28.12.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 354/90

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/53/EU

av den 20 november 2013

om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (3) antogs som ett led i upprättandet av den inre marknaden för att harmonisera säkerhetskraven på fritidsbåtar i alla medlemsstater och undanröja hinder för handeln med fritidsbåtar mellan medlemsstaterna.

(2)

Direktiv 94/25/EG omfattade ursprungligen endast fritidsbåtar med en skrovlängd på minst 2,5 m och högst 24 m. Genom rådets och Europaparlamentets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003 om ändring av direktiv 94/25/EG (4) utvidgades tillämpningsområdet för direktiv 94/25/EG till att omfatta vattenskotrar, varvid också miljöskyddskrav infördes i det ändrade direktivet genom att det antogs gränsvärden för avgasutsläpp (CO, HC, NOx och partiklar) och bullernivåer för framdrivningsmotorer, både för förbränningsmotorer som arbetar med kompressionständning och för sådana som arbetar enligt ottoprincipen.

(3)

Direktiv 94/25/EG bygger på den nya metodens principer, vilka anges i rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder (5). Där fastställs således enbart grundläggande krav för fritidsbåtar, medan de tekniska detaljerna antas av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (6). Produkter som är förenliga med sådana harmoniserade standarder, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med kraven i direktiv 94/25/EG. Erfarenheten har visat att dessa grundläggande principer har fungerat väl inom denna sektor och bör behållas och till och med främjas ytterligare.

(4)

Den tekniska utvecklingen på marknaden har dock skapat nya frågor när det gäller miljökraven i direktiv 94/25/EG. För att ta hänsyn till denna utveckling och skapa klarhet i bestämmelserna för saluföring av produkter som omfattas av detta direktiv, bör vissa aspekter av direktiv 94/25/EG ses över och förbättras och direktivet bör därför av tydlighetsskäl upphävas och ersättas med det här direktivet.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (7) fastställs övergripande bestämmelser om ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, om CE-märkning och om unionens ram för marknadsövervakning och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden, vilka är tillämpliga även på produkter som omfattas av detta direktiv.

(6)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (8) fastställs gemensamma principer och referensbestämmelser för lagstiftning i enlighet med den nya metodens principer. För att säkerställa förenlighet med annan sektorsspecifik produktlagstiftning bör vissa bestämmelser i detta direktiv anpassas till det beslutet, såvida inte särskilda omständigheter i olika sektorer kräver en annan lösning. Vissa definitioner, de ekonomiska aktörernas allmänna skyldigheter, presumtion om överensstämmelse, reglerna för CE-märkning, kraven på organ för bedömning av överensstämmelse och kraven för anmälningsförfaranden samt bestämmelser om förfaranden för att hantera produkter som utgör en risk bör därför anpassas till det beslutet. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (9) fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder, om dessa inte helt uppfyller kraven i detta direktiv.

(7)

För att göra det lättare för ekonomiska aktörer och nationella myndigheter att förstå detta direktiv och tillämpa det på ett enhetligt sätt bör tillämpningsområdet och definitionerna i direktiv 94/25/EG förtydligas. Framför allt bör det klargöras att amfibiefordon är undantagna från tillämpningsområdet för detta direktiv. Det är dessutom nödvändigt att närmare fastställa vilken typ av kanoter och kajaker som är undantagna från direktivets tillämpningsområde samt att klargöra att endast vattenskotrar avsedda för sport- och fritidsändamål omfattas av det här direktivet.

(8)

Det är också lämpligt att fastställa definitioner av vattenfarkoster byggda för eget bruk, skrovlängd och privatimportör, vilka är specifika för denna sektor för att göra det lättare att förstå detta direktiv och tillämpa det på ett enhetligt sätt. Den nuvarande definitionen av framdrivningsmotor måste utvidgas till att även omfatta innovativa framdrivningslösningar.

(9)

Produkter som omfattas av detta direktiv och som släpps ut på unionsmarknaden eller tas i bruk bör överensstämma med relevant unionslagstiftning och de ekonomiska aktörerna bör ansvara för att produkterna uppfyller erforderliga krav i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, så att en hög nivå för skyddet av allmänna intressen, såsom hälsa och säkerhet, konsument- och miljöskydd, kan säkerställas och rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden garanteras.

(10)

Alla ekonomiska aktörer som ingår i leverans- och distributionskedjan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att produkter som omfattas av detta direktiv och är korrekt byggda och underhållna inte äventyrar hälsa och säkerhet för personer, egendom eller miljö, och för att se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som är förenliga med relevant unionslagstiftning. I detta direktiv bör det fastställas en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna som svarar mot varje aktörs roll i leverans- och distributionskedjan.

(11)

Eftersom vissa uppgifter bara kan utföras av tillverkaren, är det nödvändigt att göra en tydlig åtskillnad mellan tillverkaren och aktörer i senare led i distributionskedjan. Det är också nödvändigt att göra en tydlig åtskillnad mellan importören och distributören, eftersom importören för in produkter från tredjeländer på unionsmarknaden. Importören bör därför se till att dessa produkter uppfyller de tillämpliga unionskraven.

(12)	Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Därför bör bedömning av överensstämmelse även fortsättningsvis vara en skyldighet som åligger endast tillverkaren.

(13)

Det är nödvändigt att säkerställa att produkter som omfattas av detta direktiv och som förs in på unionsmarknaden från tredjeländer uppfyller alla tillämpliga unionskrav, och framför allt att tillverkarna har låtit dessa produkter genomgå lämpliga bedömningsförfaranden. Det bör därför föreskrivas att importörerna ska se till att de produkter som de släpper ut på marknaden uppfyller de tillämpliga kraven och att de inte ska släppa ut produkter som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Av samma skäl bör det också föreskrivas att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att den CE-märkning och dokumentation som har tagits fram av tillverkarna är tillgängliga för kontroll av tillsynsmyndigheterna.

(14)

När distributören, efter det att en produkt som omfattas av detta direktiv har släppts ut på marknaden av tillverkaren eller importören, tillhandahåller denna produkt på marknaden, bör distributören iaktta vederbörlig omsorg för att se till att hanteringen av produkten inte inverkar negativt på produktens överensstämmelse med tillämpliga regler. Både importörer och distributörer förväntas iaktta vederbörlig omsorg för att se till att de produkter som de släpper ut eller tillhandahåller på marknaden uppfyller de tillämpliga kraven.

(15)	När importörer släpper ut en produkt som omfattas av detta direktiv på marknaden, bör de ange namn och kontaktadress på produkten. Undantag bör göras i de fall då utrustningens storlek eller art inte medger detta.

(16)	Alla ekonomiska aktörer som släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller som ändrar en produkt på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande kraven bör anses vara tillverkare och bör därför överta tillverkarens skyldigheter.

(17)	Eftersom distributörer och importörer befinner sig nära marknaden, bör de medverka i de behöriga nationella myndigheternas marknadsövervakning och vara beredda att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om den berörda produkten.

(18)

Att fysiska eller juridiska personer etablerade i unionen importerar fritidsbåtar och vattenskotrar från tredjeland till unionen är något som kännetecknar denna sektor. Direktiv 94/25/EG innehåller emellertid enbart ett fåtal bestämmelser som är eller kan anses vara tillämpliga på privatimportörer för utförandet av bedömningen av överensstämmelse (bedömning av färdigbyggd produkt). Det finns därför behov av att klargöra privatimportörernas övriga skyldigheter, vilka i princip bör harmoniseras med tillverkarnas skyldigheter, bortsett från vissa undantag med anledning av att deras verksamhet är av icke-kommersiell art.

(19)

Marknadsövervakningen blir enklare och effektivare om man kan säkerställa en produkts spårbarhet genom hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare för marknadsövervakningsmyndigheterna att spåra de ekonomiska aktörer som på marknaden har tillhandahållit produkter som inte uppfyller kraven.

(20)

Av tydlighetsskäl och med hänsyn till samstämmigheten med andra direktiv i enlighet med den nya metoden måste det uttryckligen anges att de produkter som omfattas av detta direktiv får släppas ut på marknaden eller tas i bruk endast om de uppfyller det generella kravet om att hälsa och säkerhet för personer, egendom eller miljö inte får äventyras och endast om de uppfyller de väsentliga kraven i detta direktiv.

(21)

För framdrivningsmotorer anpassade till marint bruk, där ursprungsmotorn redan är typgodkänd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (10) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (11), bör personer som anpassar motorer kunna lita på det bevis om överensstämmelse som utfärdats av motorns ursprungliga tillverkare, om inte dessa anpassningar har ändrat avgasutsläppens egenskaper.

(22)

Alternativ för att ytterligare sänka gränsvärdena för avgasutsläpp från fritidsbåtars motorer har bedömts i den rapport om möjligheterna att ytterligare förbättra miljöegenskaperna hos motorer för fritidsbåtar som lagts fram i enlighet med artikel 2 i direktiv 2003/44/EG. I den rapporten drogs slutsatsen att det är lämpligt att fastställa strängare gränsvärden än de som gäller enligt direktiv 2003/44/EG. Dessa gränsvärden bör fastställas på en nivå som avspeglar den tekniska utvecklingen av renare marinmotorteknik och möjliggör en utveckling mot en internationell harmonisering av gränsvärdena för avgasutsläpp. Gränsvärdena för koloxidutsläpp bör emellertid höjas för att möjliggöra en betydande minskning av andra luftföroreningar, så att de tekniska möjligheterna återspeglas och utsläppsminskningarna genomförs så snabbt som möjligt, samtidigt som man ser till att de samhällsekonomiska konsekvenserna för denna ekonomiska sektor är godtagbara.

(23)

Alltefter bränsle- och effektkategori bör provningscyklerna för motorer för marin tillämpning enligt relevant harmoniserad standard användas och tills dessa blir tillgängliga provningscyklerna enligt relevant ISO-standard, med beaktande av de värden som fastställs i bilaga I del B punkt 2.3. Provningscykler bör utvecklas för alla förbränningsmotorer som ingår i framdrivningssystemet, däribland motorer med hybriddrift.

(24)

De testbränslen som används för att bedöma om farkosten överensstämmer med gränsvärdena för avgasutsläpp bör avspegla den sammansättning av bränslen som används på den relevanta marknaden och europeiska testbränslen bör därför användas vid typgodkännande inom unionen. Eftersom tillverkare från tredjeländer kanske inte har tillgång till europeiska referensbränslen, är det emellertid nödvändigt att ge godkännandemyndigheterna möjlighet att godta att motorer testas med andra referensbränslen. Valet av referensbränslen bör emellertid begränsas till de specifikationer som fastställs i relevant ISO-standard, så att testresultaten blir jämförbara och håller hög kvalitet.

(25)	För att bidra till skyddet av den marina miljön är det lämpligt att anta ett krav som innebär att det blir obligatoriskt att installera spillvattentankar i vattenfarkoster som är utrustade med toalett.

(26)

Olycksstatistik visar att risken för att en beboelig fritidsbåt med flera skrov skulle hamna uppochned i vattnet (inversion) är låg. Trots denna låga risk är det lämpligt att beakta att det finns risk för inversion av beboeliga fritidsbåtar med flera skrov och dessa bör, om de kan råka ut för inversion, hålla sig flytande uppochned i vattnet och utrymning bör vara praktiskt möjlig.

(27)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka medlemsstaternas rätt att fastställa sådana krav som de anser vara nödvändiga vid navigering i vissa vatten i syfte att skydda miljön, bland annat från bullerförorening, och vattenvägarnas uppbyggnad samt trygga säkerheten på vattenvägarna, förutsatt dels att dessa bestämmelser inte innebär att vattenfarkoster som är förenliga med detta direktiv måste ändras och dels att bestämmelserna är motiverade och står i proportion till de mål som ska uppnås.

(28)

CE-märkningen visar att en produkt uppfyller kraven och utgör det synliga resultatet av en hel process, som inbegriper en bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Allmänna principer för CE-märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas på vattenfarkoster, utrustning och framdrivningsmotorer bör fastställas i detta direktiv. Skyldigheten att anbringa CE-märkning bör även utvidgas till alla de inombordsmotorer och motorer med inu-drev utan inbyggt avgassystem som anses uppfylla de väsentliga krav som fastställs i detta direktiv.

(29)	Det är mycket viktigt att klargöra för tillverkare, privatimportörer och användare att tillverkaren genom att CE-märka produkten försäkrar att den är förenlig med alla tillämpliga krav och tar på sig det fulla ansvaret för detta.

(30)

CE-märkningen bör vara den enda märkning om överensstämmelse som anger att en produkt som omfattas av detta direktiv är förenlig med harmoniserad unionslagstiftning. Andra typer av märkning bör emellertid tillåtas, förutsatt att de bidrar till förbättrat konsumentskydd och inte omfattas av harmoniserad unionslagstiftning.

(31)

För att säkerställa att de grundläggande kraven uppfylls är det nödvändigt att fastställa lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse som tillverkaren ska följa. Dessa förfaranden bör fastställas med hänsyn till de moduler för bedömning av överensstämmelse som fastställs i beslut nr 768/2008/EG. Förfarandena bör utformas med hänsyn till den risknivå som är förbunden med vattenfarkoster, motorer och utrustning. Därför bör varje kategori av överensstämmelse kompletteras med ett lämpligt förfarande eller ett val mellan flera likvärdiga förfaranden.

(32)

Erfarenheten har visat att man bör tillåta flera olika moduler för bedömning av överensstämmelse vad gäller utrustning. Vid bedömning av överensstämmelse av krav för avgasutsläpp och buller bör man skilja mellan fall där de harmoniserade standarderna har tillämpats och fall där de inte har tillämpats, eftersom det är befogat att kräva ett striktare förfarande för bedömning av överensstämmelse i de sistnämnda fallen. Möjligheten att använda referensbåtdata för provning av buller bör dessutom tas bort, eftersom den är överflödig och inte har utnyttjats i praktiken.

(33)

För att informationen om vad som är en godtagbar driftsmiljö för vattenfarkoster ska bli tydlig bör namnen på vattenfarkostkategorierna enbart grunda sig på miljöförhållanden som är avgörande för navigering, nämligen vindstyrka och signifikant våghöjd. Fyra konstruktionskategorier, A, B, C och D, med förklarande anmärkningar, anger intervall för vindstyrka och signifikant våghöjd i konstruktionssyfte.

(34)

Direktiv 94/25/EG innehåller bestämmelser om den bedömning av färdigbyggd produkt avseende fritidsbåtar som utförs av en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut produkten på marknaden eller tar den i bruk i fall där tillverkaren inte fullgör förpliktelserna för produktens överensstämmelse med direktivet. För samstämmighetens skull är det lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för bedömning av färdigbyggd produkt så att det inte enbart omfattar fritidsbåtar utan även vattenskotrar. Av tydlighetsskäl bör det anges i vilka situationer som bedömning av färdigbyggd produkt kan tillämpas. Vid import bör det dessutom endast tillämpas vid privatimportörers icke-kommersiella import för att förhindra att bedömning av färdigbyggd produkt missbrukas för kommersiella syften. Det finns också ett behov av att utvidga skyldigheten för den person som begär en bedömning av färdigbyggd produkt till att lämna dokumentation till det anmälda organet för att säkerställa att det anmälda organet gör en tillförlitlig bedömning av produktens överensstämmelse.

(35)

Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en enhetlig hög nivå i hela unionen för de organ som utför bedömning av överensstämmelse för de produkter som omfattas av detta direktiv och dessa organ bör utföra sina uppgifter på samma nivå och enligt villkor för sund konkurrens, bör det fastställas obligatoriska krav för organ för bedömning av överensstämmelse som önskar bli anmälda organ för att kunna tillhandahålla bedömningar av överensstämmelse enligt detta direktiv.

(36)

För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse av produkter som omfattas av detta direktiv räcker det inte bara att konsolidera de krav som måste uppfyllas av de organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda, utan man måste också samtidigt fastställa krav som ska uppfyllas av de anmälande myndigheterna och andra organ som är inblandade i bedömning, anmälan och övervakning av anmälda organ.

(37)

Förordning (EG) nr 765/2008 kompletterar och stärker de nuvarande ramarna för marknadsövervakning av produkter som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning, inklusive produkter som omfattas av detta direktiv. Medlemsstaterna bör därför organisera och genomföra marknadsövervakning av dessa produkter i enlighet med denna förordning och i tillämpliga fall Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (12).

(38)

För ett tydligare förfarande och kortare handläggningstid krävs det att man förbättrar det befintliga skyddsförfarandet, som ger kommissionen möjlighet att undersöka om en medlemsstats åtgärd mot produkter som den anser inte uppfyller kraven är berättigad, med syftet att göra det effektivare och utnyttja den sakkunskap som finns i medlemsstaterna.

(39)

Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande som gör det möjligt för berörda parter att få information om vidtagna åtgärder i samband med produkter som omfattas av detta direktiv vilka utgör en risk för människors hälsa och säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset. Det bör även ge marknadsövervakningsmyndigheterna möjlighet att i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna gripa in i ett tidigare skede mot sådana produkter.

(40)	Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissionens inblandning inte längre krävas.

(41)

I syfte att beakta den tekniska utvecklingen och nya vetenskapliga rön bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller ändringar av bilaga I del B punkterna 2.3, 2.4, 2.5 och 3 och bilaga I del C punkt 3 samt bilagorna V, VII och IX. I framtiden kommer detta att göra det möjligt för kommissionen att inbegripa provningscykler för hybridmotorer och att införa provningsbränslen som blandats med biobränsle i tabellen över provningsbränslen när dessa provningsbränslen har godtagits internationellt. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(42)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (13).

(43)	Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av genomförandeakter varigenom det begärs att den anmälande medlemsstaten ska vidta nödvändiga korrigerande åtgärder i fråga om anmälda organ som inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan.

(44)

Granskningsförfarandet bör användas för antagande av genomförandeakter som säkerställer att detta direktiv tillämpas på ett enhetligt sätt, särskilt när det gäller de kompletterande bestämmelserna i artikel 24 om förfaranden för bedömning av överensstämmelse och kraven i fråga om vattenfarkostkategorier, identifiering av vattenfarkoster, tillverkarskylt, instruktionsbok, gassystem, förebyggande av utsläpp, frågeformulär för rapportering och navigationsljus.

(45)	Kommissionen bör genom genomförandeakter och, med tanke på deras särskilda karaktär, utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011 fastställa om medlemsstaternas åtgärder i fråga om en produkt som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet, för egendom eller för miljön är berättigade.

(46)

Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på bedömning av överensstämmelse, vattenfarkostkategorier, navigationsljus, förebyggande av utsläpp och gasanordningar som utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet, för egendom eller för miljön, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(47)

I enlighet med etablerad praxis kan den kommitté som inrättas enligt detta direktiv spela en värdefull roll vid behandling av sådana ärenden som rör tillämpningen av detta direktiv som tas upp av antingen dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med kommitténs arbetsordning.

(48)	För att se till att direktivet övervakas och är och göra det effektivare bör medlemsstaterna fylla i ett frågeformulär om direktivets tillämpning. Kommissionen bör sedan upprätta och offentliggöra en rapport om detta direktivs tillämpning.

(49)	Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som kan tillämpas vid överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv och säkerställa att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(50)

För att ge tillverkare och andra ekonomiska aktörer tillräckligt med tid att anpassa sig till de krav som anges i detta direktiv är det nödvändigt med en tillräcklig övergångsperiod efter att detta direktiv har trätt i kraft, under vilken produkter som är förenliga med direktiv 94/25/EG fortfarande kan släppas ut på marknaden.

(51)

För att underlätta detta direktivs tillämpning för små och medelstora tillverkare av sådana utombordsmotorer som arbetar enligt ottoprincipen med en effekt på högst 15 kW och för att göra det möjligt för dem att anpassa sig till de nya kraven, bör det fastställas en särskild övergångsperiod för dessa tillverkare.

(52)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa såväl en hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet samt miljöskydd som en väl fungerande inre marknad genom att fastställa harmoniserade krav för produkter som omfattas av detta direktiv och minimikrav för marknadsövervakning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(53)	Direktiv 94/25/EG bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs krav för konstruktion och tillverkning av de produkter som avses i artikel 2.1 samt bestämmelser om fri rörlighet i unionen för dessa produkter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Detta direktiv ska tillämpas på följande produkter:

a)	Fritidsbåtar och delvis färdigställda fritidsbåtar.

b)	Vattenskotrar och delvis färdigställda vattenskotrar.

c)	Utrustning som anges i bilaga II, när den släpps ut på unionsmarknaden separat; nedan kallad utrustning.

d)	Framdrivningsmotorer som är installerade eller särskilt avsedda att installeras på eller i vattenfarkoster.

e)	Framdrivningsmotorer som är installerade på eller i vattenfarkoster där motorerna genomgår omfattande ändringar.

f)	Vattenfarkoster som genomgår omfattande ombyggnad av farkosten.

2.   Detta direktiv ska inte tillämpas på följande produkter:

a)

När det gäller konstruktions- och tillverkningskraven i bilaga I del A, i) vattenfarkoster endast avsedda för tävlingsbruk, inbegripet roddtävlingsbåtar och övningsroddbåtar, som betecknas så av tillverkaren, ii) kanoter och kajaker som har konstruerats för att enbart framdrivas med mänsklig kraft, gondoler och vattencyklar, iii) surfingbrädor som har konstruerats för att enbart framdrivas av vinden och att handhas av en eller flera stående personer, iv) surfingbrädor, v) veteranvattenfarkoster i original och individuella kopior av veteranvattenfarkoster konstruerade före 1950, byggda huvudsakligen av ursprungligt material och betecknade som sådana av tillverkaren, vi) experimentvattenfarkoster, förutsatt att de inte släpps ut på unionsmarknaden, vii) vattenfarkoster byggda för eget bruk, förutsatt att de därefter under en femårsperiod från det att de tas i bruk inte släpps ut på unionsmarknaden, viii) vattenfarkoster som är särskilt avsedda för att ha besättning och befordra passagerare kommersiellt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, oavsett antalet passagerare, ix) undervattensbåtar, x) svävare, xi) bärplansbåtar, xii) ångbåtar med yttre förbränning som drivs med kol, koks, ved, olja eller gas, xiii) amfibiefordon, dvs. hjul- eller banddrivna motorfordon, som kan användas både i vatten och på land.

b)

När det gäller kraven för avgasutsläpp i bilaga I del B, i) framdrivningsmotorer som är installerade i eller särskilt avsedda att installeras i följande produkter: — vattenfarkoster endast avsedda för tävlingsbruk, vilka betecknas så av tillverkaren, — experimentvattenfarkoster, förutsatt att de inte släpps ut på unionsmarknaden, — vattenfarkoster som är särskilt avsedda för att ha besättning och befordra passagerare kommersiellt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, oavsett antalet passagerare, — undervattensbåtar, — svävare, — bärplansbåtar, — amfibiefordon, dvs. hjul- eller banddrivna motorfordon, som kan användas både i vatten och på land. ii) originalexemplar och individuella kopior av gamla framdrivningsmotorer, som är baserade på en konstruktion från före 1950, som inte tillverkas i serier och som är installerade i sådana vattenfarkoster som avses i led a v eller a vii, iii) framdrivningsmotorer byggda för eget bruk, förutsatt att de under en femårsperiod från det att de tas i bruk inte släpps ut på unionsmarknaden.

c)	När det gäller bullernivåkraven i bilaga I del C, i) alla vattenfarkoster som avses i led b, ii) vattenfarkoster byggda för eget bruk, förutsatt att de därefter under en femårsperiod från det att de tas i bruk inte släpps ut på unionsmarknaden.

3.   Den omständigheten att samma vattenfarkost även skulle kunna användas för charterverksamhet eller för sport- och fritidsutbildning ska inte hindra att den omfattas av detta direktiv, när den släpps ut på unionsmarknaden för fritidsändamål.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.   vattenfarkost: en fritidsbåt eller vattenskoter.

2.   fritidsbåt: alla typer av vattenfarkoster, oavsett framdrivningssätt, med undantag av vattenskotrar, vilka är avsedda för sport- och fritidsändamål och har en skrovlängd på 2,5–24 m.

3.   vattenskoter: en vattenfarkost avsedd för sport- och fritidsändamål vars skrovlängd understiger 4 m, vars främsta drivkälla är en framdrivningsmotor med ett vattenjetaggregat och vilken är konstruerad för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på ett skrov, snarare än inuti.

4.   vattenfarkost byggd för eget bruk: en vattenfarkost som huvudsakligen har byggts av den framtida användaren för eget bruk.

5.   framdrivningsmotor: alla förbränningsmotorer som är direkt eller indirekt avsedda för framdrivning och som arbetar enligt ottoprincipen eller med kompressionständning.

6.   omfattande ändringar av motor: ändringar i en framdrivningsmotor som kan göra att motorn överskrider de utsläppsgränsvärden som fastställs i bilaga I del B, eller som ökar motorns nominella effekt med mer än 15 %.

7.   omfattande ombyggnad av farkost: sådan ombyggnad av en vattenfarkost som ändrar dess framdrivningssätt, innebär en omfattande motorförändring eller ändrar den i sådan utsträckning att den möjligen inte uppfyller de tillämpliga väsentliga säkerhets- och miljökraven i detta direktiv.

8.   framdrivningssätt: den metod med vilken en vattenfarkost framdrivs.

9.   motorfamilj: tillverkarens gruppering av motorer vilka genom sin konstruktion har likartade egenskaper vad gäller avgasutsläpp eller buller.

10.   skrovlängd: skrovets längd, uppmätt i enlighet med den harmoniserade standarden.

11.   tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

12.   utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt på unionsmarknaden.

13.   ibruktagande: första gången en produkt som omfattas av detta direktiv används inom unionen av slutanvändaren.

14.   tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför denna produkt, i eget namn eller under eget varumärke.

15.   tillverkarens representant: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i tillverkarens ställe utföra särskilt angivna uppgifter.

16.   importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

17.   privatimportör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som i samband med icke-kommersiell verksamhet importerar en produkt från ett tredjeland till unionen i syfte att ta den i bruk för egen del.

18.   distributör: en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden.

19.   ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören.

20.   harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012.

21.   ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008.

22.   nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008.

23.   bedömning av överensstämmelse: den process där det visas huruvida kraven i detta direktiv avseende en produkt har uppfyllts.

24.   organ för bedömning av överensstämmelse: ett organ som utför bedömning av överensstämmelse, inbegripet kalibrering, provning, certifiering och kontroll.

25.   återkallelse: en åtgärd för att dra tillbaka en produkt som redan har tillhandahållits slutanvändaren.

26.   tillbakadragande: en åtgärd för att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

27.   marknadsövervakning: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att produkterna är förenliga med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och att de inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

28.   CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten är förenlig med tillämpliga krav i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver att detta märke ska anbringas.

29.   unionslagstiftning om harmonisering: all unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter.

Artikel 4

Väsentliga krav

1.   De produkter som avses i artikel 2.1 får endast tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk om de, korrekt underhållna och använda i enlighet med avsedda ändamål, inte äventyrar hälsa och säkerhet för personer, egendom eller miljö och endast på villkor att de uppfyller de tillämpliga väsentliga kraven i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna ska se till att de produkter som avses i artikel 2.1 inte tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk, om de inte uppfyller kraven i punkt 1.

Artikel 5

Nationella bestämmelser om navigering

Detta direktiv ska inte hindra medlemsstaterna från att anta bestämmelser om navigering i vissa vatten i syfte att skydda miljön och vattenvägarnas uppbyggnad och i syfte att trygga säkerheten på vattenvägarna, förutsatt att dessa bestämmelser inte kräver ändringar av vattenfarkoster som är förenliga med detta direktiv och förutsatt att bestämmelserna är motiverade och proportionella.

Artikel 6

Fri rörlighet

1.   Medlemsstaterna får inte förhindra att vattenfarkoster som är förenliga med detta direktiv tillhandahålls på marknaden eller att de, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, tas i bruk inom medlemsstaternas territorium.

2.   Medlemsstaterna får inte förhindra att delvis färdigställda vattenfarkoster tillhandahålls på marknaden, om tillverkaren eller importören i enlighet med bilaga III försäkrar att de är avsedda att färdigställas av andra.

3.   Medlemsstaterna får inte förhindra tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av sådan utrustning som är förenlig med detta direktiv och avsedd att ingå som en del i en vattenfarkost i enlighet med den försäkran från tillverkaren eller importören som avses i artikel 15.

4.   Medlemsstaterna får inte förhindra att någon av följande framdrivningsmotorer tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk:

a)	Motorer som är förenliga med detta direktiv, vare sig de är installerade i vattenfarkoster eller ej.

b)

Motorer installerade i vattenfarkoster och typgodkända enligt direktiv 97/68/EG, vilka är förenliga med utsläppsgränsvärdena för steg III A, III B eller IV för motorer med kompressionständning som används för andra tillämpningar än framdrivning av fartyg i inlandssjöfart, lokomotiv och motorvagnar i enlighet med bilaga I punkt 4.1.2 till det direktivet och vilka är förenliga med detta direktiv, med undantag av kraven för avgasutsläpp i bilaga I del B.

c)	Motorer installerade i vattenfarkoster och typgodkända enligt förordning (EG) nr 595/2009, vilka är förenliga med detta direktiv, med undantag av kraven för avgasutsläpp i bilaga I del B.

Första stycket b och c ska gälla med förbehåll för villkoret att om den person som anpassar en motor för installation i vattenfarkoster ska se till att de uppgifter och den övriga information som går att få från motortillverkaren beaktas fullt ut, i syfte att säkerställa att motorn, när den är installerad i enlighet med de installationsanvisningar som tillhandahållits av den person som anpassar motorn, även fortsättningsvis kommer att uppfylla avgasutsläppskraven i direktiv 97/68/EG eller förordning (EG) nr 595/2009 i enlighet med motortillverkarens försäkran. Den person som anpassar motorn ska i enlighet med artikel 15 försäkra att motorn, när den är installerad i enlighet med de installationsanvisningar som tillhandahålls av den person som anpassar motorn, även i fortsättningen kommer att uppfylla avgasutsläppskraven i direktiv 97/68/EG eller förordning (EG) nr 595/2009 i enlighet med motortillverkarens försäkran.

5.   Vid handelsmässor, utställningar, demonstrationer och liknande evenemang får medlemsstaterna inte förhindra förevisandet av produkter som avses i artikel 2.1 som inte uppfyller kraven i detta direktiv, förutsatt att en synlig skylt klart anger att sådana produkter inte uppfyller kraven i detta direktiv och inte kommer att tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk i unionen förrän de uppfyller kraven.

KAPITEL II

EKONOMISKA AKTÖRERS OCH PRIVATIMPORTÖRERS SKYLDIGHETER

Artikel 7

Tillverkarnas skyldigheter

1.   När tillverkarna släpper ut sina produkter på marknaden, ska de se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med kraven i artikel 4.1 och bilaga I.

2.   Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentationen i enlighet med artikel 25 och utföra den tillämpliga bedömningen av överensstämmelse, eller låta utföra den i enlighet med artiklarna 19–22 och artikel 24.

Om bedömningen har visat att produkten uppfyller de tillämpliga kraven, ska tillverkarna upprätta en sådan försäkran som avses i artikel 15 och placera och anbringa CE-märkningen i enlighet med artiklarna 17 och 18.

3.   Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och en kopia av den försäkran som avses i artikel 15 under tio år efter att produkten har släppts ut på marknaden.

4.   Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som säkerställer att kraven kommer att uppfyllas även vid serietillverkning. Det ska också tas tillräcklig hänsyn till ändringar i produktens konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarder som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en produkt.

När det anses lämpligt med tanke på de risker som en produkt utgör, ska tillverkarna för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet utföra slumpvis provning av produkter som tillhandahålls på marknaden, utreda och vid behov registerföra klagomål, produkter som inte är förenliga med kraven och produktåterkallelser samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

5.   Tillverkarna ska se till att deras produkter är försedda med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifikationsmärkning eller, om detta inte är möjligt på grund av utrustningens storlek eller art, se till att den erforderliga informationen anbringas på förpackningen eller på ett medföljande dokument.

6.   Tillverkarna ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och kontaktadress på produkten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som medföljer produkten. Den angivna adressen ska avse en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas.

7.   Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter i instruktionsboken på ett eller flera språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare, enligt vad som fastställs av den berörda medlemsstaten.

8.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk, ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.   Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet förse den med all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 8

Tillverkarens representant

1.   Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en representant.

2.   Skyldigheterna i enlighet med artikel 7.1 och upprättandet av teknisk dokumentation får inte delegeras till tillverkarens representant.

3.   Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att åtminstone

a)	inneha en kopia av den försäkran som avses i artikel 15 och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa denna för de nationella kontrollmyndigheterna i tio år efter att produkten har släppts ut på marknaden,

b)	på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet förse denna myndighet med all information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt är förenlig med kraven,

c)	på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som omfattas av fullmakten.

Artikel 9

Importörernas skyldigheter

1.   Importörerna får endast släppa ut sådana produkter på unionsmarknaden som är förenliga med den tillämpliga lagstiftningen.

2.   Innan importörerna släpper ut en produkt på marknaden, ska de se till att tillverkaren har utfört den bedömning av överensstämmelse som krävs. De ska också se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att produkten är försedd med den CE-märkning som avses i artikel 17 och åtföljs av erforderliga dokument i enlighet med artikel 15, bilaga I del A punkt 2.5, bilaga I del B punkt 4 och bilaga I del C punkt 2 samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 7.5 och 7.6.

Om en importör anser eller har skäl att tro att produkten inte är förenlig med kraven i artikel 4.1 och bilaga I, får importören inte släppa ut produkten på marknaden förrän den är förenlig med de tillämpliga kraven. Om produkten utgör en risk, ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadsövervakningsmyndigheterna om detta.

3.   Importörerna ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en kontaktadress på produkten eller, om det rör sig om utrustning där detta inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som medföljer produkten.

4.   Importörerna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter i instruktionsboken på ett eller flera språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare, enligt vad som fastställs av den berörda medlemsstaten.

5.   Importörerna ska så länge de har ansvar för en produkt se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med kraven i artikel 4.1 och bilaga I.

6.   När det anses lämpligt med tanke på de risker som en produkt utgör ska importörerna för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet utföra slumpvis provning av produkter som tillhandahålls på marknaden, utreda och vid behov registerföra klagomål, produkter som inte är förenliga med kraven och produktåterkallelser samt informera distributörerna om sådan övervakning.

7.   Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk, ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

8.   I tio år efter att produkten har släppts ut på marknaden ska importörerna kunna uppvisa en kopia av den försäkran som avses i artikel 15 för marknadsövervakningsmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

9.   Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet förse den med all den information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 10

Distributörernas skyldigheter

1.   När distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden, ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls.

2.   Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden, ska de kontrollera att produkten är försedd med den CE-märkning som avses i artikel 17, åtföljs av erforderliga dokument i enlighet med artiklarna 7.7 och 15, bilaga I del A punkt 2.5, bilaga I del B punkt 4 och bilaga I del C punkt 2 samt av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter på ett eller flera språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare i den medlemsstat där produkten ska tillhandahållas på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 7.5, 7.6 och 9.3.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att produkten inte är förenlig med kraven i artikel 4.1 och bilaga I, får denne inte tillhandahålla produkten på marknaden förrän den är förenlig med de tillämpliga kraven. Om produkten utgör en risk, ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören om detta och även informera marknadsövervakningsmyndigheterna.

3.   Distributörerna ska så länge de har ansvar för en produkt se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med kraven i artikel 4.1 och bilaga I.

4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska säkerställa att det vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden. Om produkten utgör en risk, ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten på marknaden om detta och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.   Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna den all den information och dokumentation som behövs för att visa att produkten är förenlig med kraven. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 11

Fall när importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkaren

En importör eller distributör ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 7, om han släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven i detta direktiv kan påverkas.

Artikel 12

Privatimportörers skyldigheter

1.   Om tillverkaren inte fullgör skyldigheterna för produktens överensstämmelse med detta direktiv, ska en privatimportör innan produkten tas i bruk se till att den har konstruerats och tillverkats i enlighet med kraven i artikel 4.1 och bilaga I och utföra eller låta utföra tillverkarens skyldigheter enligt artikel 7.2, 7.3, 7.7 och 7.9.

2.   Om erforderlig teknisk dokumentation inte finns att tillgå från tillverkaren, ska privatimportören se till att den upprättas med lämplig sakkunskap.

3.   Privatimportören ska se till att namn och adress till det anmälda organ som har utfört bedömningen av produktens överensstämmelse anges på produkten.

Artikel 13

Identifikation av ekonomiska aktörer

1.   Ekonomiska aktörer ska på begäran identifiera följande aktörer för marknadsövervakningsmyndigheterna:

a)	Alla ekonomiska aktörer som har levererat en produkt till dem.

b)	Alla ekonomiska aktörer som de har levererat en produkt till.

De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i första stycket under tio år efter att de har fått produkten levererad och under tio år efter att de har levererat produkten.

2.   Privatimportörer ska på begäran identifiera vilken ekonomisk aktör som har levererat produkten till dem för marknadsövervakningsmyndigheterna.

Privatimportörer ska kunna lämna den information som avses i första stycket under tio år efter att de har fått produkten levererad.

KAPITEL III

PRODUKTÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 14

Presumtion om överensstämmelse

Produkter som är förenliga med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med de krav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem i enlighet med artikel 4.1 och bilaga I.

Artikel 15

EU-försäkran om överensstämmelse och försäkran i enlighet med bilaga III

1.   I EU-försäkran om överensstämmelse ska det försäkras att de krav som anges i artikel 4.1 och bilaga I eller de som avses i artikel 6.4 b eller c har visats vara uppfyllda.

2.   EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga IV till detta direktiv, ska innehålla de uppgifter som anges i de relevanta modulerna i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG och i bilaga V till detta direktiv och ska regelbundet uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls eller tas i bruk.

3.   I och med att EU-försäkran om överensstämmelse upprättas ska tillverkaren, privatimportören eller den person som anpassar en sådan motor som avses i artikel 6.4 b och c ta ansvar för att produkten är förenlig med kraven.

4.   Den EU-försäkran om överensstämmelse som avses i punkt 3 ska åtfölja följande produkter när de tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk:

a)	Vattenfarkoster.

b)	Utrustning, när den släpps ut på marknaden separat.

c)	Framdrivningsmotorer.

5.   Den försäkran från tillverkaren eller importören som fastställs i bilaga III för delvis färdigställda vattenfarkoster ska innehålla de uppgifter som anges i den bilagan och ska åtfölja delvis färdigställda vattenfarkoster. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls.

Artikel 16

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 17

Produkter som omfattas av CE-märkning

1.   Följande produkter ska förses med CE-märkning när de tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk:

a)	Vattenfarkoster.

b)	Utrustning.

c)	Framdrivningsmotorer.

2.   Medlemsstaterna ska förutsätta att de CE-märkta produkter som avses i punkt 1 är förenliga med kraven i detta direktiv.

Artikel 18

Regler och villkor för anbringande av CE-märkning

1.   CE-märkning ska anbringas på de produkter som avses i artikel 17.1, så att den är synlig, lätt läsbar och outplånlig. Om det gäller utrustning där detta inte är möjligt eller lämpligt på grund av produktens storlek eller art, ska märkningen anbringas på förpackningen och på de medföljande dokumenten. På vattenfarkoster ska CE-märkningen anbringas på tillverkarskylten, monterad separat från vattenfarkostens identifikationsnummer. På framdrivningsmotorer ska CE-märkningen anbringas på motorn.

2.   CE-märkningen ska anbringas innan produkten släpps ut på marknaden eller tas i bruk. CE-märkningen och det identifikationsnummer som avses i punkt 3 får åtföljas av ett piktogram eller något annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt användningsområde.

3.   CE-märkningen ska åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, om detta organ medverkar i produktionskontrollen eller vid bedömningen av färdigbyggd produkt.

Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av organet självt eller efter dess anvisningar av tillverkaren, tillverkarens representant eller den person som avses i artikel 19.2, 19.3 eller 19.4.

KAPITEL IV

BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 19

Tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.   Tillverkaren ska tillämpa de förfaranden som föreskrivs i modulerna i artiklarna 20, 21 och 22 innan de produkter som avses i artikel 2.1 släpps ut på marknaden.

2.   Privatimportören ska tillämpa det förfarande som avses i artikel 23 innan en produkt som anges i artikel 2.1 tas i bruk, om tillverkaren inte har utfört bedömningen av den aktuella produktens överensstämmelse.

3.   En person som på marknaden släpper ut eller tar i bruk en framdrivningsmotor eller vattenfarkost som har genomgått en omfattande förändring eller ombyggnad eller som ändrar det avsedda ändamålet för en vattenfarkost som inte omfattas av detta direktiv på ett sådant sätt att den omfattas av dess tillämpningsområde ska tillämpa det förfarande som avses i artikel 23, innan produkten släpps ut på marknaden eller tas i bruk.

4.   En person som på marknaden släpper ut en vattenfarkost byggd för eget bruk, innan den femårsperiod som avses i artikel 2.2 a vii har löpt ut, ska tillämpa det förfarande som anges i artikel 23 innan produkten släpps ut på marknaden.

Artikel 20

Konstruktion och tillverkning

1.   Vid konstruktion och tillverkning av fritidsbåtar ska följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG tillämpas:

a)

För konstruktionskategorierna A och B i bilaga I del A punkt 1: i) För fritidsbåtar med en skrovlängd från 2,5 m till mindre än 12 m någon av följande moduler: — Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning). — Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F. — Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). — Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring). ii) För fritidsbåtar med en skrovlängd på 12–24 m någon av följande moduler: — Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F. — Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). — Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

b)

För konstruktionskategori C i bilaga I del A punkt 1: i) För fritidsbåtar med en skrovlängd från 2,5 m till mindre än 12 m någon av följande moduler: — När de harmoniserade standarder som omfattas av bilaga I del A punkterna 3.2 och 3.3 uppfylls: Modul A (intern tillverkningskontroll), modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning), modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F, modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter) eller modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring). — När de harmoniserade standarderna som omfattas av bilaga I del A punkterna 3.2 och 3.3 inte uppfylls: Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning), modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F, modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter) eller modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring). ii) För fritidsbåtar med en skrovlängd på 12–24 m någon av följande moduler: — Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F. — Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). — Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

c)

För konstruktionskategori D i bilaga I del A punkt 1: För fritidsbåtar med en skrovlängd på 2,5–24 m någon av följande moduler: — Modul A (intern tillverkningskontroll). — Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning). — Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F. — Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). — Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

2.   Vid konstruktion och tillverkning av vattenskotrar ska något av följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG tillämpas:

a)	Modul A (intern tillverkningskontroll).

b)	Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning).

c)	Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F.

d)	Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter).

e)	Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

3.   Vid konstruktion och tillverkning av utrustning ska något av följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG tillämpas:

a)	Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F.

b)	Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter).

c)	Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

Artikel 21

Avgasutsläpp

För avgasutsläpp ska motortillverkaren tillämpa följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG för de produkter som avses i artikel 2.1 d och e:

a)

Om provningar genomförs med hjälp av den harmoniserade standarden, någon av följande moduler: i) Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C, D, E eller F. ii) Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). iii) Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

b)	Om provningar genomförs med hjälp av den harmoniserade standarden, någon av följande moduler: i) Modul B (EU-typkontroll) tillsammans med modul C1. ii) Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter).

Artikel 22

Buller

1.   För buller från fritidsbåtar med framdrivningsmotorer med inu-drev utan inbyggt avgassystem eller inombordsmotorer och fritidsbåtar med framdrivningsmotorer med inu-drev utan inbyggt avgassystem eller med inombordsmotorer som genomgår omfattande ombyggnad och därefter släpps ut på marknaden inom fem år efter ombyggnaden, ska tillverkaren tillämpa följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG:

a)

Om provningar genomförs med hjälp av den harmoniserade standarden för bullermätning, någon av följande moduler: i) Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning). ii) Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). iii) Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

b)	Om provningar genomförs utan den harmoniserade standarden för bullermätning: Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter).

c)

Om froudetalet och metoden för att mäta förhållandet mellan motoreffekt och deplacement används vid bedömningen, någon av följande moduler: i) Modul A (intern tillverkningskontroll). ii) Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). iii) Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

2.   För buller från vattenskotrar, utombordsmotorer och framdrivningsmotorer med inu-drev med inbyggt avgassystem avsedda att installeras i fritidsbåtar, ska vattenskoter- eller motortillverkaren tillämpa följande förfaranden i enlighet med bilaga II till beslut nr 768/2008/EG:

a)

Om provningar genomförs med hjälp av den harmoniserade standarden för bullermätning, någon av följande moduler: i) Modul A1 (intern tillverkningskontroll och övervakad produktprovning). ii) Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter). iii) Modul H (överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring).

b)	Om provningar genomförs utan den harmoniserade standarden för bullermätning: Modul G (överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter).

Artikel 23

Bedömning av färdigbyggd produkt

Bedömningen av färdigbyggd produkt enligt artikel 19.2, 19.3 och 19.4 ska utföras i enlighet med bilaga V.

Artikel 24

Kompletterande krav

1.   När modul B i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG används ska EU-typkontrollen göras i enlighet med modul B punkt 2 andra strecksatsen.

En produktionstyp som avses i modul B kan omfatta flera versioner av produkten, förutsatt att

a)	skillnaderna mellan versionerna inte påverkar säkerhetsnivån och de övriga kraven rörande produktens prestanda, och

b)	de olika versionerna av produkten anges i det EU-typintyg som avser produkten, vid behov genom att det ursprungliga intyget ändras.

2.   När modul A1 i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG används, ska produktkontrollerna göras på en eller flera vattenfarkoster som representerar tillverkarens produktion och de kompletterande krav som fastställs i bilaga VI till detta direktiv ska gälla.

3.   Möjligheten att använda ackrediterade interna organ enligt modulerna A1 och C1 i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG ska inte vara tillämplig.

4.   När modul F i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG används, ska det förfarande som beskrivs i bilaga VII till detta direktiv tillämpas för bedömningen av överensstämmelse med kraven för avgasutsläpp.

5.   När modul C i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG används för bedömningen av överensstämmelse med kraven för avgasutsläpp i detta direktiv och tillverkaren inte arbetar enligt ett sådant relevant kvalitetssystem som beskrivs i modul H i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG, ska ett anmält organ som väljs av tillverkaren utföra eller låta utföra slumpvisa produktkontroller enligt vad som fastställts av organet, för att kontrollera kvaliteten hos den interna produktkontrollen. Om kvalitetsnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas av tillverkaren, ska det förfarande som fastställs i bilaga VIII till detta direktiv tillämpas.

Artikel 25

Teknisk dokumentation

1.   Den tekniska dokumentation som avses i artikel 7.2 ska innehålla alla relevanta uppgifter om hur tillverkaren har gått till väga för att säkerställa att produkten uppfyller kraven i artikel 4.1 och bilaga I. Den ska särskilt innehålla de relevanta dokument som anges i bilaga IX.

2.   Den tekniska dokumentationen ska säkerställa att konstruktion, tillverkning, funktionssätt och bedömning av överensstämmelse går att förstå.

KAPITEL V

ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 26

Anmälan

Medlemsstaterna ska till kommissionen och de andra medlemsstaterna anmäla vilka organ som har bemyndigats att utföra tredjepartsbedömningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.

Artikel 27

Anmälande myndigheter

1.   Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse enligt detta direktiv och för kontroll av anmälda organ, inklusive överensstämmelse med artikel 32.

2.   Medlemsstaterna får bestämma att den bedömning och kontroll som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan i den mening som avses i och i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

3.   Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning, anmälan eller kontroll som avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska detta organ vara en juridisk person och i tillämpliga delar uppfylla kraven i artikel 28. Dessutom ska detta organ ha vidtagit åtgärder för att täcka ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med dess verksamhet.

4.   Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.

Artikel 28

Krav på de anmälande myndigheterna

1.   En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse.

2.   En anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och opartisk.

3.   En anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av organet för bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig personal än den som har gjort bedömningen.

4.   En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs av organ för bedömning av överensstämmelse eller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.   En anmälande myndighet ska skydda erhållen konfidentiell information.

6.   En anmälande myndighet ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 29

De anmälande myndigheternas informationsskyldighet

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 30

Krav på anmälda organ

1.   Vid anmälan enligt detta direktiv ska ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas i enlighet med nationell rätt och vara en juridisk person.

3.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan oberoende av den organisation eller produkt som den bedömer.

Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag som är inblandade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av de produkter som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att inga intressekonflikter föreligger.

4.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för utförandet av bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller de produkter som bedöms och inte heller vara representant för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av bedömda produkter som är nödvändiga för verksamheten inom organet för bedömning av överensstämmelse eller användning av produkterna för personligt bruk.

Organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för utförandet av bedömningen av överensstämmelse får inte vara direkt inblandade i konstruktionen eller tillverkningen, marknadsföringen, installationen, användningen eller underhållet av dessa produkter, och inte heller företräda de parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet eller integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten i dess bedömningar av överensstämmelse.

5.   Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största yrkesmässiga integritet, ha teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska, som skulle kunna påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse, särskilt från personer eller grupper av personer som berörs av resultaten av denna verksamhet.

6.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara i stånd att utföra de uppgifter för bedömning av överensstämmelse som tilldelas det genom artiklarna 19–24 för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse självt eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts ska ett organ för bedömning av överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:

a)	Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig erfarenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.

b)

Beskrivningar av förfaranden för att utföra bedömningar av överensstämmelse, så att dess öppenhet och möjligheten att upprepa förfarandena säkerställs. Det ska ha inrättat lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som organet utför i sin egenskap av anmält organ och annan verksamhet.

c)	Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens komplexitet och till om produktionen till sin art är mass- eller serieproduktion.

Det ska ha de nödvändiga medlen för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse och ha tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

7.   Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse ska ha

a)	fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning, som täcker all verksamhet i samband med bedömning av överensstämmelse på det område inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har anmälts,

b)	tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som den gör och tillräcklig befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c)	tillräcklig kännedom om och förståelse av de grundläggande kraven, de tillämpliga harmoniserade standarderna, de relevanta bestämmelserna i harmoniserad unionslagstiftning och relevant nationell lagstiftning,

d)	förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8.   Det ska garanteras att organen för bedömning av överensstämmelse, deras ledning och bedömningspersonal är opartiska.

Ersättningen till ledningen för och bedömningspersonalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som gjorts eller resultaten av bedömningarna.

9.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för bedömningen av överensstämmelse.

10.   Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt, vilken omfattar all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter i enlighet med artiklarna 19–24 eller de nationella bestämmelser varigenom dessa får verkan, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten utförs. Konfidentiell information ska vara skyddad.

11.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i eller se till att deras bedömningspersonal känner till det relevanta standardiseringsarbetet och det arbete som utförs i den samordningsgrupp för anmälda organ som inrättas i enlighet med artikel 42 och ska som generella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som blir resultatet av denna grupps arbete.

Artikel 31

Presumtion om överensstämmelse

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standarderna eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 30, förutsatt att dessa krav omfattas av de tillämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 32

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.   Om ett anmält organ lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag, ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 30 och informera den anmälande myndigheten om detta.

2.   De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för underentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var de är etablerade.

3.   Verksamhet får endast läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag om kunden går med på det.

4.   De anmälda organen ska se till att den anmälande myndigheten har tillgång till de relevanta dokumenten om bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som har utförts av dem i enlighet med artiklarna 19–24.

Artikel 33

Ansökan om anmälan

1.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för bedömning av överensstämmelse och den eller de produkter som organet anser sig ha kompetens för samt ett ackrediteringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan, där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 30.

3.   Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg ska det lämna den anmälande myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande och regelbunden tillsyn av att det uppfyller kraven i artikel 30.

Artikel 34

Anmälningsförfarande

1.   De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 30.

2.   De anmälande myndigheterna ska anmäla detta till kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som har utvecklats och förvaltas av kommissionen.

3.   Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstämmelse och de berörda produkterna samt ett relevant intyg om kompetens.

4.   Om en anmälan inte grundar sig på ett sådant ackrediteringsintyg som avses i artikel 33.2, ska den anmälande myndigheten lämna kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga underlag som styrker att organet för bedömning av överensstämmelse har erforderlig kompetens och att de arrangemang som behövs för att se till att organet kommer att övervakas regelbundet och fortsätta att uppfylla kraven i artikel 30 har inrättats.

5.   Det berörda organet får endast bedriva verksamhet som anmält organ, om kommissionen eller de andra medlemsstaterna inte reser invändningar inom två veckor efter anmälan, i de fall ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.

Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i enlighet med detta direktiv.

6.   Kommissionen och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta ändringar av anmälan.

Artikel 35

Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ

1.   Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer.

Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsrättsakter.

Ett anmält organ som har godkänts av en anmälande myndighet att utföra bedömningen av färdigbyggd produkt ska dessutom tilldelas en identifikationskod av en medlemsstat.

2.   Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmäls i enlighet med detta direktiv, inklusive de identifikationsnummer och i tillämpliga fall koder som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att denna förteckning hålls uppdaterad.

Artikel 36

Ändringar i anmälan

1.   Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 30 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten om lämpligt tillfälligt eller slutgiltigt begränsa eller återkalla anmälan, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

2.   Vid begränsning, tillfällig återkallelse eller återkallelse av anmälan eller om det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och marknadsövervakningsmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 37

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.   Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på eller görs uppmärksam på att det föreligger tvivel på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som det omfattas av.

2.   Den anmälande medlemsstaten ska på begäran lämna kommissionen all information om grunderna för anmälan eller det anmälda organets fortsatta kompetens.

3.   Kommissionen ska säkerställa att all känslig information som erhållits i samband med undersökningarna behandlas konfidentiellt.

4.   Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan, ska den anta en genomförandeakt med begäran om att den anmälande medlemsstaten vidtar erforderliga korrigerande åtgärder, till exempel vid behov återkallelse av anmälan.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

Artikel 38

De anmälda organens operativa skyldigheter

1.   Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena för bedömning av överensstämmelse i artiklarna 19–24.

2.   Bedömningarna av överensstämmelse ska vara proportionella så att de ekonomiska aktörerna och privatimportörerna inte belastas i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch och struktur och till produktteknikens komplexitet och till om produktionen till sin art är mass- eller serieproduktion.

Samtidigt ska de dock iaktta den grad av noggrannhet och respektera den skyddsnivå som krävs för att produkterna ska överensstämma med detta direktiv.

3.   Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare eller privatimportör inte uppfyller kraven i artikel 4.1 och bilaga I eller motsvarande harmoniserade standarder, ska det begära att tillverkaren eller privatimportören vidtar korrigerande åtgärder och inte utfärda ett intyg om överensstämmelse.

4.   Om ett anmält organ vid kontroll av överensstämmelse efter att ett intyg har utfärdats konstaterar att en produkt inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder och vid behov tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyget.

5.   Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner eller tillfälligt eller slutgiltigt återkalla det.

Artikel 39

Förfarande för överklagande

Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för överklagande av det anmälda organets beslut.

Artikel 40

De anmälda organens informationsskyldighet

1.   De anmälda organen ska informera den anmälande myndigheten om följande:

a)	Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av ett intyg.

b)	Omständigheter som inverkar på omfattningen av och villkoren för anmälan.

c)	En eventuell begäran från marknadsövervakningsmyndigheterna om information om bedömningar av överensstämmelse.

d)	På begäran, bedömningar av överensstämmelse som har gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

2.   De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts i enlighet med detta direktiv och som utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma produkter, relevant information i frågor som rör negativa och på begäran positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

Artikel 41

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska se till att det förekommer utbyte av erfarenhet mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 42

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska se till att det upprättas samordning och samarbete mellan de organ som anmäls i enlighet med detta direktiv och att samordningen och samarbetet bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom en eller flera sektorsspecifik(a) grupper av anmälda organ.

Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält deltar i den eller dessa gruppers arbete, direkt eller genom utsedda representanter.

KAPITEL VI

KONTROLL AV UNIONSMARKNADEN, KONTROLL AV PRODUKTER SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN OCH FÖRFARANDEN I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 43

Kontroll av unionsmarknaden och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden

Artikel 15.3 och artiklarna 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas för produkter som omfattas av detta direktiv.

Artikel 44

Förfaranden för att hantera produkter som utgör en risk på nationell nivå

1.   Om en medlemsstats marknadsövervakningsmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att en produkt som omfattas av detta direktiv utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet, för egendom eller för miljön, ska de göra en utvärdering av produkten omfattande de relevanta krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna eller privatimportören ska efter behov samarbeta med marknadsövervakningsmyndigheterna.

Om marknadsövervakningsmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att en produkt inte uppfyller kraven i detta direktiv, ska de, om det gäller en ekonomisk aktör, utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig tid i förhållande till typen av risk, beroende på vad de föreskriver.

Om marknadsövervakningsmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att en produkt inte uppfyller kraven i detta direktiv, ska privatimportören, om det är fråga om en sådan, utan dröjsmål underrättas om vilken lämplig korrigerande åtgärd som ska vidtas för att produkten ska uppfylla dessa krav eller för att avbryta produktens ibruktagande eller användning, i proportion till riskens art.

Marknadsövervakningsmyndigheterna ska informera det berörda anmälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra och tredje styckena i denna punkt.

2.   Om marknadsövervakningsmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.   De ekonomiska aktörerna ska se till att de lämpliga korrigerande åtgärderna vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

Privatimportören ska se till att de lämpliga korrigerande åtgärderna vidtas i fråga om den produkt som han eller hon har importerat till unionen för eget bruk.

4.   Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadsövervakningsmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på den nationella marknaden, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den.

Om privatimportören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, ska marknadsövervakningsmyndigheterna vidta lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda produktens ibruktagande eller förbjuda eller begränsa användningen av produkten på sitt territorium.

Marknadsövervakningsmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.

5.   I den information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att det ska gå att identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som har vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens eller privatimportörens synpunkter. Marknadsövervakningsmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på

a)	att produkten inte uppfyller de krav med avseende på människors hälsa eller säkerhet eller med avseende på skyddet av egendom eller miljö som fastställs i detta direktiv, eller

b)	brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 14 vilka utgör underlag för presumtion om överensstämmelse.

6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet enligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda produktens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden.

7.   Åtgärden ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen reser invändningar inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 4 mot en provisorisk åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat.

8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot den berörda produkten, till exempel att produkten dras tillbaka från marknaden.

Artikel 45

Unionens förfaranden i fråga om skyddsåtgärder

1.   Om det efter att förfarandet i artikel 44.3 och 44.4 slutförts reses invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat har vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna eller privatimportörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa om den nationella åtgärden är motiverad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna eller privatimportören beslutet.

2.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad, ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den produkt som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses vara omotiverad, ska den berörda medlemsstaten upphäva åtgärden.

3.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och produktens bristande överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 44.5 b i detta direktiv, ska kommissionen tillämpa förfarandet i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

Artikel 46

Formell bristande överensstämmelse

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 44 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den berörda ekonomiska aktören eller privatimportören att åtgärda den bristande överensstämmelsen:

a)	CE-märkningen har anbringats i strid mot artikel 16, 17 eller 18.

b)	CE-märkningen enligt artikel 17 har inte anbringats.

c)	EU-försäkran om överensstämmelse eller den försäkran som avses i bilaga III har inte upprättats.

d)	EU-försäkran om överensstämmelse eller den försäkran som avses i bilaga III har inte upprättats på ett korrekt sätt.

e)	Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

f)	Den information som föreskrivs i artikel 7.6 eller artikel 9.3 saknas eller är oriktig eller ofullständig.

g)	Andra administrativa krav i artikel 7 eller 9 är inte uppfyllda.

2.   Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 fortsätter, ska den berörda medlemsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av produkten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden eller, om det gäller en produkt som har importerats av en privatimportör för eget bruk, att användningen av produkten förbjuds eller beläggs med restriktioner.

KAPITEL VII

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 47

Delegering av befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 48 om ändring av följande:

a)	För att beakta den tekniska utvecklingen och nya vetenskapliga rön, i) bilaga I del B punkterna 2.3, 2.4, 2.5 och 3 samt bilaga I del C punkt 3, och ii) bilagorna VII och IX.

b)	Bilaga V, för att beakta den tekniska utvecklingen, tillräckligt säkerställande av likvärdig överensstämmelse och nya vetenskapliga rön.

Artikel 48

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 47 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 17 januari 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 47 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 47 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på initiativ av Europaparlamentet eller rådet.

Artikel 49

Genomförandeakter

1.   För att beakta den tekniska utvecklingen och säkerställa att direktivet tillämpas på ett enhetligt sätt får kommissionen anta genomförandeakter med avseende på

a)	närmare förfaranden för genomförandet av artikel 24 med beaktande av de särskilda behoven av bedömning av överensstämmelse för de produkter som omfattas av detta direktiv,

b)	den närmare tillämpningen av de vattenfarkostkategorier som anges i bilaga I del A punkt 1, inbegripet riktlinjer för den väderterminologi och de mätskalor som används däri,

c)	närmare förfaranden för den identifiering av vattenfarkoster som anges i bilaga I del A punkt 2.1, inbegripet klargörande av terminologi, och regler för tilldelning och administrering av tillverkarkoder som beviljas tillverkare som är etablerade utanför unionen,

d)	den information om tillverkarskylten som anges i bilaga I del A punkt 2.2,

e)	tillämpningen av de bestämmelser om navigationsljus som anges i bilaga I del A punkt 5.7,

f)	arrangemang för förebyggande av utsläpp, i synnerhet vad gäller spillvattentankars sätt att fungera, som anges i bilaga I del A punkt 5.8,

g)	installation och testning av gasanordningar och permanent installerade gassystem på vattenfarkoster,

h)	instruktionsböckers format och innehåll,

i)	formatet på och innehållet i det frågeformulär för rapporteringen som medlemsstaterna ska fylla i enligt artikel 51.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.3.

2.   Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på en produkt som utgör en allvarlig risk för människors hälsa och säkerhet, för egendom eller för miljön, ska kommissionen i fråga om punkt 1 a, b, e, f och g anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 50.4.

Artikel 50

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i samma förordning tillämpas.

5.   Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning (EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.

6.   Kommittén får dessutom behandla alla andra frågor som avser tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess arbetsordning.

KAPITEL VIII

SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 51

Rapportering

Senast den 18 januari 2021 och därefter vart femte år ska medlemsstaterna fylla i ett frågeformulär från kommissionen om detta direktivs tillämpning.

Senast den 18 januari 2022 och därefter vart femte år ska kommissionen, med hänvisning till medlemsstaternas svar i det frågeformulär som avses i första stycket, utarbeta och förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om detta direktivs tillämpning.

Artikel 52

Översyn

Senast den 18 januari 2022 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om följande:

a)

Den tekniska möjligheten att ytterligare minska utsläppen från marina framdrivningsmotorer och att införa krav för utsläpp genom avdunstning och för bränslesystem som ska gälla för framdrivningsmotorer och framdrivningssystem, med hänsyn till teknikens kostnadseffektivitet och behovet av att komma överens om globalt harmoniserade gränsvärden för sektorn, med beaktande av eventuella betydande initiativ på marknaden.

b)

Inverkan på konsumentinformation och tillverkare, i synnerhet små och medelstora företag, av vattenfarkostkategorierna i bilaga I, vilka är baserade på förmågan att stå emot vindstyrka och signifikant våghöjd, med beaktande av utvecklingen inom internationell standardisering. Rapporten ska innehålla en utvärdering av om det krävs ytterligare specifikationer eller underavdelningar för vattenfarkostkategorierna och ska vid behov föreslå ytterligare underkategorier.

De rapporter som avses i första stycket a och b ska om lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag.

Artikel 53

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner, vilka kan inbegripa straffrättsliga sanktioner för överträdelser av allvarlig art, vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv och vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de tillämpas.

Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och får skärpas, om den aktuella ekonomiska aktören eller privatimportören tidigare har begått en liknande överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv.

KAPITEL IX

SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 54

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall anta och senast den 18 januari 2016 offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 18 januari 2016. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 55

Övergångsperiod

1.   Medlemsstaterna får inte förhindra tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av produkter som omfattas av direktiv 94/25/EG vilka är förenliga med det direktivet och tillhandahölls på marknaden eller togs i bruk före den 18 januari 2017.

2.   Medlemsstaterna får inte förhindra att utombordsmotorer som arbetar enligt ottoprincipen och har en effekt på högst 15 kW tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk, om de uppfyller de gränsvärden för avgasutsläpp enligt steg I som fastställs i bilaga I del B punkt 2.1, har tillverkats av små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (14) och släpptes ut på marknaden före den 18 januari 2020.

Artikel 56

Upphävande

Direktiv 94/25/EG ska upphöra att gälla från och med den 18 januari 2016. Hänvisningar till det upphävda direktivet ska betraktas som hänvisningar till det här direktivet.

Artikel 57

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 58

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT C 43, 15.2.2012, s. 30.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 oktober 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 15 november 2013.

(3)  EGT L 164, 30.6.1994, s. 15.

(4)  EUT L 214, 26.8.2003, s. 18.

(5)  EGT C 136, 4.6.1985, s. 1.

(6)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

(7)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

(8)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

(9)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(10)  EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.

(11)  EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.

(12)  EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(13)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(14)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---