivet att förbli ledande i ett mycket konkurrensutsatt internationellt sammanhang genom att ta fram resultat i världsklass för att säkerställa ett snart och brett industriellt utnyttjande av europeisk forskning och teknik i hela unionen, vilket ger stora spridningseffekter i samhället, och för att sprida riskerna och förena krafterna genom att inrikta strategier och investeringar på ett gemensamt europeiskt intresse.

(22)

För att uppnå sina mål att utforma, utveckla och använda den mest innovativa tekniken för högpresterande datorsystem bör det gemensamma företaget ge finansiellt stöd främst i form av bidrag och upphandling efter öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som bygger på årliga arbetsplaner. Det finansiella stödet bör särskilt inriktas på dokumenterade marknadsmisslyckanden som hämmar utvecklingen av det berörda programmet och bör fungera som incitament för ändrat beteende hos stödmottagaren.

(23)

För att uppnå sina mål att öka industrins innovationspotential, särskilt de små och medelstora företagens, bidra till att minska det specifika kompetensunderskott som är kopplat till högpresterande datorsystem, stödja ökningen av kunskaper och humankapital samt främja högpresterande datorkapacitet bör det gemensamma företaget stödja inrättandet av nationella kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i hela unionen, och i synnerhet arbetet i nätverk mellan och samordningen av dessa. Dessa centrum bör på begäran tillhandahålla HPC-tjänster till industrin, den akademiska världen och offentliga förvaltningar. De bör i första hand främja och möjliggöra tillgång till ekosystemet för HPC-innovation, underlätta tillgången till superdatorerna, ta itu med den stora bristen på kompetenta tekniska experter genom medvetandehöjande åtgärder, utbildning och utåtriktad verksamhet samt arbeta i nätverk tillsammans med intressenter och andra kompetenscentrum i syfte att främja innovationer i större skala, exempelvis genom att utbyta och främja bästa praxis för användningsfall eller tillämpningserfarenheter, dela utbildningsanläggningar och utbildningar, underlätta gemensam utveckling och utbyte av parallell kod eller stödja delandet av innovativa tillämpningar och verktyg för offentliga och privata användare, särskilt SMF.

(24)

Det gemensamma företaget bör tillhandahålla en efterfrågestyrd och användardriven ram och möjliggöra gemensam utformning vid förvärvet av en förstklassig integrerad superdator- och datainfrastruktur i exaskala i unionen, för att förse användarna med de strategiska datorresurser de behöver för att behålla konkurrenskraften och lösa samhälls-, miljö- och säkerhetsproblem och ekonomiska problem. Det gemensamma företaget bör därför bidra till förvärvet av superdatorer i pre-exaskala och petaskala. Det gemensamma företagets superdatorer bör installeras i en deltagande stat som är en medlemsstat.

(25)

Horisont 2020 bör bidra till att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan inom unionen genom att främja synergieffekter med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Det gemensamma företaget bör därför försöka utveckla nära samverkan med dessa fonder, som specifikt kan bidra till att stärka den lokala, regionala och nationella kapaciteten för forskning och innovation.

(26)

Det gemensamma företaget bör tillhandahålla gynnsamma ramar för deltagande stater som är medlemsstater där de kan använda medel från ESI-fonderna för att förvärva superdatorer. Användningen av ESI-fonderna för det gemensamma företagets verksamhet är avgörande för att inom unionen utveckla en integrerad och nätverksbaserad HPC- och datainfrastruktur i världsklass, eftersom inte bara användare i medlemsstaterna kan dra nytta av en sådan infrastruktur. Om de deltagande staterna beslutar att använda ESI-fonderna för att bidra till anskaffningskostnaderna för superdatorerna i pre-exaskala och petaskala bör det gemensamma företaget beakta unionens andel av ESI-fonderna i denna deltagande stat, men endast räkna den nationella ESI-fondandelen som nationellt bidrag till det gemensamma företagets budget. Under alla omständigheter bör unionens bidrag från Horisont 2020 och FSE-medel täcka upp till 50 % av dessa anskaffningskostnader plus upp till 50 % av driftskostnaderna för superdatorer i pre-exaskala för att stämma överens med det gemensamma företagets mål att bidra till att föra samman resurser i syfte att förse unionen med superdatorer i pre-exaskala i världsklass. När det gäller superdatorer i petaskala bör unionens bidrag från Horisont 2020 och FSE-medel täcka upp till 35 % av anskaffningskostnaderna för superdatorn för att stämma överens med befintliga medel för innovationsupphandling inom Horisont 2020. De återstående kostnaderna för superdatorn i petaskala och superdatorn i pre-exaskala bör täckas av de deltagande staterna.

(27)

Det gemensamma företaget bör vara ägare till de superdatorer i pre-exaskala som det förvärvar. Driften av varje superdator i pre-exaskala bör anförtros åt en värdenhet. Värdenheten får företräda en enda deltagande stat som är en medlemsstat eller ett värdkonsortium. Värdenheten bör kunna ge en korrekt uppskattning av och kunna verifiera superdatorns driftskostnader genom att t.ex. säkerställa funktionell och, i den mån det är möjligt, fysisk åtskillnad mellan det gemensamma företagets superdatorer i pre-exaskala och eventuella nationella eller regionala datorsystem som värdenheten driver. Värdenheten bör utses av det gemensamma företagets styrelse (nedan kallad styrelsen) efter en inbjudan att anmäla intresse som utvärderats av oberoende experter. När en värdenhet har utsetts, bör den deltagande stat där värdenheten är etablerad eller värdkonsortiet kunna besluta att uppmana andra deltagande stater att ansluta sig och bidra till finansieringen av den superdator i pre-exaskala som ska installeras i den utsedda värdenheten. Unionens andel av åtkomsttiden till superdatorn i pre-exaskala bör vara direkt proportionerlig till unionens ekonomiska bidrag från Horisont 2020 och FSE-medel till den totala ägandekostnaden för superdatorn och bör inte överstiga 50 % av den totala åtkomsttiden till superdatorn. Bidragen till superdatorn i pre-exaskala från de deltagande staterna i ett värdkonsortium bör omsättas i andelar av åtkomsttiden för superdatorn. De deltagande staterna bör sinsemellan komma överens om fördelningen av sina andelar av åtkomsttiden för superdatorn i pre-exaskala. Det gemensamma företaget bör kvarstå som ägare av superdatorerna i pre-exaskala tills de är avskrivna.

Därefter kan äganderätten överföras till värdenheten för nedmontering, bortskaffande eller annan användning. Om äganderätten överlåts till värdenheten innan superdatorn i pre-exaskala har avskrivits fullt ut eller därför att det gemensamma företaget är under avveckling, bör värdenheten återbetala superdatorns restvärde till det gemensamma företaget.

(28)

Det gemensamma företaget bör tillsammans med de deltagande staterna upphandla superdatorerna i petaskala. Driften av varje superdator i petaskala bör anförtros en värdenhet. Värdenheten kan företräda en enda deltagande stat som är en medlemsstat eller ett värdkonsortium av deltagande stater. Det gemensamma företaget bör äga den del som motsvarar unionens andel av det ekonomiska bidraget till dessa anskaffningskostnader från Horisont 2020 och FSE-medel. Värdenheten bör utses av styrelsen efter en inbjudan att anmäla intresse som utvärderats av oberoende experter. Unionens andel av åtkomsttiden till varje superdator i petaskala bör stå i direkt proportion till unionens ekonomiska bidrag från Horisont 2020 och FSE-medel till anskaffningskostnaderna för superdatorn i petaskala. Det gemensamma företaget bör överlåta ägandet till värdenheten när superdatorn i petaskala har avskrivits fullt ut eller när det gemensamma företaget ska avvecklas. I det senare fallet ska värdenheten betala restvärdet för superdatorn till det gemensamma företaget.

(29)

För designen och driften av de superdatorer i pre-exaskala och petaskala som får stöd från det gemensamma företaget bör man beakta energieffektivitet och miljöhållbarhet.

(30)

För att kunna hantera användarnas ständigt ökande efterfrågan på superdatorresurser får de deltagande staterna ge det gemensamma företaget åtkomsttid till en eller flera av de nationella superdatorer som är tillgängliga, dvs. som inte redan har avsatts och som inte medfinansieras av det gemensamma företaget. I detta fall bör de deltagande staterna på frivillig grund ge en rimlig andel av åtkomsttiden till nationella superdatorer med en godtagbar prestandanivå till det gemensamma företaget, så att detta kan hantera efterfrågan från användarna. Sådant tillhandahållande av åtkomsttid till en nationell superdator bör inte räknas som finansiering eller naturabidrag från den deltagande staten till det gemensamma företaget.

(31)

Superdatorerna i pre-exaskala och petaskala bör i första hand användas för offentlig forskning och innovation och kunna utnyttjas av varje användare från den akademiska världen, näringslivet eller den offentliga sektorn. Användartilldelningen av åtkomsttid till superdatorerna bör i första hand baseras på öppna inbjudningar att anmäla intresse som utlyses av det gemensamma företaget och utvärderas av oberoende experter. Efter beslut av styrelsen bör det i vissa undantagsfall, såsom strategiska europeiska initiativ eller nödsituationer och krishanteringssituationer, vara möjligt att åtkomsttid beviljas utan någon inbjudan att anmäla intresse. Det gemensamma företaget bör tillåtas att bedriva viss begränsad ekonomisk verksamhet i kommersiellt syfte. Användare som är etablerade i unionen eller i ett land som är associerat till Horisont 2020 bör beviljas åtkomst. Åtkomsträtten bör vara lika för alla användare och fördelas på ett öppet sätt. Styrelsen bör fastställa och övervaka åtkomsträtten till unionens andel av åtkomsttiden för varje superdator.

(32)

Det gemensamma företagets superdatorer bör drivas och användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (9), direktiv 2002/58/EG (10) och direktiv (EU) 2016/943 (11).

(33)

Användare som bedriver ekonomisk verksamhet för civil tillämpning utanför forskningsområdet bör tillåtas att använda superdatorerna i begränsad utsträckning. Åtkomsttid bör i första hand beviljas användare som är etablerade i unionen eller i ett land som är associerat till Horisont 2020. Åtkomsträtten bör fördelas på ett öppet sätt.

(34)

Det gemensamma företagets ledning bör säkerställas genom två organ: en styrelse och en rådgivande industri- och vetenskapsnämnd. Styrelsen bör bestå av företrädare för unionen och de deltagande staterna. Styrelsen bör ha ansvar för strategi- och finansieringsbeslut som rör det gemensamma företagets verksamhet, särskilt när det gäller all offentlig upphandling. Den rådgivande nämnden bör omfatta företrädare för den akademiska världen och näringslivet, i egenskap av användare och/eller leverantörer av teknik. Den bör ge oberoende råd till styrelsen om den strategiska forsknings- och innovationsagendan och om förvärv och drift av de superdatorer som ägs av det gemensamma företaget.

(35)

För det gemensamma företagets allmänna administrativa uppgifter bör de deltagande staternas rösträttigheter fördelas lika dem emellan. För de uppgifter som rör upprättandet av den del av arbetsplanen som rör anskaffandet av en superdator bör valet av värdenhet och det gemensamma företagets forsknings- och innovationsverksamhet, rösträttigheterna för deltagande stater som är medlemsstater baseras på principen om kvalificerad majoritet. De deltagande stater som är länder som är associerade till Horisont 2020 bör också ha rösträtt i fråga om de uppgifter som motsvarar forsknings- och innovationsverksamheten. För de uppgifter som rör förvärv och drift av superdatorerna bör endast unionen och de deltagande stater som bidrar med medel till upphandlingen av superdatorerna i petaskala och till den totala ägandekostnaden för superdatorerna i pre-exaskala ha rösträttigheter i proportion till sina bidrag.

(36)

Unionens ekonomiska bidrag bör hanteras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna om indirekt förvaltning i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Vilka bestämmelser som ska tillämpas vid det gemensamma företagets deltagande i offentlig upphandling bör fastställas i dess finansiella regler.

(37)

För att främja ett innovativt och konkurrenskraftigt europeiskt HPC-ekosystem bör det gemensamma företaget på lämpligt sätt använda sig av upphandlings- och bidragsinstrumenten, inbegripet gemensam upphandling, förkommersiell upphandling och offentlig upphandling av innovativa lösningar.

(38)

Vid bedömningen av det gemensamma företagets samlade effekter bör anslag från privata medlemmar beaktas, liksom naturabidrag som utgörs av deras kostnader för att genomföra åtgärder med avdrag för bidragen från det gemensamma företaget.

(39)

För att alla företag som är verksamma på den inre marknaden ska ha samma spelregler bör finansiering från unionens ramprogram vara förenlig med principerna för statligt stöd, så att de offentliga utgifternas effektivitet säkerställs och man förhindrar att marknaden snedvrids genom t.ex. utträngning av privat finansiering, skapande av ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarande av ineffektiva företag.

(40)

Deltagandet i indirekta åtgärder som finansieras genom det gemensamma företaget bör vara förenligt med förordning (EU) nr 1290/2013. Det gemensamma företaget bör också säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa bestämmelser med utgångspunkt i relevanta åtgärder som antas av kommissionen. För att i enlighet med förordning (EU) nr 1290/2013 säkerställa att de deltagande staterna i lämplig omfattning medfinansierar indirekta åtgärder bör de deltagande staterna eftersträva att bidra med ett belopp som åtminstone motsvarar det belopp som det gemensamma företaget betalar som ersättning för de stödberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig i samband med åtgärderna. De högsta finansieringsnivåer som anges i det gemensamma företagets årliga arbetsplan i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) nr 1290/2013 bör därför fastställas i överensstämmelse med detta.

(41)

Tillhandahållandet av finansiellt stöd från FSE till verksamheter bör vara förenligt med bestämmelserna för FSE.

(42)

De ekonomiska intressena för unionen och de andra medlemmarna i det gemensamma företaget bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, återkrav av medel som förlorats, utbetalats på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, när så är lämpligt, tillämpning av administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(43)

Det gemensamma företaget bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och insynsvänligt sätt och tillhandahålla all relevant information i god tid och främja sin verksamhet, bland annat genom informationsverksamhet riktad till allmänheten. Arbetsordningen för det gemensamma företagets organ bör offentliggöras.

(44)

Av förenklingsskäl bör den administrativa bördan minskas för alla parter. Dubbel revision och oproportionerliga mängder dokumentation och rapportering bör undvikas. För åtgärder som finansieras genom Horisont 2020 bör revisioner hos mottagare av unionsmedel enligt denna förordning utföras i enlighet med förordning (EU) nr 1291/2013. För åtgärder som finansieras genom FSE bör revisioner hos mottagare av unionsmedel enligt denna förordning utföras i enlighet med förordning (EU) nr 1316/2013.

(45)

Kommissionens internrevisor bör utöva samma befogenheter över det gemensamma företaget som de som utövas när det gäller kommissionen.

(46)

Kommissionen, det gemensamma företaget, revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) bör få tillgång till all information och alla lokaler som de behöver för att genomföra revisioner och utredningar avseende bidrag, avtal och överenskommelser som ingåtts av det gemensamma företaget.

(47)

Alla ansökningsomgångar och anbudsinfordringar i enlighet med denna förordning bör beakta löptiden för Horisont 2020 och FSE, beroende på vad som är tillämpligt, utom i vederbörligen motiverade fall.

(48)

Det gemensamma företaget bör även använda sig av elektroniska hjälpmedel som förvaltas av kommissionen för att säkerställa öppenhet och insyn och underlätta deltagande. Därför bör de ansökningsomgångar som det gemensamma företaget utlyser inom ramen för Horisont 2020 även offentliggöras på den gemensamma deltagarportalen samt genom andra elektroniska spridningsmetoder för Horisont 2020 som förvaltas av kommissionen. Det gemensamma företaget bör dessutom tillhandahålla relevanta uppgifter om bland annat förslag, sökande, bidrag och deltagare, så att dessa kan tas med i de elektroniska rapporterings- och spridningssystem för Horisont 2020 som kommissionen förvaltar, i lämpligt format och med tidsintervall som motsvarar kommissionens rapporteringsskyldigheter.

(49)

En mellanliggande och en slutlig utvärdering av det gemensamma företaget bör utföras av kommissionen med hjälp av oberoende experter. I en anda av öppenhet bör relevanta rapporter från oberoende experter göras allmänt tillgängliga, i överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

(50)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att med hjälp av ett gemensamt företag stärka kapaciteten för forskning och innovation, förvärva superdatorer i petaskala och pre-exaskala samt skapa åtkomst till högpresterande datorsystem och datainfrastruktur i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, eftersom man bör undvika onödigt dubbelarbete, skapa en kritisk massa och se till att offentliga medel används optimalt, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.