12.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/22

(1)

Den 13 juni 2008 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande (nedan kallat antidumpningsundersökningen eller undersökningen) skulle inledas beträffande import till gemenskapen av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallat USA eller det berörda landet).

(2)

Samma dag meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (3) att det skulle inledas ett antisubventionsförfarande avseende import till gemenskapen av biodiesel med ursprung i USA och påbörjade därför en separat undersökning (nedan kallat antisubventionsförfarandet).

(3)

Antidumpningsundersökningen inleddes till följd av ett klagomål som inlämnades den 29 april 2008 av European Biodiesel Board (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av biodiesel. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att en antidumpningsundersökning inleddes.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i USA, importörer, handlare, användare och intresseorganisationer som man visste var berörda samt de amerikanska myndigheterna, de klagande gemenskapstillverkarna och andra gemenskapstillverkare som man visste var berörda av inledandet av förfarandet. De berörda parterna fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Med tanke på det stora antalet exporterande tillverkare i USA förutsågs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande enligt artikel 17.1 i grundförordningen skulle kunna komma att tillämpas för fastställandet av dumpning.

(6)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads exporterande tillverkare i USA att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att undersökningen inletts och lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning och inhemska försäljning, en noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller tillverkning, blandning och handel med biodiesel samt namn på och uppgifter om verksamheten hos alla närstående företag som under undersökningsperioden från den 1 april 2007 till den 31 mars 2008 (nedan kallad undersökningsperioden) var inbegripna i handel med och blandning av den berörda produkten (se också skäl 15 nedan).

(7)

Samråd ägde också rum med de amerikanska myndigheterna och National Biodiesel Board (intresseorganisation för amerikanska tillverkare) avseende urvalet av ett representativt stickprov.

(8)

Totalt sett gav sig 54 exporterande tillverkare, inklusive grupper av närstående företag, till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Av dessa företag var det 29 som uppgav att de hade exporterat biodiesel till gemenskapen under undersökningsperioden och förklarade sig villiga att ingå i stickprovet, medan 25 företag, varav två bad att få bli borttagna från förfarandet, uppgav att de inte hade exporterat någon biodiesel till gemenskapen under undersökningsperioden. 52 exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare kunde anses ha samarbetat i den nuvarande undersökningen.

(9)

De exporterande tillverkare som inte gav sig till känna inom den angivna tidsfristen eller inte tillhandahöll de begärda uppgifterna i tid betraktades som icke samarbetsvilliga i undersökningen. En jämförelse mellan USA:s exportstatistik och den exportvolym till gemenskapen av den berörda produkten som de nämnda samarbetsvilliga företagen uppgav för undersökningsperioden, tyder på att samarbetsviljan hos de amerikanska exporterande tillverkarna var hög (se skäl 57 nedan).

(10)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjordes ett urval på grundval av den största representativa exportvolym av den berörda produkten till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som inkommit från de exporterande tillverkarna valde kommissionen ut de sex exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare som hade den största exportvolymen till gemenskapen. Enligt uppgifterna i samband med stickprovsförfarandet svarade de utvalda företagen eller företagsgrupperna för över 73 % av den sammanlagda exportvolym av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden som de samarbetsvilliga exporterande tillverkare hade rapporterat (se skäl 8 ovan). Det ansågs därför att man med detta urval skulle kunna begränsa undersökningen till ett rimligt antal exporterande tillverkare som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och samtidigt säkerställa en hög representativ nivå. Samråd hölls med alla berörda exporterande tillverkare, deras intresseorganisation och de amerikanska myndigheterna, och ingen hade några invändningar mot urvalet.

(11)

När det gäller gemenskapstillverkarna fastställdes urvalet enligt artikel 17.1 i grundförordningen efter samråd med klaganden på grundval av den största representativa tillverknings- och försäljningsvolymen i gemenskapen (se skäl 63 nedan). Detta urval möjliggjorde också en viss geografisk spridning på tillverkarna i gemenskapen. Till följd av detta valdes elva gemenskapstillverkare ut. Kommissionen sände frågeformulär till de elva företag som valts ut. Ett företag som ursprungligen valts ut fick emellertid uteslutas, eftersom det inte lämnat in ett meningsfullt svar på frågeformuläret. De andra företagen lämnade in tio fullständiga svar inom tidsfristerna. Dessa tio utvalda företag ansågs vara representativa för alla gemenskapens tillverkare.

(12)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Frågeformulär sändes således till de sex utvalda exporterande tillverkarna eller grupperna av tillverkare i USA, till elva utvalda gemenskapstillverkare, till 18 användare och till 90 råvaruleverantörer.

(13)

Besvarade frågeformulär inkom från de sex utvalda exporterande tillverkarna eller grupperna av tillverkare i USA, tio utvalda gemenskapstillverkare, en användare och sex råvaruleverantörer.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(15)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2007–31 mars 2008 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 2004 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(16)

Den produkt som påstås dumpas definieras i tillkännagivandet om inledande som fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel) som, antingen i ren form eller i en blandning, används huvudsakligen, men inte enbart, som förnybart bränsle med ursprung i USA (nedan kallad den berörda produkten), vanligtvis deklarerad enligt KN-nummer 3824 90 91, ex 3824 90 97, ex 2710 19 41, ex 1516 20 98, ex 1518 00 91, ex 1518 00 99.

(17)

Enligt US Internal Revenue Code  (4) (US CODE) (Title 26, $40A, point (d)) definieras biodiesel som monoalkylestrar av långkedjade fettsyror som utvinns från växt- eller djurmaterial som uppfyller a) de registreringskrav för bränslen och bränsletillsatser som Environmental Protection Agency fastställt i Clean Air Act, Section 211 (42 U.S.C. 7545) och b) kraven enligt American Society of Testing and Materials D6751.

(18)

Enligt marknadsinformation och allmänt tillgänglig information (5) anses alla typer av biodiesel och biodieselblandningar (en blandning av biodiesel med mineraldiesel, se skäl 20 nedan) som tillverkas och säljs i USA vara biodieselbränsle och omfattas av det lagstiftningspaket som gäller energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen.

(19)

Undersökningen visade att biodiesel som tillverkas i USA i huvudsak består av fettsyremetylester FAME som utvinns från ett stort antal olika växtoljor som används som råvara för biodiesel (6). Begreppet ”ester” hänför sig till resultatet från transförestring av växtoljor, dvs. blandning av en olja med en alkohol. Prefixet ”metyl” hänför sig till metanol, som är den mest använda alkoholen i denna process, även om också etanol kan användas i tillverkningsprocessen i vilket fall man får ”fettsyreetylestrar”. Transförestringen är en relativt enkel kemisk process, men för att få biodiesel av god kvalitet måste mycket stränga industrinormer följas.

(20)

Undersökningen bekräftade att tillverkarna av biodiesel i USA i regel blandar produkten med mineraldiesel till olika typer av blandningar (nedan kallade biodieselblandningar eller blandningar), som säljs på marknaden till olika typer av kunder. Det visade sig också att biodiesel säljs i ren form till oberoende företag som köper eller importerar biodiesel för att blanda den med mineraldiesel. Att blanda biodiesel med mineraldiesel är en relativt enkel operation som kan genomföras t.ex. genom blandning i tankar på platsen före överföring till en tankbil, genom direkt blandning i tankbilen med turvis tillförsel av önskade procentenheter biodiesel och mineraldiesel eller genom inline-blandning med samtidig tillförsel av de två komponenterna till tankbilen.

(21)

För entydig identifiering av de olika typerna av biodieselblandningar använder man ett internationellt erkänt system med ”B”-faktorer som anger den exakta andelen biodiesel i en blandning. Exempelvis en blandning med ”X” % biodiesel betecknas B ”X”, medan ren biodiesel betecknas med B100, vilket motsvarar 100 % biodiesel. I USA är det vanligt att blandningar med 99 % (7) biodiesel och 1 % mineraldiesel (B99) tillverkas och säljs på marknaden. I motsats till mineraldiesel måste ren biodiesel användas relativt snabbt och kan inte hållas i lager under mer än tre till fyra månader utan att oxidera och bli otjänlig för användning. När biodiesel blandas med mineraldiesel kan bränslet förvaras längre. 1 % mineraldiesel i B99 har tillräcklig toxisk verkan för att fördröja mögelbildning i biodieselandelen.

(22)

Undersökningen visade att medan biodiesel och höghaltiga biodieselblandningar (8) i regel är avsedda för försäljning på USA-marknaden för ytterligare blandning, tillverkas de låghaltiga biodieselblandningarna (9) i regel för att säljas för förbrukning på USA-marknaden. Hence, there is a distinction between the market for high-level blends and the market for low-level blends in the USA.

(23)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för att biodiesel och vissa blandningar som tillverkas och säljs i USA och exporteras till gemenskapen påverkar den ekonomiska situationen för de biodieseltillverkare i gemenskapen som står bakom klagomålet. För samstämmighetens skull, dvs. med tanke på hur de relevanta tillverkarna och hemmamarknaden i USA fungerar, ville man att definitionen på berörd produkt även omfattar biodiesel som ingår i de relevanta biodieselblandningarna. Definitionen på berörd produkt enligt tillkännagivandet om inledandet av ett förfarande och enligt skäl 16 ovan bör förtydligas, så att det går att identifiera de produkter som undersökningen är avsedd att omfatta.

(24)

Undersökningen visade att de flesta biodieselblandningar som säljs för direkt förbrukning i USA består av B20, dvs. blandningar med 20 % biodiesel (se skäl 21 ovan) som kan användas för att överensstämma med Energy Policy Act från 1992 (EPAct) (10), B6, B5 och B2. Enligt allmänt tillgänglig information kan alla dieselmotorer köras på dessa blandningar praktiskt taget utan att behöva modifieras och med bibehållen garanti från biltillverkaren. Låghaltiga blandningar (2–20 % biodiesel) ger liknande prestanda som mineraldiesel. När ett biodieselbränsle över B20 används i en motor kan användaren uppleva en viss förlust av styrka, vridmoment och bränsleekonomi, och i regel gäller biltillverkarens garanti inte om det uppstår skada på motorn.

(25)

Undersökningen har visat att ren biodiesel och höghaltiga blandningar i regel inte används för direkt förbrukning i USA. Ren biodiesel är i regel avsedd att blandas innan den säljs på marknaden. Blandningarna får sin slutanvändning inom transportsektorn som dieselmotorbränsle i landsvägsfordon (bilar, lastbilar, bussar) och i tåg. Biodiesel kan också användas som bränsle i värmepannor för hemmabruk, kommersiellt bruk eller industribruk och som bränsle i elgeneratorer. För närvarande undersöks möjligheterna att använda biodieselblandningar i luftfartyg.

(26)

Den produkt som undersökningen gäller ska således definieras som fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallade biodiesel), i ren form eller i blandningar över B20. Den berörda produkten avser således ren biodiesel (B100) med ursprung i USA och alla blandningar över B20, dvs. blandningar som innehåller mer än 20 % biodiesel med ursprung i USA (nedan kallade den berörda produkten). Denna tröskel anses vara lämplig för att möjliggöra en klar åtskillnad mellan de olika typer av blandningar som finns på marknaden i USA.

(27)

Det har framkommit att alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar som omfattas av undersökningen har samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål, trots eventuella skillnader när det gäller gäller den råvara som används för tillverkningen eller variationer i tillverkningsprocessen. De eventuella variationerna hos den berörda produkten påverkar inte den grundläggande definitionen, egenskaperna eller den uppfattning som de olika parterna har om den berörda produkten.

(28)

Den berörda produkten betecknas med KN-nummer 3824 90 91, ex 3824 90 97, ex 2710 19 41, ex 1516 20 98, ex 1518 00 91 och ex 1518 00 99.

(29)

Det framkom att de produkter som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i USA och som omfattas av undersökningen har liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsändamål som de produkter som exporteras från USA till gemenskapsmarknaden. Likaså har de produkter som tillverkas av gemenskapsindustrin och som säljs på gemenskapsmarknaden liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsändamål som de produkter som exporteras till gemenskapen från det berörda landet.

(30)

Det har hävdats att vissa användare, särskilt i Tyskland, använder ren biodiesel (B100) direkt, eftersom denna är förmånligare att använda än mineraldiesel eller de vanliga blandningarna för direkt förbrukning på gemenskapsmarknaden. En granskning av detta påstående visade att största delen av försäljningen från gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden var riktad till företag som blandade produkten med mineraldiesel. Det faktum att vissa fordonsägare väljer B100 är närmast ett undantag på gemenskapsnivå. I stället för att vara ett substitut för mineraldiesel är biodiesel en kompletterande produkt på gemenskapsmarknaden.

(31)

Detta ändrar inte det faktum att de olika typerna av den berörda produkten som tillverkas i USA och exporteras till gemenskapen är utbytbara mot de typer som gemenskapens biodieseltillverkare tillverkar och säljer i gemenskapen. När det gäller hur aktörerna och användarna på marknaden använder och uppfattar produkten, finns det inga betydande skillnader som skulle kunna påverka definitionen av likadan produkt.

(32)

En berörd part hävdade att den berörda produkten, särskilt ren biodiesel, har avvikande fysikaliska och kemiska egenskaper i förhållande till den biodiesel som tillverkas i gemenskapen. Medan EG-produktionen av biodiesel grundar sig på rapsolja, använder tillverkarna i USA endast sojaolja. Dessa två typer av produkter skulle därför inte vara utbytbara och därför inte konkurrera direkt med varandra på gemenskapsmarknaden. Den berörda parten påpekade särskilt att kallflödesegenskaperna och jodvärdena är avvikande.

(33)

Kommissionen undersökte detta påstående och fann följande:

(34)

Enligt artikel 1.4 i grundförordningen behöver produkterna inte vara identiska i alla avseenden för att anses vara likadana, och därför kan man inte med hänvisning till någon liten variation mellan produkttyperna ändra den allmänna slutsatsen att den berörda produkten och den likadana produkten i gemenskapen är liknande.

(35)

Man fann således inte några sådana skillnader mellan de olika typerna av den berörda produkten och gemenskapens likadana produkt som säljs på gemenskapsmarknaden som kunde leda till slutsatsen att de produkter som tillverkas och säljs av gemenskapstillverkare på gemenskapsmarknaden inte är likadana produkter med samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper som de typer av den berörda produkten som tillverkas i USA och exporteras till gemenskapen. Som en preliminär slutsats konstateras det därför att alla typer av biodiesel anses vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Under undersökningen befanns det att de amerikanska myndigheterna beviljade en skattelättnad, en s.k. blender’s credit, på en 1 USD per gallon ren biodiesel i en blandning av biodiesel och mineraldiesel.

(37)

Alla exporterande tillverkare i urvalet hävdade att en justering borde göras för deras exportförsäljning och inhemska försäljning av blandad biodiesel för fastställande av deras dumpningsmarginal, antingen genom att försäljningspriset revideras uppåt, motsvarande den förmån som erhålls, eller genom att produktionskostnaderna för försäljningen i fråga minskas med blender’s credit.

(38)

I enlighet relevant lagstiftning, dvs. artikel 14.1 i grundförordningen och artikel 24.1 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (11), ska ingen produkt beläggas med både antidumpnings- och utjämningstullar i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention. Antisubventionsförfarandet visade att blender's credit är en subvention som är tillgänglig för försäljning både på export och på hemmamarknaden på precis samma sätt och med samma belopp och den är därför ingen exportsubvention. Det ansågs därför preliminärt att begäran om en justering inte kunde godtas.

(39)

För att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om den inhemska försäljningsvolymen av den berörda produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljningen till gemenskapen under undersökningsperioden.

(40)

När det gäller en exporterande tillverkare i stickprovet, konstaterade man att denna inte hade någon representativ försäljning av den berörda produkten på hemmamarknaden. För denna exporterande tillverkare måste därför normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(41)

För de utvalda exporterande tillverkarna som totalt sett hade en representativ försäljning på hemmamarknaden fastställde kommissionen därefter vilka produkttyper som såldes på hemmamarknaden av den exporterande tillverkaren och som var identiska med eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(42)

Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ om volymen av den produkttyp som såldes på hemmamarknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för den jämförbara produkttyp som såldes på export till gemenskapen.

(43)

Därefter undersökte kommissionen om de berörda företagens inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder under undersökningsperioden.

(44)

I de fall där försäljningsvolymen av en produkttyp, som sålts till ett nettoförsäljningspris som var lika stort som eller högre än dess beräknade tillverkningskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än tillverkningskostnaden, baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt för priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen varit lönsam eller inte.

(45)

I fall där den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ.

(46)

För produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden eller inte sålts vid normal handel, var det nödvändigt att konstruera normalvärdet på grundval av artikel 2.3 i grundförordningen. I detta syfte lades försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinst till på exportörens genomsnittliga tillverkningskostnad per produkttyp under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades procentandelen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginal på de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginalen vid normal handel med den likadana produkten för respektive exporterande tillverkare.

(47)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna konstruerades därför normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, dvs. företagets egna tillverkningskostnader för den berörda produkten ökades med försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. I enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen baserades procentandelen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginal på de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader som fastställts för de andra exporterande tillverkarna i undersökningen för deras tillverkning och försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden.

(48)

När det gäller detta företag, gjordes i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen en justering för att ta hänsyn till att företaget befann sig i ett inledningsskede. En justering av de allmänna omkostnaderna gjordes för att ta hänsyn till det låga kapacitetsutnyttjandet för produktionsinstallationerna i inledningsskedet.

(49)

Exportpriserna fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(50)

I de fall då exportförsäljningen till gemenskapen skedde via närstående handelsföretag i eller utanför gemenskapen, fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av återförsäljningspriserna till de första oberoende kunderna i gemenskapen, justerade för alla omkostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen samt vinsten.

(51)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(52)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man i form av justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(53)

På grundval av detta har justeringar för transportkostnader, sjöfrakts- och försäkringskostnader, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader samt provisioner gjorts när detta varit tillämpligt och motiverat.

(54)

För de utvalda företagen jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(55)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull:

(56)

Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknades i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Utifrån detta fastställde man för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet en preliminär dumpningsmarginal på 33,7 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

(57)

För alla övriga exportörer i USA fastställde kommissionen först hur pass omfattande samarbetet hade varit. Man jämförde de totala exportkvantiteter som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i svaren på stickprovsfrågeformuläret med den totala importen från USA enligt amerikansk exportstatistik. Procentsatsen för samarbetet befanns vara 81 %. På grundval av detta bedömdes graden av samarbetsvillighet som hög. I syfte att säkra åtgärdernas faktiska genomförande ansågs det därför lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna till en nivå motsvarande den som konstaterats för den samarbetsvilliga exporterande tillverkare i stickprovet som hade den högsta individuella dumpnings- och skademarginalen.

(58)

På grundval av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 57,3 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

(59)

Alla tillgängliga uppgifter, bland annat uppgifterna i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från gemenskapstillverkare före och efter inledandet av undersökningen, användes för att fastställa gemenskapens sammanlagda tillverkning och stödet för undersökningen.

(60)

Utifrån dessa uppgifter konstaterades det att gemenskapens tillverkning uppgick till omkring 5 400 tusen ton under undersökningsperioden. Tre företag i samma företagsgrupp befanns vara närstående de exporterande tillverkarna i USA och gruppen importerade alltså själv stora kvantiteter av den berörda produkten från sina närstående exportörer i USA. Dessa företag uteslöts därför från definitionen av gemenskapstillverkning i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Den produktionsvolym som deras ställning baserades på låg följaktligen på 4 200–4 600 tusen ton.

(61)

Det konstaterades att de företag som stödde klagomålet och samarbetade i undersökningen svarade för mer än 60 % av gemenskapens tillverkning av biodiesel under undersökningsperioden (se skäl 60). Det företag som anges i skäl 63 nedan och som inte samarbetade i undersökningen ansågs inte stödja klagomålet. Man drar därför slutsatsen att klagomålet och undersökningen får stöd av huvuddelen av gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(62)

På grund av det stora antalet gemenskapstillverkare, beslöt man sig för ett stickprovsförfarande för att fastställa om det rörde sig om väsentlig skada. Frågeformulär sändes till alla potentiella tillverkare av den likadana produkten i gemenskapen. Ursprungligen lämnade mer än 40 företag meningsfull information i sina svar och gav sitt medgivande till att samarbeta inom förfarandet. De tre företag som nämndes i skäl 60 kunde inte komma i fråga för stickprovsundersökningen av de orsaker som nämns i det skälet.

(63)

Av de återstående företagen valde man ut ett stickprov bestående av elva företag på grundval av den största representativa tillverknings- och försäljningsvolymen inom gemenskapen (se skäl 11 ovan). En tillverkare som ursprungligen valdes ut till stickprovet måste uteslutas på grund av bristande samarbete i undersökningen. De återstående tio utvalda företagen anses vara representativa för gemenskapens sammanlagda tillverkning.

(64)

Alla hänvisningar nedan till gemenskapsindustrin eller till utvalda gemenskapstillverkare avser dessa tio utvalda tillverkare.

(65)

Den granskning av utvecklingstendenser som gjordes för bedömning av skadan omfattade perioden från januari 2004 till slutet av undersökningsperioden (se skäl 15) ovan). Det framgick dock av undersökningen att gemenskapsindustrin i praktiken uppstod år 2004. Det ansågs därför lämpligare att basera bedömningen på utvecklingstendenser under perioden från 2005 till undersökningsperioden (nedan kallad den analyserade perioden). I den bedömning som redovisas nedan presenteras emellertid också information som har insamlats rörande 2004.

(66)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den sammanlagda volymen av alla gemenskapstillverkares produktion på gemenskapsmarknaden (se skäl 60 ovan) ovan) minus deras export plus deras import från det berörda landet och import från övriga tredjeländer.

(67)

Rörande importvolymerna från USA fanns följande informationskällor att tillgå:

(68)

Analysen av informationen visade dock att uppgifterna från Eurostat inte kunde användas för bedömning av förbrukningen, eftersom det fram till slutet av 2007 inte fanns något särskilt KN-nummer för tullklassificering av de olika typerna av den berörda produkten. Importen av den berörda produkten klassificerades med ett antal koder som också omfattade importuppgifter för andra produkter. Det ansågs därför vara lämpligare att använda USA:s exportstatistik för att kunna fastställa tillförlitliga uppgifter om import- och förbrukningsvolymer och utvecklingstendenser för importen. När denna informationskälla användes tog man hänsyn till den tid som krävdes för transport av produkten från USA till gemenskapen, och exportstatistiken justerades med en månad för att beakta tidsförskjutningen.

(69)

Bedömningen av importen från andra länder och export från gemenskapstillverkarna baserade sig på uppgifterna i klagomålet, eftersom uppgifterna från Eurostat hade sina begränsningar.

(70)

Utifrån detta konstaterades det att gemenskapens förbrukning av biodiesel ökade med 107 % mellan 2005 och 2007 och sedan minskade något (1 procentenhet) under undersökningsperioden. Totalt sett ökade förbrukningen under den analyserade perioden till mer än det dubbla.

(71)

Den ökade efterfrågan berodde främst på medlemsstaternas incitament för att främja användningen av biobränsle efter antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (12) och rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (13).

(72)

Importvolymen från USA ökade avsevärt, från cirka 11 500 ton år 2005 till cirka 1 137 000 ton under undersökningsperioden.

(73)

Under den analyserade perioden ökade den subventionerade USA-importens andel på gemenskapsmarknaden kontinuerligt, från 0,4 % under 2005 till 17,2 % under undersökningsperioden. Den dumpade importen har således ökat betydligt, både i absoluta termer och i relativa termer jämfört med förbrukningen i gemenskapen under den perioden.

(74)

Splash and dash är ett begrepp som biodieselaktörer använder för att beskriva ett förfarande där biodiesel med påstått främmande ursprung transporteras till gemenskapen via USA där denna biodiesel blandas med i stort sett bara en droppe (0,01 % av den slutliga blandningen) konventionell dieselolja så att tillverkaren som gör blandningen kan utnyttja subventionen i USA.

(75)

Parterna i USA har hävdat att detta splash and dash förklarar den stora ökningen av importen från USA till gemenskapsmarknaden, eftersom förfarandet påstås motsvara 40 % av USA:s import under undersökningsperioden. Dessa parter har också hävdat att eftersom undersökningen ursprungligen gällde import av biodiesel med ursprung i USA, bör de kvantiteter som berörs av splash and dash separeras från skadebedömningen och hanteras som import från övriga tredjeländer.

(76)

Å andra sidan hävdade klaganden att splash and dash-import, i den mån den förekommer, på sin höjd representerar 10 % av USA:s exportvolym och därför saknar betydelse, och att den inte påverkar uppgifterna om att stora kvantiteter dumpad import från USA har kommit in på gemenskapsmarknaden, särskilt under undersökningsperioden.

(77)

Undersökningen har visat att USA:s exportstatistik inte ger någon möjlighet att skilja mellan biodiesel som påstås ha exporterats inom ramen för splash and dash-förfarandet och den övriga USA-export som registrerats i deras Exports-kapitel. Statistiken innehöll praktiskt taget inga deklarationer om Re-Exports. USA:s myndigheter hävdade också att alla kvantiteter som registrerats som Exports gäller produkter som anses ha sitt ursprung i USA.

(78)

Dessutom konstaterade de flesta av de undersökta USA-företagen att det inte är möjligt att dela upp exporten till gemenskapen eller försäljningen på inrikesmarknaden mellan kvantiteter som tillverkas eller har sitt ursprung i USA och kvantiteter som exporteras inom ramen för splash and dash-förfarandet.

(79)

Det framkom också att de undersökta företagen i USA deklarerade all export av biodiesel som biodiesel med ursprung i USA, både export från USA-exportörerna och import till närstående importörer i gemenskapen.

(80)

Utifrån detta, och särskilt med beaktande av att export inom ramen för splash and dash, i den mån den förekommer, deklarerades som export med ursprung i USA och därför enligt de amerikanska myndigheterna ansågs ha sitt ursprung i USA, konstaterades det att det inte fanns några grunder för att anse att denna export inte skulle komma från USA.

(81)

USA:s exportstatistik användes också för att fastställa prisutvecklingen för dumpad import med ursprung i USA, särskilt för 2007 och undersökningsperioden. För att återge prisnivån vid gemenskapens gräns justerades exportpriserna med relevanta frakt- och försäkringskostnader. Här bör noteras att för tidigare delar av den analyserade perioden, dvs. 2005 och 2006 samt även 2004, var USA:s exportstatistik inte helt tillförlitlig när det gäller försäljningsvärden, eftersom de beräknade genomsnittliga exportpriserna befanns vara oproportionerligt höga i jämförelse med de priser som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade rapporterat. Därför fastställdes det genomsnittliga exportpriset från USA för dessa år på grundval av de besvarade frågeformulären från de exporterande tillverkare i USA som ingick i stickprovet.

(82)

De genomsnittliga priserna för import från USA varierade under skadeundersökningsperioden, och det förekom totalt sett en ökning på 7 % mellan 2005 och undersökningsperioden.

(83)

För analysen av prisunderskridandet jämfördes det vägda genomsnittet av de försäljningspriser som de utvalda gemenskapstillverkarna debiterade icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden, justerade fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga cif-baserade importpriser från USA för de exporterande tillverkare i USA som ingick i urvalet. Där det var lämpligt tillämpades en justering för tullavgifter, kostnader efter import och skillnader i råvara (se nästa skäl) som använts för tillverkningen av biodiesel.

(84)

Vid undersökningen identifierades de olika typerna av den berörda produkten, särskilt på grundval av vilken råvara som hade använts för tillverkningen. Medan den huvudsakliga råvaran i gemenskapen är raps, använder tillverkarna i USA andra råvaror såsom sojabönor, canola, palm osv. Eftersom råvaran är den överlägset viktigaste insatsvaran vid tillverkning av den berörda produkten, ansåg man att justering för skillnader i råvara bör godkännas. Justeringen beräknades motsvara marknadsvärdet av skillnaden mellan de relevanta typerna av den berörda produkten och den typ av produkt som tillverkas av raps. På detta sätt gjordes en jämförelse på grundval av samma råvarubas, dvs. raps, av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser och de vägda genomsnittliga priserna för den berörda importen.

(85)

Härvid konstaterades att skillnaden mellan USA:s priser och gemenskapens priser, uttryckt som en procentandel av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser, fritt fabrik, dvs. prisunderskridandemarginalen, uppgår till mellan 18,9 % och 33,0 %.

(86)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd under den analyserade perioden.

(87)

I takt med den ökande förbrukningen ökade också produktionskapaciteten hos de utvalda gemenskapstillverkarna kontinuerligt under den analyserade perioden. Ökningen uppgick till 42 % mellan 2005 och 2006 och den följdes av ytterligare en ökning på 68 % under 2007 och 15 % mellan 2007 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade produktionskapaciteten med 174 % under den analyserade perioden. Ökningen av produktionskapacitet var resultatet av nya investeringar inför en förväntad ökning av efterfrågan.

(88)

Gemenskapsindustrins ökning av produktionskapaciteten bör också ses mot bakgrund av det mål på 5,75 % som enligt direktiv 2003/30/EG fastställs för förbrukningen av biobränslen och andra förnybara bränslen. Detta mål är beräknat på grundval av energiinnehållet i all bensin och diesel för transportändamål som placeras på gemenskapsmarknaden senast den 31 december 2010. Dessutom fastställde Europarådet i mars 2007 ett bindande minimimål på 10 % som alla medlemsstater senast 2020 måste nå när det gäller biobränslenas andel av den totala förbrukningen av bensin och diesel för transportändamål i gemenskapen (14). Om detta mål uppfylls, ökar förbrukningen av biobränslen i gemenskapen till cirka 33 miljoner ton oljeekvivalenter fram till det året. Gemenskapens totala produktionskapacitet år 2006 uppskattades till endast 6 miljoner ton. Mot bakgrund av detta är det förståeligt att gemenskapstillverkarna har investerat i tilläggskapacitet för att kunna bemöta en ökad efterfrågan.

(89)

Likaså ökade gemenskapsindustrins produktion av den likadana produkten kontinuerligt och nådde upp till en total ökning på 148 % under den analyserade perioden.

(90)

Till följd av den relativt sett långsammare ökningen av produktionsvolym i jämförelse med ökningen av produktionskapacitet, minskade kapacitetsutnyttjandet inom gemenskapsindustrin med 9 % under den analyserade perioden.

(91)

I takt med utvecklingen av förbrukningen ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden stadigt, och nådde en total ökning på 143 % under den analyserade perioden. Under samma period ökade gemenskapindustrin också sin marknadsandel med 4,5 procentenheter.

(92)

Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser på gemenskapsmarknaden ökade med 23 % under den analyserade perioden. Prisökningen motiverades med ökade kostnader för råvaror och andra insatsvaror.

(93)

Gemenskapsindustrins tillväxt framgår av volymindikatorer som produktion och försäljning men framförallt av marknadsandelen. Trots en kraftig ökning av förbrukningen på gemenskapsmarknaden under den analyserade perioden var ökningen av marknadsandelen relativt blygsam för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet. Särskilt mellan 2006 och undersökningsperioden ökade de här tillverkarnas marknadsandel med endast 5,8 procentenheter. Under samma tid ökade marknadsandelen för den dumpade importen med mer än 16 procentenheter. Det faktum att gemenskapsindustrin inte fullt ut kunde dra nytta av marknadens tillväxt hade en övergripande negativ effekt på industrins ekonomiska situation. Flera skadefaktorer såsom produktion, utnyttjande av produktionskapacitet, produktivitet, försäljning, investeringspolitik och avkastning på investeringarna påverkades kraftigt.

(94)

Under den analyserade perioden ökade mängden biodiesel i lager med cirka 200 %. Lagervolymen ökade under hela den analyserade perioden och följde mera markant ökningen av gemenskapsindustrins produktionsvolymer under samma period. Eftersom biodiesel inte kan lagras längre än sex månader (den genomsnittliga tiden i lager är endast cirka tre månader), anses uppgifter rörande lager endast ha ett begränsat värde när det gäller att bedöma den ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin.

(95)

Lönsamheten för de utvalda gemenskapstillverkarna fastställdes genom att nettovinsten före skatt från försäljningen av den likadana produkten på gemenskapsmarknaden uttrycktes som en procentandel av omsättningen från denna försäljning. Under den analyserade perioden sjönk vinstmarginalen för dessa tillverkare från 18,3 % år 2005 till 5,7 % under undersökningsperioden. Detta innebär en sänkning med 12,6 procentenheter under den analyserade perioden.

(96)

De utvalda gemenskapstillverkarnas investeringar i biodieselproduktion ökade med 235 % mellan 2005 och 2006. Denna ökning hörde samman med den utökade produktionskapaciteten för att bemöta en ökande efterfrågan i gemenskapen. Härvidlag ska det noteras att det i de flesta fall tar minst två år från investeringsbeslutet innan en biodieselanläggning är i full drift. Samma tillverkare fortsatte att investera under 2007 och under undersökningsperioden, om än i en mycket långsammare takt. Denna period sammanfaller med perioden för den kraftiga ökningen av dumpad import till gemenskapsmarknaden.

(97)

De utvalda gemenskapstillverkarnas avkastning på investeringen, dvs. resultatet före skatt som en procentandel av det genomsnittliga ingående och utgående bokförda värdet på de tillgångar som används för biodieselproduktionen, följde den negativa utvecklingen för lönsamheten. Den faktiska försämringen var dock ännu mer drastisk, eftersom minskningen under den analyserade perioden var 91 procentenheter. Den försämrade avkastningen på investeringar anses vara en klar indikation på den försämrade ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin.

(98)

Utvecklingstendenserna för kassaflödet, som är industrins förmåga att själv finansiera verksamheten, visar en ökning på 38 % under den analyserade perioden. Trots den sänkta lönsamheten under samma period visar denna indikator en positiv utveckling, främst på grund av ökade avskrivningar, eftersom dessa ingår i beräkningen av kassaflödet. En annan bidragande orsak är det faktum att nedgången i lönsamhet under skadeundersökningsperioden, räknat i absoluta termer, inte var lika markant som nedgången i omsättning. Mellan 2006 och undersökningsperioden har dock kassaflödet visat en nedgång på 15 %, dvs. det skedde en nedgång under den senare delen av den analyserade perioden då det förekom mera dumpad import på gemenskapsmarknaden.

(99)

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin ökade med 178 %, i takt med ökningen av produktion och försäljningsvolymer. Det ska härvidlag noteras att biodieselindustrin är kapitalintensiv, men att produktionsprocessen inte kräver särskilt mycket arbetskraft.

(100)

Genomsnittslönerna minskade med 6 % under den analyserade perioden. Detta förklaras av det faktum att när gemenskapsindustrin tog in ny arbetskraft i samband med produktionsökningen mot slutet av den analyserade perioden var kvalifikationskraven inte lika höga som tidigare.

(101)

Produktiviteten minskade med 11 % mellan 2005 och undersökningsperioden.

(102)

De dumpningsmarginaler för exporterande tillverkare i USA som anges ovan i dumpningsavsnittet ligger avsevärt över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och pris kan inverkan av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbar.

(103)

Analysen av uppgifter för gemenskapsmarknaden tydde på att de gemenskapstillverkare som inte ingick i stickprovet och de som omnämns i skäl 60 gick miste om betydande marknadsandelar under den analyserade perioden när det gällde försäljningen av egentillverkad biodiesel på gemenskapsmarknaden. Förlusten av marknadsandelar uppskattas för dessa tillverkare till mer än 20 procentenheter under den analyserade perioden.

(104)

Uppgifterna från klaganden tydde på att flera av dessa företag antingen upphörde med eller skar ner på sin biodieselverksamhet och att de inte kunde samarbeta i undersökningen på ett tillbörligt sätt.

(105)

Dessutom konstaterade ett antal företag som lämnade uppgifter inom ramen för stickprovet att de måste minska sin produktion och sin personal på grund av den billiga importen från USA. Liknande kommentarer gjordes av andra tillverkare som var klara att påbörja en tillverkning, men som måste vänta med sitt marknadsinträde på grund av den kraftiga ökningen av lågprisimport från USA, särskilt under undersökningsperioden.

(106)

Ovanstående uppgifter om tillverkare som inte ingår i urvalet verkar styrka slutsatserna rörande den skada som de utvalda gemenskapstillverkarna lidit.

(107)

Den ökande efterfrågan ledde till att situationen för gemenskapstillverkarna i stickprovet förbättrades med hänsyn till volymindikatorer såsom produktion (+ 150 %), produktionskapacitet (+ 174 %) och försäljningsvolym (+ 143 %) under den analyserade perioden. Gemenskapstillverkarna i stickprovet ökade också sin marknadsandel från 25,3 % år 2005 till 29,8 % under undersökningsperioden, dvs. en liten ökning med 4,5 procentenheter. Under samma period ökade också sysselsättningen och investeringarna till följd av den ökande efterfrågan på biodiesel på gemenskapsmarknaden. Eftersom produktionsvolymen inte följde marknadstillväxten, sjönk dock kapacitetsutnyttjandet med 9 % och produktiviteten minskade med 11 % under den analyserade perioden.

(108)

Huvudindikatorerna för den finansiella situationen för gemenskapstillverkarna i stickprovet försämrades under den analyserade perioden. Lönsamheten sjönk från cirka 18 % år 2005 och 2006 till under 6 % under undersökningsperioden. Trots tillverkarnas förmåga att själv finansiera verksamheten, särskilt tack vare det ökade kassaflödet, skedde en drastisk minskning av avkastningen på investeringar med 80 % under undersökningsperioden.

(109)

Undersökningen visade också att gemenskapstillverkarna i stickprovet upplevde en kraftig ökning av kostnaderna mellan 2005 och 2007 (+ 36 %) och mellan 2005 och undersökningsperioden (+ 42 %), till följd av ökade råvarupriser (främst på raps- och sojaolja), eftersom råvaran står för nästan 80 % av den totala kostnaden för biodiesel. Dessa kostnadsökningar kunde inte helt och hållet överföras till kunderna på gemenskapsmarknaden.

(110)

Mot bakgrund av ovanstående kan man sluta sig till att gemenskapsindustrin som helhet har vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(111)

Enligt artiklarna 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes huruvida den subventionerade importen med ursprung i USA har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan omfattning att skadan kan anses vara väsentlig. Andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt skadade gemenskapsindustrin samtidigt med denna, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(112)

Undersökningen visade att volymen dumpad lågprisimport från USA ökade väsentligt (hundrafaldigt) under den analyserade perioden. Detta ledde till att importens marknadsandel ökade kraftigt, med 16,8 procentenheter, från 0,4 % under 2005 till 17,2 % under undersökningsperioden. För att påvisa den betydelse som verkningarna av den kraftigt ökade dumpade importen från USA hade på gemenskapen, kan det noteras att marknadsandelen ökade med 16,8 procentenheter under en period på 15 månader.

(113)

Samtidigt och trots en betydande ökning av förbrukningen lyckades gemenskapsindustrin endast nå upp till en marknadsandel på cirka 4,5 procentenheter på sin kärnmarknad under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att detta enbart skedde på bekostnad av de övriga gemenskapstillverkarna som upphörde med eller minskade sin produktion under den analyserade perioden.

(114)

Genomsnittspriserna på den dumpade importen ökade med 7 % mellan 2005 och undersökningsperioden, men priserna var betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser under samma period. Priserna på den dumpade importen underskred således väsentligt gemenskapsindustrins priser och underskridandemarginalen låg på i genomsnitt på 25 % under undersökningsperioden.

(115)

Det tryck som den kraftiga ökningen av dumpad lågprisimport utövade på gemenskapsmarknaden medförde att gemenskapsindustrin inte kunde prissätta sina produkter i linje med marknadsvillkoren och kostnadsökningarna. Under undersökningsperioden var de genomsnittliga priserna på den råvara som gemenskapsindustrin använde för att producera biodiesel 25 % högre än 2006. Gemenskapsindustrin kunde endast överföra en begränsad ökning på 4 % till sina kunder, medan gemenskapsindustrins totala kostnader ökade med 20 % under samma period. Det är värt att notera att också priset på den huvudsakliga råvara som användes av tillverkarna i USA, dvs. sojaolja, ökade markant under samma period. Dessa kostnadsökningar återspeglades inte i priserna på den dumpade importen (se skäl 109 ovan).

(116)

För att ytterligare påvisa orsakssambandet mellan den kraftiga ökningen av subventionerad lågprisimport från USA och den skada som vållades gemenskapsindustrin, jämfördes situationen på gemenskapsmarknaden under perioden 2005–2006, när det inte förekom någon dumpad import, med situationen på marknaden mellan 2006 och undersökningsperioden när den kraftiga ökningen av dumpad lågprisimport ägde rum.

(117)

Under perioden 2005–2006, när det inte förekom någon dumpad import på gemenskapsmarknaden, ökade förbrukningen med cirka 1,8 miljoner ton. Alla tillverkare i gemenskapen kunde utarbeta sina verksamhetsplaner utifrån ett perspektiv med en snabbt ökande och sund marknad. Under denna period ökade priserna med 19 % och gemenskapsindustrin gjorde vinster som kunde uppgå till 18,3 %. Under 2007 och under undersökningsperioden ändrades situationen drastiskt. Dumpad lågprisimport från USA började tränga in på marknaden. Även om marknaden fortsatte att öka med 1,6 miljoner ton övertogs största delen av denna marknadsökning (mer än 1 miljon ton) av den dumpade importen från USA. Ökningen av gemenskapsindustrins marknadsandel var blygsam, och medan de huvudsakliga kostnaderna för produktionen av biodiesel ökade betydligt (cirka 25 %) ökade de genomsnittliga försäljningspriserna under samma period endast med cirka 4 %. Följaktligen försämrades gemenskapsindustrins övergripande ekonomiska och finansiella situation under undersökningsperioden till följd av en betydande minskning av vinsterna som gick ned till mindre än 6 % av omsättningen.

(118)

På grundval av detta dras den preliminära slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från USA, som i betydande grad underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden och även ökade betydligt i volym, har spelat en avgörande roll för den väsentliga skada som har vållats gemenskapsindustrin, vilket särskilt framgår av försämringen av gemenskapsindustrins finansiella situation under undersökningsperioden.

(119)

Importvolymerna från tredjeländer kunde inte uppskattas exakt inom ramen för undersökningen, på grund av de faktorer som anges i skäl 69 ovan. Uppgifterna i tabellen ovan grundar sig därför på uppskattningar från klaganden.

(120)

Importen från tredjeländer som inte berördes av denna undersökning ökade från cirka 30 000 ton under 2005 till 147 812 ton under undersökningsperioden. Detta resulterade i en ökning av marknadsandelen med 1,3 procentenheter under denna period. Man drog därför preliminärt slutsatsen att importen från övriga tredjeländer utgjorde ett försumbart bidrag till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(121)

Mot bakgrund av den betydande ökningen av efterfrågan under skadeundersökningsperioden och den analyserade perioden, kan den väsentliga skada som har vållats gemenskapsindustrin under undersökningsperioden inte tillskrivas den försumbara minskning av efterfrågan (– 0,5 %) som kunde iakttas på gemenskapsmarknaden mellan 2007 och undersökningsperioden.

(122)

En berörd part hävdade att återinförandet av energiskatt i Tyskland på biodiesel (15) hade haft en negativ inverkan på den ekonomiska situationen för de gemenskapstillverkare som levererade till denna medlemsstat.

(123)

Undersökningen visade att användningen av ren biodiesel i Tyskland sedan 1999 har åtnjutit skattelättnader, som minskades från och med den 1 augusti 2006. Den 1 januari 2007 infördes dock ett krav på obligatorisk blandning (16) genom vilket en biodieselkvot på 4,4 % beräknades på grundval av energiinnehållet i all bensin och diesel som släpps ut på den tyska marknaden för transportändamål. Aktörer som inte uppfyller denna kvot måste böta 0,60 euro per liter biodiesel som saknas i kvoten. Detta krav på obligatorisk blandning tycks i stor utsträckning ha kompenserat de påstådda försäljningsförlusterna och uppvägt incitamentsminskningen. Undersökningen visar att de gemenskapstillverkare i stickprovet som levererade till den tyska marknaden ökade sin försäljning med 68 % mellan 2006 och undersökningsperioden.

(124)

På grundval av detta anser man att beslut som fattas av myndigheter i gemenskapen inte kan bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som har vållats gemenskapsindustrin.

(125)

En berörd part hävdade att många företag i gemenskapen som sporrats av de offentliga åtgärderna för att främja biodieselproduktion beslöt att göra investeringar för att utöka befintliga produktionsanläggningar eller uppföra nya anläggningar. Denna part hävdade att produktionskapaciteten för biodiesel i gemenskapen var så hög som 11,5 miljoner ton under undersökningsperioden. Parten hävdade vidare att eftersom förbrukningen inte utvecklades på förväntat sätt stod en betydande del av produktionskapaciteten oanvänd och skulle ha stått oanvänd även utan importen från USA. Det betyder att de relativa fasta kostnaderna hade negativa inverkningar på lönsamheten, liksom på gemenskapstillverkarnas avkastning på investeringarna och kassaflödet.

(126)

Det ska härvidlag noteras att undersökningen gällde gemenskapstillverkarnas situation. Det är ett faktum att produktionskapaciteten i gemenskapsindustrin ökade relativt sett mer (+ 189 %) än efterfrågan(+ 106 %), men det är också värt att notera att de främsta kostnadsdrivande faktorerna inom biodieselproduktion är de rörliga kostnaderna. Såsom anges i skäl 109 ovan utgör råvarukostnaderna 80 % av de totala kostnaderna vid biodieselproduktion. En ytterligare granskning av påståendet visade att andelen fasta kostnader vid produktion och försäljning av biodiesel endast utgör 6 % av de totala kostnaderna. Det betyder att den påstådda inverkan av ökade fasta kostnader till följd av oanvänd kapacitet inte kan förklara den betydande försämringen av gemenskapsindustrins finansiella situation under undersökningsperioden.

(127)

Det är också värt att notera att de utvalda gemenskapstillverkarnas kapacitetsutnyttjande under undersökningsperioden var 80 % (se tabell 4 ovan). Den påstådda överkapaciteten i gemenskapen kunde alltså inte styrkas när det gäller de utvalda gemenskapstillverkarna.

(128)

På grundval av detta anses det att eventuella negativa verkningar som den oanvända produktionskapaciteten kan ha haft på gemenskapsindustrin inte var tillräckligt omfattande för att bryta sambandet mellan den dumpade importen och den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(129)

En berörd part hävdade att den ökade efterfrågan på raps och rapsolja ledde till högre råvarupriser i gemenskapen. Det faktum att gemenskapens tillverkare förlitar sig på rapsolja som främsta råvara kan förklara varför de kan ha haft större svårigheter än andra tillverkare som använder andra vegetabiliska oljor såsom sojaolja eller palmolja för produktion av biodiesel.

(130)

Det ska här för det första noteras att undersökningen visade att gemenskapstillverkarna i stickprovet inte endast förlitade sig på rapsolja för sin biodieselproduktion utan också använde andra vegetabiliska oljor (soja, palm, solros) och i vissa fall animaliskt fett.

(131)

Dessutom har man konstaterat (se skäl 109 ovan) att gemenskapsindustrin upplevde en betydande ökning av råvarukostnaderna under den analyserade perioden. Denna utveckling måste dock ses mot bakgrund av en allmän och världsomfattande ökning av priserna på jordbruksprodukter och här noteras att under samma period var prisökningen på sojaolja (den huvudsakliga råvaran för tillverkarna i det berörda landet) mera markant. Detta betyder att alla typer av biodiesel påverkades av ökade råvarupriser.

(132)

På en marknad som styrs av effektiv konkurrens kan man förvänta sig att tillverkarna kan hämta in kostnadsökningarna och överföra dem till marknaden. Undersökningen visade dock att det tryck som den kraftiga ökningen av dumpad lågprisimport utövade på gemenskapsmarknaden medförde att gemenskapstillverkarna inte kunde prissätta sina produkter i linje med marknadsvillkoren och kostnadsökningarna. Likaså konstaterades det att USA-tillverkarnas huvudsakliga råvara, sojaolja, var föremål för markanta prisökningar under den analyserade perioden. De ökade kostnaderna i USA återspeglades dock inte i priserna för den dumpade importen till gemenskapsmarknaden.

(133)

Med detta som bakgrund kan man inte säga att de högre råvarupriserna skulle bryta orsakssambandet mellan den subventionerade importen och den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(134)

En berörd part hävdade att det fanns ett starkt samband mellan priserna på mineraldiesel och biodiesel och att ökningen av biodieselpriserna, som särskilt i Tyskland var kraftigare än ökningen av mineraldieselpriserna, därför hade lett till en nedgång i försäljningen för de tillverkare som levererar till denna medlemsstat.

(135)

För det första ska det noteras att parten i fråga inte hade lämnat några uppgifter som belägg för sitt påstående. Dessutom, och i motsats till vad denna part hävdade, visade undersökningen att gemenskapsindustrin hade ökat sin försäljning och marknadsandel under den analyserade perioden. Vidare gäller att eftersom priset på råolja är världsmarknadspriser så skulle försäljningen av den berörda produkten ha påverkats på samma sätt som skedde när det gäller försäljningen av biodiesel som produceras i gemenskapen.

(136)

På grundval av ovanstående måste detta argument avvisas.

(137)

En berörd part hävdade att en biodieseltillverkares geografiska läge är en viktig faktor när det gäller konkurrenskraft, och använde Tyskland som ett exempel för att demonstrera att biodieseltillverkare i inlandsområden måste bära höga transportkostnader, eftersom alla stora kunder, särskilt raffinaderier och deras blandningsanläggningar ligger vid kusten.

(138)

Undersökningen visar att endast ett litet antal av gemenskapsindustrin är belägna i inlandsområden. Det framkom också att vissa av dessa tillverkare är belägna nära raffinaderier i inlandsområden. För andra tillverkare visade undersökningen att eventuella nackdelar som inlandsbelägna biodieseltillverkare hade i form av långa avstånd till kunderna (blandningsanläggningar, raffinaderier) kompenserades av att de låg nära kvarnar och/eller råvaruleverantörer.

(139)

På grundval av ovanstående avvisades påståendet att anläggningens läge på en plats som saknar kust vållar gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(140)

Det bör noteras att verkningarna av de tre företagens import från USA (se skäl 60) har tagits med i beräkningen vid analysen av verkningarna av den dumpade importen från USA (se skälen 112–118 ovan). När det gäller deras försäljning av egenproducerad biodiesel, visade inte undersökningen på en annan prissättning eller ett annat uppförande än vad som gällde för de utvalda gemenskapstillverkarna, särskilt inte under undersökningsperioden.

(141)

Ovanstående analys har visat att den dumpade lågprisimporten med ursprung i USA ökade kraftigt, både volymmässigt och sett till marknadsandelar, mellan 2005 och undersökningsperioden. Det framkom samtidigt att denna import såldes betydligt under gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(142)

Resultaten från den undersökning och analys som gjordes för perioden 2005 och 2006 jämfört med perioden 2007 till undersökningsperioden visade att det fanns ett klart tidsmässigt samband mellan tidpunkten för den kraftiga ökningen av lågprisimporten från USA och den betydande försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation, särskilt under undersökningsperioden.

(143)

På grundval av denna analys, i vilken verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation särskilts och avgränsats från den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att importen från USA har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(144)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som gällde för berörda parter, inklusive gemenskapsindustrin, importörerna, råvaruleverantörerna och användarna av den berörda produkten.

(145)

Såsom nämnts ovan har gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada till följd av dumpad import med ursprung i USA. Om inga åtgärder införs, leder detta högst sannolikt till att den negativa utvecklingstendensen för gemenskapsindustrins finansiella situation fortsätter. Gemenskapsindustrins situation kännetecknades särskilt av en lönsamhetsnedgång på 12,6 procentenheter mellan 2005 och undersökningsperioden, på grund av att priserna inte ökade tillräckligt. Mot bakgrund av lönsamhetens nedåtgående utveckling är det högst sannolikt att gemenskapsindustrins finansiella situation kommer att försämras ytterligare om inga åtgärder införs. Detta skulle slutligen leda till produktionsminskningar och ytterligare nedläggningar av produktionsanläggningar, vilket skulle äventyra sysselsättning och investeringar i gemenskapen.

(146)

Om åtgärder införs, kommer enligt kommissionens uppfattning en rättvis konkurrens att återupprättas på marknaden. Det bör noteras att gemenskapsindustrins nedåtgående utvecklingstendens i fråga om lönsamheten är resultatet av svårigheterna med att konkurrera med den dumpade lågprisimporten från USA. Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin sannolikt kunna upprätthålla sin lönsamhet på de nivåer som anses vara nödvändiga för denna kapitalintensiva industri.

(147)

Sammanfattningsvis förväntas åtgärderna ge gemenskapsindustrin möjlighet att återhämta sig från den skadevållande dumpningen som konstaterats vid undersökningen.

(148)

När förfarandet inleddes kontaktades cirka 25 icke-närstående importörer/handelsföretag i gemenskapen. Det uppstod dock inget samarbete med dessa parter.

(149)

Det var därför preliminärt inte möjligt att grundligt bedöma åtgärdernas eventuella verkningar på importörerna.

(150)

När förfarandet inleddes kontaktades alla kända användarföretag vars verksamhet omfattar produktion och distribution av mineraldiesel och även företag som gör den obligatoriska blandningen av mineraldiesel med biodiesel, och frågeformulär sändes till dessa företag.

(151)

Endast ett användarföretag var samarbetsvilligt. Denna användare lämnade in ett besvarat frågeformulär där det konstaterades att det ligger i användarens intresse att inflödet av billig USA-import upphör, eftersom den skapar snedvridningar av konkurrensen i gemenskapen och vållar skada för de företag som har ansvar för tillverkning och försäljning av diesel, då vissa konkurrenter inte avstår från att köpa denna lågt prissatta produkt och därför får en orättvis konkurrensfördel i jämförelse med de konkurrenter som avstår. Denna användare hävdade också att åtgärderna skulle göra det möjligt att återuppta verksamheten vid fabriker för esterproduktion (särskilt i Tyskland) och/eller bereda vägen för framtida projekt för att uppföra nya förestringsfabriker i gemenskapen. Eftersom estrarna i Europa traditionellt tillverkas av raps (som är en råvara av bättre kvalitet än palm eller soja som används för produktion av B99), skulle en ökning av antalet tillverkare i Europa innebära en större mängd produkt av bättre kvalitet, vilket skulle leda till lägre priser på estrar och vara en fördel för förbrukarna.

(152)

En användarsammanslutning som företrädde befraktarna i en medlemsstat hävdade att införandet av åtgärder skulle inverka skadligt på transportbranschen. Man hävdade att diesel står för 20–25 % av kostnaderna inom transportsektorn och att priset på diesel är avgörande för flera tusen företags överlevnad, på grund av den låga lönsamheten inom sektorn (0–5 %). Dessa påståenden kunde dock inte kontrolleras, eftersom det inte inkom besvarade frågeformulär från någon av den berörda sammanslutningens medlemmar.

(153)

Utifrån den information som erhållits drog man därför preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärdernas utjämnande verkningar tycks vara blandade och att det inte går att dra någon klar slutsats rörande förekomsten av tvingande skäl när det gäller användarnas intressen och som skulle förhindra att åtgärder införs i detta särskilda fall.

(154)

Sex leverantörer besvarade frågeformuläret. Fyra av dem gav sitt stöd till införandet av antidumpningsåtgärder och konstaterade att om sådana åtgärder inte införs kan gemenskapsindustrins existens vara hotad på lång sikt. Det skulle ge klart negativa inverkningar på gemenskapsindustrins situation.

(155)

Två andra leverantörer, som var närstående exporterande tillverkare av biodiesel i USA, konstaterade att eventuella åtgärder inte skulle ha någon betydande inverkan, utan de skulle bara medföra att handelsflödena ändras (övergång till import från länder som inte omfattas av åtgärderna).

(156)

På grundval av ovanstående kan man dra slutsatsen att införandet av åtgärder generellt sett har positiva verkningar på råvaruleverantörernas situation.

(157)

En berörd part hävdade att det saknas samstämmighet mellan det aktuella förfarandet och beslut på internationell nivå och gemenskapsnivå om att främja produktion och försäljning av biobränsle med hänvisning till miljöskydd och minskat beroende av mineralbränslen.

(158)

I detta hänseende bör det noteras att det enligt artikel 21 i grundförordningen krävs att särskild hänsyn tas till behovet att eliminera den skadevållande dumpningens snedvridande effekter på handeln och behovet att återställa en effektiv konkurrens. Mot denna bakgrund kan allmänna överväganden om miljöskydd och tillgången på mineraldiesel inte beaktas i analysen samtidigt som dessa överväganden inte kan användas för att motivera osunda handelsförfaranden.

(159)

Om antidumpningsåtgärder införs, skulle de berörda exporterande tillverkarna i USA sannolikt, med tanke på sin starka marknadsställning, fortsätta sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden, om än till icke-dumpade priser. Det är också sannolikt att det då fortfarande skulle finnas ett tillräckligt antal stora konkurrenter på gemenskapsmarknaden, nämligen de gemenskapstillverkare som tillfälligt stoppat sin produktion och andra som inte tidigare har kunnat inleda sin produktionsverksamhet på grund av den dumpade importen. Det bör härvidlag noteras att det i början av den analyserade perioden förekom försäljning från gemenskapstillverkare som inte var representerade i undersökningen och som stod för minst 30 % av gemenskapsmarknaden, och denna andel sjönk drastiskt på grund av den dumpade importen från USA. Det är därför sannolikt att användarna fortsättningsvis kommer att kunna välja mellan olika leverantörer av biodiesel. Om det däremot inte införs några åtgärder, skulle gemenskapsindustrins framtid stå på spel. Dess försvinnande skulle påtagligt minska konkurrensen på gemenskapsmarknaden.

(160)

Att vidta åtgärder mot importen av biodiesel med ursprung i USA ligger helt klart i gemenskapsindustrins intresse. Det skulle ge gemenskapsindustrin möjligheter att växa och återhämta sig från den skada som den dumpade importen har vållat. Om inga åtgärder införs, är det sannolikt att gemenskapsindustrins ekonomiska situation fortsättningsvis försämras och att många aktörer måste upphöra med sin verksamhet. Trots att det inte gick att dra några klara slutsatser rörande användare och importörer, förväntades också införandet av åtgärder ligga i råvaruleverantörernas intresse.

(161)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som gäller gemenskapens intresse och som skulle tala mot införandet av antidumpningstullar i det detta fall.

(162)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör preliminära antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(163)

Antidumpningsåtgärdernas nivå bör vara tillräcklig för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats genom den dumpade importen utan att överskrida de dumpningsmarginaler som konstaterats. Vid beräkningen av den tull som är nödvändig för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att de åtgärder som vidtas bör göra det möjligt för gemenskapsindustrin att uppnå en vinst före skatt på den nivå som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(164)

För detta ändamål kan en vinstmarginal på 15 % av omsättningen anses vara en lämplig nivå, eftersom gemenskapsindustrin kunde ha förväntat sig att nå denna nivå i en situation utan skadevållande subvention. Denna siffra baserar sig på gemenskapsindustrins resultat under första delen av skadeundersökningsperioden (2004, 2005 och 2006) och denna nivå anses vara rimlig när det gäller att garantera produktiva investeringar på lång sikt för denna nyligen etablerade industri.

(165)

Den nödvändiga prisuppgången fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom det fastställts för beräkning av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin säljer på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset erhöll man genom att justera det försäljningspris som användes av stickprovets gemenskapstillverkare med den faktiska vinst/förlust som gjorts under undersökningsperioden och lägga till den ovan nämnda vinstmarginalen. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(166)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import med ursprung i USA och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(167)

I det parallella antisubventionsförfarandet införs emellertid också utjämningstullar på import av biodiesel med ursprung i USA. De subventioner som konstaterats föreligga i det parallella förfarandet är dock inte exportsubventioner och anses således inte ha inverkat på exportpriset och motsvarande dumpningsmarginal. Med tanke på att det är samma import som undersöks i båda förfarandena, kan därför antidumpningstullar införas tillsammans med utjämningstullarna så länge som båda tullarna tillsammans inte överskrider marginalen för undanröjande av skada.

(168)

Mot denna bakgrund fastställdes antidumpningstullsatserna genom en jämförelse mellan nivån för undanröjande av skada, dumpningsmarginalerna och nivån på utjämningstullarna. De antidumpningstullar som föreslås är följaktligen följande:

(169)

Med tanke på att antidumpningstullen ska gälla blandningar innehållande mer än 20 viktprocent biodiesel, i proportion till biodieselhalten, anses det lämpligt att vid tullmyndigheternas faktiska genomförande av åtgärderna i medlemsstaterna fastställa tullarna till fasta belopp på grundval av deras biodieselhalt.

(170)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De återspeglar således den situation som i undersökningen har konstaterats för dessa företag. Tullsatserna (i motsats till den landsomfattande tull som gäller alla övriga företag) är således endast tillämpliga på import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av företagen, och följaktligen av de specifika angivna rättsliga enheterna. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de företag som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(171)

Samtliga berörda parter kommer att underrättas om ovanstående preliminära undersökningsresultat och de kommer att uppmanas att skriftligen lämna in sina synpunkter och begära att bli hörda. Om det är motiverat, kommer deras kommentarer att analyseras och beaktas innan några definitiva avgöranden träffas. De preliminära undersökningsresultaten kan komma att behöva omprövas i samband med de slutliga resultaten.