15.2.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 41/11

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 133/2008

av den 14 februari 2008

om import av renrasiga avelsdjur av nötkreatur från tredjeland och beviljande av exportbidrag för detta

(kodifierad version)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artiklarna 31.4 och 33.12, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2342/92 av den 7 augusti 1992 om import av renrasiga avelsdjur av nötkreatur från tredjeland och beviljande av exportbidrag för detta samt om upphävande av förordning (EEG) nr 1544/79 (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)	Importtullar tas inte ut för renrasiga avelsdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nummer 0102 10 vid import till gemenskapen. Vid export betalas ett högre bidrag för hondjur som är högst 60 månader gamla än för levande nötkreatur som omfattas av KN-nummer 0102 90.

(3)	För att medge en korrekt tillämpning av gemenskapens regler inom detta område bör termen renrasigt avelsdjur klargöras. Den definition som gavs i artikel 1 i rådets direktiv 77/504/EEG av den 25 juli 1977 om renrasiga avelsdjur av nötkreatur (4), bör användas för detta ändamål.

(4)	För att säkerställa att de importerade djuren verkligen är avsedda för avel måste de åtföljas av ett härstamningsbevis och ett hälsointyg av det slag som normalt krävs för sådana djur, och importörerna måste förbinda sig att hålla djuren vid liv under en viss tid.

(5)

Eftersom det inte finns några bestämmelser om ställande av säkerhet för att garantera att djuren hålls vid liv under denna tid, bör det föreskrivas att man när tidskravet inte uppfylls skall tillämpa rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (5).

(6)

Gemenskapen har ingått bilaterala frihandelsavtal med länderna i EFTA. Enligt dessa avtal skall de berörda tredjeländerna undantas från vissa bestämmelser och skyldigheter, men härstamningsbevis och hälsointyg för renrasiga avelsdjur skall dock läggas fram vid övergång till fri omsättning inom gemenskapen.

(7)	För att säkerställa att renrasiga avelsdjur av honkön verkligen är avsedda för avel är det nödvändigt att fastställa de hälsointyg som skall åtfölja djuren vid export och de resultat från avelsvärdering som måste framgå av härstamningsbeviset eller biläggas detta.

(8)

Vid import av renrasiga avelsdjur till gemenskapen måste djuren kontrolleras för att säkerställa att de inte tidigare har exporterats från gemenskapen och att exportbidrag inte har betalats ut för dem. När exportbidrag har betalats ut för sådana djur, måste beloppen betalas tillbaka innan djuren kan återinföras till gemenskapen.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

När det gäller uppbörd av importtullar och beviljande av exportbidrag skall levande nötkreatur anses vara renrasiga avelsdjur enligt KN-nummer 0102 10 om de motsvarar den definition som fastställs i artikel 1 i direktiv 77/504/EEG. Endast hondjur som är högst sex år gamla skall anses vara renrasiga avelsdjur av honkön.

Artikel 2

1.   När renrasiga avelsdjur av nötkreatur enligt KN-nummer 0102 10 övergår till fri omsättning skall importörerna till tullmyndigheterna i medlemsstaten för varje djur lämna fram

a)	ett härstamningsbevis, som skall utfärdas i enlighet med kommissionens beslut 96/510/EG (6),

b)	ett hälsointyg av det slag som krävs för renrasiga avelsdjur av nötkreatur, eller en bestyrkt kopia av detta intyg, och den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel (CVED), upprättad i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr. 282/2004 (7).

2.   Importörerna skall dessutom till tullmyndigheterna lämna en skriftlig försäkran om att det berörda djuret — utom i fall av force majeure — inte kommer att slaktas inom 24 månader från den dag då det importeras.

3.   Senast i slutet av den tjugosjunde månaden efter övergången till fri omsättning skall importörerna till tullmyndigheterna lägga fram bevis för att djuret

a)	inte har slaktats före utgången av den frist som anges i punkt 2, eller

b)	har slaktats före utgången av fristen av hälsoskäl eller har dött på grund av sjukdom eller olyckshändelse.

Det bevis som avses i a skall bestå av ett intyg som utfärdats av den sammanslutning, den organisation eller det offentliga organ som för stamboken i medlemsstaten eller en officiell veterinär. Det bevis som avses i b skall bestå av ett intyg utfärdat av ett offentligt organ som utsetts av medlemsstaten. Dessa bevis skall kontrolleras mot den databas som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (8) när väl denna databas är i drift.

4.   Om fristen på 24 månader överskrids skall djuret klassificeras enligt KN-nummer 0102 90, utom i de fall då punkt 3 b är tillämplig, och icke uttagna tullavgifter skall indrivas enligt förfarandet i förordning (EEG) nr 2913/92.

5.   Vid import av renrasiga avelsdjur som har sitt ursprung i och kommer från Island, Norge och Schweiz skall inte de bestämmelser tillämpas som avser den åldersgräns som anges i artikel 1, och de skyldigheter som anges i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

6.   Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av artikel 7 andra stycket i direktiv 77/504/EEG.

Artikel 3

1.   Exportbidrag för renrasiga avelsdjur av honkön skall beviljas på villkor att det för varje djur vid tullformaliteterna för export läggs fram ett original och en kopia av

a)	det härstamningsbevis som har utfärdats i enlighet med artikel 2.1 i kommissionens beslut 2005/379/EG (9) eller ett annat dokument som har utfärdats i enlighet med artikel 2.2 i det beslutet,

b)	det hälsointyg för renrasiga avelsdjur av nötkreatur som krävs av det tredjeland som är bestämmelseort.

Som ett undantag från b får medlemsstaterna tillåta att ett enda intyg läggs fram för ett parti djur.

2.   De båda originalen av de bevis och intyg som anges i punkt 1 skall lämnas tillbaka till exportören och de av tullmyndigheterna bestyrkta kopiorna skall bifogas ansökan om utbetalning av bidrag.

Artikel 4

1.   Innan renrasiga avelsdjur som återinförs till gemenskapen kan övergå till fri omsättning skall eventuella exportbidrag återbetalas eller nödvändiga åtgärder vidtas av den behöriga myndigheten för att hålla inne sådana belopp om de inte redan har betalats ut.

2.   Om det vid fullgörandet av tullformaliteterna för import framgår av ett härstamningsbevis för ett djur som omfattas av KN-nummer 0102 10 att uppfödaren är etablerad inom gemenskapen skall importören även styrka att inget bidrag har beviljats eller att det beviljade bidraget har återbetalats. Om detta inte kan styrkas skall det anses att ett exportbidrag har betalats ut som motsvarar den högsta importtull som tillämpas för nötkreatur enligt KN-nummer 0102 90 på dagen för återinförseln till gemenskapen.

Artikel 5

Förordning (EEG) nr 2342/92 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 98/2008 (EUT L 29, 2.2.2008, s. 5). Förordning (EG) nr 1254/1999 kommer att ersättas av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1) från och med den 1 juli 2008.

(2)  EGT L 227, 11.8.1992, s. 12. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1746/2005 (EUT L 280, 25.10.2005, s. 8).

(3)  Se bilaga I.

(4)  EGT L 206, 12.8.1977, s. 8. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(5)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(6)  EGT L 210, 20.8.1996, s. 53.

(7)  EUT L 49, 19.2.2004, s. 11.

(8)  EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(9)  EUT L 125, 18.5.2005, s. 15.

---

---

---