23.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 108/36

(1)

Den 6 maj 2010 godkände kommissionen undsättningsstöd för det centrala slakthuset i Kofinos (nedan kallat CSK) i form av en statlig garanti för ett lån på 1,6 miljoner euro (2).

(2)

Genom en skrivelse av den 3 november 2010 anmälde Cypern, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, en omstruktureringsplan för CSK.

(3)

Genom en skrivelse av den 7 december 2010 begärde kommissionen kompletterande upplysningar som de cypriotiska myndigheterna lämnade den 10 januari 2011. Den 20 januari 2011 mottog kommissionen ett klagomål från företaget Cypra Ltd (nedan kallat Cypra), en konkurrent till CSK.

(4)

Den 7 februari 2011 skickade kommissionen en skrivelse till Cypern där man uppmanade landet att lämna synpunkter på klagandens påståenden och bad om kompletterande uppgifter om omstruktureringsplanen. Cypern lämnade sina synpunkter den 4 mars 2011.

(5)

Den 16 februari 2011 skickade kommissionen en begäran till klaganden om kompletterande uppgifter. Cypra svarade den 2 mars 2011.

(6)

Genom en skrivelse av den 26 april 2011 informerade kommissionen Cypern om sitt beslut av den 20 april 2011 att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget beträffande omstruktureringsstödet. Kommissionen informerade även Cypern om sitt beslut att undersöka ett antal stöd som påstås ha beviljats stödmottagaren. Stöden utgjordes av följande: i) Fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

(7)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(8)

Genom en skrivelse av den 25 maj 2011 bad de cypriotiska myndigheterna om en månads förlängning av tidsfristen för inlämning av sina synpunkter. Denna förlängning av tidsfristen beviljades av kommissionen genom en skrivelse av den 7 juni 2011.

(9)

De cypriotiska myndigheterna lämnade sina synpunkter på kommissionens beslut genom en skrivelse av den 24 juni 2011.

(10)

Kommissionen tog också emot synpunkter från berörda parter, närmare bestämt Cypra, A&A Sfagia Ltd, sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare och en fjärde part som bad om konfidentiell behandling av sin inlaga. Kommissionen vidarebefordrade de synpunkter som inkommit från de berörda parterna till de cypriotiska myndigheterna för att ge dem tillfälle att bemöta dessa. Cypern lämnade in synpunkter genom en skrivelse av den 8 november 2011.

(11)

Genom en skrivelse av den 1 mars 2012 begärde kommissionen kompletterande upplysningar som de cypriotiska myndigheterna lämnade genom en skrivelse av den 30 mars 2012.

(12)

Genom en skrivelse av den 24 oktober 2012 bad kommissionen om ytterligare förtydliganden och uppdaterade uppgifter. De cypriotiska myndigheterna lämnade ett svar den 26 november 2012.

(13)

Den 14 maj 2013 lämnade de cypriotiska myndigheterna in ytterligare uppgifter och förtydliganden.

(14)

Anmälan gällde omstruktureringsstöd till CSK. Dock kom kommissionens undersökning att utvidgas till att även omfatta andra stöd som påstods ha beviljats stödmottagaren.

(15)

Enligt de cypriotiska myndigheterna skulle omstruktureringsstödet bara beviljas stödmottagaren efter att ha godkänts av kommissionen. Det ursprungliga stödbelopp som anmäldes i november 2010 uppgick till 15 miljoner euro. I de uppgifter som lämnades av de cypriotiska myndigheterna den 14 maj 2013 uppgavs emellertid ett stödbelopp på 17,8 miljoner euro, som motiverades av de ökade omstruktureringskostnaderna.

(16)

Mottagaren av detta stöd är CSK. CSK inrättades 1981 som ett statsägt allmännyttigt företag som skulle tillgodose behoven i vissa kommuner i distrikten Nicosia, Limassol och Larnaka. År 2003 skedde en avreglering av det relevanta regelverket genom antagandet av 2003 års lag 26(I) (4). I denna lag regleras strukturen, organisationen och funktionen för centrala slakterier som CSK. Enligt samma lag kan inte sådana organisationers lösa och fasta egendom bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem. År 2010 (dvs. då omstruktureringsstödet anmäldes) hade CSK en marknadsandel på ca 30,7 % av den cypriotiska marknaden (5). I november 2012 hade andelen sjunkit till ca 26,5 %. De cypriotiska myndigheterna har bekräftat att CSK verkar i ett stödområde för regionala stödändamål enligt undantaget i artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(17)

Enligt cypriotisk lag kan endast privaträttsliga företag bli föremål för konkursförfaranden, då de relevanta bestämmelserna inom bolagsrätten bara gäller privaträttsliga företag. Därför tycks det som att statsägda allmännyttiga företag inte kan bli föremål för konkursförfaranden.

(18)

Enligt de redovisningar som lämnats in hade CSK i slutet av 2009 kortfristiga skulder på ungefär 19,4 miljoner euro och hade samlade förluster som uppgick till ungefär 28,6 miljoner euro. I slutet av 2012 överskred de kortfristiga skulderna 30 miljoner euro och de samlade förlusterna hade ökat till nästan 40 miljoner euro.

(19)

Vid tidpunkten för anmälan om omstrukturering hade CSK 110 anställda, varav 22 var offentliganställda medan övriga var daglönare. Företagets omsättning under 2009 var ungefär 5 miljoner euro. År 2012 hade omsättningen minskat till omkring 3,6 miljoner euro. Trots sin låga omsättning kan inte företaget betraktas som ett litet eller medelstort företag i enlighet med kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (6) eftersom mer än 25 % av dess röstandel (i den mening som avses i artikel 3.4 i bilagan till ovannämnda rekommendation) kontrolleras av ett offentligt organ. CSK ägs helt av staten och alla medlemmar i dess styrelse har tillsatts av de delaktiga lokala myndigheterna.

(20)

Såsom förklaras i kommissionens beslut av den 6 maj 2010 beträffande undsättningsstödet till CSK (ärende nr N 60/10) mottog CSK undsättningsstöd då det inte längre kunde drivas i sin dåvarande form. De cypriotiska myndigheterna har som det främsta skälet bakom CSK:s finansiella situation uppgett det faktum att CSK, till skillnad från sina huvudsakliga konkurrenter, var ett statsägt allmännyttigt företag. Detta innebar bristande flexibilitet (beträffande beslutsprocess och personalrelationer) samt höga arbetskostnader och brist på företagskultur. I och med liberaliseringen av marknaden och uppkomsten av nya privatägda slakterier ledde detta till att CSK:s marknadsandelar urholkades och att företagets skulder ökade till följd av detta.

(21)

Kommissionen tillstod i sitt beslut i ärende nr N 60/10 att CSK var ett företag i svårigheter. Företagets årsbokslut för åren 2006–2009 bekräftade denna slutsats. De visade att företagets inkomst inte kunde täcka de löpande utgifterna, främst på grund av höga arbetskostnader, och därför kunde inte företaget betala tillbaka amorteringar på lån och andra skulder. CSK uppvisade följande tecken på ett företag i svårigheter: ökande förluster, sjunkande omsättning, ökande överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och sjukande nettotillgångsvärde. Kommissionen konstaterade även i sitt beslut av den 6 maj 2010 att CSK inte kunde återhämta sig med hjälp av sina egna resurser, då dess finansiella medel och tillgångar snabbt minskade och företaget inte kunde erhålla finansiering på marknaden.

(22)

CSK:s negativa ekonomiska utveckling har fortsatt sedan dess. Omsättningen rasade till ca 3,6 miljoner euro 2012 när de samlade förlusterna, och samtidigt underskottet i kapital, uppgick till nära 40 miljoner euro.

(23)

Den 31 december 2011 hade CSK samlat på sig förfallna skulder på omkring 11 miljoner euro gentemot den cypriotiska tillsynsmyndigheten för lån, förfallna betalningar gentemot sociala myndigheter och skattemyndigheter på ca 8,7 miljoner euro och veterinärutgifter på ca 1,3 miljoner euro.

(24)

Den rättsliga grunden för omstruktureringsstödet är beslut nr 71.196 av den 2 november 2010, som antogs av Cyperns ministerråd.

(25)

Det första anmälda omstruktureringsstöd som skulle beviljas stödmottagaren uppgick till 15 miljoner euro. Detta motsvarade 55,6 % av den totala kostnaden för omstruktureringen på 26,85 miljoner euro. De återstående 44,4 % skulle finansieras med egna bidrag från CSK (se skäl 26 nedan) Dock uppgav de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat och att omstruktureringsstödet därmed också skulle öka till 17,772 miljoner euro. Omstruktureringskostnaderna kan enligt de cypriotiska myndigheterna delas upp enligt följande:

(26)

Enligt de cypriotiska myndigheterna hade CSK för avsikt att finansiera sitt eget bidrag genom att teckna ett nytt lån på 5 miljoner euro och genom att sälja egendom till ett värde av 7 miljoner euro. Stödmottagarens eget bidrag på 12 miljoner euro skulle således motsvara 40,3 % av de totala uppdaterade omstruktureringskostnaderna. De cypriotiska myndigheterna lämnade in en värdering av CSK:s fasta egendom i april 2013 där värdet på slakthusets fasta egendom (mark, byggnader och uthyrning) beräknade till ca 8,2 miljoner euro. När det gäller tecknande av ett nytt lån uppgav dock de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att det under de rådande ekonomiska omständigheterna var tveksamt att ett sådant lån skulle beviljas.

(27)

Omstruktureringsplanen hade färdigställts i oktober 2010 och sänts till kommissionen som en del av den anmälan som lämnades in den 3 november 2010. Cyperns svar av den 26 november 2012 innehöll en uppdatering av relevanta finansiella prognoser och uppgifter om marknaden. Den ursprungliga omstruktureringsplanen innehåller följande delar:

(28)

Denna del av omstruktureringsplanen inleds med en förklaring av hur slakterierna i Cypern fungerar. Privata slakterier började tillåtas 2003 eftersom Cypern var på väg att ansluta sig till EU.

(29)

I planen presenteras sedan marknaden för köttproduktion (produktion per typ av kött – gris, nöt och får/get, priser, kvalitet, sysselsättning, import/export, konkurrenter) samt köttkonsumtionen i Cypern (konsumtion per capita, konsumtion av importerade produkter, konsumtion per försäljningsställe – stormarknader/köttaffärer/Horeca/industrier som bereder köttvaror, märkning, köttkvalitet). I planen tillhandahålls dessutom uppskattningar av de framtida utsikterna för utbud och efterfrågan på de berörda marknaderna.

(30)

På den cypriotiska slaktmarknaden är fem företag verksamma. Stödmottagarens marknadsandel var enligt planen omkring 31 % under 2010. Om marknaden delas upp efter köttkategori var marknadsandelarna för 2009 och de första åtta månaderna 2010 följande:

(31)

Av de uppgifter som lämnades av de cypriotiska myndigheterna den 26 november 2012 framgår det att CSK:s totala marknadsandel minskade ytterligare till 29,3 % under 2011 och till 26,5 % under 2012. CSK förlorade även sitt monopol på nötkreaturslakt genom att Cypra kom in på marknaden, men behöll ändå en marknadsandel på 92 % i detta segment. På det hela taget uppvisar den cypriotiska marknaden för djurslakt en allmän nedåtgående trend med en stagnering 2010, en minskning på 2 % under 2011 och en ytterligare minskning på 3,8 % under 2012.

(32)

I slutet av 2012 hade de fem verksamma slakterierna på den cypriotiska marknaden följande slaktkapacitet per dag:

(33)

Siffrorna visar den påtagliga minskningen av CSK:s marknadsandel under de senaste åren. 2005 uppgick CSK:s totala marknadsandel fortfarande till hela 68 %. Denna siffra hade minskat till 41 % 2008 och till 26,5 % 2012. Denna utveckling beror till stor del på liberaliseringen av marknaden under 2003 och de privatägda företagens efterföljande inträde på marknaden.

(34)

När det gäller nötkreaturslakt utgick omstruktureringsplanen från antagandet att åtminstone två nuvarande konkurrenter (Cypra och Ayioi Trimithias) hade för avsikt att ta sig in på marknaden. Vidare hävdas det att ett annat företag (pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare) har för avsikt att ta sig in på marknaden. Organisationen kontrollerar 75 % av nötkreatursproduktionen i Cypern. Cypra tog sig in i det här segmentet 2012 och tillstår även att Agioi Trimithias och pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare också planerar att ta sig in på marknaden för nötkreaturslakt.

(35)

CSK skapades genom ministerdekret som en allmännyttig organisation med inriktning på att tjäna flera kommuner, inbegripet de stora städer i Cypern som behövde upprätthålla slakterianläggningar. Styrelsen består av 15 medlemmar (sex borgmästare, fem kommunala rådgivare och fyra representanter från förbundet för distrikt och kommuner).

(36)

Som tidigare förklarats har företagets konkurrensläge börjat försämras sedan marknaden liberaliserades under 2003. Enligt de cypriotiska myndigheterna kan bland de huvudsakliga faktorer som har bidragit till dess situation följande nämnas:

(37)

Företagets ledning försökte åtgärda några av problemen, med vissa positiva resultat. Företagets sjunkande marknadsandelar ledde till ökande förluster genom åren.

(38)

I planen ges en swot-analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats) av CSK:s styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Däri anförs att dess styrkor inbegriper en betydande produktionskapacitet, know-how och tradition samt efterlevnad av EU-lagstiftning. Bland dess svagheter räknas höga produktionskostnader, beroende av en enda verksamhet, brist på en serviceinriktad kultur och förlust av kundernas förtroende när det gäller företagets slaktscheman. Dessutom saknar företaget flexibilitet i sitt funktionssätt och beträffande anställningar. Om företaget hade fungerat som ett privat företag, med privata investerares deltagande, skulle de viktiga besluten ha fattats av styrelsen och dess bolagsstämma. Slutligen har företagets anställda en ställning som offentliga tjänstemän, vilket innebär att det är extremt svårt och kostsamt att säga upp dem.

(39)

Bland hoten finns inträdet av nya aktörer på marknaden, den förväntade ökningen av köttimport från andra EU-medlemsstater på grund av lägre priser och bättre kvalitet på importerade produkter, vilket skulle leda till en minskning av slakten i Cypern, minskad djuruppfödning i Cypern och höga produktionskostnader. Som möjligheter framhålls i planen möjligheten att hyra ut produktionslinjer till andra företag, en förbättring av företagets finansiella situation genom fastighetsförsäljning samt samarbetet med stora aktörer på marknaden.

(40)

Den totala kostnaden för omstruktureringen av företaget uppgick från början till omkring 27 miljoner euro. 55,6 % av det beloppet skulle komma från staten, medan företaget själv skulle behöva stå för resterande 44,4 % (12 miljoner euro). Som förklaras i skäl 25 ovan uppgav dock de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat till omkring 29,8 miljoner euro samtidigt som bidraget från CSK skulle vara detsamma.

(41)

CSK:s eget bidrag kommer att samlas in från i) försäljning av fast egendom (7 miljoner euro) som, enligt de cypriotiska myndigheterna, skulle vara fritt från statligt stöd då priset kommer att beräknas till marknadsvärdet av en oberoende värderingsman, samt ii) tecknande av ett nytt låneavtal (5 miljoner euro). De cypriotiska myndigheterna tillstod dock även i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att det under de rådande ekonomiska omständigheterna var tveksamt att ett sådant lån skulle beviljas.

(42)

I planen ingår följande omstruktureringsåtgärder:

(43)

För att förbättra flexibiliteten inom alla områden föreslås det i omstruktureringsplanen att CSK ska omvandlas till ett privaträttsligt företag. Detta förväntas förbättra företagets flexibilitet i fråga om beslutsfattande. Det borde även skapa intresse för privata investerare, som skulle kunna bli aktieinnehavare i företaget. Slutligen kommer de anställdas ändrade status att göra det lättare att anställa och säga upp personal.

(44)

I omstruktureringsplanen ingår fullständig återbetalning av företagets skulder till socialförsäkringsfonden (6,14 miljoner euro från och med slutet av 2012) och till departementet för interna medel (3,646 miljoner euro från och med slutet av 2012). Vidare kommer företaget att betala av förfallna skulder till ett värde av 13,306 miljoner euro (inbegripet det redan godkända undsättningslånet på 1,6 miljoner euro). Den totala kostnaden för denna åtgärd har beräknats till ca 23,1 miljoner euro. Vidare bekräftade de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att utestående skulder gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt efter omstruktureringen.

(45)

I planen ingår förflyttning av alla anställda med ställning som offentliga tjänstemän till kommuner, och friställande av återstående personal. Med sin nya rättsliga status kommer sedan företaget att ersätta personalen med nya anställda. Dessa nya anställda kommer att anlitas enligt nya lönevillkor och pensionssystem. Företaget kommer även att lägga ut tjänster på entreprenad när så krävs. Till följd av omstruktureringen av företaget väntas personalstyrkan endast komma att bestå av nio ledande befattningar och 67 anställda/arbetstagare. Kostnaden för CSK för alla åtgärder i fråga kommer att uppgå till 6,68 miljoner euro, uppdelat mellan ersättning till personalen (3,34 miljoner euro) och betalning av pensionsrättigheter (3,34 miljoner euro). Så snart planen sätts i verket väntas lönekostnaderna minska drastiskt.

(46)

I planen föreslås följande kompensationsåtgärder:

(47)

Enligt de cypriotiska myndigheterna vore det inte möjligt för CSK att minska sin kapacitet. Anledningen är att CSK bara har en produktionslinje för varje djurtyp. De cypriotiska myndigheterna anser att avyttring av relevanta maskiner för att minska kapaciteten vore liktydigt med att CSK skulle lämna marknadssegmentet i fråga.

(48)

Enligt de cypriotiska myndigheterna kan omstruktureringsstödet bara beviljas efter att ha godkänts av kommissionen.

(49)

De cypriotiska myndigheterna har åtagit sig att regelbundet lämna in utförliga rapporter om genomförandet av omstruktureringsplanen.

(50)

Den 20 januari 2011 lämnade Cypra, en konkurrent till CSK, in ett klagomål. Cypra är ett privatägt företag som började bedriva verksamhet på den cypriotiska slaktmarknaden 2006. När klagomålet lämnades in hade Cypra den största marknadsandelen på marknaden för grisslakt (71 %) samt på den övergripande cypriotiska slaktmarknaden (57 %).

(51)

I klagomålet anförs att stödmottagaren under den senaste tiden har gynnats av åtskilliga stödåtgärder. Mer specifikt hävdas att CSK har erhållit följande stöd:

(52)

Klaganden drar slutsatsen att beviljande av omstruktureringsstödet kommer att snedvrida konkurrensen, då stödmottagaren under de senaste åren konstant har gynnats av stöd från den cypriotiska staten.

(53)

Kommissionen ansåg att skiftet av zonen för bostadsbyggande och planläggning på CSK:s tomt inte tycktes innefatta någon överföring av statliga resurser, medan undsättningsstödet redan hade granskats av kommissionen. Kommissionen erbjöd därför de cypriotiska myndigheterna möjligheten att lämna in sina synpunkter på påståendena angående beviljandet av de stöd som avses i skäl 51 a och c ovan.

(54)

I sitt svar av den 4 mars 2011 tillhandahöll inte de cypriotiska myndigheterna tillräcklig information för att visa att den kontinuerliga toleransen för de försenade betalningarna av skulder inte utgör statligt stöd. Beträffande lånet på 512 850 euro uppgav de cypriotiska myndigheterna att CSK till följd av ett negativt yttrande från den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd betalade tillbaka lånet till kommunförbundet med ränta, genom överlåtelse av markägande.

(55)

I sitt beslut av den 20 april 2011 beslutade kommissionen att inleda förfarandet enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget. Mer specifikt drog kommissionen slutsatsen beträffande omstruktureringsstödet att alla villkor i artikel 107.1 vid första anblicken är uppfyllda. Det konstaterades även att det fanns indikationer på att annat stöd kan ha beviljats i form av i) fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

(56)

De cypriotiska myndigheterna lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011 genom en skrivelse av den 24 juni 2011. De cypriotiska myndigheternas argument presenteras i punkterna nedan.

(57)

I sitt svar hävdade de cypriotiska myndigheterna att flera offentliga myndigheter, såsom departementet för interna medel och socialförsäkringsdepartementet, tidigare har erhållit domstolsbeslut där CSK åläggs att betala tillbaka sina skulder till myndigheterna i fråga. Enligt artikel 18 i lag 26(I) från 2003 kan dock inte offentliga slakteriers lösa och fasta egendom bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem. Därför kan inte domstolsbesluten mot CSK verkställas enligt det rådande regelverket.

(58)

Vidare konstateras att i och med oförmågan att verkställa domstolsbesluten mot CSK och på grund av den pågående omstruktureringen kommer inga ytterligare åtgärder att vidtas av myndigheterna förrän omstruktureringen har slutförts. Det påpekas även att ett annat tillvägagångssätt för att driva in skulderna i fråga inte skulle leda till att några belopp inkasseras. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att deras beslut att bevilja omstruktureringsstödet till CSK utgör bevis på regeringens avsikt att betala CSK:s skulder till regeringsdepartementen.

(59)

De cypriotiska myndigheterna erkänner att kommunförbundet beviljade ett lån på 512 850 euro till CSK i december 2007. Efter att klagomålet lämnades in beslutade den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd att beviljandet av detta belopp skulle betraktas som olagligt driftsstöd som har beviljats utan att först ha anmälts till Europeiska kommissionen. De cypriotiska myndigheterna tillägger att CSK den 15 januari 2010 betalade tillbaka detta belopp till kommunförbundet med ränta genom överlåtelse av markägande till ett värde av 580 000 euro. Värderingen av marken utfördes av departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster, som anses utföra statens officiella värderingar. De cypriotiska myndigheterna hävdar att räntan på 67 150 euro motsvarar en årlig räntesats på 6,12 %, om den årliga kapitaliseringen också tas med i beräkningen. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte denna räntesats lägre än marknadens räntesatser med fast egendom som säkerhet under perioden i fråga.

(60)

De cypriotiska myndigheterna står fast vid att obligationerna i fråga emitterades 1985 med en garanti från staten, och de nyemitterades 1992 och 1999 på grundval av en lag som godkänts av parlamentet. Den 9 juli 2007 förelades staten av Nicosias regionala domstol att betala skulden i egenskap av borgensman till en av obligationens ägare. Till följd av detta domstolsbeslut var regeringen skyldig att betala tillbaka beloppen i fråga, inklusive ränta. Staten ställde inga motkrav på CSK och därför annullerades inga fordringar.

(61)

Beträffande förflyttningen av personal till kommunerna hävdar de cypriotiska myndigheterna att detta endast gällde 19 anställda. Dessa personers pensionsförmåner har redan räknats in i omstruktureringskostnaderna och skulle enligt omstruktureringsplanen uppgå till 1,4 miljoner euro. 13 kommuner gick med på att anställa 15 av de 19 permanenta medlemmarna av CSK:s personal, och täckte på så sätt sina egna personalbehov. Enligt denna överenskommelse tillät inte inrikesministeriet och finansministeriet att dessa kommuner skapade nya eller ytterligare arbetstillfällen.

(62)

Till följd av detta kom man överens om att CSK:s alla fast anställda skulle förflyttas med samma ställning och samma lön som de tidigare hade hos CSK. Av denna anledning enades man om att de kommuner som ska ta över CSK:s tidigare anställda ska betala den del av lönen som motsvarar den ursprungliga löneskalan för nyanställda, och staten skulle betala löneskillnaden. De belopp som betalades av staten skulle täcka perioden från förflyttningen till och med slutet på varje anställds yrkesliv. Detta belopp för 15 anställda vid CSK har beräknats till omkring 3,4 miljoner euro. Enligt de cypriotiska myndigheterna gäller inte detta belopp utgifter som CSK skulle ha stått för och av denna anledning har det inte inkluderats i omstruktureringskostnaderna. Detta är ett standardförfarande i liknande situationer. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att åtgärden av denna anledning inte är selektiv och därför inte uppfyller ett av villkoren för att statligt stöd ska föreligga. Dock hävdar de cypriotiska myndigheterna att även om det skulle betraktas som statligt stöd så är det ett stöd av social karaktär som sträcker sig bortom stödmottagarens intressen. För sådana stödåtgärder framgår det i riktlinjerna att kommissionen intar en positiv hållning.

(63)

Beträffande prognosen i omstruktureringsplanen om en ökning av slakterimarknaden på 2 % i alla tre scenarier (bästa scenariot, värsta scenariot och mellanscenariot) noterar de cypriotiska myndigheterna att denna procentsats var den genomsnittliga årliga ökningen av slaktverksamheten i Cypern under perioden 1998–2008. Sådan var även den prognos som CSK:s ledning gjorde för den följande femårsperioden. En minskning av tillväxttakten på 0,5 % skulle innebära en minskning av CSK:s vinst på 500 000 euro. Dock skulle stödmottagaren fortfarande vara lönsam efter omstruktureringsperioden.

(64)

När det gäller kostnaderna för förflyttningen av personal till kommunerna vidhåller de cypriotiska myndigheterna att endast 19 personer skulle förflyttas och att majoriteten av den överflödiga personalen skulle sägas upp.

(65)

Kommissionen uttryckte i sitt beslut av den 20 april 2011 tvivel angående CSK:s förmåga att ingå låneavtal med finansinstitut. I detta avseende hävdar de cypriotiska myndigheterna att CSK har tecknat lån hos affärsbanker som betalas tillbaka enligt normala regler och utan dröjsmål. I och med att CSK:s egendom, såsom förklarats ovan, enligt relevant lagstiftning inte kan bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden, täcks de lån som tecknats hos bankerna av statliga garantier. De cypriotiska myndigheterna tillägger att detta kommer att förändras i och med omstruktureringen av företaget och förändringen av dess rättsliga status. Framtida lån på marknadsvillkor kommer att kunna erhållas tack vare företagets egendom, däribland fast egendom till ett värde av uppskattningsvis 7 miljoner euro. När det gäller värdet på CSK:s fasta egendom specificerar de cypriotiska myndigheterna att detta värde har räknats ut av inrikesministeriets departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster.

(66)

Slutligen vidhåller de cypriotiska myndigheterna att CSK:s problem grundar sig på följande omständigheter: a) Brist på flexibilitet vad gäller dess struktur och funktionssätt, b) höga arbetskostnader och c) höga skulder. I omstruktureringsplanen lyckas man bemöta dessa orsaker genom att förändra företagets rättsliga status, minska arbetskostnaderna och minska företagets skulder.

(67)

När det gäller kompensationsåtgärderna upprepar först och främst de cypriotiska myndigheterna sin oro inför möjligheten att Cypra skulle kunna få en monopolställning på marknaden. Enligt de cypriotiska myndigheterna har Cypra skickat ett brev till den cypriotiska inrikesministern, handelsministern och finansministern där det nämns att företaget har en marknadsandel på 71 % på marknaden för grisslakt, att dess priser är 20 % högre och att Cypra föredras av kunderna, bland annat eftersom företaget erbjuder kött av bättre kvalitet. Enligt de cypriotiska myndigheterna utgör detta bevis på att Cypra har en dominerande ställning och att priserna kommer att öka om CSK lägger ner sin verksamhet. De cypriotiska myndigheterna tillägger att även om Cypra hade uppgett sig ha för avsikt att ge sig in på marknaden för nötkreaturslakt inom sex månader har företaget ännu inte gjort det. Därutöver hävdar de cypriotiska myndigheterna att Cypra ännu inte har alla nödvändiga tillstånd för fysisk planering och andra slags tillstånd, vilket gör det osannolikt att företaget skulle ge sig in i segmentet för nötkreaturslakt inom den givna tidsramen. Enligt den information som de cypriotiska myndigheterna förfogar över finns det inte något annat företag som har för avsikt att ge sig in i detta segment heller.

(68)

När det gäller frågan om överkapacitet noterar de cypriotiska myndigheterna att överkapaciteten inom grisslaktssegmentet uppgår till 39 % och att kapaciteten inom detta segment har ökat med 32 % sedan Cypra gav sig in på marknaden 2006, medan överkapaciteten för slakt av får/getter uppgår till 51 %, efter att ha ökat med 17 % sedan Cypras inträde. Detta pekar enligt de cypriotiska myndigheterna på slutsatsen att överkapaciteten på marknaden uppstod genom Cypras inträde. De cypriotiska myndigheterna drar slutsatsen att med tanke på CSK:s finansiella situation skulle alla ytterligare begränsningar av CSK:s verksamhet påverka dess lönsamhet negativt.

(69)

Klaganden lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011 genom en skrivelse av den 4 juli 2011. I brevet vidhåller Cypra att pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare har för avsikt att inrätta ett slakteri.

(70)

Vad gäller kompensationsåtgärderna noterar Cypra att dess lönsamhet äventyras om omstruktureringsstödet godkänns och grisuppfödarna involveras i CSK, eftersom A&A dessutom bygger ett nytt slakteri. Anledningen är att antalet grisslakter som Cypra utför kommer att minska avsevärt. Cypra påminner även om att företaget nyligen har investerat betydande belopp för att öka sin kapacitet. Det påpekas även att sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare (som företräder 100 % av öns grisuppfödare) är inblandad i omstruktureringen. Tydligen erbjuder regeringen denna sammanslutning andelar i det nya företag som kommer att skapas genom omstruktureringen. Detta anser Cypra i sig själv går emot åtagandet om att under tre år inte vidta några aggressiva åtgärder för att öka marknadsandelarna. Beträffande kapacitet har de tre företagen Cypra, A&A och Trimithias en kapacitet som överskrider 20 000 grisslakter per vecka, medan produktionen i fråga ligger på omkring 14 000.

(71)

Cypra anser att innan stödet godkänns bör de cypriotiska myndigheterna visa att det vore möjligt för CSK att teckna ett lån på 5 miljoner euro. I vilket fall som helst anser klaganden att den bästa lösningen är att stänga ner produktionslinjen för grisslakt. Detta skulle inte leda till något underskott på marknaden då de återstående företagen kan täcka upp landets behov. Cypra påstår även att om det nära förhållandet mellan å ena sidan de nuvarande och tidigare medlemmarna i den cypriotiska regeringen och å andra sidan CSK:s ledning fortsätter, skulle detta vara likvärdigt med ytterligare orättvist beteende gentemot privatägda slakterier.

(72)

När det gäller statens fordringar gentemot CSK hävdar Cypra att CSK har samlat på sig veterinärkostnader till ett värde av 900 000 euro som inte har återbetalats till staten. Beträffande förflyttningen av personal har staten gått med på att subventionera kostnaden för förflyttningen av anställda genom att betala löneskillnaden mellan en nyanställd (i kommunerna) och arbetstagarna nuvarande lön för alla anställda som kommer att förflyttas. Dessutom kommer staten, för de anställda som stannar i det nya företaget, att subventionera 40 % av den tidigare lönen till dess att de lämnar sin tjänst, medan det nya företaget kommer att betala 60 %.

(73)

När det gäller företagets eget bidrag hävdar Cypra att försäljningen av CSK:s fasta egendom borde ske på den fria marknaden. Cypra misstänker att värdet på marken i fråga, enligt vad som framgår av den hyra som staten tar ut från ett annat företag (Sigan Management Limited) i samma område, är mycket lägre än den som uppges i omstruktureringsplanen. När det gäller beviljandet av lånet på 512 850 euro från kommunförbundet tvivlar Cypra på att lånet har återbetalats genom överlåtelse av markägande.

(74)

Slutligen föreslår klaganden att en eventuell framtida omstrukturering av CSK borde innebära en tillfällig uthyrning av linjen för nötkreaturslakt till pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare, en tillfällig uthyrning av linjen för får-/getproduktion till vem som än är intresserad samt en nedläggning av linjen för grisslakt. När pancypriotiska organisationen för nötkreatursuppfödare upprättar sitt eget slakteri bör slakteriet CSK stängas ner och regeringen borde sälja marken i fråga till tredje parter.

(75)

Ett antal berörda parter lämnade in sina synpunkter på kommissionens beslut av den 20 april 2011.

(76)

En konkurrent (A&A Slaughterhouses) hävdar att företaget just har färdigställt uppdateringen av sin produktionsanläggning och att det för närvarande har möjlighet att hantera 35–40 % av landets behov av grisslakt, liksom 30 % av landets får-/getslakt. Företaget anger vidare att man i CSK:s omstruktureringsplan inte tog hänsyn till utvecklingen, såsom uppdateringen av CSK:s konkurrenters produktionslinjer, till exempel hos A&A eller företaget Agioi Trimithias. Till följd av detta framhålls det att stödmottagarens situation är mycket sämre än hur den framställs i omstruktureringsplanen, även om man tar hänsyn till det värsta scenariot. A&A hävdar dessutom att Cyperns regerings argument om att Cypra kan komma att få en monopolställning om CSK lägger ner en av sina produktionslinjer inte är giltigt, med tanke på uppdateringen av A&A:s och Agioi Trimithias produktionslinjer och dessa företags kapacitet. A&A menar att de föreslagna kompensationsåtgärderna inte kan godtas. Den enda trovärdiga kompensationsåtgärd som skulle kunna godtas vore att CSK slutar att erbjuda tjänster på området grisslakt. Samtidigt borde ledningen av CSK tilldelas en ledningsgrupp med marknadserfarenhet, och endast ett litet antal anställda borde stanna kvar i företaget för driften av linjerna för nötkreaturslakt och får-/getslakt.

(77)

En part som bad om konfidentiell behandling av sin skrivelse hävdade att CSK i laga ordning uppfyller sina skyldigheter under EU:s direktiv angående avfall. Dock har dess konkurrenter utnyttjat de lokala myndigheternas otillräckliga genomförande och kontroll av de relevanta EU-direktiven, vilket har lett till att CSK utsatts för direkt och indirekt orättvis konkurrens, något som i sin tur är ett av skälen till företagets nuvarande finansiella situation, eftersom CSK till skillnad från sina konkurrenter betalar för sin avfallshantering.

(78)

En part, sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare, uttryckte farhågor beträffande ”aggressiviteten hos det dominerande företaget inom grisslaktssegmentet”, dvs. Cypra. Sammanslutningen hävdar att om CSK lägger ner sin verksamhet kommer Cypra att få en monopolställning inom åtminstone grisslaktssegmentet. Vidare hävdas att det inte är sannolikt att företaget tar sig in segmentet för nötkreaturslakt. Sammanslutningen noterar även att grisuppfödare nyligen har skapat ett företag som för närvarande kontrollerar 60 % av landets produktion. För tillfället är det kunden (kötthandlaren eller grossisten) som väljer slakteri. Sammanslutningen framhåller dock att företaget i framtiden skulle kunna basera sitt val av slakteri på överväganden som rör ett slakteris lönsamhet, t.ex. genom att kräva offerter för slakten av dess djur. Med tanke på strukturen på den cypriotiska marknaden bör därför inget företags lönsamhet tas för given.

(79)

I en skrivelse av den 8 november 2011 lämnade de cypriotiska myndigheterna sina synpunkter på skrivelserna från tredje parter.

(80)

Angående synpunkterna från A&A hävdade de cypriotiska myndigheterna att omstruktureringsplanen baserades på situationen på marknaden vid den tidpunkt då planen utarbetades. Planen tog hänsyn till verksamheten vid slakterierna Agioi Trimithias och Cypra. När det gäller öppningen av A&A:s nya anläggning tror inte CSK att detta kommer att påverka villkoren på marknaden i någon större utsträckning. Det påpekas att A&A:s synpunkter bygger på att företaget skulle gynnas av CSK:s eventuella utträde från marknaden. Om så händer skulle dock CSK upplösas och dess tillgångar skulle inte vara tillräckliga för att täcka dess skulder. I så fall skulle staten ta över CSK:s skulder och en annan privat aktör skulle kunna öppna upp slakteriet på nytt. Å andra sidan ger omstruktureringsplanen CSK möjlighet att själv täcka sina skulder, och dessutom finns möjligheten för privata investerare att träda in. När det gäller kompensationsåtgärderna hävdar de cypriotiska myndigheterna att A&A inte underbygger sina påståenden, som dessutom är godtyckliga, saknar mening ur ekonomisk synvinkel och i vilket fall som helst inte skulle bidra till företagets lönsamhet. Vidare hävdar de cypriotiska myndigheterna att A&A:s skrivelse ger intrycket att omstruktureringsplanen inte har formulerats med noggrannhet. Dock tycks A&A ignorera grundläggande aspekter hos den relevanta lagstiftningen och själva omstruktureringsplanen.

(81)

När det gäller synpunkterna från Cypra hävdar de cypriotiska myndigheterna att beträffande monopolriskerna är det för tillfället inte säkert huruvida nya slakterier kommer att öppna. I vilket fall som helst skulle myndigheterna förespråka åtgärder som gör det möjligt för CSK att fortsätta sin verksamhet, vilket kommer att hindra att det skapas monopol eller oligopol. Omstruktureringen av CSK tjänar detta ändamål, i synnerhet om CSK fortsätter att bedriva verksamhet inom grisslaktssegmentet. Cypras farhågor om sin egen lönsamhet tycks snarare handla om nyöppningen av A&A:s slakteri tillsammans med CSK:s fortsatta verksamhet. När det gäller vilka privata investerare som kan komma i fråga framhåller de cypriotiska myndigheterna att en möjlig investerare just skulle kunna vara medlemmar i sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare. Detta innebär dock inte att ett av villkoren för ett sådant deltagande vore att CSK:s antal grisslakter skulle öka eller att grisuppfödarna skulle bli kunder till CSK.

(82)

De cypriotiska myndigheterna tillbakavisar påståendet om ett nära förhållande mellan tidigare och nuvarande medlemmar av den cypriotiska regeringen och CSK, och hävdar att sådana påståenden är ogrundade. När det gäller veterinärkostnaderna menar man att dessa betalas tillbaka successivt. Som ett exempel framförs av de cypriotiska myndigheterna att under perioden 2008–2011 betalade CSK avgifter på 479 000 euro. När det gäller försäljningen av CSK:s fasta egendom nämner de cypriotiska myndigheterna att värderingen av marken har utförts av en oberoende värderingsman (departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster) och att Cypras påståenden är lika ogrundade. De cypriotiska myndigheterna överlämnade en skrivelse från statens departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster för att rättfärdiga prisskillnaden mellan den hyra som Sigan Management Limited betalar och värderingen av CSK:s mark. Slutligen hävdar de cypriotiska myndigheterna att Cypras förslag inte kan godtas. Även om omstruktureringen av CSK inte färdigställs kommer staten eller CSK:s likvidator att vara skyldig och ha rätt att sälja eller hyra ut dess tillgångar till privata investerare eller företag.

(83)

På kommissionens begäran tillhandahöll de cypriotiska myndigheterna ytterligare förtydliganden och uppdaterad information genom skrivelser av den 30 mars 2012 och den 26 november 2012. De kompletterade sin inlaga med ytterligare uppgifter den 14 maj 2013.

(84)

När det gäller CSK:s utestående skulder lämnade Cypern en rapport i skrivelsen av den 30 mars 2012 och uppgav närmare vad för slags skulder det rörde sig om och deras faktiska förfallodatum i skrivelsen av den 26 november 2012. De cypriotiska myndigheterna gjorde även kommissionen uppmärksam på att 2003 års lag 26(I), som styr strukturen, organisationen och driften vad gäller centrala slakterier som CSK och enligt vilken dess lösa och fasta egendom inte kan bli föremål för vanliga exekutiva åtgärder eller utmätningsförfaranden eller några som helst andra förfaranden till följd av en rättslig process mot dem, endast ersatte lag 69 om slakterier från 1981, som innehöll exakt samma bestämmelser i sin artikel 22. De cypriotiska myndigheterna uppmanade därför kommissionen att undersöka i vilken utsträckning den bestämmelsen i 2003 års lag utgör befintligt stöd på grundval av det tillämpliga anslutningsfördraget och pekar på ett liknande ärende som undersökts av kommissionen (E12/2005 – Polen – Obegränsad statlig garanti till förmån för Poczta Polska), där kommissionen ansåg att trots att den nuvarande rättsregel som hindrade företaget i fråga från att gå i konkurs fanns i en lag från 2003 rörde det sig om befintligt stöd eftersom innehållet i den bestämmelsen hade sitt ursprung i en lag från 1934.

(85)

De cypriotiska myndigheterna bekräftade vidare i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att de belopp som ska betalas inom ramen för omstruktureringen inbegriper nominella värden plus förfallna men icke betalade räntor. Vidare bekräftade de att den utestående skulden gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt av CSK efter omstruktureringen.

(86)

När det gäller förflyttningen av anställda till kommunerna uppgav de cypriotiska myndigheterna i sin skrivelse av den 30 mars 2012 att då skrivelsen avfattades hade åtta anställda redan förflyttats på begäran av kommunerna själva, som hade ökade personalbehov, och under de rådande ekonomiska förhållandena kunde inrikesministeriet och finansministeriet inte godkänna skapandet av nya/ytterligare tjänster i kommunerna. I omstruktureringsplanen förutses en förflyttning av totalt 15 anställda, och den innehåller en bestämmelse om pensionsrättigheter för dessa 15 anställda. I planen förutses att kommunerna kommer att betala dessa anställda ett belopp som motsvarar de första stegen på löneskalan som om de hade rekryterat en nyanställd till samma tjänst, och att staten ska täcka upp för skillnaden upp till den anställdes faktiska lön. Det totala belopp som krävs för att täcka löneskillnaden för 15 anställda beräknades av de cypriotiska myndigheterna till 3 342 450 euro, från förflyttningsdatumet fram till dess att var och en av de anställda går i pension. I det här sammanhanget underströk de cypriotiska myndigheterna att enligt lagen om uppsägning (N.24/1976) motsvarar minimikostnaden för att säga upp 15 anställda för ett privatägt slakteri en obligatorisk uppsägningstid på åtta veckor. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte ett privat slakteri skyldigt att därutöver betala ytterligare kompensation för att säga upp arbetare, såvida inte det finns särskilda kollektivavtal med fackförbund. De cypriotiska myndigheterna uppgav dessutom att CSK:s huvudsakliga konkurrent inte verkar ha ingått några kollektivavtal med fackförbund.

(87)

Vidare lämnade de cypriotiska myndigheterna in en uppdaterad affärsplan på grundval av den senaste utvecklingen och uppgifter om marknaden. Dessutom tillhandahöll de en uppdaterad uppdelning av de faktiska omstruktureringskostnaderna och finansieringen av dessa, och i detta sammanhang lämnade de in en värdering av CSK:s fasta egendom av den 24 april 2013, som utförts av inrikesministeriets departement för fastighetsregister och lantmäteritjänster, där marknadsvärdet på mark och byggnader i CSK:s ägo beräknas till omkring 8,16 miljoner euro.

(88)

De cypriotiska myndigheterna medgav även i sin skrivelse av den 14 maj 2013 att när det gäller tecknande av nya lån måste det betraktas som tveksamt att företaget kan erhålla ett sådant lån under de rådande ekonomiska omständigheterna.

(89)

CSK bedriver verksamhet inom slakt av djur, närmare bestämt får/getter, svin och nötkreatur. I artikel 180 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (8), som var gällande vid den tidpunkt då omstruktureringsstödet för CSK anmäldes, framgår det att artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget (nu artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget) ska tillämpas på produktionen av nöt- och kalvkött, griskött, fårkött och getkött. De berörda åtgärderna ska därför granskas med avseende på reglerna om statligt stöd.

(90)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, otillåtet i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(91)

Omstruktureringsstödet har beviljats av cypriotiska staten och ger mottagaren en selektiv fördel, eftersom det endast har beviljats CSK. Enligt domstolens rättspraxis innebär enbart det faktum att ett företag får ökad konkurrenskraft i förhållande till konkurrerande företag genom en ekonomisk fördel som det inte skulle ha fått inom ramen för sin vanliga verksamhet att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen (9). CSK bedriver verksamhet på en marknad där handel mellan medlemsstater äger rum, och därför snedvrider eller hotar stödet att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom en fördel beviljas CSK i förhållande till dess konkurrenter, och gränsöverskridande transport av djur för slakt är tillåtet. Dessutom får utländska investerare investera i slakterier på Cypern. Således utgör den aktuella åtgärden stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(92)

Detta beslut gäller, utöver omstruktureringsstödet, även flera andra möjliga stöd som kan ha beviljats eller kommer att beviljas CSK. Dessa stödåtgärder är i) fortsatt tolerans från statens sida för försenade betalningar av skulder, ii) lånet på 512 850 euro från kommunförbundet, iii) det påstådda stödet i samband med statsstödda obligationer och iv) kommunernas övertagande av befintliga anställda och därtill hörande pensionsskulder.

(93)

Den fortsatta toleransen från statens sida för försenade betalningar av skulder skulle normalt sett kunna omfattas av definitionen av statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget: Det är väletablerad rättspraxis att gynnsam behandling från statens sida av ett företag beträffande indrivning av fordringar kan betraktas som statligt stöd. Enligt EU:s rättspraxis (10) kan en sänkning från statens sida av skuldbetalningar eller dess underlåtelse att driva in utestående fordringar utgöra stöd så länge en privat fordringsägare under likadana eller likvärdiga förhållanden inte skulle ha agerat på samma sätt. I detta fall tycks det som att stödet beviljas med statliga medel eftersom staten avstår från inkomster som skulle ha härrört från återbetalningen av CSK:s skulder. Som uppges skäl 23 ovan hade CSK den 31 december 2011 samlat på sig förfallna skulder gentemot den cypriotiska tillsynsmyndigheten för lån på omkring 11 miljoner euro, förfallna betalningar gentemot sociala myndigheter och skattemyndigheter på ca 8,7 miljoner euro och veterinärutgifter på ca 1,3 miljoner euro. Vidare förefaller det som att åtgärden ger CSK en selektiv fördel, eftersom den endast beviljas detta företag. Samma överväganden som ovan i skäl 91 är relevanta när det gäller villkoret om snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln. Statens tolerans för betalningsförseningar gällande CSK:s skulder utgör därför stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(94)

Beträffande lånet på 512 850 euro från kommunförbundet har de cypriotiska myndigheterna uppgett att detta belopp beviljades i december 2007. Till följd av ett negativt yttrande från den cypriotiska tillsynsmyndigheten för statligt stöd betalade CSK tillbaka detta belopp till kommunförbundet med ränta den 15 januari 2010, genom överlåtelse av mark till ett värde av 580 000 euro. Utvärderingen av marken utfördes av departementet för fastighetsregister och lantmäteritjänster, som betraktas som statens officiella värderingsman.

(95)

De cypriotiska myndigheterna hävdar att räntan på 67 150 euro motsvarar en årlig räntesats på 6,12 %, inklusive årlig kapitalisering. Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte denna räntesats lägre än marknadens räntesatser med fast egendom som säkerhet under perioden i fråga. Kommissionen påpekar att basräntorna för Cypern under referensperioden varierar mellan 4,99 % (december 2007) och 1,24 % (januari 2010). Enligt kommissionens tidigare meddelande om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (11) skulle 75 räntepunkter ha lagts till basräntan för att fastställa den relevanta referensräntan. Enligt det nya meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (12), som gäller sedan den 1 juli 2008, ska en marginal på i genomsnitt 220 räntepunkter läggas till (motsvarande normalt ställda säkerheter och en tillfredsställande kreditvärdighet eller högt ställda säkerheter och svag kreditvärdighet). Räntan på 6,12 % per år som betalades av CSK till kommunförbundet var i genomsnitt högre än den tillämpliga referensräntan för perioden mellan december 2007 och januari 2010. Därför skulle kommissionen i princip kunna godta att när det gäller lånet på 512 850 euro från kommunförbundet till CSK har allt eventuellt därtill hörande statligt stöd betalats tillbaka till kommunförbundet.

(96)

Dock gäller inte de referensräntor som anges ovan för företag i svårigheter. Såsom redan har angetts i skäl 21 medgav kommissionen i sitt beslut om godkännande av undsättningsstödet till CSK att det rörde sig om ett företag i svårigheter. Detta var vidare de cypriotiska myndigheternas argument innan beslutet antogs, med stöd i företagets årsbokslut för åren 2006–2009. Dessutom konsolideras denna slutsats av det faktum att företaget ställde in betalningarna för sina obligationer i juli 2007, och därför tvingades cypriotiska staten ingripa i egenskap av borgensman (se skäl 60). Under 2007 tycks CSK ha visat upp de vanliga tecknen på ett företag i svårigheter, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, överkapacitet, minskande kassaflöde och sjukande nettotillgångsvärde, vilket beskrivs i punkt 11 i de då gällande riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (13). I både det tidigare meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta och det nya meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor föreskrivs att en riskmarginal på åtminstone 400 räntepunkter ska tillämpas för företag i svårigheter. Eftersom CSK redan i december 2007 uppfyllde villkoren för att klassificeras som ett företag i svårigheter utgör skillnaden mellan den ränta som faktiskt betalats och den ränta som företaget skulle ha betalat med hänsyn tagen till en riskmarginal på 400 räntepunkter statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(97)

1985 hade CSK med garanti från staten emitterat obligationer, som sedan nyemitterades under 1992 och 1999. Cypern antog en lag för detta ändamål. Det tycks alltså som att stödet beviljades före Cyperns anslutning till Europeiska unionen. I enlighet med punkt 2.1 i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget (nu artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget) på statligt stöd i form av garantier (14) beviljas stöd i form av en garanti vid den tidpunkt då garantin beviljas, inte då garantin åberopas eller då medel betalas ut enligt villkoren i garantin. Kommissionen erkänner därför att inget statligt stöd beviljades då garantin åberopades år 2007.

(98)

Slutligen kommer en del av personalen, såsom anges i omstruktureringsplanen, att förflyttas till kommunerna. Som de cypriotiska myndigheterna förklarar i sin skrivelse av den 20 april 2011 har pensionsrättigheterna för de anställda som kommer att förflyttas till kommunerna tagits med i omstruktureringskostnaderna, och de uppgår till 1,4 miljoner euro. De sociala kostnader som inte har tagits med i omstruktureringsplanen gäller den del av de anställdas lön som ligger ovanför lönenivån för en nyanställd vid en kommun, upp till den lön som varje anställd hade hos CSK. Detta belopp beräknas uppgå till 3,4 miljoner euro.

(99)

Varje åtgärd som befriar ett företag från utgifter som normalt ingår i dess budget utgör statligt stöd. Detta inbegriper även kostnader med anknytning till anställdas löner. Domstolen har i detta avseende ansett att det faktum att syftet med statliga åtgärder är att kompensera merkostnader inte är tillräckligt för att på förhand utesluta att de utgör statligt stöd (15).

(100)

Kommissionen anser därför att löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna utgör statligt stöd till förmån för CSK.

(101)

Förbudet mot statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget utesluter inte att vissa typer av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden enligt undantagen i artikel 107.2–107.3.

(102)

Enligt undantaget i artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan kommissionen anse att stöd är förenliga med den inre marknaden om de underlättar utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner men inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Det ska dock påpekas att i princip kan statligt stöd till ett företag i svårigheter bara förklaras förenligt enligt riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (16), eftersom det i allmänhet är olämpligt att ge stöd till ett företag i svårigheter i syfte att uppnå ett legitimt mål om förenlighet så länge det råder tvivel om företagets lönsamhet.

(103)

I enlighet med punkterna 66 och 67 i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (17) måste stödåtgärder innehålla någon slags stimulanskomponent. En stimulanseffekt föreligger om stödet ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att företaget inleder ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av sektorn som det utan stöd inte skulle ha inlett, eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt. Ensidiga statliga stödåtgärder som endast har till syfte att förbättra ett företags finansiella situation, men som inte på något sätt bidrar till sektorns utveckling, anses utgöra driftsstöd som inte är förenliga med den inre marknaden.

(104)

Den fortsatta toleransen för försenade betalningar av CSK:s skulder var varken bunden till krav om investering, utbildning, skapande av sysselsättning eller någon annan motprestation från stödmottagaren. Dess enda syfte var att förbättra producentens finansiella situation. Kommissionen anser därför att stödet är ett driftsstöd som inte är förenligt med den inre marknaden.

(105)

I det föreliggande ärendet måste det även undersökas huruvida denna åtgärd skulle kunna anses utgöra befintligt stöd.

(106)

I enlighet med punkt 4 i bilaga IV.4 till anslutningsfördraget för Cypern ska stödsystem och individuellt stöd som beviljas verksamhet med anknytning till produktion, bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter, som införts i en ny medlemsstat före anslutningen och som fortfarande gäller efter detta datum, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget (nu artikel 108.1 i EUF-fördraget) om stödåtgärden meddelas till kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Den förteckning som överlämnades av Cypern efter landets anslutning den 1 maj 2004 och som har offentliggjorts av kommissionen (18) innehöll inget stöd som beviljats till förmån för CSK. Åtgärden i fråga kan därför inte betraktas som befintligt stöd i den mening som avses i punkt 4 i bilaga IV.4 till anslutningsfördraget.

(107)

I omstruktureringsplanen förutses dock bland annat att CSK ska omvandlas till ett privaträttsligt företag. Omvandlingen kommer att innebära slutet på CSK:s nuvarande rättsliga status, vilket innebär att företaget i framtiden kommer att vara föremål för normala konkursförfaranden.

(108)

I omstruktureringsplanen planeras även att företagets skulder till fullo ska betalas tillbaka till socialförsäkringsfonden och till departementet för interna medel samt att förfallna skulder till tillsynsmyndigheten för lån betalas (se skäl 44). Vidare har de cypriotiska myndigheterna bekräftat att utestående skulder gentemot veterinärtjänsten kommer att betalas av successivt efter omstruktureringen. De cypriotiska myndigheterna hävdar att deras beslut att bevilja omstruktureringsstödet till CSK utgör bevis på regeringens avsikt att vidta åtgärder beträffande CSK:s skulder till regeringsdepartementen.

(109)

Då ett företag i svårigheter, som CSK, i princip bara kan åtnjuta förenligt statligt stöd på grundval av en godkänd undsättnings- och omstruktureringsplan kommer betalningen av de utestående skulderna att behandlas direkt inom ramen för bedömningen av omstruktureringsstödets förenlighet.

(110)

Såsom visades i skäl 96 ovan kan det inte uteslutas att det har funnits ännu ett inslag av stöd i samband med lånet på 512 850 euro från kommunförbundet som ännu inte har betalats tillbaka av CSK. Sådant ytterligare stöd skulle inte heller ha någon koppling till investering, utbildning, skapande av sysselsättning eller någon motprestation från stödmottagarens sida. Dess enda syfte skulle vara att förbättra stödmottagarens finansiella situation. Sådant stöd skulle därför utgöra driftsstöd som inte är förenligt med den inre marknaden. Sådant ytterligare stöd skulle ändå behöva återbetalas till kommunförbundet och skulle öka CSK:s utestående skulder, vars betalning kommer att behandlas inom ramen för den skuld som ska betalas som en del omstruktureringen (se skäl 109 ovan).

(111)

Kommissionen har konsekvent framhållit att kompensation för så kallade icke-återvinningsbara kostnader (dvs. kostnader som kommer från åtaganden som ingåtts innan marknaden öppnades upp och som inte längre kan uppfyllas på samma villkor på en konkurrensutsatt marknad) under vissa omständigheter kan anses vara förenligt med den inre marknaden.

(112)

I detta sammanhang har kommissionen medgett att den gradvisa övergången från en starkt begränsad konkurrenssituation till äkta konkurrens på unionsnivå måste ske under godtagbara ekonomiska villkor. Därför har den i en rad beslut godkänt att medlemsstater beviljat statligt stöd för att befria den etablerade operatören från en del av dess nedärvda kostnader. Kommissionen har i sin beslutspraxis beaktat att lättnaden måste begränsas till vad som är nödvändigt för att likställa den mängd sociala utgifter som den etablerade operatören bär som en kostnad med den mängd sociala utgifter som bärs av dess konkurrenter (19).

(113)

I detta fall ses det som att CSK, på grund av sin karaktär som allmännyttig organisation, befinner sig i en strukturellt ofördelaktig position i förhållande till sina konkurrenter då det har höga arbetskostnader som härrör från perioden före liberaliseringen av den cypriotiska slakterimarknaden och före Cyperns anslutning till EU 2004 (se skälen 35 och 36).

(114)

I sitt svar av den 30 mars 2012 underströk de cypriotiska myndigheterna att enligt lagen om uppsägning (N.24/1976) är minimikostnaden för att säga upp anställda för ett privatägt slakteri en obligatorisk uppsägningstid på åtta veckor (se skäl 86 ovan). Enligt de cypriotiska myndigheterna är inte ett privat slakteri skyldigt att därutöver betala ytterligare kompensation för att säga upp arbetstagare, såvida inte det finns särskilda kollektivavtal med fackförbund, vilket enligt samma myndigheter inte är fallet för CSK:s huvudsakliga konkurrent.

(115)

Kommissionen anser därför att löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna skulle kunna betraktas som förenlig med den inre marknaden, men i och med att CSK är ett företag i svårigheter borde den ha inkluderats av Cypern i de respektive omstruktureringskostnaderna. Förenlighetsbedömningen kommer därför att genomföras direkt i samband med bedömningen av omstruktureringsstödets förenlighet.

(116)

För att bedöma huruvida stödet i fråga kan betraktas som förenligt på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget måste det undersökas mot de villkor som anges i de gällande riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

(117)

Den 9 juli 2014 antog kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (20). I enlighet med punkt 136 i dessa nya riktlinjer kommer anmälningar som registrerats hos kommissionen före den 1 augusti 2014 att granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes.

(118)

Vid den tidpunkt då omstruktureringsstödet till förmån för CSK (den 3 november 2010) anmäldes gällde gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade riktlinjerna). Detta stöd ska därför undersökas mot bestämmelserna i dessa riktlinjer.

(119)

Som utgångspunkt måste det undersökas huruvida stödmottagaren är ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkterna 10 och 11 i riktlinjerna. De cypriotiska myndigheterna har redan i ärende N 60/10 visat att CSK var ett företag i svårigheter eftersom det uppvisade de vanliga tecknen på ett företag i svårigheter (såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, ökande överkapacitet, minskande kassaflöde, ökande skulder och sjukande nettotillgångsvärde), och att det inte kunde återhämta sig med hjälp av sina egna resurser eller med medel som kunder erhållas från dess ägare/andelsägare eller från resurser på marknaden (se skäl 21). Den negativa trenden i CSK:s ekonomiska utveckling har därefter fortsatt (se skälen 22 och 23). CSK kan därför betraktas som ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt 11 i riktlinjerna.

(120)

Villkoret i punkt 12 i riktlinjerna är också uppfyllt eftersom CSK inte är ett nybildat företag – det bildades 1981. Slutligen bekräftade de cypriotiska myndigheterna i ärende N 60/10 att CSK inte ingår i en större koncern.

(121)

Kapitel 5 i riktlinjerna innehåller särskilda bestämmelser gällande omstruktureringsstöd till jordbrukssektorn. Stödåtgärder till förmån för företag som framställer och saluför jordbruksprodukter omfattas dock inte av det kapitlet. Eftersom CSK är verksamt inom framställning och saluföring av jordbruksprodukter gäller inte riktlinjernas särskilda bestämmelser om omstruktureringsstöd till jordbrukssektorn.

(122)

Enligt punkt 34 i riktlinjerna beviljas omstruktureringsstöd under förutsättning att en omstruktureringsplan som kommissionen ska ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs. Enligt punkt 35 i riktlinjerna ska omstruktureringsplanen göra det möjligt att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid.

(123)

I detta fall har Cypern godkänt en omstruktureringsplan och har även anmält den till kommissionen inom ramen för den anmälan som skickades in den 3 november 2010. I enlighet med kraven i riktlinjerna är planen heltäckande och innehåller en detaljerad marknadsanalys av den cypriotiska slakterimarknaden. På kommissionens begäran skickade de cypriotiska myndigheterna in en uppdatering av affärsplanen med avseende på finansiella prognoser och uppgifter om marknaden den 26 november 2012.

(124)

I den ursprungliga planen beskrivs i detalj de problem som CSK stod inför och som har påverkat företagets lönsamhet. De huvudsakliga skälen var CSK:s brist på flexibilitet som ett offentligt företag, dess tunga skuldsättning samt personalkostnaderna. De omstruktureringsåtgärder som beskrivs ovan i skälen 43 till 45 (förändrad rättslig status, minskning av företagets skulder och minskning av personalstyrkan) skulle kunna bidra till att återställa företagets lönsamhet. Den ursprungliga omstruktureringsplanen bygger på de faktiska resultaten för år 2009 och de första åtta månaderna 2010 och en förmodad tillväxt på marknaden på 2 % per år. De cypriotiska myndigheterna hävdar att denna procentsats utgjorde den genomsnittliga årliga ökningen av slakter i Cypern under perioden 1998–2008, och detta har även varit den prognos som gjorts av CSK:s ledning för den femåriga beräkningsperioden i den ursprungliga omstruktureringsplanen (se skäl 63). Uppgifter och prognoser om företagets utveckling har lagts fram för perioden fram till 2017.

(125)

De ekonomiska resultat som förutses i den ursprungliga planen för alla tre scenarier (förväntat scenario, bästa scenario och värsta scenario) och som framhålls av de cypriotiska myndigheterna presenteras i tabellerna nedan (siffror i tusental euro).

Förväntat scenario

Bästa scenario

Värsta scenario

(126)

Alla tre scenarier visar en tydlig minskning av produktions- och förvaltningskostnaderna (vilka fortfarande uppgick till omkring 4,5 miljoner euro respektive 1,5 miljoner euro under 2009), vilket skulle göra det möjligt för CSK att göra en nettovinst från och med 2011 och framåt (med undantag för en nettoförlust på ca 80 000 euro under 2012 i det värsta scenariot).

(127)

Dessa resultat måste dock ses mot bakgrund av CSK:s övergripande finansiella ställning och i samband med de kassaflöden som förväntades. De samlade förlusterna hade lett till ett underskott i kapital för CSK på omkring 28,6 miljoner i slutet av 2009. Även i det bästa scenariot i den ursprungliga affärsplanen skulle CSK inte ha återfått ett överskott i kapital (ett kapitalunderskott på omkring 3 miljoner euro förutspås fortfarande för prognosperiodens slut under 2017). Dessutom förutses i det förväntade scenariot fortfarande negativa nettokassaflöden för perioden 2012–2016. I det här sammanhanget ska det även noteras att inga kapitalutgifter är budgeterade fram till och med 2012, och är sedan endast inräknade med 200 000 euro för åren 2013 och 2014 och med 100 000 euro för perioden 2015–2017. Med en förutsedd värdeminskningsnivå på mellan 595 000 euro 2011 och 346 000 euro 2017 i alla tre scenarier skulle detta förefalla förhastat.

(128)

I november 2012 lämnade de cypriotiska myndigheterna in uppdaterade finansiella prognoser för de förväntade och värsta scenarierna för perioden 2013–2020. Båda scenarierna använder CSK:s finansiella ställning, personalantal och lönesiffror, marknadens storlek och CSK:s marknadsandel den 31 augusti 2012 som utgångspunkt. Enligt de cypriotiska myndigheterna antas det att CSK kommer att återfå de marknadsandelar som användes i den ursprungliga omstruktureringsplanen (i respektive scenario). Det huvudsakliga argumentet för detta antagande är att många kunder, trots att de har uppgett att de vill arbeta med CSK, har slutat arbeta med CSK i och med att dess fortsatta drift är osäker, och de vill säkra en tjänsteleverantör för slakten av deras djur.

(129)

Den uppdaterade affärsplanen innehåller följande prognoser:

Uppdaterat förväntat scenario

Uppdaterat värsta scenario

(130)

På grund av den sent uppkommande lönsamheten är CSK:s kapitalsituation ännu värre i den uppdaterade affärsplanen, där det uppdaterade förväntade scenariot visar upp ett fortsatt kapitalunderskott på omkring 10,4 miljoner euro vid prognosperiodens slut (2020) och inget positivt nettokassaflöde för perioden 2015–2020.

(131)

Kommissionen noterar att den ursprungliga affärsplanen bygger på en förväntad marknadstillväxt på 2 % per år (se skäl 124). Dock uppvisade den cypriotiska marknaden för djurslakt, enligt den information som de cypriotiska myndigheterna lämnade den 26 november 2012, på det hela taget en allmän nedåtgående trend med en stagnering under 2010, en minskning på 2 % under 2011 och en ytterligare minskning på 3,8 % under 2012 (se skäl 31). Dessutom hade Cypra under tiden gett sig in i segmentet för nötkreaturslakt, och överkapaciteten hade i allmänhet ökat på marknaden. Mot denna bakgrund är det förvånande att de cypriotiska myndigheterna, i förhållande till den uppdaterade affärsplanen (som lämnades in i november 2012), antar att CSK skulle återfå de marknadsandelar som användes i den ursprungliga omstruktureringsplanen (se skäl 128 ovan).

(132)

Kommissionen anser därför att med hänsyn till CSK:s allmänt svaga finansiella ställning (kapitalunderskott i slutet av prognosperioden även i bästa scenariot i den ursprungliga affärsplanen, se skäl 127 ovan) och företagets ansträngda situation när det gäller kassaflödet under de ogynnsamma marknadsvillkoren, kommer den tilltänkta omstruktureringsplanen inte att göra det möjligt för företaget att återfå långsiktig lönsamhet.

(133)

I enlighet med punkt 38 i riktlinjerna måste kompenserande åtgärder vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa.

(134)

Enligt punkt 39 i riktlinjerna kan sådana åtgärder omfatta avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro och sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna. Sådana åtgärder får inte leda till en försämring av marknadsstrukturen, exempelvis genom att indirekt leda till ett monopol eller en strikt oligopolsituation. Enligt punkt 40 i riktlinjerna ska åtgärderna stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets storlek och dess relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. Det bör noteras att i enlighet med punkt 56 i riktlinjerna kan villkoren för att bevilja omstruktureringsstöd vara mindre strikta vad beträffar genomförandet av kompensationsåtgärder för ett företag som är beläget i ett stödområde. Som nämnts ovan är CSK beläget i ett stödområde i den mening som avses i artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(135)

De kompensationsåtgärder som föreslås i omstruktureringsplanen (skäl 46 i beslutet) har endast med beteende att göra och består inte av någon avyttring av tillgångar eller kapacitetsminskning eller neddragen marknadsnärvaro. Följande argument har framförts av de cypriotiska myndigheterna i det här hänseendet:

(136)

I omstruktureringsplanen framförs det att CSK:s marknadsandel på den europeiska marknaden är minimal och att dess marknadsandel i Cypern stadigt har minskat under de senaste åren. Detta berodde på stark konkurrens från andra aktörer på marknaden, och i synnerhet Cypra. Argumentet beträffande CSK:s låga marknadsandel på europeisk skala förefaller inte vara relevant. Trots att gränsöverskridande transport av djur för slaktändamål är tillåtet (se skäl 91) tycks i princip inte kunder till slakterier i Cypern behöva utnyttja slakttjänster utanför Cypern. Vidare anser kommissionen att trots att CSK har sett sin andel på den cypriotiska slaktmarknaden minska väsentligt, från 68 % under 2005 till omkring 31 % under 2010 och 26,5 % under 2012 (se skälen 30 till 33), är dess marknadsandel fortfarande stor.

(137)

I den ursprungliga planen hävdades vidare att om CSK skulle lägga ner sin verksamhet skulle detta leda till allvarliga störningar på marknaden samt till konkurrensproblem. För det första skulle troligen inte den säsongsbetonade efterfrågan kunna tillgodoses på grund av minskad kapacitet hos de övriga aktörerna på marknaden. Eftersom CSK var det enda företaget som var verksamt inom nötkreaturslakt skulle inte heller något annat företag kunna tillhandahålla tjänsterna i fråga. Dessutom hävdades det att Cypra nästan skulle hamna i en monopolställning på marknaden för grisslakt och ha en mycket hög andel på marknaden för får-/getslakt. Slutligen hävdade de cypriotiska myndigheterna att även om det fanns indikationer på att olika aktörer planerade att ta sig in på marknaden fanns det inget annat företag som var verksamt på marknaden för nötkreaturslakt när omstruktureringen anmäldes. Senare uppgifter visade dock att i slutet av 2012 hade Cypra faktiskt tagit sig in på marknaden för nötkreaturslakt med en ytterligare slaktkapacitet på 104 djur per dag jämfört med CSK:s befintliga kapacitet på 200 djur (se skäl 32).

(138)

Kommissionen kan därför inte godta de argument som framförts av de cypriotiska myndigheterna. Det är möjligt att CSK utan stödet skulle vara insolvent och att ett annat företag skulle kunna förvärva dess tillgångar och därför fortsätta driften. Om detta skulle ha skett skulle den övergripande marknadskapaciteten inte ha minskat, och Cypra skulle inte ha fått en monopolliknande position. Även om Cypra skulle förvärva CSK:s tillgångar tycks det finnas en hög grad av köpkraft inom såväl segmentet för grisslakt som segmentet för nötkreaturslakt, vilket gör att skapandet av en strikt oligopolmarknad och stigande priser är, om inte omöjligt, så åtminstone högst osannolikt. Till exempel meddelade sammanslutningen för Cyperns grisuppfödare att den nyligen har bildat ett företag som kontrollerar 60 % av landets produktion. Vidare uppgavs att företaget i framtiden kan komma att basera sitt val av slakteri på lönsamhetsöverväganden. Detsamma sker med nötkreatursuppfödarna. Deras sammanslutning representerar 75 % av landets produktion, och det är svårt att föreställa sig hur slakterierna skulle kunna ta ut mer än konkurrenskraftiga priser.

(139)

Vidare är det uppenbart att marknaden lider av överkapacitet. De cypriotiska myndigheterna medger detta i sina skrivelser. CSK:s utträde från marknaden skulle inte leda till några underskott i de olika slaktsegmenten.

(140)

När det gäller de föreslagna kompensationsåtgärderna hävdas det i planen att avyttring av produktionskapacitet eller neddragen marknadsnärvaro helt enkelt inte är möjligt för CSK. CSK är ett litet företag som inte har någon annan verksamhet utöver djurslakt. Dess produktionslinje skiljer sig endast åt i en mycket begränsad utsträckning beroende på djurtyp. Varje typ av slakt utförs av samma personal, medan ett antal tjänster (t.ex. lastning) är gemensamma för alla produktionslinjer. Av dessa skäl hävdas det i planen att en kapacitetsminskning helt enkelt skulle göra CSK olönsamt.

(141)

Det stämmer att eftersom CSK verkar i ett stödområde kan kommissionen komma att godta begränsade kompensationsåtgärder. De skulle dock ändå behöva uppfylla kraven i undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna och inbegripa avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro och sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna, samt leda till en minskning av CSK:s marknadsnärvaro jämfört med situationen före omstruktureringen. De nödvändiga kompensationsåtgärdernas exakta omfattning beror på marknadsstrukturen och stödets inverkan på konkurrensen.

(142)

Kommissionen drar slutsatsen att de cypriotiska myndigheterna inte har tillhandahållit bevis om att otillbörlig snedvridning av marknaden kommer att undvikas. Därför anser kommissionen att de kompensationsåtgärder som föreslås av Cypern är otillräckliga.

(143)

I riktlinjerna (punkt 43) framgår att stödbeloppet och stödnivån ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör.

(144)

I punkt 44 i riktlinjerna fastställs att kommissionen för ett stort företag (som CSK i detta fall) normalt kommer att bedöma ett bidrag till omstruktureringsstödet på minst 50 % som lämpligt. Enligt punkterna 55 och 56 i riktlinjerna kan villkoren för att bevilja stöd vara mindre strikta vad beträffar storleken på bidragstagarens insats för ett företag som är beläget i ett stödområde.

(145)

Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen uppgick den totala kostnaden för omstruktureringen av CSK till omkring 27 miljoner euro, av vilka 15 miljoner euro skulle tillhandahållas av staten som omstruktureringsstöd och återstående 12 miljoner euro skulle finansieras genom CSK:s eget bidrag (försäljning av fast egendom till ett värde av 7 miljoner euro och tecknande av ett nytt lån på 5 miljoner euro). Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle företagets bidrag ha utgjort 44,4 % av de totala omstruktureringskostnaderna (se skälen 25 och 26). De cypriotiska myndigheterna har bekräftat att stödbeloppet endast kommer att användas av CSK för att betala av sina skulder. Därför kommer det endast att användas för genomförandet av omstruktureringsplanen och kommer inte att ge företaget ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för verksamheter som inte har anknytning till omstruktureringen.

(146)

I sin skrivelse av den 14 maj 2013 uppgav de cypriotiska myndigheterna att omstruktureringskostnaderna sedan dess hade ökat till omkring 29,8 miljoner euro. Som visades i skäl 115 ovan måste dessutom löneskillnaden på 3,4 miljoner euro för anställda som förflyttas till kommunerna också tas med i omstruktureringskostnaderna, vilket gör att de stiger till omkring 33,2 miljoner euro totalt. CSK:s bidrag förblir oförändrat och skulle således bara utgöra omkring 36 % med hänsyn tagen till de ökade omstruktureringskostnaderna. Vidare medgav de cypriotiska myndigheterna i samma skrivelse att det under de rådande ekonomiska omständigheterna måste det betraktas som tveksamt att företaget kommer att erhålla det planerade lånet. Om endast intäkterna från försäljningen av mark till ett värde av omkring 7 miljoner euro tas med i beräkningen skulle CSK:s eget bidrag endast uppgå till ca 21 %, vilket kommissionen anser är alldeles för lågt, även om hänsyn tas till att företaget är beläget i ett stödområde (21).

(147)

Beviljandet av omstruktureringsstöd är förenat med villkoret att omstruktureringsplanen genomförs helt och hållet. De cypriotiska myndigheterna har faktiskt bekräftat att ett bristande genomförande (helt eller delvis) av omstruktureringsplanen från stödmottagarens sida inom den fastställda tidsfristen skulle leda att stödet stoppades och införande av en skyldighet att återbetala de belopp som redan utbetalats.

(148)

De cypriotiska myndigheterna har åtagit sig att årligen lämna in en rapport med de uppgifter som krävs i punkt 51 i riktlinjerna.

(149)

Enligt riktlinjerna bör omstruktureringsstöd endast beviljas en gång vart tionde år.

(150)

De cypriotiska myndigheterna bekräftade i samband med beslutet om undsättningsstöd att CSK inte hade fått något undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd tidigare.

(151)

De cypriotiska myndigheterna förband sig i skäl 28 i beslutet om undsättningsstöd att inom sex månader från och med godkännandet av undsättningsstödet överlämna en omstrukturerings- eller likvidationsplan eller bevis på att lånet är helt återbetalt eller att garantin har upphört till kommissionen (22). Hittills har kommissionen inte mottagit något sådant meddelande från de cypriotiska myndigheterna.

(152)

Kommissionen konstaterar mot bakgrund av övervägandena i skälen 132, 142 och 146 att det omstruktureringsstöd som anmäldes av Cypern den 3 november 2010 inte är förenligt med den inre marknaden.

(153)

Kommissionen begär att Cypern beträffande undsättningsstödet till CSK på 1,6 miljoner euro som godkändes genom kommissionens beslut av den 6 maj 2010 antingen överlämnar bevis för att stödet har återbetalats eller en likvidationsplan för CSK, i enlighet med punkt 27 i riktlinjerna.

(154)

Kommissionen ålägger Cypern att återkräva allt stöd som redan har beviljats till CSK vad beträffar statens tolerans för försenade betalningar av skulder, i samband med förflyttningen av personal till kommuner och alla eventuella stöd som ännu inte återbetalats till kommunförbundet i samband med lånet på 512 850 euro.

a)

Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)

En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa beslutet.

c)

Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.