BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, TEMAN OCH VERKSAMHETER

INLEDNING

Ramprogrammet är uppdelat i två delar, som avser dels indirekta åtgärder rörande forskning om fusionsenergi, kärnfission och strålskydd, dels gemensamma forskningscentrumets direkta forskningsåtgärder.

I.A   FORSKNING OM FUSIONSENERGI

Mål

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra Iter som ett viktigt steg mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt livskraftiga.

Bakgrund

Fusion kan inom några decennier komma att bli ett viktigt bidrag till hållbar och säker energiförsörjning i unionen. Om utvecklingen blir framgångsrik, får vi energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet för europeisk forskning, vilken omfattar fusionsforskning i både medlemsstaterna och associerade tredje länder, är att gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga.

Den första prioriteringen i strategin för att nå det långsiktiga målet är byggandet av Iter (en omfattande experimentanläggning, som ska visa fusionskraftens vetenskapliga och tekniska genomförbarhet), följt av byggandet av Demo, en fusionskraftstation för demonstration. Byggandet av Iter kommer att åtföljas av ett fokuserat program för FoU-stöd till Iter och för vissa åtgärder avseende den teknik och fysik som krävs för Demo.

Den globala dimensionen av forskningen och utvecklingen av fusion återfinns i avtalet av den 21 november 2006 om upprättande av den internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iter-projektet och avtalet mellan Japans regering och gemenskapen om gemensamt genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning (1).

Internationellt samarbete sker också inom ramen för åtta gällande bilaterala fusionssamarbetsavtal mellan gemenskapen och tredjeländer.

Åtgärder

1.   Genomförande av Iter

Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av Iter, särskilt styrningen av den internationella Iter-organisationen och det gemensamma europeiska företaget för Iter, ledning och anställning av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, konstruktion av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet.

2.   FoU som förberedelse av driften av Iter

Ett målinriktat program för fysik och teknik kommer att utnyttja Jet och andra anordningar för magnetisk inneslutning som är relevanta för Iter. Särskilda viktiga Iter-tekniker kommer att bedömas, projektval inom Iter konsolideras och driften av Iter förberedas.

3.   Vissa tekniska förberedelser inför Demo

Fusionsmaterial och nyckelteknik för fusion kommer att utvecklas ytterligare och arbetet i den särskilda grupp som förbereder byggandet av den internationella anläggningen för bestrålning av fusionsmaterial kommer att fortsätta.

4.   FoU-verksamhet på längre sikt

Vissa åtgärder kommer att vidtas för förbättrade koncept för magnetisk inneslutning (inriktade på ett slutförande av W7-X-stellaratorn), teori och modellering med sikte på en komplett förståelse av fusionsplasma.

5.   Personalresurser, utbildning och fortbildning

När det gäller omedelbara behov och behov på medellång sikt för Iter och vidareutvecklingen av fusion, kommer åtgärder att vidtas för att utbilda ”Iter-generationen”, i fråga om antal, kompetens, utbildningsnivå och erfarenhet.

6.   Infrastruktur

Iter kommer att bli en ny forskningsinfrastruktur med en stark europeisk dimension.

7.   Industri och tekniköverföring

Nya organisationsstrukturer krävs för snabb överföring av innovationer som härrör från Iter till europeisk industri. Detta blir en uppgift för fusionsindustrins innovationsforum (Fusion Industry Innovation Forum), där man kommer att ta fram en färdplan för fusionsteknik och initiativ för personalutveckling, med tyngdpunkten på innovation och potential för nya produkter och tjänster.

I.B   KÄRNFISSION, SÄKERHET OCH STRÅLSKYDD

Mål

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen för säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra framför allt säkerhetsprestanda (2) och bidra till resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett robust och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Bakgrund

Kärnenergi är ett argument i debatten om kampen mot klimatförändringar och minskning av Europas beroende av importerad energi. I det bredare sammanhanget att hitta en hållbar energimix för framtiden kommer ramprogrammet genom sin forskningsverksamhet också att bidra till debatten om fördelar och begränsningar med kärnfissionsenergi för en koldioxidsnål ekonomi. Genom att mer avancerade kärntekniker garanterar ännu högre säkerhetsnivåer, skulle de också göra det möjligt att avsevärt förbättra effektiviteten hos och utnyttjandet av resurserna samt ge upphov till mindre avfall än nuvarande anläggningar. Största möjliga uppmärksamhet kommer att ägnas åt kärnsäkerhetsaspekter.

Det krävs fortfarande insatser för att gemenskapens utmärkta säkerhetsstatistik inte ska försämras och för att ett förbättrat strålskydd förblir en prioriterad fråga. Nyckelfrågorna är reaktorernas driftsäkerhet och hanteringen av avfall med lång nedbrytningstid, vilka båda behandlas genom fortlöpande arbete på teknisk nivå, men det krävs också politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skyddet av människa och miljö den allra viktigaste principen. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet av att garantera en hög säkerhetsnivå.

Tre viktiga europeiska samarbetsinitiativ inom kärnforskning och kärnteknik har lanserats sedan Euratoms sjunde ramprogram inleddes, nämligen teknikplattformen för hållbar kärnenergi, teknikplattformen för genomförandet av geologisk deponering och det europeiska tvärvetenskapliga lågdosinitiativet (Melodi). Teknikplattformarna för kärnenergi respektive geologisk deponering motsvarar i stort sett prioriteringarna i den strategiska planen för energiteknik och en kärngrupp kärnenergiorganisationer svarar för genomförandet av det europeiska industriella initiativet för hållbar kärnenergi. De omfattar verksamhet inom tillämpningsområdet för ramprogrammet, särskilt när det gäller kärnsäkerhet.

Interaktionen ökar mellan teknikplattformarna för kärnenergi och geologisk deponering och det europeiska tvärvetenskapliga lågdosinitiativet samt andra intresseforum på unionsnivå, exempelvis Europeiska kärnenergiforumet och europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område, och ytterligare synergieffekter kommer att eftersträvas genom ramprogrammets verksamhet, samtidigt som det erinras om att utvecklingen av industriella produkter och tjänster bör finansieras av industrin själv.

Ramprogrammet kännetecknas av det allt överskuggande behovet av att garantera en hög säkerhetsnivå, också i ett internationellt perspektiv. Det kommer även att fortsätta att stödja initiativ för att garantera att anläggningar, utbildning och utbildningsmöjligheter i Europa förblir lämpliga mot bakgrund av de nationella programmens aktuella inriktning och hela unionens bästa, särskilt när det gäller kärnsäkerhet och strålskydd. Mer än något annat kommer detta att garantera att en lämplig säkerhetskultur bibehålls.

Åtgärder

1.   Hantering av slutligt radioaktivt avfall

Forskning med inriktning på genomförande av återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och radioaktivt avfall med lång nedbrytningstid och i lämpliga fall demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på huvudfrågorna angående avfallshantering från utsläpp till slutförvaring.

2.   Reaktorsystem

Forskning för att underbygga säker drift av alla relevanta reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar) i drift i Europa eller, i den utsträckning det är nödvändigt för att bibehålla bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i Europa, de reaktortyper som kan komma att användas i framtiden, enbart inriktad på säkerhetsaspekter, inklusive alla aspekter på bränslecykeln, såsom separation och transmutation. Kompletterande åtgärder som bidrag till debatten om en hållbar energimix i Europa.

3.   Strålskydd

Forskning, särskilt om lågdosrisker, medicinsk användning och olyckshantering, för att ge en vetenskaplig grund för ett kraftfullt, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem, som även beaktar fördelarna med användningen av strålning inom medicin och industri.

4.   Infrastruktur

Stöd för användning och fortsatt tillgång till och samarbete mellan viktiga forskningsinfrastrukturer inom de prioriterade tematiska områden som nämns ovan.

5.   Personal och utbildning

Strävan att bibehålla och vidareutveckla vetenskapligt kunnande och människors kapacitet, så att det även på lång sikt ska finnas kvalificerade forskare, ingenjörer och anställda i kärnsektorn.

II.   GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRUMETS (JRC) VERKSAMHET PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Mål

Gemensamma forskningscentrumets särskilda nukleära program syftar till att uppfylla de forsknings- och utvecklingsskyldigheter som fastställs i fördraget, med särskild tyngdpunkt på kärnsäkerhet och strålskydd och bistå både kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör kärnämneskontroll och icke-spridning, avfallshantering, säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar och kärnbränslecykeln, radioaktivitet i miljön och strålskydd. Gemensamma forskningscentrumet kommer dessutom att ytterligare stärka sin roll som en europeisk referens för spridning av information, utbildning av professionella och unga forskare, särskilt på områdena kärnsäkerhet och fysiskt skydd, samt strålskydd.

Bakgrund

Det finns ett tydligt behov av att utveckla kunskaper och kompetenser för tillhandahållande av erforderlig vetenskaplig, toppmodern, oberoende och tillförlitlig expertis som stöd för unionens politik inom kärnreaktor- och bränslecykelsäkerhet, kärnämneskontroll och säkerhet. Det kundorienterade stödet för unionens politik som betonas i gemensamma forskningscentrumets uppdrag kommer att kompletteras av en förebyggande roll inom det europeiska området för forskningsverksamhet, genom högkvalitativ forskningsverksamhet i nära kontakt med industrin och andra organ samt nätverk med offentliga och privata institutioner i medlemsstaterna.

Åtgärder

(1)  EUT L 246 21.9.2007, s. 34.

(2)  All forskningsverksamhet avseende kärnsäkerhet tas upp under rubrik II ”Gemensamma forskningscentrumets nukleära verksamhet”.

BILAGA II

FINANSIERINGSSYSTEM

Om inte annat följer av de regler för deltagande som fastställs för genomförandet av ramprogrammet, kommer gemenskapen att stödja forskning, teknisk utveckling och demonstration inom de särskilda programmen genom en rad finansieringssystem. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som omfattas av ramprogrammet.

1.   FINANSIERING PÅ OMRÅDET FUSIONSENERGI

Inom fusionsenergiforskningen kräver verksamhetens särskilda art speciella lösningar. Ekonomiskt stöd ges till verksamhet som utgår från förfaranden inom ramen för följande avtal och åtgärder:

Utöver ovannämnda verksamheter får även åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser, universitetsstipendier, integrerade infrastrukturinitiativ samt särskilda stödåtgärder vidtas, särskilt för att samordna forskningen om fusionsenergi, genomföra studier som stöd för verksamheten och stödja publikationer, informationsutbyte och utbildning för att främja tekniköverföring.

2.   FINANSIERING PÅ ANDRA OMRÅDEN

Verksamhet på andra områden än fusionsenergi inom ramprogrammet kommer att finansieras på en rad olika sätt. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som omfattas av ramprogrammet.

Besluten om särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer att innehålla följande uppgifter:

Om olika typer av finansieringssystem kan användas, får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansiering som ska användas för det ämne som inbjudan att lämna förslag gäller.

Följande finansieringsmetoder finns:

Gemenskapen kommer att genomföra finansieringsmetoderna i överensstämmelse med bestämmelserna i rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (1), vad avser reglerna för deltagande för företag, forskningscentrum och universitet, relevanta bestämmelser om statligt stöd, särskilt gemenskapens ramar om statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I överensstämmelse med denna internationella ram kommer den finansiella medverkans omfattning och former att behöva ses över från fall till fall, särskilt om medel från andra offentliga källor står till förfogande, inbegripet andra finansieringskällor inom unionen, t.ex. Europeiska investeringsbanken.

Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregion enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2), inklusive regioner som kan få stöd ur strukturfonderna under konvergensmålet och regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden samt de yttersta landområdena), kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna, om så är möjligt och lämpligt.

3.   DIREKTA ÅTGÄRDER – GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRUMET

Gemenskapen kommer att låta så kallade direkta åtgärder genomföras av JRC, i enlighet med rådets beslut 2012/95/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda programmet, som därmed genomför ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet på området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (3).

(1)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(2)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(3)  Se sidan 40 i detta nummer av EUT.