18.11.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/1

(1)

Med utgångspunkt i den enighet som nåddes vid Europeiska rådets möte den 20 juni 2000 om att utbyte av relevant information i skattehänseende bör ske på bredast möjliga sätt, har rådets direktiv 2003/48/EG (1) tillämpats i medlemsstaterna sedan den 1 juli 2005 för att möjliggöra att inkomster från sparande i form av räntebetalningar i en medlemsstat till faktiska betalningsmottagare som är fysiska personer med hemvist i en annan medlemsstat, faktiskt beskattas i enlighet med lagstiftningen i den sistnämnda staten, vilket undanröjer snedvridningar i kapitalrörelserna mellan medlemsstaterna som skulle vara oförenliga med den inre marknaden.

(2)

Den världsomfattande aspekten på de utmaningar som gränsöverskridande skattebedrägerier och skatteundandragande ger upphov till allvarliga betänkligheter globalt och inom unionen. Icke rapporterade och obeskattade inkomster leder till att de nationella skatteintäkterna minskar avsevärt. Den 22 maj 2013 välkomnade Europeiska rådet de pågående insatserna inom G8, G20 och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att utveckla en global standard.

(3)

Rådets direktiv 2011/16/EU (2) föreskriver obligatoriskt automatiskt utbyte av viss information mellan medlemsstaterna. Det föreskriver också stegvis utvidgning av dess tillämpningsområde till nya kategorier av inkomst och kapital, i syfte att bekämpa gränsöverskridande skattebedrägeri och skatteundandragande.

(4)

Den 9 december 2014 antog rådet direktiv 2014/107/EU (3) om ändring av direktiv 2011/16/EU som utvidgade det obligatoriska automatiska utbytet av information till ett bredare spektrum av inkomster i enlighet med den globala standard som offentliggjordes av OECD-rådet i juli 2014 och som säkerställde en enhetlig, konsekvent och övergripande unionsomfattande strategi för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton på den inre marknaden.

(5)

Direktiv 2014/107/EU har allmänt sett ett bredare tillämpningsområde än direktiv 2003/48/EG och föreskriver att direktiv 2014/107/EU har företräde i de fall där tillämpningområdena överlappar varandra. Det finns fortfarande vissa fall där endast direktiv 2003/48/EG tillämpas. Dessa resterande fall är resultatet av små skillnader i ansats mellan de två direktiven och av olika särskilda undantag. I de begränsade fallen skulle tillämpningen av direktiv 2003/48/EG resultera i dubbla rapporteringsstandarder inom unionen. De små vinsterna av upprätthållandet av sådan dubbel rapportering skulle uppvägas av kostnaderna.

(6)

Den 21 mars 2014 anmodade Europeiska rådet Europeiska unionens råd att säkerställa att den relevanta unionsrätten är helt anpassad till den enda globala standarden för automatiskt utbyte av information som framtagits av OECD. Vid antagandet av direktiv 2014/107/EU anmodade dessutom rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till upphävande av direktiv 2003/48/EG och att samordna upphävandet av det direktivet med det tillämpningsdatum som fastställs i direktiv 2014/107/EU med hänsyn tagen till undantaget som där föreskrivs för Österrike. Direktiv 2003/48/EG bör därför fortsatt tillämpas i Österrikes fall under en ytterligare period av ett år. Mot bakgrund av rådets ståndpunkt skulle det vara nödvändigt att upphäva direktiv 2003/48/EG för att undvika kravet på dubbel rapportering och för att minska kostnaderna för både skattemyndigheter och ekonomiska aktörer.

(7)

Enligt rådets direktiv 2014/48/EU (4) ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det direktivet. Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017. I och med upphävandet av direktiv 2003/48/EG behöver direktiv 2014/48/EU inte längre införlivas med nationell lagstiftning.

(8)

För att säkerställa att den automatiska rapporteringen av information om finansiella konton kan fortsätta utan avbrott, bör upphävandet av direktiv 2003/48/EG tillämpas samma dag som det tillämpningsdatum för åtgärderna som fastställts i direktiv 2014/107/EU.

(9)

Utan hinder av upphävandet av direktiv 2003/48/EG bör de upplysningar som insamlats av betalningsombud, ekonomiska aktörer och medlemsstater före dagen för upphävandet behandlas och överföras som planerats från början och skyldigheter som uppstår före detta datum bör fullgöras.

(10)

I fråga om källskatt som tagits ut under den övergångsperiod som anges i direktiv 2003/48/EG, och för att skydda betalningsmottagarnas förvärvade rättigheter, bör medlemsstaterna fortsatt bevilja kredit eller återbetalning som avsett från början och utfärda intyg på begäran, för att ge betalningsmottagarna möjlighet att se till att källskatt inte tas ut.

(11)

Det bör beaktas att Österrike, med hänsyn till befintliga strukturella skillnader, har beviljats ett undantag enligt direktiv 2014/107/EU som tillåter det att fördröja tillämpningen av det direktivet med ett år till den 1 januari 2017. Vid tidpunkten för antagandet av direktiv 2014/107/EU förklarade dock Österrike att det inte avsåg att utnyttja undantaget fullt ut. Österrike ska i stället utbyta information från och med september 2017, dock endast för ett begränsat antal konton, medan undantaget kvarstår i övriga avseenden. Därför bör särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa att Österrike och de betalningsombud och ekonomiska aktörer som är etablerade i landet fortsatt tillämpar bestämmelserna i direktiv 2003/48/EG under undantagsperioden, utom för de konton som omfattas av tillämpningen av direktiv 2014/107/EU.

(12)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till skydd av personuppgifter, och ingenting i detta direktiv ska inskränka eller avskaffa dessa rättigheter.

(13)

Eftersom målet för det här direktivet, nämligen upphävandet av direktiv 2003/48/EG med de tillfälliga undantag som är nödvändiga för att skydda förvärvade rättigheter och ta hänsyn till det undantag som beviljats Österrike i enlighet med direktiv 2014/107/EU, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går det här direktivet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14)

Direktiv 2003/48/EG bör därför upphöra att gälla.

a)

Medlemsstaternas och de därstädes etablerade ekonomiska aktörernas skyldigheter enligt artikel 4.2 andra stycket i direktiv 2003/48/EG ska fortsätta att gälla till och med den 5 oktober 2016 eller till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.

b)

Betalningsombudens skyldigheter enligt artikel 8 i direktiv 2003/48/EG och betalningsombudens medlemsstaters skyldigheter enligt artikel 9 i direktiv 2003/48/EG ska fortsätta att gälla till och med den 5 oktober 2016 eller till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.

c)

De skyldigheter som medlemsstaten som är skatterättsligt hemvist har i skattehänseende gentemot betalningsmottagarna enligt artikel 13.2 i direktiv 2003/48/EG ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2016.

d)

De skyldigheter som medlemsstaten som är skatterättsligt hemvist har i skattehänseende gentemot betalningsmottagarna enligt artikel 14 i direktiv 2003/48/EG vad gäller källskatt som tagits ut under 2016 och föregående år, ska fortsätta att gälla till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.

a)

Österrikes skyldigheter och betalningsombudens och de ekonomiska aktörernas underliggande skyldigheter enligt artikel 12 i direktiv 2003/48/EG ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2017 eller till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.

b)

Österrikes och de ekonomiska aktörernas skyldigheter enligt artikel 4.2 andra stycket i direktiv 2003/48/EG ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2017 eller till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.

c)

Österrikes skyldigheter och betalningsombudens underliggande skyldigheter som uppstår direkt eller indirekt från de förfaranden som avses i artikel 13 i direktiv 2003/48/EG som ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2017, eller till dess att dessa skyldigheter har uppfyllts.