15.8.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 223/1

---

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1198/2006

av den 27 juli 2006

om Europeiska fiskerifonden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

Utvecklingen av gemenskapens fiskeflotta måste regleras, särskilt enligt beslut som rådet och kommissionen skall fatta enligt kapitel II i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (4).

(2)	Syftet med den gemensamma fiskeripolitiken bör vara att ge förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser och vattenbruk i samband med en hållbar utveckling, med beaktande av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter på ett väl avvägt sätt.

(3)

Tillämpningsområdet för den gemensamma fiskeripolitiken är bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser och vattenbruk samt beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter, när sådana verksamheter bedrivs inom medlemsstaternas territorier eller i gemenskapens fiskevatten eller av gemenskapens fiskefartyg eller medborgare i medlemsstaterna.

(4)	Enligt artikel 33.2 i fördraget måste hänsyn tas till näringens särskilda karaktär som är en följd av näringens sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika regioner där fiske bedrivs.

(5)	Den del av den gemensamma fiskeripolitiken som gäller hållbar utveckling har sedan 1993 ingått i strukturfondsbestämmelserna. Genomförandet av denna inom ramen för hållbar utveckling bör fortsättningsvis göras genom Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”EFF”).

(6)

Eftersom det huvudsakliga syftet med denna förordning, nämligen att främja den gemensamma fiskeripolitiken inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av de strukturella problem som uppstår i samband med fiskerinäringens utveckling och medlemsstaternas begränsade ekonomiska medel i ett utvidgat EU och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå genom flerårig finansiering inriktad på relevanta prioriteringar kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(7)	Den gemensamma fiskeripolitiken och således EFF måste omfatta de gemenskapsprioriteringar för hållbar utveckling som fastställdes i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 och Europeiska rådets möte i Göteborg den 15–16 juni 2001.

(8)	I programarbetet bör det ses till att EFF:s verksamhet samordnas med andra fonder som är inriktade på hållbar utveckling och med strukturfonderna och andra gemenskapsfonder.

(9)	EFF:s verksamhet och de insatser den hjälper till att finansiera bör överensstämma med annan gemenskapspolitik och all gemenskapslagstiftning.

(10)

Gemenskapens insatser bör komplettera medlemsstaternas insatser eller bidra till dessa. För att ett betydande mervärde skall kunna tillföras bör partnerskapet stärkas. Detta partnerskap gäller, med fullt beaktande av medlemsstaternas nationella regler och praxis, regionala, lokala och andra offentliga myndigheter samt andra lämpliga organ, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheterna, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och andra behöriga organisationer. Berörda parter bör medverka i förberedelsen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av stödåtgärderna.

(11)

Enligt artikel 274 i fördraget skall medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att säkerställa överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. I denna förordning fastställs därför villkoren för när kommissionen får utöva sina befogenheter för att genomföra Europeiska unionens allmänna budget.

(12)

För att EFF:s verksamhet skall vara effektiv och medge insyn, krävs det att medlemsstaternas och gemenskapens ansvar fastställs noggrant. Respektive ansvarsområden bör fastställas för varje etapp inom programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll. Genomförandet av de olika stödåtgärderna och övervakningen av dem bör främst vara medlemsstaternas ansvar, utan att detta påverkar kommissionens befogenheter.

(13)	Enligt artiklarna 2 och 3 i fördraget skall bristande jämställdhet mellan kvinnor och män undanröjas och jämställdhet mellan dem främjas.

(14)	Kommissionen bör med hjälp av en objektiv och tydlig metod göra en vägledande fördelning av de åtagandebemyndiganden som anslagits, med en övervägande koncentration på de regioner som omfattas av konvergensmålet.

(15)	De tillgängliga medlen från EFF bör indexregleras schablonmässigt inför programplaneringen.

(16)

För att förstärka hävstångseffekten av gemenskapsmedlen, genom att i möjligaste mån använda privata finansieringskällor och för att ta hänsyn till insatsernas lönsamhet bör EFF:s stödformer diversifieras och stödets storlek differentieras för att främja gemenskapens intressen, stimulera utnyttjandet av olika typer av ekonomiska medel och för att begränsa EFF:s bidrag genom att stimulera användningen av lämpliga stödformer.

(17)

För att stärka den strategiska aspekten av den gemensamma fiskeripolitiken i linje med gemenskapens prioriteringar för hållbar utveckling av fisket och vattenbruket bör medlemsstaterna efter en dialog med kommissionen anta en nationell strategisk plan för alla relevanta aspekter av den gemensamma fiskeripolitiken.

(18)	I syfte att tillgodose behovet av förenkling och decentralisering bör programplaneringen och den ekonomiska förvaltningen endast ske inom det operativa programmet och på de prioriterade områdena, eftersom programkomplement och gemenskapens ramar för stöd avskaffas.

(19)	Programsystemet bör förenklas. EFF:s verksamhet bör därför utformas som ett enda operativt program per medlemsstat, i enlighet med dess nationella struktur. Programarbetet kommer att omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

(20)	Rådets antagande av fleråriga återhämtningsplaner och förvaltningsplaner är en absolut prioritering och bör åtföljas av planer för anpassning av fiskeansträngningen som finansieras genom EFF.

(21)

Om ett fiskeavtal mellan EU och ett tredjeland inte förnyas eller det sker en kraftig nedskärning av fiskemöjligheterna enligt en internationell överenskommelse eller annan överenskommelse bör det också införas fleråriga förvaltningsplaner för fiskeansträngningen i syfte att anpassa gemenskapens fiskeflotta till de nya förhållandena.

(22)	Det bör föreskrivas att fiskeansträngningen kan anpassas i samband med medlemsstaternas eller kommissionens antagande av nödåtgärder enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 2371/2002.

(23)	Det bör även föreskrivas att fiskeansträngningen kan anpassas i samband med antagandet av nationella avvecklingsprogram som en del av de skyldigheter som fastställs i artiklarna 11–16 i förordning (EG) nr 2371/2002.

(24)	Gemenskapens fiskeflotta bör avpassas så att den anpassas till de tillgängliga resurser som den har tillträde till.

(25)	Det bör fastställas bestämmelser om stöd till investeringar ombord särskilt för att ta hänsyn till behovet av att omstrukturera gemenskapens fiskeflotta genom att stödja fiskare och fartygsägare som ersätter maskiner med nya maskiner med samma eller med mindre maskinstyrka.

(26)	Dessutom bör det fastställas särskilda bestämmelser där särdragen i småskaligt kustfiske tas upp.

(27)	Det krävs kompletterande socioekonomiska åtgärder för att genomföra omstruktureringen av gemenskapens fiskeflotta.

(28)	Det bör antas närmare föreskrifter för ersättning och ekonomisk kompensation till fiskare och ägare till fiskefartyg vid tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten.

(29)

Det är av avgörande betydelse för fiskerinäringen att det uppnås hållbar balans mellan de akvatiska resurserna och utnyttjandet av dem med hänsyn till de miljömässiga effekterna. Det bör därför vidtas lämpliga åtgärder inte bara för att säkra livsmedelskedjan utan också för att säkra vattenbruksnäringen och beredningsindustrin.

(30)

Det bör antas närmare föreskrifter för beviljande av stöd till vattenbruk, inlandsfiske, beredning och avyttring av fiske- och vattenbruksprodukter samtidigt som man ser till att dessa näringsgrenar behåller sin ekonomiska lönsamhet. Det bör därför ställas upp ett begränsat antal prioriterade mål för stöd, och strukturstödet för vattenbruk, beredning och avyttring av fiske- och vattenbruksprodukter bör inriktas på mikroföretag, små och medelstora företag, varvid mikroföretag och små företag bör prioriteras.

(31)	Åtgärder av gemensamt intresse med vidare räckvidd än åtgärder som normalt vidtas av privata företag bör också stödjas av EFF.

(32)	Det bör införas kompletterande åtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt för att lindra dess negativa socioekonomiska effekter genom att införa strategier för hållbar utveckling av fiskeområdena.

(33)

Med hänsyn till de olika förhållanden som råder och de olika områdena i hela gemenskapen bör utvecklingen av fiskeområdena ingå i en integrerad strategi som bygger på en lämplig territoriell strategi, anpassas efter de lokala förhållandena, vara så decentraliserad som möjligt, ge företräde åt lokala aktörer, vara baserad på ett nedifrån-och-upp-förfarande (s.k. bottom-up-approach), tillåta insatser i mindre skala och garantera ett stort deltagande av aktörer från den privata sektorn.

(34)	EFF bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för utvärderingar, studier och erfarenhetsutbyte för att underlätta genomförandet av det operativa programmet och främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare och mera öppet genomförande.

(35)	Medlemsstaternas genomförande av EFF:s insatser genom gemensam förvaltning bör ge tillräckliga garantier för de närmare bestämmelserna för och kvaliteten på genomförandet, resultaten och utvärderingen av insatserna, en sund ekonomisk förvaltning och kontrollen.

(36)	Effektiviteten hos och effekten av EFF:s verksamhet är även avhängig av en förbättrad och fördjupad utvärdering. Medlemsstaternas och kommissionens befogenheter i detta avseende samt närmare föreskrifter som garanterar utvärderingens tillförlitlighet bör fastställas.

(37)

För att göra det möjligt att effektivt förverkliga partnerskapet och främja EU:s stödformer på ett lämpligt sätt är det lämpligt att stödformerna ges vidast möjliga offentlighet. De myndigheter som ansvarar för förvaltningen av stödformerna har ansvaret för detta samt för att hålla kommissionen informerad om de åtgärder som vidtagits.

(38)	Det bör fastställas tak för det offentliga bidraget per insats.

(39)	Det bör även fastställas tak för EFF:s bidrag i förhållande till de totala offentliga utgifterna per prioriterat område.

(40)

För att kunna garantera ett effektivt och korrekt genomförande bör medlemsstaternas skyldigheter preciseras i fråga om förvaltnings- och kontrollsystemen och när det gäller att intyga utgifterna samt för att kunna förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter och överträdelser av gemenskapens lagstiftning. När det gäller förvaltning och kontroll är det i synnerhet nödvändigt att fastställa hur varje medlemsstat skall försäkra att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(41)

Medlemsstaterna bör anta lämpliga åtgärder för att garantera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar. Det bör därför utses en förvaltningsmyndighet, en attesterande myndighet och en kontrollmyndighet för varje operativt program och deras ansvarsområden bör fastställas. Ansvarsområdena bör huvudsakligen omfatta sunt ekonomiskt genomförande, organisation av utvärdering, attestering av utgifter, revision, och kontroll av att gemenskapens lagstiftning iakttas. Regelbundna möten mellan kommissionen och berörda nationella myndigheter om övervakningen av stödet bör föreskrivas.

(42)	Det bör fastställas att övervakningskommittén är en instans som utses av medlemsstaten och som skall säkerställa kvaliteten på genomförandet av det operativa programmet.

(43)	Indikatorerna och rapporterna om genomförandet är av största betydelse för övervakningen, varför dessa bör fastställas mer noggrant för att de tillförlitligt skall återspegla hur långt genomförandet av det operativa programmet har kommit och kvaliteten på genomförandet.

(44)	Utan att det påverkar kommissionens gällande befogenheter när det gäller ekonomisk kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen inom detta område förstärkas.

(45)	Bestämmelserna och förfarandena för åtaganden och betalningar bör förenklas så att ett regelbundet kontantflöde säkerställs. En förtida finansiering på 7 % av bidraget från EFF skulle bidra till att påskynda genomförandet av det operativa programmet.

(46)

Förutom att betalningar ställs in om en allvarlig brist har upptäckts i förvaltnings- och kontrollsystemen bör det finnas åtgärder som gör det möjligt för den delegerade utanordnaren att avbryta betalningar om det finns indicier som tyder på betydande brister i hur dessa system fungerar eller för kommissionen att göra avdrag från betalningarna om den berörda medlemsstaten inte har genomfört alla återstående åtgärder i en korrigerande handlingsplan.

(47)

För att kunna garantera sund förvaltning av gemenskapens medel måste utgiftsprognoserna och genomförandet förbättras. Medlemsstaterna bör därför regelbundet överlämna sina prognoser om användningen av gemenskapens medel till kommissionen. Förseningar i verkställandet bör medföra att förskottet återbetalas och att medlen automatiskt återtas.

(48)	Förfarandena för avslutande av programmet bör förenklas och ge de medlemsstater som så önskar möjlighet att, enligt den tidsplan som de väljer, delvis avsluta sitt operativa program när det gäller de slutförda insatserna. Den lämpliga ramen för detta bör tillhandahållas.

(49)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5) genom det förvaltningsförfarande som fastställs i artikel 4 i nämnda beslut. Under vissa omständigheter och för effektivitetens skull är det rådgivande förfarande som fastställs i artikel 3 i det beslutet dock det lämpligaste.

(50)	Särskilda övergångsbestämmelser bör fastställas som gör det möjligt att förbereda de nya programmen så snart denna förordning träder i kraft och som garanterar att stödet till medlemsstaterna inte avbryts i avvaktan på antagandet av det operativa programmet i enlighet med denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTEN OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

KAPITEL I

Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning inrättas Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”EFF”) och fastställs ramarna för gemenskapens stöd till en hållbar utveckling av fiskerinäringen, fiskeområdena och inlandsfisket.

Artikel 2

Geografiskt tillämpningsområde

1.   Åtgärderna i denna förordning skall gälla inom gemenskapens hela territorium.

2.   Med avvikelse från punkt 1 skall medlemsstaterna, för det stöd som avses i avdelning IV kapitel IV när det gäller hållbar utveckling av fiskeområden, välja ut de områden som berättigar till stöd utifrån de kriterier som fastställs i artikel 43.3 och 43.4.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	fiskerinäring: den sektor inom ekonomin som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

b)	fiskare: varje person som bedriver yrkesmässigt fiske ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske, i den mening som medlemsstaten avser.

c)	fiskefartyg: varje fartyg i den mening som avses i artikel 3 c i förordning (EG) nr 2371/2002.

d)	vattenbruk: uppfödning eller odling av vattenorganismer med metoder som är avsedda att öka produktionen av organismen i fråga utöver miljöns naturliga kapacitet. Organismerna förblir en fysisk eller juridisk persons egendom under uppfödningen eller odlingen och fram till och med skörden.

e)	fiskeområde: ett område med havs- eller sjöstrand eller med dammar eller en flodmynning och med en betydande sysselsättningsnivå inom fiskerinäringen.

f)	mikroföretag samt små och medelstora företag: mikroföretag, små eller medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (6).

g)	operativt program: det dokument som läggs fram av medlemsstaten och godkänns av kommissionen och som innehåller en sammanhängande uppsättning prioriterade områden som skall uppnås med stöd från EFF.

h)	programplanering: det stegvisa förfarande för organisation, beslutsfattande och finansiering som syftar till att genomföra de för gemenskapen och medlemsstaterna gemensamma fleråriga åtgärderna för att förverkliga EFF:s prioriterade mål.

i)	prioriterat område: något av de områden som prioriteras i ett operativt program och som omfattar ett antal åtgärder som är närbesläktade och har specifika mätbara mål.

j)	åtgärd: en rad insatser som syftar till att genomföra ett prioriterat område.

k)	insats: ett projekt som väljs ut enligt de kriterier som fastställs av övervakningskommittén och genomförs av en eller flera stödmottagare och som gör det möjligt att uppnå mål inom det prioriterade område som det hänför sig till.

l)	stödmottagare: den fysiska eller juridiska person som är den slutliga mottagaren av det offentliga stödet.

m)

offentliga utgifter: alla offentliga bidrag till finansiering av insatser från statens, regionala eller lokala myndigheters eller Europeiska gemenskapernas budget samt andra liknande utgifter. Alla bidrag till finansiering av insatser från ett offentligrättsligt organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av en eller flera regionala eller lokala myndigheter eller ett eller flera offentligrättsliga organ i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (7), skall anses som offentliga bidrag.

n)

konvergensmål: målet för verksamheten till förmån för de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (8).

o)	icke-konvergensmål: det mål som omfattar medlemsstater och regioner som inte är stödberättigade enligt konvergensmålet i punkt n.

p)	förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ eller en offentlig eller privat förvaltning som verkar under en förvaltningsmyndighets eller en attesterande myndighets ansvar eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning gentemot stödmottagare som genomför insatser.

q)

oegentlighet: varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska unionens allmänna budget genom en otillbörlig utgift för den allmänna budgeten.

KAPITEL II

Syften och uppdrag

Artikel 4

Syften

Stöd från EFF skall syfta till

a)	att stödja den gemensamma fiskeripolitiken för att se till att levande akvatiska resurser utnyttjas och att stödja vattenbruk för att ge hållbarhet i ekonomin, miljön och samhället,

b)	att främja hållbar balans mellan resurserna och gemenskapsfiskeflottans fiskekapacitet,

c)	att främja hållbar utveckling av inlandsfisket,

d)	att förbättra driftsstrukturernas konkurrenskraft och utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom fiskerinäringen,

e)	att värna om skyddet och förbättringen av miljön och naturresurserna om de har samband med fiskerinäringen,

f)	att uppmuntra hållbar utveckling och förbättringar av livskvaliteten i områden med verksamhet i fiskerinäringen,

g)	att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingen av fiskerinäringen och kustfiskeområdena.

Artikel 5

Uppdrag

Stöd till fiskerinäringen skall ges genom EFF. De åtgärder som genomförs enligt denna förordning skall bidra till att förverkliga de allmänna målen i artikel 33 i fördraget och de mål som fastställs som en del av den gemensamma fiskeripolitiken. De skall åtfölja och vid behov komplettera gemenskapens övriga stödinstrument och politikområden.

KAPITEL III

Principer för stöd

Artikel 6

Komplementaritet, konsekvens och förenlighet

1.   EFF skall ge stöd som kompletterar nationell, regional och lokal verksamhet och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i verksamheten.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stöd från EFF är förenligt med gemenskapens politik, prioriteringar och verksamhet och kompletterar andra finansiella gemenskapsinstrument. Denna förenlighet och komplementaritet skall anges i synnerhet i det operativa programmet.

3.   Insatser som finansieras genom EFF skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i de rättsakter som antagits enligt detta.

4.   I enlighet med sina respektive ansvarsområden skall kommissionen och medlemsstaterna säkerställa samordningen mellan stödet från EFF och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), inrättad genom rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (9), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), sammanhållningsfonden (SF) och andra finansiella gemenskapsinstrument.

5.   De insatser som EFF finansierar får inte medföra ökad fiskeansträngning.

Artikel 7

Statligt stöd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel skall artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar till företag inom fiskerinäringen.

2.   Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte tillämpas på medlemsstaternas ekonomiska bidrag till insatser som medfinansieras av EFF och som ingår i ett operativt program.

3.   Nationella bestämmelser om offentlig finansiering som går utöver bestämmelserna i denna förordning när det gäller ekonomiska bidrag enligt punkt 2, skall ses som en helhet med avseende på punkt 1.

Artikel 8

Partnerskap

1.   EFF:s mål skall eftersträvas inom ramen för ett nära samarbete (nedan kallat ”partnerskap”) mellan kommissionen och medlemsstaten. Medlemsstaten skall inom ramen för gällande nationella regler och praxis anordna ett partnerskap med de myndigheter och organ som utses av medlemsstaten, till exempel

a)	behöriga regionala, lokala och andra offentliga myndigheter,

b)	arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer,

c)	andra relevanta organ.

2.   Medlemsstaten skall skapa förutsättningar för brett och effektivt deltagande av alla relevanta organ, enligt nationella regler och nationell praxis, med beaktande av behovet av att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och hållbar utveckling genom integrering av miljöskydd och miljöförbättring.

3.   Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med varje partnerkategoris institutionella, juridiska och finansiella befogenheter enligt punkt 1.

4.   Partnerskapet skall omfatta förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering av det operativa programmet. Medlemsstaterna skall se till att alla lämpliga partner deltar i de olika etapperna av programplaneringen inom den tidsfrist som fastställts för varje etapp.

5.   Varje medlemsstat skall anordna ett samråd om den nationella strategiska planen i enlighet med de villkor den bedömer lämpligast.

Artikel 9

Proportionalitet

1.   Medlemsstaten skall ansvara för genomförandet av ett operativt program. Ansvaret skall utövas på lämplig territoriell nivå enligt varje medlemsstats institutionella system och denna förordning.

2.   Kommissionens och medlemsstaternas resurser kan variera beroende på de totala offentliga utgifter som anslagits för ett operativt program. Variationerna skall i synnerhet gälla resurserna för utvärdering, kontroll och kommissionens deltagande i den övervakningskommitté som föreskrivs i artikel 63 och för årsrapporterna om genomförandet av operativa program.

Artikel 10

Gemensam förvaltning

1.   Kommissionen skall genomföra den del av gemenskapens budget som avsatts för EFF tillsammans med medlemsstaterna i enlighet med artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (10), med undantag av tekniskt stöd enligt artikel 46.1 i den här förordningen som skall förvaltas direkt av kommissionen.

Principen om sund ekonomisk förvaltning skall tillämpas i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

2.   Kommissionen skall utöva sina befogenheter för att genomföra Europeiska unionens allmänna budget på följande sätt:

a)	Kommissionen skall kontrollera att det i medlemsstaterna finns korrekt fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 70 och 73.

b)

Kommissionen skall avbryta betalningsfristen eller helt eller delvis tillfälligt dra in betalningar enligt artiklarna 88 och 89 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven och tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 98 och 99.

c)	Kommissionen skall kontrollera återbetalningen av förhandsfinansiering och automatiskt återta budgetmedel enligt artikel 81.2 och artiklarna 90–94.

3.   Bestämmelserna i del II avdelning II i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 skall tillämpas på stöd från EFF.

Artikel 11

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och integreringen av jämställdhetsperspektivet främjas i de olika stadierna av EFF:s genomförande, däribland utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.

Medlemsstaterna skall se till att främja insatser för att förbättra kvinnornas roll inom fiskerinäringen.

KAPITEL IV

Finansieringsram

Artikel 12

Medel och koncentration

1.   De medel som under perioden 2007–2013 finns tillgängliga för åtaganden från EFF skall uppgå till 3 849 miljoner EUR i 2004 års priser enligt den årliga fördelning som redovisas i bilaga I.

2.   Av de medel som avses i punkt 1 skall 0,8 procent avsättas för tekniskt stöd för kommissionen enligt artikel 46.1.

3.   Beloppen i punkt 1 skall indexregleras med 2 procent per år inför programplanering och senare budgetering i Europeiska unionens allmänna budget.

4.   Fördelningen av de budgetmedel som avses i punkt 1 och som inte anslås enligt punkt 2 skall ske på ett sådant sätt att det blir en betydande koncentration till regioner som omfattas av konvergensmålet.

Artikel 13

Maximala överföringar

1.   För att bidra till målen att på lämpligt sätt koncentrera sammanhållningsfinansieringen till de minst utvecklade områdena och medlemsstaterna och minska de skillnader i den genomsnittliga stödintensitet per capita som blir följden av att en övre gräns införs, skall den maximala nivån på överföringar från de fonder som avses i punkt 2 till varje enskild medlemsstat enligt denna förordning uppgå till följande:

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är under 40 % av genomsnittet för EU-25: 3,7893 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 40 % men under 50 % av genomsnittet för EU-25: 3,7135 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 50 % men under 55 % av genomsnittet för EU-25: 3,6188 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 55 % men under 60 % av genomsnittet för EU-25: 3,5240 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 60 % men under 65 % av genomsnittet för EU-25: 3,4293 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 65 % men under 70 % av genomsnittet för EU-25: 3,3346 % av deras BNP.

—	För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (PPS) 2001–2003 är minst 70 % men under 75 % av genomsnittet för EU-25: 3,2398 % av deras BNP.

—	Därefter minskas den maximala överföringsnivån med 0,09 procentenheter av BNP för varje ökning med 5 procentenheter av genomsnittlig BNI per capita (PPS) 2001–2003 jämfört med genomsnittet i EU-25.

2.   De tak som avses i punkt 1 inbegriper de totala årliga anslagen från EFF för någon medlemsstat enligt denna förordning och från ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden enligt förordning (EG) nr 1083/2006, inklusive bidrag från ERUF till finansieringen av den gränsöverskridande delen av Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och av instrumentet för föranslutningsstöd samt den del av EJFLU som härrör från utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

3.   Kommissionens beräkningar av BNP skall grunda sig på den statistik som offentliggjordes i april 2005. Enskilda nationella nivåer för BNP-tillväxt 2007–2013 skall tillämpas separat för varje medlemsstat enligt kommissionens prognoser i april 2005.

Artikel 14

Ekonomisk fördelning

Kommissionen skall göra en årlig vägledande fördelning mellan medlemsstaterna av de åtagandebemyndiganden som anslagits för programperioden 2007–2013, och särskilt redovisa den del som bidrar till konvergensmålet, med hjälp av de objektiva kriterierna

a)	fiskerinäringens storlek i medlemsstaten,

b)	i vilken omfattning fiskeansträngningen måste anpassas, och

c)	antalet sysselsatta inom fiskerinäringen,

med beaktande av särskilda förhållanden och behov samt tidigare åtagandebemyndiganden.

AVDELNING II

STRATEGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

KAPITEL I

Nationell strategisk plan

Artikel 15

Nationell strategisk plan

1.   Varje medlemsstat skall, efter lämpligt samråd med partnerna, anta en nationell strategisk plan som omfattar fiskerinäringen och lägga fram den för kommissionen senast när det operativa programmet läggs fram.

Medlemsstaten och kommissionen skall diskutera den nationella strategiska planen.

2.   Den nationella strategiska planen skall, om det är relevant för medlemsstaten, innehålla en sammanfattande beskrivning av alla aspekter av den gemensamma fiskeripolitiken och fastställa prioriteringarna, målen och de beräknade, offentliga finansiella resurser som krävs samt tidsfristerna för dess genomförande särskilt med avseende på strategin för

a)	förvaltningen och anpassningen av gemenskapens fiskeflotta och i synnerhet anpassningen av fiskeansträngningen och fiskekapaciteten med hänsyn till utvecklingen av fiskeresurserna, främjandet av miljövänliga fiskemetoder och en hållbar utveckling av fiskeverksamheten,

b)	den hållbara utvecklingen av vattenbruksnäringen,

c)	den hållbara utvecklingen av beredningen och saluföringen av fiskeri- och vattenbruksprodukter,

d)	den hållbara utvecklingen av inlandsfiske,

e)	den hållbara utvecklingen av fiskeområden, inklusive kriterierna för inriktning på de prioriterade områdena,

f)	fiskerinäringens konkurrenskraft, inklusive förbättringen av dess struktur, organisation och arbetsmiljö,

g)	bevarandet av mänskliga resurser i fiskerinäringen, i synnerhet genom förbättring av yrkeskunskaperna, säkerställande av hållbar sysselsättning och förbättring av kvinnors ställning och roll,

h)	skyddet och förbättringen av vattenmiljön med anknytning till fiskerinäringen.

3.   Den nationella strategiska planen skall dessutom, om det är relevant för medlemsstaten, innehålla lämplig kompletterande information om prioriteringarna, målen och de beräknade, offentliga finansiella resurser som krävs samt tidsfrister särskilt med avseende på strategin för

a)	uppfyllande av kraven på inspektion och kontroll av fiskeverksamhet och insamling av data och annan information om den gemensamma fiskeripolitiken,

b)	tillgång på fiskeriprodukter och utvecklingen av fiskeverksamheten utanför gemenskapens vatten.

KAPITEL II

Strategisk uppföljning

Artikel 16

Strategisk debatt

1.   Senast den 31 december 2011 skall kommissionen anordna en debatt med medlemsstaterna om innehållet i och läget när det gäller genomförandet av de nationella strategiska planerna på grundval av skriftlig information från medlemsstaterna i avsikt att stimulera utbyte av goda lösningar mellan medlemsstaterna.

2.   Kommissionen skall informera Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om resultatet av den debatt som avses i punkt 1.

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser för EFF

Artikel 17

Utarbetande och godkännande av det operativa programmet

1.   Varje medlemsstat skall utarbeta ett operativt program för att genomföra den politik och de prioriteringar som skall medfinansieras av EFF. Det operativa programmet skall vara förenligt med den nationella strategiska planen.

2.   EFF:s verksamhet skall omfatta ett enda operativt program per medlemsstat enligt dess nationella struktur.

3.   Medlemsstaten skall utarbeta sitt operativa program efter nära samråd med de regionala, lokala, ekonomiska och sociala partnerna i fiskerinäringen samt med alla andra lämpliga organ, i enlighet med dess nationella struktur och det partnerskap som föreskrivs i artikel 8.

4.   Medlemsstaten skall förelägga kommissionen ett förslag till operativt program med alla de delar som avses i artikel 20 vid lämplig tidpunkt så att det kan antas så snart som möjligt.

5.   Kommissionen skall bedöma det föreslagna operativa programmet för att fastställa om det bidrar till de mål som anges i artikel 4, de vägledande principer som fastställs i artikel 19 och den relevanta delen av den nationella strategiska planen, med beaktande av den förhandsbedömning som avses i artikel 48.

Om kommissionen, inom två månader efter mottagandet av det föreslagna operativa programmet, anser att programmet inte är förenligt med de mål som anges i artikel 4, de vägledande principer som fastställs i artikel 19 och den relevanta delen av den nationella strategiska planen, får den begära att medlemsstaten lägger fram all nödvändig kompletterande information och i förekommande fall på lämpligt sätt anpassar det föreslagna programmet.

6.   Medlemsstaten skall därefter lägga fram sitt operativa program för kommissionen, som snarast möjligt skall besluta om godkännande, dock senast fyra månader efter det att det har lagts fram.

Artikel 18

Varaktighet och översyn av det operativa programmet

1.   Det operativa programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

2.   Det operativa programmet får omprövas om det har uppstått större svårigheter vid genomförandet eller skett betydande strategiska förändringar eller av skäl som rör sund förvaltning och får vid behov revideras, på medlemsstatens eller kommissionens initiativ och med den berörda medlemsstatens samtycke, för återstoden av perioden efter godkännande av den övervakningskommitté som avses i artikel 63.

Vid en revidering skall särskild hänsyn tas till den utvärdering efter halva tiden, de årsrapporter om genomförandet och, de årliga granskningar som föreskrivs i artiklarna 49, 67 respektive 69 samt betydande ändringar av den gemensamma fiskeripolitiken.

3.   Kommissionen skall snarast möjligt fatta sitt beslut om begäran om revidering av det operativa programmet, dock senast två månader efter det att medlemsstaten lämnade sin begäran, under förutsättning att innehållet i det reviderade operativa programmet är förenligt med artikel 20. Närmare bestämmelser skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.3.

Artikel 19

Vägledande principer för det operativa programmet

Medlemsstaterna skall beakta följande vägledande principer när de förbereder och genomför det operativa program som avses i artikel 17:

a)	Överensstämmelse med principerna i den gemensamma fiskeripolitiken och med den nationella strategiska planen, för att uppnå särskilt en stabil och varaktig jämvikt mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter.

b)	Förstärkning av harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av ekonomisk verksamhet, arbetstillfällen och mänskliga resurser samt miljöskydd och miljöförbättring.

c)	Lämplig fördelning av tillgängliga ekonomiska resurser mellan de prioriterade områdena och särskilt, i förekommande fall, en lämplig finansieringsnivå för de insatser som omfattas av avdelning IV kapitel I (Prioriterat område 1: Åtgärder för anpassning av gemenskapens fiskeflotta).

d)	Främjande av insatser som bidrar till Lissabonstrategin. Insatser som syftar till att främja hållbar sysselsättningsnivå inom fiskerinäringen, särskilt genom att förbättra kvaliteten på arbeten, ge tillträde till yrket för ungdomar och stimulera innovation inom hela näringen, bör uppmuntras.

e)	Främjande av insatser som bidrar till Göteborgsstrategin, framför allt sådana som förbättrar miljödimensionen inom fiskerinäringen. Insatser som syftar till att minska den påverkan som verksamhet inom fiskerinäringen har på miljön och att främja miljövänliga produktionsmetoder skall uppmuntras.

f)	Förbättring av situationen för mänskliga resurser inom fiskerinäringen genom insatser som syftar till att utveckla och bredda yrkesskickligheten, utveckla livslångt lärande och förbättra arbetsvillkor och säkerhet.

g)

Uppmuntran till insatser med högt mervärde genom att utveckla en innovativ förmåga som ger höga kvalitetsnormer och tillgodoser konsumenternas behov av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Insatser som främjar öppenhet gentemot konsumenterna när det gäller miljövänliga produktionsmetoder skall uppmuntras.

h)	Bidrag till bättre försörjning och hållbar utveckling av gemenskapens marknad för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

i)	Under det operativa programmets olika genomförandestadier, främjande av jämnare könsfördelning inom fiskerinäringen genom insatser som särskilt syftar till att minska könsbaserad segregation på arbetsmarknaden.

j)	Främjande av integrerad hållbar utveckling av fiskeområdena genom att underbygga den inneboende potentialen och förbättra livskvaliteten.

k)	I förekommande fall förbättring av den institutionella och administrativa kapaciteten för att nå goda styrelseformer inom den gemensamma fiskeripolitiken och effektivt genomförande av det operativa programmet.

Artikel 20

Det operativa programmets innehåll

1.   Det operativa programmet skall innehålla följande:

a)	En sammanfattning av situationen med uppgift om starka och svaga sidor på de politikområden som berättigar till stöd.

b)	En beskrivning av och en motivering till valet av prioriterade områden med hänsyn till den relevanta delen av den nationella strategiska planen och de vägledande principer som fastställs i artikel 19, samt de förväntade effekterna av den förhandsbedömning som avses i artikel 48.

c)

Varje prioriterat område skall innehålla specifika mål. Målen skall kvantifieras, när detta är möjligt, med hjälp av ett begränsat antal indikatorer med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och hur effektivt de specifika målen för varje prioriterat område har uppfyllts.

d)	En sammanfattande beskrivning av de viktigaste åtgärder som planeras för att genomföra de prioriterade områdena.

e)	Uppgifter om hur programmet kompletterar åtgärder inom EJFLU, strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, om detta är relevant.

f)

En finansieringsplan med två tabeller som, när det är relevant, separat visar de anslag som öronmärkts för konvergensmålet och icke-konvergensmålet enligt följande: i) En tabell som visar den årliga fördelningen av det totala planerade anslagsbeloppet för bidraget från EFF. ii) En tabell som för hela programperioden och för varje prioriterat område specificerar det planerade anslagsbeloppet för gemenskapens bidrag och de nationella offentliga bidragen, storleken på bidraget från EFF till varje prioriterat område och det belopp som avsatts för tekniskt stöd.

g)

Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet, med i) uppgift om de organ som medlemsstaten utser enligt artikel 58, ii) en beskrivning av utvärderings- och kontrollsystem samt sammansättning av den övervakningskommitté som avses i artikel 63, iii) uppgifter om det organ som är behörigt att ta emot kommissionens utbetalningar och det eller de organ som ansvarar för utbetalningarna till stödmottagarna, iv) fastställande av förfarandena för mobiliseringen av kapital och de finansiella flödena i syfte att säkerställa öppenhet och insyn, v) åtgärder som syftar till att säkerställa information och offentlighet i fråga om det operativa programmet enligt artikel 51, vi) en beskrivning av de regler som har överenskommits mellan kommissionen och medlemsstaten för utbyte av datoriserade uppgifter för att kraven enligt denna förordning rörande betalning, övervakning och utvärdering skall uppfyllas.

h)	Uppgifter om tillämpningen av artikel 8.

2.   För vart och ett av de prioriterade områden som avses i avdelning IV skall medlemsstaten i sitt operativa program fastställa villkoren och reglerna för deras tillämpning. Programmet skall i synnerhet klart och tydligt ange syftet med varje planerat prioriterat område.

AVDELNING IV

PRIORITERADE OMRÅDEN

KAPITEL I

Prioriterat område 1: åtgärder för anpassning av gemenskapens fiskeflotta

Artikel 21

Tillämpningsområde

Stöd från EFF med inriktning på gemenskapens fiskeflotta skall avse följande:

a)

Offentligt stöd till de fiskefartygsägare och fiskare som berörs av planer för anpassning av fiskeansträngningen, om dessa planer ingår i i) återhämtningsplaner enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2371/2002, ii) nödåtgärder enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 2371/2002, iii) följderna av att ett fiskeavtal mellan gemenskapen och ett tredjeland inte har förnyats eller av att fiskemöjligheterna enligt ett internationellt avtal eller annan överenskommelse skurits ner kraftigt, iv) förvaltningsplaner enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2371/2002, v) de åtgärder som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 2371/2002, vi) nationella avvecklingssystem som en del av de åtaganden som fastställs i artiklarna 11–16 i förordning (EG) nr 2371/2002 när det gäller anpassning av gemenskapsfiskeflottans fiskekapacitet.

b)	Offentligt stöd till tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet enligt artikel 24.1 vii.

c)	Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet enligt artikel 25.

d)	Offentligt stöd till småskaligt kustfiske enligt artikel 26.

e)	Socioekonomisk kompensation för förvaltningen av gemenskapens fiskeflotta enligt artikel 27.

f)	Offentligt stöd i samband med undsättnings- och omstruktureringsplaner i enlighet med gemenskapens riktlinjer om statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (11).

Artikel 22

Innehåll i planer för anpassning av fiskeansträngningen

1.   Varje medlemsstat skall i sin nationella strategiska plan lägga fram sin strategi för anpassning av fiskeansträngningen i syfte att fullgöra de skyldigheter som föreskrivs i artikel 11.1 i förordning (EG) nr 2371/2002. Medlemsstaten skall prioritera finansiering av de insatser som avses i artikel 21 a i.

2.   Planer för anpassning av fiskeansträngningen får omfatta alla relevanta åtgärder i detta kapitel.

3.   I de fall som avses i artikel 21 a i, ii och iv skall planerna för anpassning av fiskeansträngningen antas av medlemsstaten senast sex månader efter den dag då rådet eller kommissionen fattade sitt beslut.

I de fall som avses i artikel 21 a iii skall medlemsstaterna anta planerna för anpassning av fiskeansträngningen för berörda fiskefartyg och fiskare senast sex månader efter underrättelse från kommissionen.

4.   Varje år skall medlemsstaterna i de årsrapporter och slutrapporter om genomförandet som avses i artikel 67 meddela vilka resultat som uppnåtts i genomförandet av deras planer för anpassning av fiskeansträngningen. Resultaten skall mätas med hjälp av de relevanta indikatorer som fastställs i de operativa programmen.

Artikel 23

Offentligt stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet

1.   EFF skall bidra till finansiering av definitivt upphörande av fiskefartygs fiskeverksamhet, förutsatt att ett sådant upphörande ingår i en plan för anpassning av fiskeansträngningen enligt artikel 21 a. Definitivt upphörande av ett fiskefartygs fiskeverksamhet kan uppnås endast genom

a)	skrotning av fiskefartyget,

b)	dess omställning, under en medlemsstats flagg med registrering i gemenskapen, till annan verksamhet än fiske,

c)	dess omställning i syfte att tillskapa konstgjorda rev. Medlemsstaterna skall se till att sådana insatser föregås av en miljökonsekvensbedömning och bidrar till de mål som avses i artikel 38.2 a.

Offentligt stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet som betalas till fiskefartygens ägare skall avse fartygets fiskekapacitet och i förekommande fall den fiskelicens som hör till det.

2.   Fiskefartygs definitiva upphörande med fiskeverksamhet skall programplaneras i form av nationella avvecklingssystem som inte får överstiga två år från och med den tidpunkt då de träder i kraft.

3.   För att underlätta genomförandet av planer för anpassning av fiskeansträngningen får medlemsstaterna göra offentliga förslags- eller anbudsinfordringar.

Medlemsstaterna får också fastställa nivån på det offentliga stödet med hänsyn till den bästa kostnadseffektiviteten utifrån objektiva kriterier, till exempel

a)	fiskefartygets pris på den nationella marknaden eller fartygets försäkringsvärde,

b)	fiskefartygets omsättning,

c)	fiskefartygets ålder och dräktighet uttryckt i GT eller maskinstyrka uttryckt i kW.

Artikel 24

Offentligt stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

1.   EFF får bidra till finansiering av stödåtgärder för tillfälligt upphörande av fiskares och fiskefartygsägares fiskeverksamhet under hela perioden 2007–2013, under högst

i)	tolv månader som får förlängas med högst tolv månader i samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 21 a i,

ii)	tre månader vid de nödåtgärder från medlemsstatens sida som avses i artikel 8 i förordning (EG) nr 2371/2002 i samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 21 a ii,

iii)	sex månader vid de nödåtgärder från kommissionens sida som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 2371/2002, i samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 21 a ii,

iv)	sex månader som kan förlängas med högst sex månader i samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 21 a iii,

v)	i åtta månader i samband med de planer för anpassning av fiskeansträngningen som avses i artikel 21 a iv och de förvaltningsplaner som antas nationellt inom ramen för gemenskapens bevarandeåtgärder, och när det i sådana planer föreskrivs att fiskeansträngningen skall minska gradvis,

vi)	tre månader i samband med sådana undsättnings- och omstruktureringsplaner som avses i artikel 21 f under motorbyte,

vii)	sex månader vid en naturkatastrof, avstängningar av fiske som beslutas av medlemsstaterna av folkhälsoskäl eller någon annan exceptionell händelse som inte beror på resursbevarande åtgärder.

2.   EFF:s finansiella bidrag till de åtgärder som avses i punkt 1 i–vi i för varje medlemsstat under hela perioden 2007–2013 får inte överstiga den högsta av följande två trösklar: 1 miljon EUR eller 6 % av det finansiella gemenskapsstöd som beviljas sektorn i den berörda medlemsstaten.

Dessa trösklar får dock överskridas i enlighet med förfarandet i artikel 101.3.

3.   Hänsyn skall inte tas till återkommande säsongsanknutet upphörande av fiskeverksamheten vid beviljandet av ersättningar eller betalningar enligt denna förordning.

Artikel 25

Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet

1.   EFF får bidra till finansieringen av utrustning och modernisering av fiskefartyg med en ålder av fem år eller mer, under förutsättning att villkoren i denna artikel är uppfyllda och i enlighet med bestämmelserna i kapitel III i förordning (EG) nr 2371/2002.

2.   Sådana investeringar får avse förbättringar av säkerheten ombord, arbetsvillkoren, hygienen, produktkvaliteten, energieffektiviteten och selektiviteten, förutsatt att de inte ökar fartygens förmåga att fånga fisk.

Stöd får inte beviljas för byggande av fiskefartyg eller ökning av lastrummet.

3.   EFF får bidra till ett motorbyte per fartyg på följande villkor:

a)	När det gäller fartyg enligt definitionen i artikel 26.1, skall den nya motorn ha samma effekt som den gamla motorn eller lägre.

b)	När det gäller andra fartyg med totalt högst 24 meters längd än de som avses i led a, skall den nya motorn ha minst 20 % lägre effekt än den gamla motorn.

c)	När det gäller trålare med totalt över 24 meters längd, skall den nya motorn ha minst 20 % lägre effekt än den gamla motorn och fartyget skall omfattas av en undsättnings- och omstruktureringsplan enligt artikel 21 f och gå över till en mindre bränsleintensiv fiskemetod.

4.   Den minskning av motoreffekten som avses i punkt 3 b och 3 c får uppnås av en grupp av fartyg för var och en av de fartygskategorier som avses i leden b och c i den punkten.

5.   Villkoren för genomförande av de åtgärder som anges i punkt 4 får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.3.

6.   EFF får bidra till finansiering av utrustning och moderniseringsarbete som

a)	gör det möjligt att ombord bevara fångster av sådana arter som inte längre får kastas överbord,

b)	ingår i projekt som omfattar förberedelse eller prövning av nya tekniska åtgärder under en begränsad period som skall fastställas av rådet eller kommissionen,

c)	minskar fiskets inverkan på icke kommersiella arter,

d)	minskar fiskets inverkan på ekosystem och på havsbotten,

e)

skyddar fångst och redskap mot vilda predatorer, inklusive genom ändringar av materialet i delar av fiskeredskapen, under förutsättning att det inte ökar fiskeansträngningen eller äventyrar fiskeredskapens selektivitet och att alla sådana bestämmelser införs som är lämpliga för att förhindra att predatorerna skadas fysiskt.

7.   EFF får bidra till finansiering av investeringar för att uppnå selektivitet hos fiskeredskapen, inklusive högst två ersättningar av fiskeredskap under hela perioden 2007–2013, förutsatt att

a)	det berörda fiskefartyget omfattas av en plan för anpassning av fiskeansträngningen enligt artikel 21 a i, ändrar sin fiskemetod och lämnar det berörda fisket för att övergå till ett annat fiske, där resurserna är sådana att fiske är möjligt, eller

b)	det nya redskapet är mer selektivt och uppfyller vedertagna kriterier och vedertagen praxis på miljöområdet utöver gällande lagstadgade krav enligt gemenskapsrätten.

8.   EFF får bidra till finansieringen av den första ersättningen av fiskeredskap

a)	i syfte att garantera iakttagande av nya tekniska selektivitetskrav enligt gemenskapsrätten; stöd får beviljas fram till den dag då sådana krav blir obligatoriska eller undantagsvis för en kortare period efter den dagen, vilket får fastställas i den berörda gemenskapslagstiftningen,

b)	för att minska fiskets inverkan på icke kommersiella arter.

Artikel 26

Småskaligt kustfiske

1.   I denna artikel skall med ”småskaligt kustfiske” avses fiske som bedrivs av fiskefartyg med en total längd på under tolv meter och som inte använder släpredskap enligt förteckningen i tabell 3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta (12).

2.   Om EFF finansierar åtgärder enligt artikel 25 för småskaligt kustfiske får den privata medfinansieringsnivå som anges för grupp 2 i tabellen i bilaga II minskas med 20 procentenheter.

3.   EFF får bidra till finansiering av sådana socioekonomiska åtgärder som anges i artikel 27 till förmån för småskaligt kustfiske.

4.   EFF får bidra till betalningen av bidrag till fiskare och fiskefartygsägare som bedriver småskaligt kustfiske för att

a)	förbättra förvaltningen och kontrollen av villkoren för tillträde till vissa fiskeområden,

b)	främja strukturerna för produktions-, berednings- och saluföringskedjan för fiskeriprodukter,

c)	uppmuntra frivilliga initiativ till att minska fiskeansträngningen för att bevara resurser,

d)	uppmuntra användning av tekniska innovationer (teknik för mer selektivt fiske som går utöver gällande lagstadgade skyldigheter i gemenskapslagsrätten eller innovationer för att skydda redskap och fångster mot predatorer) som inte ökar fiskeansträngningen,

e)	förbättra yrkeskunskaperna och säkerhetsutbildningen.

Artikel 27

Socioekonomisk kompensation för förvaltningen av gemenskapens fiskeflotta

1.   EFF får bidra till finansiering av sådana socioekonomiska åtgärder som medlemsstaterna föreslår för fiskare som berörs av utvecklingen inom fisket vilka omfattar

a)	diversifiering av verksamheten i syfte att främja olika slags arbetsmöjligheter för fiskare,

b)	förbättring av yrkeskunskaper, särskilt för unga fiskare,

c)	projekt för omskolning till annan sysselsättning än havsfiske,

d)	tidigt utträde ur fiskerinäringen, inbegripet förtidspensionering,

e)

engångskompensation till fiskare som har arbetat ombord på ett fartyg minst tolv månader som fiskare, förutsatt att det fiskefartyg som stödmottagarna har arbetat på har varit föremål för definitivt upphörande av fiskeverksamhet enligt artikel 23. Denna ersättning skall återbetalas tidsproportionellt, om stödmottagarna återgår till sitt arbete som fiskare inom mindre än ett år efter det att de erhållit stödet.

2.   De fiskare som är yngre än 40 år och kan styrka att de har arbetat minst fem år som fiskare eller har likvärdig yrkesutbildning och som för första gången förvärvar del eller ensamägarskap i ett fiskefartyg med mindre än 24 meter i total längd som är utrustat för fiske till sjöss och är mellan 5 och 30 år gammalt får beviljas individuella bidrag ur EFF.

3.   Bidraget får inte överstiga 15 % av kostnaden för förvärv av ägarskap och inte heller överstiga 50 000 EUR.

4.   Villkoren i punkt 1 e och punkt 2 får ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.3.

KAPITEL II

Prioriterat område 2: vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter

Artikel 28

Omfattning av interventionen i vattenbruksproduktionen

1.   Stöd till vattenbruksproduktion får beviljas för

a)	åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk,

b)	miljövårdande åtgärder inom vattenbruket,

c)	folkhälsoåtgärder,

d)	djurhälsoåtgärder.

2.   Överföring av äganderätten till ett företag skall inte berättiga till gemenskapsstöd.

3.   Stöd enligt punkt 1 får vara bidrag till livslångt lärande.

4.   När insatser som avses i artiklarna 29, 31 och 32 görs i syfte att garantera överensstämmelse med gemenskapsrättsliga normer om miljö, folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd, får stöd beviljas fram till den tidpunkt då normerna blir obligatoriska för företagen.

5.   Medlemsstaterna skall se till att det finns lämpliga mekanismer för att undvika kontraproduktiva effekter, i synnerhet risken för kapacitetsökning som leder till överskottsproduktion eller som motverkar politiken för bevarande av fiskeresurserna.

6.   För insatser som avses i bilaga II till rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (13) skall stöd beviljas endast om de uppgifter som anges i bilaga IV till det direktivet har lämnats in.

Artikel 29

Åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk

1.   EFF får stödja investeringar i uppbyggnad, utvidgning, utrustning och modernisering av produktionsanläggningar, i synnerhet i syfte att förbättra arbetsförhållanden, hygien, folk- eller djurhälsa och produktkvalitet samt minska negativa eller öka positiva miljöeffekter. Investeringarna skall bidra till ett eller flera av följande mål:

a)	Diversifiering som omfattar nya arter och produktion av arter med goda marknadsutsikter.

b)	Införande av vattenbruksmetoder som kraftigt minskar de negativa eller förbättrar de positiva miljöeffekterna jämfört med normala metoder inom vattenbruksnäringen.

c)	Stöd åt traditionellt vattenbruk som är viktigt för att bevara och utveckla både den ekonomiska och den sociala strukturen samt miljön.

d)	Stöd åt inköp av utrustning vars syfte är att skydda fiskodlingarna mot vilda predatorer.

e)	Förbättrade arbetsvillkor och säkerhetsförhållanden för dem som arbetar inom vattenbruket.

2.   Investeringsstöd skall begränsas till

a)	mikroföretag samt små och medelstora företag, och

b)	företag som inte omfattas av definitionen i artikel 3 f med färre än 750 anställda eller med en omsättning som är lägre än 200 miljoner EUR.

3.   Med avvikelse från vad som sägs i punkt 2 får stöd beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de längst bort belägna grekiska öarna.

4.   Medlemsstaterna skall säkerställa att mikroföretag och små företag prioriteras.

Artikel 30

Miljövårdande åtgärder inom vattenbruket

1.   EFF får bidra till finansiering av kompensation för användning av vattenbruksmetoder som hjälper till att skydda och förbättra miljön och bevara naturen.

2.   Syftet med stödet är att främja

a)	vattenbruksformer som omfattar skydd och förbättring av miljön, naturresurserna, den genetiska mångfalden och förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden,

b)	deltagande i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) (14),

c)	ekologiskt vattenbruk i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (15),

d)	hållbart vattenbruk som överensstämmer med särskilda miljörestriktioner till följd av att Natura 2000-områden har utsetts i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (16).

3.   För att få kompensation enligt denna artikel måste mottagarna åta sig att i minst fem år följa miljökrav inom vattenbruket som går utöver ren tillämpning av normal god praxis inom vattenbruket. När det gäller det stöd enligt punkt 2 a skall miljöfördelarna med sådana åtaganden i förväg visas i en föregående bedömning som skall göras av behöriga organ som medlemsstaten utser.

4.   Medlemsstaterna skall beräkna kompensationen på grundval av ett eller flera av följande kriterier:

a)	Förlorade intäkter.

b)	Extra kostnader som eventuellt uppstår vid tillämpningen av miljövänliga vattenbruksmetoder.

c)	Behovet av att ge ekonomiskt stöd för att genomföra projektet.

d)	De särskilda nackdelarna med eller investeringskostnaderna för enheter inom eller nära Natura 2000-områden.

5.   Engångskompensation skall ges

a)	enligt punkt 2 a på grundval av ett högsta belopp per hektar av den del av företagets areal för vilken miljöåtaganden inom vattenbruket är tillämpliga,

b)	enligt punkt 2 c under högst två år under den period som företagets omställning till ekologisk produktion pågår,

c)	enligt punkt 2 d under högst två år som följer efter tidpunkten för beslutet att inrätta Natura 2000-området och enbart för vattenbruksenheter som fanns före beslutet.

Artikel 31

Åtgärder för folkhälsa

EFF får bidra till att kompensera blötdjursodlare för tillfälligt upphörande med att skörda odlade blötdjur. Kompensation får ges om blötdjuren förorenats genom spridning av toxinbildande plankton eller om det förekommer plankton som innehåller biotoxiner och skörden därför tillfälligt måste upphöra för att skydda människors hälsa

—	i mer än fyra månader i följd, eller

—	om förlusten till följd av att skörden tillfälligt upphört uppgår till mer än 35 procent av det berörda företagets årsomsättning, beräknad utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren.

Kompensationen får betalas ut i högst tolv månader under hela programplaneringsperioden.

Artikel 32

Åtgärder för djurhälsa

EFF får bidra till finansiering av kontroll och bekämpning av sjukdomar inom vattenbruket enligt villkoren i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (17).

Artikel 33

Inlandsfiske

1.   I denna artikel skall med ”inlandsfiske” avses fiske som utförs i kommersiellt syfte av fartyg som uteslutande opererar i inlandsvatten eller med hjälp av andra anordningar som används vid isfiske.

2.   Stöd till inlandsfiske får omfatta investeringar i uppbyggnad, utvidgning, utrustning och modernisering av anordningar för inlandsfiske i syfte att förbättra säkerheten, arbetsförhållanden, hygien och produktkvalitet, folk- eller djurhälsa eller minska negativa eller öka positiva miljöeffekter.

Investeringar ombord på fartyg får stödjas i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i artikel 25.

3.   EFF får stödja omställning av fartyg som opererar inom inlandsfiske till annan verksamhet än fiske. Nationella myndigheter skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att fartyg som får stöd från EFF i enlighet med denna punkt inte återgår till fiskeverksamhet.

4.   För återhämtningsåtgärder för arter i inlandsvatten som fastställs i en gemenskapsrättsakt får EFF bevilja stöd för åtgärder för ett temporärt upphörande av inlandsfiske för fiskare och fiskefartygsägare som endast bedriver inlandsfiske. Stödet skall begränsas till en maximal total varaktighet på tolv månader under hela programperioden för de berörda fartygen.

5.   Överföring av äganderätten till ett företag skall inte berättiga till gemenskapsstöd.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall definitivt eller tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet och byggande av fartyg som opererar i inlandsvatten inte berättiga till stöd.

7.   Investeringar skall inte berättiga till stöd om de sannolikt kommer att äventyra jämvikten mellan flottstorlek och motsvarande tillgängliga fiskeresurser.

8.   Förvaltningsmyndigheten skall vidta alla åtgärder som krävs för att se till att fartyg som erhåller finansiellt stöd från EFF enligt denna artikel skall fortsätta att operera uteslutande i inlandsvatten.

Artikel 34

Investeringar i beredning och saluföring

1.   EFF får stödja investeringar i beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2.   Överföring av äganderätten till ett företag skall inte berättiga till gemenskapsstöd.

3.   EFF får även stödja livslångt lärande.

4.   Investeringar skall inte berättiga till stöd om de rör fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas och beredas för annan användning än som livsmedel, utom om det rör sig om investeringar som uteslutande avser behandling, beredning och saluföring av avfall från fiskeri och vattenbruksprodukter.

5.   Om insatser görs i syfte att garantera överensstämmelse med gemenskapsrättsliga normer om miljö, folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd får stöd beviljas fram till den tidpunkt då normerna blir obligatoriska för företagen.

Artikel 35

Stödberättigande åtgärder inom beredning och saluföring

1.   EFF får stödja nybyggnad, utbyggnad, utrustning och modernisering av företag för att i synnerhet uppnå ett eller flera av följande mål:

a)	Förbättra arbetsförhållandena.

b)	Förbättra och övervaka folkhälsan och hygienkraven eller produktkvaliteten.

c)	Producera högkvalitativa varor för nischmarknader.

d)	Minska de negativa miljöeffekterna.

e)	Förbättra användningen av sällan använda arter, biprodukter och avfall.

f)	Producera och saluföra nya produkter, använda ny teknik eller utveckla innovativa produktionsmetoder.

g)	Saluföra produkter som huvudsakligen kommer från lokala landningar och lokalt vattenbruk.

2.   Investeringarna skall allmänt främja hållbar sysselsättning inom fiskerinäringen.

3.   Investeringsstöd skall begränsas till

a)	mikroföretag samt små och medelstora företag, samt

b)	företag som inte omfattas av definitionen i artikel 3 f med färre än 750 anställda eller med en omsättning som är lägre än 200 miljoner EUR.

4.   Med avvikelse från vad som sägs i punkt 3 får stöd beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de längst bort belägna grekiska öarna.

5.   Medlemsstaterna skall säkerställa att mikroföretag och små företag prioriteras.

6.   Gemenskapsstöd får inte beviljas för investeringar i detaljhandeln.

KAPITEL III

Prioriterat område 3: åtgärder av gemensamt intresse

Artikel 36

Omfattning av interventionen

1.   EFF får stödja åtgärder av gemensamt intresse med ett mer omfattande tillämpningsområde än åtgärder som normalt vidtas av privata företag och som bidrar till att förverkliga målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

2.   Dessa åtgärder kan röra följande:

a)	Gemensamma insatser.

b)	Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran.

c)	Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar.

d)	Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer.

e)	Pilotprojekt.

f)	Ändring för omställning av fiskefartyg.

Artikel 37

Gemensamma insatser

EFF får stödja åtgärder av gemensamt intresse som genomförs med aktivt deltagande av branschfolk eller av organisationer som representerar producenter eller andra organisationer som har erkänts av medlemsstaten och som särskilt avser

a)	att i väsentlig grad bidra till bättre förvaltning eller bevarande av resurser,

b)	att främja selektiva fiskemetoder eller fiskeredskap och minskning av bifångster,

c)	att hämta upp förlorade fiskeredskap från havsbotten för att bekämpa spökfiske,

d)	att förbättra arbetsförhållanden och säkerhet,

e)	att bidra till öppenhet inom marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter, inbegripet spårbarhet,

f)	att förbättra kvalitet och livsmedelssäkerhet,

g)	att utveckla, omstrukturera eller förbättra anläggningar för vattenbruk,

h)	att investera i utrustning som rör produktion, bearbetning eller saluföring och infrastruktur, även för avfallshantering,

i)	att förbättra yrkeskunskaper eller utveckla nya utbildningsmetoder och utbildningsverktyg,

j)	att främja partnerskap mellan forskare och branschfolk inom fiskerinäringen,

k)	att arbeta i nätverk och utbyta erfarenheter och goda rutiner mellan organisationer som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män och andra aktörer,

l)	att bidra till de mål som fastställs för småskaligt kustfiske i artikel 26.4,

m)	att förbättra förvaltningen och kontrollen av villkoren för tillträde till fiskeområden, särskilt genom att upprätta lokala förvaltningsplaner som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna,

n)	att inrätta producentorganisationer som erkänts enligt rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (18) och att omstrukturera dessa och genomföra deras handlingsplaner för kvalitetsförbättring,

o)	att utföra genomförbarhetsstudier som avser främjande av partnerskap med tredjeländer inom fiskerinäringen.

Stöd enligt led n skall beviljas under högst tre år efter dagen för erkännandet eller efter dagen för beslutet att omstrukturera producentorganisationen och skall successivt minska under dessa tre år.

Artikel 38

Åtgärder avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran

1.   EFF får stödja åtgärder av gemensamt intresse avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran, och samtidigt förbättra den akvatiska miljön.

2.   Åtgärderna skall avse

a)	nybyggnad eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran, eller

b)	restaurering av inre vattenvägar, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter, eller

c)	skydd och förbättring av miljön inom ramen för Natura 2000, om dess områden direkt rör fiskeverksamhet, med undantag för driftskostnader.

Direkt utsättning skall inte berättiga till stöd, såvida inte detta är uttryckligen avsett som en bevarandeåtgärd i en gemenskapsrättsakt.

3.   Åtgärderna skall genomföras av offentliga eller halvoffentliga organ, erkända branschorganisationer eller andra organ som medlemsstaten har utsett för detta ändamål.

Artikel 39

Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar

1.   EFF får stödja investeringar i befintliga offentliga eller privata fiskehamnar av intresse för fiskare och vattenbrukare som använder dem, i syfte att förbättra de tjänster som erbjuds.

EFF får också stödja investeringar för att omstrukturera landningsplatser och förbättra villkoren för fisk som landas av kustfiskare på befintliga fisklandningsplatser som utses av de behöriga nationella myndigheterna.

2.   Investeringarna skall i synnerhet avse

a)	förbättring av villkoren för landning, beredning, lagring i hamnarna och auktionering av fiskeri- och vattenbruksprodukter,

b)	försörjning med bränsle, is, vatten och elektricitet,

c)	utrustning för reparation samt underhåll av fiskefartyg,

d)	nybyggnad, modernisering och utbyggnad av kajer för att öka säkerheten vid lastning eller landning,

e)	datoriserad förvaltning av fiskeverksamheten,

f)	förbättrade säkerhets- och arbetsförhållanden,

g)	lagring och behandling av avfall,

h)	åtgärder för att minska mängden fisk som kastas överbord.

3.   För att förbättra säkerheten för fiskare får EFF även stödja säkerhetsrelaterade investeringar för nybyggnad eller modernisering av små fiskeskyddshamnar.

Artikel 40

Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer

1.   EFF får stödja åtgärder av gemensamt intresse avsedda att genomföra en kvalitets- och mervärdespolitik, utveckling av nya avsättningsmöjligheter eller reklamkampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2.   Insatserna får inte vara inriktade på varumärken eller hänvisa till särskilda länder eller geografiska områden, utom i fråga om produkter som erkänts enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter av livsmedel (19).

3.   Insatserna skall i synnerhet avse

a)	genomförande av regionala, nationella eller transnationella säljkampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter,

b)	saluföring av överskottsarter eller underutnyttjade arter som normalt kastas över bord eller som inte har något kommersiellt värde,

c)	genomförande av en kvalitetspolitik för fiskeri- och vattenbruksprodukter,

d)	främjande av produkter som framställts på ett miljövänligt sätt,

e)	främjande av produkter som erkänts enligt förordning (EG) nr 510/2006,

f)	kvalitetscertifiering, inbegripet märkning och certifiering av produkter som fångats eller fötts upp med hjälp av miljövänliga produktionsmetoder,

g)	kampanjer för att förbättra bilden av fiskeri- och vattenbruksprodukter och av fiskerinäringen,

h)	genomförande av marknadsundersökningar.

Artikel 41

Pilotprojekt

1.   EFF får stödja pilotprojekt, inbegripet experimentell användning av mer selektiv fisketeknik för att skaffa fram och sprida ny teknisk kunskap som genomförs av en ekonomisk aktör, en erkänd branschorganisation eller ett annat behörigt organ som medlemsstaten utsett för det ändamålet i partnerskap med ett vetenskapligt eller tekniskt organ.

2.   De pilotprojekt som avses i punkt 1 får

a)	under förhållanden som ligger nära de verkliga förhållandena inom produktionssektorn, testa den tekniska tillförlitligheten eller den ekonomiska bärkraften i en innovativ teknik, i syfte att inhämta och sedan sprida tekniska eller ekonomiska kunskaper om den testade tekniken,

b)	göra det möjligt att utföra tester på förvaltningsplaner och planer för fördelning av fiskeansträngningen som vid behov även omfattar inrättande av fredade zoner för att utvärdera de biologiska och ekonomiska konsekvenserna samt försöksutsättning,

c)	utveckla och testa metoder för att förbättra redskapsselektivitet samt minska bifångster, mängden fisk som kastas över bord eller miljöeffekterna, i synnerhet på havsbotten,

d)	testa alternativa typer av fiskeriförvaltningsmetoder.

Ett pilotprojekt skall alltid omfatta tillräcklig vetenskaplig uppföljning för att ge signifikanta resultat.

3.   Resultaten av pilotprojekt som finansieras enligt punkt 1 skall redovisas i tekniska rapporter som skall göras tillgängliga för allmänheten.

Artikel 42

Ändring för omställning av fiskefartyg

EFF får stödja ändringar av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerade i gemenskapen för omställning, för att bedriva utbildning eller forskning inom fiskerinäringen eller för annan verksamhet än fiske. Dessa insatser skall begränsas till offentliga eller halvoffentliga organ.

KAPITEL IV

Prioriterat område 4: hållbar utveckling i fiskeområden

Artikel 43

Tillämpningsområde

1.   EFF får som ett komplement till övriga gemenskapsinstrument stödja hållbar utveckling och förbättring av livskvaliteten i stödberättigande fiskeområden, som ett led i en övergripande strategi för att stödja genomförandet av målen i den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt med beaktande av de socioekonomiska följderna.

2.   Syftet med åtgärderna för hållbar utveckling av fiskeområdena skall vara

a)	att bevara det ekonomiska och sociala välståndet i dessa områden samt öka värdet på fiskeri- och vattenbruksprodukterna,

b)	att bevara och skapa nya arbetstillfällen i fiskeområdena genom att främja diversifiering eller ekonomisk och social omstrukturering av områden som står inför socioekonomiska svårigheter till följd av förändringar inom fiskerinäringen,

c)	att främja kustmiljöns kvalitet,

d)	att främja nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden.

3.   Ett fiskeområde som har valts ut för stöd skall vara av begränsad storlek, i allmänhet mindre än NUTS 3-nivån i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (20). Området skall vara tillräckligt enhetligt i geografiskt, ekonomiskt och socialt avseende.

4.   Stödet bör företrädesvis inriktas på områden med

a)	låg folktäthet, eller

b)	fiske på tillbakagång, eller

c)	små fiskesamhällen.

5.   Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om de områden som har valts ut för stöd inom detta prioriterade område och ta med denna information i den kommande årsrapport om genomförandet som avses i artikel 67.

Artikel 44

Stödberättigande åtgärder

1.   Stöd för hållbar utveckling av fiskeområden får beviljas för följande:

a)	Stärkande av fiskeområdenas konkurrenskraft.

b)	Omstrukturering och omställning av ekonomisk verksamhet, särskilt genom att främja ekoturism, under förutsättning att denna verksamhet inte ökar fiskeansträngningen.

c)	Diversifiering av verksamheten genom att främja olika typer av sysselsättning för fiskare genom att skapa ytterligare arbetstillfällen utanför fiskerinäringen.

d)	Ökat värde på fiskeriprodukter.

e)	Stöd till infrastruktur avsedd för småskaligt fiske och turism och tjänster som gagnar små fiskesamhällen.

f)	Skydd av miljön i fiskeområden så att den förblir attraktiv, återskapande och utveckling av byar och småstäder utmed kusten med fiskeriverksamhet samt skydd och förbättring av naturarvet och det arkitektoniska kulturarvet.

g)	Återskapande av produktionspotentialen inom fiskerinäringen när den skadats av natur- eller industrikatastrofer.

h)	Främjande av interregionalt och transnationellt samarbete mellan grupper i fiskeområden, i synnerhet genom nätverk och spridning av bästa metoder.

i)	Förvärv av kunskaper och underlättande av förberedelse och genomförande av den lokala utvecklingsstrategin.

j)	Bidrag till gruppernas löpande kostnader.

2.   EFF får även upp till 15 procent av det berörda prioriterade området finansiera åtgärder för att till exempel främja och förbättra yrkeskunskaper, omskolning och arbetsmarknadstillträde, särskilt till förmån för kvinnor, under förutsättning att dessa åtgärder ingår som ett led i en strategi för hållbar utveckling och att de har direkt anknytning till de åtgärder som beskrivs i punkt 1.

3.   Stöd som ges enligt punkt 1 får omfatta åtgärder som avses enligt kapitlen I, II och III, med undantag av åtgärder som avses enligt artiklarna 23 och 24. När stöd ges till insatser som svarar mot dessa åtgärder skall de aktuella villkor och de bidragsskalor per insats som föreskrivs i kapitlen I, II och III respektive bilaga II gälla.

4.   Mottagarna av det stöd som avses i punkt 1 b och 1 c och i punkt 2 i denna artikel skall vara antingen arbetstagare inom fiskerinäringen eller personer som har arbeten med koppling till fiskerinäringen.

5.   Löpande kostnader för grupper får i allmänhet inte överstiga 10 procent av den totala budget som anslås till fiskeområdet. Undantagsvis får medlemsstaterna besluta att från fall till fall överstiga denna tröskel, särskilt om grupper inte kan inrättas på grundval av befintliga, erfarna organisationer.

6.   Om en åtgärd enligt denna artikel även berättigar till annat gemenskapsstöd skall medlemsstaten vid utarbetandet av sitt operativa program klart ange om åtgärden stöds av EFF eller av ett annat gemenskapsstöd.

Artikel 45

Deltagande i åtgärder för hållbar utveckling i fiskeområden

1.   Åtgärder till stöd för hållbar utveckling i fiskeområden skall genomföras inom ett visst territorium av lokala enheter eller grupper (”gruppen”) som företräder offentliga och privata partner från de olika lokala aktuella socioekonomiska sektorerna och, i enlighet med proportionalitetsprincipen, med lämplig administrativ och ekonomisk kapacitet för att förvalta stödet och se till att insatserna fullföljs med framgång. Gruppen bör när så är möjligt grundas på befintliga, erfarna organisationer.

2.   Gruppen skall föreslå och genomföra en lokal utvecklingsstrategi baserad på en decentraliserad metod i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

3.   Det område som en grupp ansvarar för bör vara sammanhängande och ha en kritisk massa mätt i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser som är tillräcklig för en genomförbar lokal utvecklingsstrategi.

4.   Insatserna enligt den lokala utvecklingsstrategin skall väljas av gruppen och skall överensstämma med de åtgärder som avses enligt artikel 44. De flesta insatserna skall ledas av den privata sektorn.

5.   Medlemsstaterna eller regionerna får, beroende på hur deras institutionella strukturer är uppbyggda, uppmana till nätverk för informationsspridning och i synnerhet för utbyte av bästa metoder.

KAPITEL V

Prioriterat område 5: tekniskt stöd

Artikel 46

Tekniskt stöd

1.   EFF får på kommissionens initiativ eller för dess räkning upp till ett tak på 0,8 procent av dess årliga anslag finansiera de åtgärder för förberedelse, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering och revision som är nödvändiga för att genomföra denna förordning.

Åtgärderna skall genomföras i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och övriga tillämpliga bestämmelser i den förordningen och i dess tillämpningsföreskrifter som gäller för denna typ av genomförande av Europeiska unionens allmänna budget.

Åtgärderna skall omfatta följande:

a)	Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art som hänför sig till EFF:s verksamhet.

b)	Åtgärder som riktar sig till partnerna, EFF:s stödmottagare och allmänheten, även informationsåtgärder.

c)	Åtgärder för informationsspridning, nätverk, ökad medvetenhet, främjande av samarbete och erfarenhetsutbyte i hela gemenskapen.

d)	Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.

e)	Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.

f)	Inrättande av nätverk av aktörer inom gemenskapen och mellan olika länder när det gäller hållbar utveckling av fiskeområden i syfte att uppmuntra utbyte av erfarenheter och bästa metoder, stimulera och genomföra transregionalt och transnationellt samarbete samt spridning av information.

2.   EFF får på medlemsstatens initiativ inom det operativa programmet finansiera åtgärder för förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, offentliggörande, kontroll och revision av det operativa programmet samt arbete i nätverk upp till ett tak på 5 procent av dess totala anslag. I undantagsfall och under vederbörligen motiverade omständigheter får detta tröskelvärde överskridas.

3.   EFF får på medlemsstatens initiativ också inom det operativa programmet finansiera åtgärder för förbättring av de administrativa resurserna i den medlemsstat som har områden som omfattas av konvergensmålet.

4.   De typer av tekniskt stöd som föreskrivs i punkt 1 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.2.

AVDELNING V

MÅLUPPFYLLELSE OCH OFFENTLIGHET FÖR STÖDET

KAPITEL I

Utvärdering av de operativa programmen

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

1.   Det operativa programmet skall förhandsbedömas, utvärderas efter halva tiden och utvärderas i efterhand enligt bestämmelserna i artiklarna 48, 49 och 50.

Syftet med utvärderingarna skall vara att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen i stödet från EFF och i genomförandet av det operativa programmet. De skall också bedöma den verkan de har med hänsyn till de vägledande principer som fastställs i artikel 19, den tillämpliga delen av de nationella strategiska planerna och medlemsstaternas särskilda problem, samtidigt som hänsyn tas till behovet av hållbar utveckling i fiskerinäringen och miljöeffekterna.

2.   Måluppfyllelsen i stödet från EFF skall mätas på grundval av följande kriterier:

a)	EFF:s sammanlagda verkan i förhållande till de mål som anges i artikel 4.

b)	Verkan av de prioriterade områden som införlivats med det operativa programmet.

3.   Medlemsstaten, eller om lämpligt kommissionen, skall se till att de utvärderingar som avses i punkt 1 första stycket genomförs i enlighet med proportionalitetsprincipen och i partnerskap med kommissionen och medlemsstaten i fråga.

4.   Medlemsstaterna skall avsätta de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att genomföra utvärderingarna, ta fram och samla in nödvändiga uppgifter och använda de olika uppgifter som erhålls från övervakningssystemet.

5.   De utvärderingsmetoder och normer som skall tillämpas skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 101.3.

6.   Utvärderingen skall genomföras av utvärderare som är oberoende av de myndigheter som avses i artikel 58. Resultaten skall offentliggöras, om inte den ansvariga utvärderingsmyndigheten uttryckligen motsätter sig detta, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (21).

7.   Utvärderingarna skall finansieras genom det operativa programmets budget för tekniskt stöd om medlemsstaten ansvarar för genomförandet av dem och genom kommissionens budget för tekniskt stöd om den ansvarar för genomförandet.

Artikel 48

Förhandsbedömning

1.   Syftet med förhandsbedömningen skall vara att se till att det råder samstämmighet mellan de vägledande principer som fastställs i artikel 19, den tillämpliga delen av den nationella strategiska planen och det operativa programmet samt att budgetmedlen fördelas på bästa sätt enligt de operativa programmen och att programkvaliteten förbättras.

2.   Medlemsstaterna skall göra en förhandsbedömning av det operativa programmet i enlighet med proportionalitetsprincipen och de utvärderingsmetoder och normer som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 47.5.

3.   Medlemsstaterna skall lägga fram förhandsbedömningen senast i samband med att det operativa programmet läggs fram.

Artikel 49

Utvärdering efter halva tiden

1.   Syftet med utvärderingen efter halva tiden skall vara att bedöma effektiviteten i hela eller delar av det operativa programmet för att justera det och förbättra stödets kvalitet och dess genomförande.

2.   Ett operativt program skall utvärderas efter halva tiden enligt proportionalitetsprincipen och enligt en tidsplan som gör det möjligt att ta hänsyn till resultaten för att upprätta den strategiska debatt som avses i artikel 16.

3.   Utvärderingar efter halva tiden skall genomföras under medlemsstaternas ansvar och på förvaltningsmyndighetens initiativ i samråd med kommissionen enligt de utvärderingsmetoder och normer som skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 47.5. Utvärderingarna efter halva tiden skall vidarebefordras till övervakningskommittén för det operativa programmet och till kommissionen.

Artikel 50

Utvärdering i efterhand

1.   Vid utvärderingen i efterhand skall användningen av resurserna, det operativa programmets måluppfyllelse och ändamålsenlighet och den effekt det har i förhållande till de mål som anges i artikel 4 och till de vägledande principer som fastställs i artikel 19 granskas. Utvärderingen skall användas till att identifiera de faktorer som har bidragit till att genomförandet av det operativa programmet har varit mer eller mindre lyckat, även när det gäller hållbarhet och bästa metoder.

2.   Utvärderingen i efterhand skall göras på kommissionens initiativ i samråd med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten, som skall samla in de uppgifter som behövs för dess genomförande.

3.   Utvärderingen i efterhand skall vara slutförd senast den 31 december 2015.

KAPITEL II

Information och offentlighet

Artikel 51

Information och offentlighet

1.   Medlemsstaterna skall informera om och offentliggöra det operativa programmet och insatserna samt kommissionens bidrag. Informationen skall vara riktad till allmänheten. Den skall belysa gemenskapens roll och garantera öppenhet kring stöd från EFF.

2.   Det operativa programmets förvaltningsmyndighet skall ha ansvaret för att programmet offentliggörs enligt följande:

a)

Den skall informera potentiella stödmottagare, fiskeriorganisationer, yrkesorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, organ för främjande av jämställdhet samt berörda icke-statliga organisationer, inklusive miljöorganisationer, om de möjligheter som programmet erbjuder och om reglerna och metoderna för tillträde till finansiering.

b)	Den skall informera stödmottagarna om storleken på gemenskapens bidrag.

c)	Den skall informera allmänheten om gemenskapens roll i det operativa programmet och om resultatet av det.

3.   Medlemsstaterna skall varje år inom ramen för de årsrapporter och slutrapporter om genomförandet som avses i artikel 67 informera kommissionen om de initiativ som har vidtagits för att följa den här artikeln.

AVDELNING VI

EKONOMISKT BIDRAG FRÅN EFF

KAPITEL I

Bidrag från EFF

Artikel 52

Det offentliga stödets storlek

Det maximala offentliga stödbeloppet anges i tabellen i bilaga II.

Artikel 53

Bidrag från EFF

1.   I kommissionens beslut om antagande av ett operativt program skall den maximala stödnivån och det maximala stödbeloppet för bidraget från EFF anges separat för konvergensmålet och icke-konvergensmålet för varje prioriterat område.

2.   Bidraget från EFF skall beräknas i förhållande till de totala offentliga utgifterna.

3.   Bidraget från EFF skall fastställas per prioriterat område. Följande tak skall gälla för bidrag från fonden:

a)	EFF får medfinansiera högst 75 procent av de totala offentliga utgifterna i regioner som omfattas av konvergensmålet, om inte annat följer av punkterna 7, 8 och 9.

b)	EFF får medfinansiera högst 50 procent av de totala offentliga utgifterna i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, om inte annat följer av punkterna 7, 8 och 9.

Trots detta får medlemsstaterna i det operativa programmet tillämpa en enhetlig procentsats per region när det gäller åtgärder.

4.   Bidraget från EFF per prioriterat område skall vara minst 20 procent av de totala offentliga utgifterna.

5.   Bidraget från EFF till en insats skall vara minst 5 procent av de totala offentliga utgifter som anslagits som bidrag till insatsen.

6.   Det sammanlagda bistånd som en insats beviljas från EFF får inte överstiga 95 procent av de totala offentliga utgifterna för insatsen.

7.   Om insatser som EFF finansierar omfattas av artiklarna 24 eller 27 och om de ingår i en plan för att anpassa fiskeansträngningen enligt artikel 21 a i, eller om de omfattas av artikel 26.3 eller 26.4, skall taket för EFF-bidraget till prioriterat område 1 ökas med upp till 10 procentenheter för de regioner som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet och upp till 15 procentenheter för de regioner som inte är berättigade till stöd enligt konvergensmålet.

Denna ökning skall vara proportionell mot dels andelen totala utgifter för insatser enligt första stycket, dels de totala utgifterna för prioriterat område 1.

8.   Om insatser som EFF finansierar omfattas av artikel 23 skall taket för EFF-bidraget till prioriterat område 1 ökas med upp till 10 procentenheter för de regioner som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet och upp till 25 procentenheter för de regioner som inte är berättigade till stöd enligt konvergensmålet.

Denna ökning skall vara proportionell mot dels andelen totala utgifter för insatser enligt första stycket, dels de totala utgifterna för prioriterat område 1.

9.   När EFF finansierar insatser i de längst bort belägna grekiska öar som är missgynnade på grund av sitt avlägsna läge och i de yttersta randområdena, skall taket för EFF:s bidrag för varje prioriterat område ökas med upp till 10 procentenheter för de regioner som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet och upp till 35 procentenheter för de regioner som inte är berättigade till stöd enligt konvergensmålet.

För varje prioriterat område skall denna ökning vara proportionell mot dels andelen totala utgifter för insatser enligt första stycket, dels de totala utgifterna inom det prioriterade området.

10.   Tekniska stödåtgärder som genomförs på kommissionens initiativ eller för dess räkning skall finansieras av EFF till 100 procent.

Artikel 54

Ingen ackumulering

Utgifter som medfinansieras av EFF får inte erhålla stöd från något annat av gemenskapens finansiella instrument.

Artikel 55

Stödberättigande utgifter

1.   Endast utgifter som faktiskt har betalats av stödmottagarna mellan den dag det operativa programmet lades fram för kommissionen, eller från och med den 1 januari 2007 beroende på vilket som inträffar först, och den 31 december 2015 skall berättiga till bidrag från EFF. Medfinansierade insatser får inte ha avslutats före stödperiodens första dag.

2.   Genom undantag från punkt 1 får avskrivningskostnader och allmänna omkostnader i naturabidrag behandlas som utgifter som betalats av stödmottagare vid genomförande av insatser på följande villkor:

a)	Utgifterna är stödberättigande enligt de regler för stödberättigande som skall fastställas enligt punkt 4.

b)	Utgiftsbeloppet styrks med bokföringsdokument som har samma bevisvärde som fakturor.

c)	Medfinansieringen från EFF i fall av naturabidrag överstiger inte de totala stödberättigande utgifterna exklusive värdet av sådana bidrag.

3.   Endast utgifter som har betalats för insatser som förvaltningsmyndigheten har fattat beslut om i enlighet med kriterier som övervakningskommittén fastställt i förväg, skall berättiga till bidrag från EFF.

Nya utgifter som införs vid tidpunkten för en revidering av ett operativt program enligt artikel 18 skall berättiga till stöd från och med den dag då en begäran om revidering av det operativa programmet föreläggs kommissionen.

4.   Reglerna för stödberättigande utgifter skall fastställas på nationell nivå om inte annat följer av undantagen i denna förordning. De skall omfatta alla utgifter som har deklarerats enligt det operativa programmet.

5.   Följande utgifter skall inte berättiga till stöd från EFF:

a)

Mervärdesskatt utom mervärdesskatt som inte kan indrivas, när den faktiskt och slutgiltigt betalas av andra mottagare än icke skattskyldiga personer enligt artikel 4.5 första stycket i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (22).

b)	Skuldränta, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8.

c)	Förvärv av mark för ett belopp som överstiger 10 procent av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen.

d)

Boende.

6.   Punkterna 1, 3 och 4 skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 46.1.

7.   När det gäller insatser som inte medför utgifter för stödmottagaren, skall den utgift som berättigar till stöd från EFF vara offentligt stöd som utbetalas till stödmottagaren.

8.   Trots punkt 5 b kan bidraget från EFF ges i annan form än ett icke återbetalningspliktigt direktstöd. Närmare föreskrifter skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.3.

Artikel 56

Insatsernas varaktighet

1.   Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall se till att en insats får behålla bidraget från EFF endast om den inom fem år från dagen för den behöriga nationella myndighetens eller förvaltningsmyndighetens finansieringsbeslut inte har genomgått någon betydande förändring

a)	som påverkar dess karaktär eller villkoren för dess genomförande eller innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, eller

b)	som följer antingen av en ändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur eller upphörande eller ändring av lokaliseringen för en produktionsverksamhet.

2.   Förvaltningsmyndigheten skall i den årsrapport och slutrapport om genomförandet som avses i artikel 67 informera kommissionen om varje ändring av det slag som avses i punkt 1.

3.   Felaktigt utbetalda belopp skall återkrävas enligt avdelning VIII kapitlen II och III.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att företag som är eller har varit föremål för återkrav enligt punkt 3 efter överföring av en produktionsverksamhet inom en medlemsstat eller till en annan medlemsstat inte får stöd från EFF.

AVDELNING VII

FÖRVALTNING, ÖVERVAKNING OCH KONTROLL

KAPITEL I

Förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 57

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

1.   De förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

a)	Definitionen av de berörda förvaltnings- och kontrollorganens arbetsuppgifter och fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.

b)	Iakttagande av principen om en funktionell åtskillnad mellan och inom dessa organ.

c)	Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt det operativa programmet är korrekta.

d)	Tillförlitlig bokföring, övervakning och ekonomisk rapportering i datoriserad form.

e)	Ett system för rapportering och övervakning i vilket det ansvariga organet anförtror uppgifterna till ett annat organ.

f)	Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.

g)	System och förfaranden som säkerställer en tillräcklig verifieringskedja.

h)	Förfaranden för att rapportera och övervaka oegentligheter och för att återvinna felaktigt utbetalade belopp.

2.   De åtgärder som föreskrivs i leden e och f skall stå i proportion till totalbeloppet för de offentliga utgifterna för det berörda operativa programmet.

Artikel 58

Utnämning av myndigheter

1.   För det operativa programmet skall medlemsstaten utse följande:

a)	En förvaltningsmyndighet för att förvalta det operativa programmet.

b)	En attesterande myndighet för att intyga utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalningar innan de skickas till kommissionen.

c)	En revisionsmyndighet, som är funktionellt oberoende av förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten och som skall ansvara för att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt.

2.   Medlemsstaterna får utse ett eller flera förmedlande organ för att utföra vissa eller alla av förvaltningsmyndighetens eller den attesterande myndighetens uppgifter under den myndighetens ansvar.

3.   Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

4.   Om inte annat följer av artikel 57.1 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 vara en del av samma organ.

Artikel 59

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

Förvaltningsmyndigheten för ett operativt program skall ansvara för att det operativa programmet förvaltas och genomförs enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och har särskilt till uppgift att

a)	se till att insatser väljs ut enligt de kriterier som gäller för det operativa programmet och att de överensstämmer med gällande gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser under hela genomförandeperioden,

b)

kontrollera att de medfinansierade produkterna och tjänsterna har levererats och att stödmottagarnas deklarerade utgifter faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser; stickprovskontroller på plats av enskilda insatser kan genomföras i enlighet med närmare bestämmelser som skall antas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 101.3,

c)	se till att det finns ett system för datoriserad registrering och lagring av bokföringsuppgifter för varje insats inom ett operativt program och att de uppgifter om genomförandet som är nödvändiga för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering samlas in,

d)	se till att stödmottagare och andra organ som medverkar i genomförandet av insatser antingen har separat bokföring eller lämpliga bokföringskoder för alla transaktioner som rör insatsen utan att det påverkar nationella bokföringsregler,

e)	se till att de utvärderingar av operativa program som avses i artiklarna 48 och 49 görs i enlighet med artikel 47,

f)	upprätta förfaranden som garanterar att alla underlag för utgifter och revision som krävs för att uppnå en tillräcklig verifieringskedja bevaras enligt kraven i artikel 87,

g)	se till att den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten får all nödvändig information om de förfaranden och kontroller som genomförts för utgifter med avseende på attestering respektive revision,

h)	leda övervakningskommittén och förse den med de dokument som krävs för att kunna övervaka hur det operativa programmet har genomförts mot bakgrund av dess specifika mål,

i)	utarbeta och lägga fram års- och slutrapporterna om genomförandet för kommissionen, efter det att övervakningskommittén har godkänt dem,

j)	se till att kraven på information och offentlighet i artikel 51 följs.

Artikel 60

Den attesterande myndighetens uppgifter

Den attesterande myndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

a)	Att utarbeta och för kommissionen lägga fram attesterade utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalning.

b)

Att intyga i) att utgiftsdeklarationen är korrekt, härrör från tillförlitliga redovisningssystem och är grundad på kontrollerbara verifikationer, ii) att de deklarerade utgifterna överensstämmer med tillämpliga gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser och har uppstått i samband med insatser som valts ut enligt de kriterier som gäller för programmet och att de överensstämmer med gällande gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser.

c)	Förvissa sig om att den mottagna informationen om de förfaranden och kontroller som har gjorts med avseende på de utgifter som tagits upp i utgiftsdeklarationen utgör en lämplig utgångspunkt för attestering.

d)	Att vid attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dennas ansvar.

e)	Att i elektronisk form spara underlagen till de utgifter som anmälts till kommissionen.

f)

Att bokföra de belopp som skall återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka efter helt eller delvis upphävande av stödet för en insats. De belopp som återvinns innan det operativa programmet avslutas och som skall återbetalas till Europeiska unionens allmänna budget, efter finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 97, skall dras av från nästa utgiftsdeklaration.

Artikel 61

Revisionsmyndighetens uppgifter

1.   Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

a)	Se till att revisioner genomförs för att kontrollera att det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt.

b)	Se till att revisioner utförs på grundval av ett lämpligt urval insatser i syfte att verifiera deklarerade utgifter.

c)

Inom nio månader efter godkännandet av det operativa programmet lägga fram ett revisionsprogram för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i leden a och b, den metod som skall användas, urvalsmetoden för revision av insatser och den preliminära planeringen för revisionerna i syfte att se till att de viktigaste organen omfattas av revision och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

d)	Säkerställa att förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten får all nödvändig information om de utförda revisionerna och kontrollerna.

e)

Att senast den 31 december varje år mellan 2008 och 2015 i) för kommissionen lägga fram en årlig kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under den gångna tolvmånadersperioden till och med den 30 juni det aktuella året enligt revisionsprogrammet för det operativa programmet och ange eventuella brister som konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemen för programmet. Den första rapporten, som skall läggas fram senast den 31 december 2008, skall omfatta tiden från och med den 1 januari 2007 till och med den 30 juni 2008. Uppgifterna för de revisioner som utförts under tiden efter den 1 juli 2015 skall tas upp i den slutliga kontrollrapport som skall ligga till grund för den slutdeklaration som avses i led f, ii) avge ett yttrande, grundat på utförda kontroller och revisioner som har genomförts under dess ansvar, om huruvida förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats in till kommissionen under det året är korrekta och som en följd av detta en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta, iii) i förekommande fall lägga fram en deklaration enligt artikel 85 om partiellt avslutande med en bedömning av att de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

f)	Att för kommissionen senast den 31 mars 2017 lägga fram en slutdeklaration med en bedömning av huruvida ansökan om slutbetalning är giltig och de underliggande transaktionerna i den slutliga utgiftsdeklarationen är lagliga och korrekta, vilket skall stödjas av en slutlig kontrollrapport.

2.   Revisionsmyndigheten skall se till att revisionen beaktar internationellt accepterad revisionsstandard.

3.   Om de revisioner och kontroller som avses i punkt 1 a och 1 b utförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten, skall revisionsmyndigheten se till att detta organ i sin verksamhet har den oberoende ställning som krävs.

4.   Kommissionen skall lämna sina synpunkter på en revisionsstrategi som läggs fram enligt punkt 1 c senast tre månader efter dess mottagande. Om inga synpunkter inkommit inom denna period skall rapporten anses godtagen.

KAPITEL II

Övervakning

Artikel 62

Principer för övervakning

1.   Övervakning skall innebära granskning av att det operativa programmet genomförs korrekt.

2.   Övervakning skall i första hand genomföras av övervakningskommittén och förvaltningsmyndigheten.

3.   Kommissionen skall medverka i övervakningen genom deltagande i övervakningskommittén och den årliga översynen av det operativa programmet, vilket i synnerhet skall inbegripa analys av den årliga genomförande- och kontrollrapporten.

4.   Utbyte av uppgifter i detta syfte mellan kommissionen och medlemsstaterna skall ske elektroniskt i enlighet med de genomförandebestämmelser som avses i artikel 102.

Artikel 63

Övervakningskommitté

Medlemsstaten skall inrätta en övervakningskommitté för varje operativt program enligt överenskommelse med förvaltningsmyndigheten och efter samråd med partnerna i enlighet med artikel 8. Varje övervakningskommitté skall inrättas inom tre månader efter dagen för anmälan till medlemsstaten om beslutet om godkännande av det operativa programmet.

Övervakningskommittén skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram och besluta om den tillsammans med förvaltningsmyndigheten för att utföra sina uppgifter i enlighet med den här förordningen.

Artikel 64

Sammansättning

1.   Övervakningskommitténs ordförande skall vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

Kommitténs sammansättning skall beslutas av medlemsstaten i enlighet med artikel 8.1 och i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

2.   En företrädare för kommissionen skall på eget initiativ delta i övervakningskommitténs arbete som rådgivare.

Artikel 65

Uppgifter

Övervakningskommittén skall kontrollera att de operativa programmen genomförs effektivt och är av tillfredsställande kvalitet i enlighet med följande bestämmelser:

a)	Den skall inom sex månader från det att det operativa programmet har godkänts granska och godkänna urvalskriterierna för de insatser som finansieras och godkänna eventuell översyn av dessa kriterier mot bakgrund av behoven för programplaneringen.

b)	Den skall regelbundet på grundval av dokument som förvaltningsmyndigheten lämnar in utvärdera de framsteg som görs för att uppnå det operativa programmets särskilda mål.

c)	Den skall pröva resultaten av genomförandet, särskilt att målen för de olika prioriterade områdena uppnås, samt den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 49.

d)	Den skall granska och godkänna de årsrapporter och slutrapporter om genomförandet som avses i artikel 67 innan de sänds till kommissionen.

e)	Den skall informeras om den årliga kontrollrapporten och om kommissionens eventuella relevanta synpunkter när den har granskat rapporten.

f)	Den får på medlemsstatens initiativ informeras om den skriftliga information till kommissionen som avses i artikel 16.1.

g)	Den kan föreslå förvaltningsmyndigheten varje översyn eller granskning av det operativa programmet som gör det möjligt att uppnå EFF:s mål enligt artikel 4 eller att förbättra programmets förvaltning, inbegripet den ekonomiska förvaltningen.

h)	Den skall beakta och godkänna varje förslag till ändring av innehållet i kommissionens beslut om bidrag från EFF.

Artikel 66

Övervakning

1.   Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall säkerställa kvaliteten i genomförandet av det operativa programmet.

2.   Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av ekonomiska indikatorer samt de indikatorer i artikel 20.1 c som anges i det operativa programmet.

3.   Om stödets art så medger, skall statistikuppgifterna delas upp efter kön och efter storleken på stödmottagarens företag.

4.   Utbyte av uppgifter mellan kommissionen och medlemsstaterna för detta ändamål skall utföras elektroniskt i enlighet med de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 102.

Artikel 67

Årsrapporter och slutrapporter om genomförandet

1.   Förvaltningsmyndigheten skall senast den 30 juni varje år, och för första gången 2008, skicka en årsrapport och senast den 31 mars 2017 en slutrapport till kommissionen om genomförandet av det operativa programmet.

2.   De rapporter som avses i punkt 1 skall för att ge en tydlig överblick av genomförandet av det operativa programmet innehålla följande uppgifter:

a)	Hur långt man kommit i genomförandet av det operativa programmet och av de prioriterade områdena i förhållande till deras särskilda kontrollerbara mål, med en kvantifiering av dessa om och när det är möjligt, varvid indikatorerna i artikel 20.1 c skall användas på nivån prioriterat område.

b)

Varje förändring av de allmänna förutsättningarna som är av direkt betydelse för genomförandet av stödet, särskilt väsentlig socioekonomisk utveckling, ändringar av nationell, regional eller sektoriell politik samt deras eventuella återverkningar på överensstämmelsen mellan stödet från EFF och från andra finansieringskällor.

c)

Det finansiella genomförandet av det operativa programmet med separat angivande för konvergensmål och icke-konvergensmål för varje prioriterat område av i) de utgifter som har betalats av stödmottagaren och ingår i de ansökningar om utbetalning som skickats till förvaltningsmyndigheten och motsvarande offentliga bidrag, ii) de sammanlagda betalningar som har erhållits från kommissionen och kvantifiering av de finansiella indikatorer som avses i artikel 66.2, och iii) de utgifter som har betalats av det organ som ansvarar för utbetalningar till stödmottagarna.

d)

De åtgärder som vidtagits av förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén i syfte att säkerställa kvaliteten och effektiviteten i genomförandet, särskilt följande: i) Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter. ii) En sammanfattning av alla problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de eventuella åtgärder som vidtagits, inbegripet svar på synpunkter som lämnats enligt artikel 69.2. iii) Användning av tekniskt stöd.

e)	De åtgärder som har vidtagits för att sörja för information om och offentliggörande av det operativa programmet.

f)	Användning av stöd som frigörs efter indragning enligt artikel 96.2 för förvaltningsmyndigheten eller någon annan offentlig myndighet under det operativa programmets genomförandeperiod.

g)	Fall där betydande förändringar har upptäckts enligt artikel 56.

h)	Betydande problem som rör överensstämmelse med gemenskapsrätten som har framkommit vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem.

Omfattningen av de uppgifter som lämnas till kommissionen skall stå i proportion till det totala beloppet för de offentliga utgifterna för det berörda operativa programmet. I förekommande fall kan dessa uppgifter lämnas i sammanfattad form.

Informationen i leden b, d, e, f, och g skall inte inkluderas om den inte avsevärt ändrats sedan den förra rapporten.

3.   De rapporter som avses i punkt 1 skall anses godtagbara om de innehåller samtliga de uppgifter som anges i punkt 2. Kommissionen skall inom femton arbetsdagar informera medlemsstaterna om dessa rapporter kan godtas.

4.   Kommissionen skall inom två månader fatta beslut om innehållet i förvaltningsmyndighetens årsrapport. För slutrapporten om genomförandet skall tidsfristen vara fem månader. Om kommissionen inte yttrar sig inom föreskriven tidsfrist skall rapporten anses vara godkänd.

Artikel 68

Kommissionens årsrapport

1.   Kommissionen skall senast den 31 december varje år, och för första gången 2008, för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning under det föregående året.

2.   Rapporten skall innehålla en sammanfattning av den viktigaste utvecklingen och de viktigaste tendenserna och utmaningarna i samband med genomförandet av de operativa programmen.

3.   Kommissionens årsrapport skall också omfatta följande:

a)	En sammanställning över EFF:s verksamhet i varje medlemsstat och en uppdelning för varje medlemsstat av de beviljade anslagen och de anslag som har betalats ut samt kommissionens och medlemsstaternas användning av tekniskt stöd.

b)	En sammanställning över EFF:s samordning med strukturfonderna och EJFLU.

c)	Resultaten från den utvärdering som avses i artikel 49, så snart de finns tillgängliga.

d)

När den fjärde årsrapporten har lämnats in och när den rapport som omfattar programmets sista år har lämnats in, en sammanställning över de revisioner av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som genomförts på kommissionens vägnar och över resultaten av de revisioner av stöd från EFF som medlemsstaten har genomfört med uppgift om eventuella finansiella korrigeringar.

4.   Rapporten skall grunda sig på kommissionens granskning och utvärdering av medlemsstaternas årsrapporter och all annan tillgänglig information. Rapporten skall, i synnerhet år 2012, dessutom grunda sig på resultatet av den strategiska debatt som nämns i artikel 16.1 och all annan tillgänglig information. I rapporten skall det anges vilka uppföljningsåtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit eller skall vidta så att lämplig uppföljning kan göras av rapportresultaten.

Artikel 69

Årlig granskning av de operativa programmen

1.   Varje år när den årsrapport om genomförandet som avses i artikel 67 lämnas in och med beaktande av kommissionens yttrande skall kommissionen och förvaltningsmyndigheten granska de framsteg som har gjorts i genomförandet av det operativa programmet, de viktigaste resultaten som har uppnåtts under det föregående året, det finansiella genomförandet och andra faktorer i syfte att förbättra genomförandet.

Alla aspekter av hur förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar som tas upp i den årliga kontrollrapport som avses i artikel 61.1 e i får även granskas och om så är lämpligt skall denna granskning genomföras med deltagande av revisionsmyndigheten.

2.   Efter den granskning som avses i punkt 1, och om så är lämpligt med deltagande av revisionsmyndigheten, får kommissionen lämna synpunkter till medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten som skall underrätta övervakningskommittén om detta. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits som svar på dessa synpunkter.

3.   När de utvärderingar som genomförs i efterhand av det stöd som har beviljats under programperioden 2000–2006 finns tillgängliga, skall de övergripande resultaten granskas vid den kommande årliga granskningen.

KAPITEL III

Medlemsstaternas och kommissionens ansvar

Avsnitt 1

Medlemsstaternas ansvar

Artikel 70

Förvaltning och kontroll

1.   Medlemsstaterna skall ansvara för förvaltning och kontroll av de operativa programmen, särskilt genom följande åtgärder:

a)	De skall se till att förvaltnings- och kontrollsystemen för det operativa programmet är inrättade i enlighet med artiklarna 57–61 och fungerar effektivt.

b)	De skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter samt återkräva felaktigt utbetalda belopp, i förekommande fall jämte ränta vid sen betalning. De skall underrätta kommissionen om dessa, och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

2.   Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas, skall medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska unionens allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av misstag eller försumlighet från medlemsstatens sida.

Artikel 71

Inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem

1.   Före inlämnandet av den första ansökan om mellanliggande betalning eller senast tolv månader efter godkännandet av det operativa programmet skall medlemsstaterna till kommissionen lämna in en beskrivning av systemen med uppgifter om bland annat organisationen av och förfarandena för

a)	de attesterande myndigheterna samt förmedlande organ,

b)	revisionsmyndigheten och andra organ som utför revisioner under dess ansvar.

2.   Den beskrivning som avses i punkt 1 skall åtföljas av en rapport om resultaten av en bedömning av uppbyggnaden av systemen och ett utlåtande om huruvida de överensstämmer med artiklarna 57–61. Om utlåtandet innehåller reservationer skall bristerna och hur allvarliga dessa är anges i rapporten. Medlemsstaten skall informera kommissionen om vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas och en tidsplan för genomförandet av dem, samt senare bekräfta genomförandet av åtgärderna och tillbakadragandet av motsvarande reservationer.

Den rapport som avses i första stycket skall anses vara godkänd och den första mellanliggande betalningen skall göras under följande omständigheter:

a)	Inom tre månader från tidpunkten för mottagandet av rapporten om det utlåtande som avses i första stycket inte innehåller reservationer och om kommissionen inte har några invändningar.

b)

Om utlåtandet innehåller reservationer, när det har bekräftats till kommissionen att korrigerande åtgärder avseende viktiga inslag i systemen har genomförts och motsvarande reservationer har dragits tillbaka och om kommissionen inte har några invändningar, inom tre månader efter tidpunkten för bekräftelsen.

Om reservationerna endast rör ett enda prioriterat område skall den första mellanliggande betalningen göras för de andra prioriterade områden i det operativa programmet mot vilka reservationer saknas.

3.   Rapporten och utlåtandet som avses i punkt 2 skall sammanställas av revisionsmyndigheten eller av ett privat eller offentligt organ som har en oberoende ställning gentemot förvaltningsmyndigheten och den attesterande myndigheten och arbetet skall utföras med beaktande av internationellt accepterade revisionsstandarder.

Avsnitt 2

Kommissionens ansvar

Artikel 72

Kommissionens ansvar

1.   Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 71 försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som följer bestämmelserna i artiklarna 57–61, och på grundval av de årliga kontrollrapporterna och det årliga utlåtandet från revisionsmyndigheten och egna revisioner försäkra sig om att systemen fungerar effektivt under de operativa programmens genomförandeperiod.

2.   Utan att det påverkar medlemsstaternas revisioner får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen, med minst tio arbetsdagars varsel, utom i brådskande fall, utföra revisioner på platsen för att verifiera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, t.ex. revisioner av insatser som ingår i det operativa programmet. Tjänstemän eller behöriga företrädare från medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

Kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare som i vederbörlig ordning bemyndigats av kommissionen att utföra revisioner på platsen, skall få tillgång till böcker eller andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som sammanställts eller mottagits och lagrats elektroniskt, när det gäller utgifter som finansieras av EFF.

De ovannämnda revisionsbefogenheterna får inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens bemyndigade företrädare får bl.a. inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.

3.   Kommissionen får kräva att en medlemsstat utför en revision på platsen för att verifiera att systemen fungerar effektivt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i revisionerna.

Artikel 73

Samarbete med revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna

1.   Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheten för det operativa programmet för att samordna respektive revisionsplaner och revisionsmetoder och omedelbart utväxla resultaten av de revisioner som gjorts av förvaltnings- och kontrollsystemen för att på bästa sätt utnyttja resurserna och undvika onödigt dubbelarbete.

Kommissionen och revisionsmyndigheten skall träffas regelbundet, minst en gång om året, om de inte har kommit överens om någonting annat, för att tillsammans gå igenom den årliga kontrollrapport och det utlåtande som lagts fram enligt artikel 61 och för att diskutera andra frågor som rör förbättringen av förvaltningen och kontrollen av det operativa programmet.

2.   Kommissionen skall för att fastställa sin egen revisionsstrategi identifiera de operativa program för vilka utlåtandet om huruvida systemet överensstämmer med artikel 71.2 skall vara utan reservationer, eller för vilka reservationerna har dragits tillbaka efter korrigerande åtgärder, om revisionsmyndighetens revisionsstrategi är tillfredsställande och om det har lämnats rimliga garantier för att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten av kommissionens och medlemsstatens revisioner.

3.   För dessa operativa program får kommissionen avgöra att den huvudsakligen kan utgå från det utlåtande som avses i artikel 61.1 e ii, när det gäller huruvida systemen fungerar effektivt, och att den kommer att genomföra revisioner på platsen endast om det finns indicier som tyder på brister hos systemet vilka påverkar utgifter som attesterats för kommissionen för ett år och om vilka det har avgetts ett utlåtande enligt artikel 61 1 e ii som inte innehåller några reservationer angående sådana brister.

Om kommissionen kommer fram till en sådan slutsats skall den informera den berörda medlemsstaten om detta. När det finns indicier som tyder på sådana brister får kommissionen begära att medlemsstaten gör revisioner i enlighet med artikel 72.3 och den får också utföra egna revisioner enligt artikel 72.2.

AVDELNING VIII

EKONOMISK FÖRVALTNING

KAPITEL I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt 1

Budgetåtaganden

Artikel 74

Budgetåtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden för de operativa programmen (nedan kallade ”budgetåtaganden”) skall göras årligen och separat för konvergensmålen/icke-konvergensmålen under perioden 1 januari 2007–31 december 2013. Det första budgetåtagandet skall göras innan kommissionen fattar beslutet om att godkänna det operativa programmet. De följande åtagandena skall göras av kommissionen, som allmän regel senast den 30 april varje år, på grundval av det beslut att bevilja bidrag från EFF som avses i artikel 17.

Avsnitt 2

Utbetalningar

Artikel 75

Gemensamma regler för utbetalningar

1.   Kommissionens utbetalningar av bidrag från EFF skall göras i enlighet med budgetanslagen. Varje betalning skall överföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet.

2.   Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalning. Betalningarna skall göras till det organ som medlemsstaten utsett.

3.   Senast den 30 april varje år skall medlemsstaterna skicka en preliminär prognos till kommissionen om det sannolika antalet ansökningar om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår.

4.   All korrespondens rörande ekonomiska transaktioner mellan kommissionen och de myndigheter och organ som medlemsstaterna har utsett skall göras elektroniskt i enlighet med de tillämpningsbestämmelser som har antagits av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 102. Vid force majeure, och i synnerhet när det allmänna datasystemet inte fungerar eller det inte finns någon varaktig förbindelse, får medlemsstaten översända utgiftsdeklarationen och ansökan om utbetalning i papperskopia.

Artikel 76

Regler för beräkning av mellanliggande betalningar

1.   Mellanliggande betalningar skall beräknas genom att man till det offentliga stöd som deklarerats i den av den attesterande myndigheten attesterade utgiftsdeklarationen för varje prioriterat område och för varje konvergensmål och icke-konvergensmål lägger den sats för gemenskapens medfinansiering som fastslagits i enlighet med gällande finansieringsplan för det prioriterade området och för målet.

2.   Med avvikelse från vad som sägs i punkt 1 och som svar på en specifik och väl grundad begäran från en medlemsstat skall en mellanliggande betalning utgöras av det gemenskapsstöd som stödmottagarna för närvarande är berättigade till och som utbetalats eller skall utbetalas för det prioriterade området och för målet. Detta belopp skall specificeras i utgiftsdeklarationen av medlemsstaten.

Artikel 77

Regler för beräkning av slutbetalningar

Slutbetalningar skall begränsas till det lägsta av följande två belopp:

a)

Det belopp som beräknats genom att till det offentliga stöd som deklarerats i den av den attesterande myndigheten attesterade slutliga utgiftsdeklarationen för varje prioriterat område och för varje konvergensmål eller icke-konvergensmål lägga den sats för gemenskapens medfinansiering som fastslagits i enlighet med gällande finansieringsplan för det prioriterade området och för målet.

b)

Det belopp av gemenskapens stöd som utbetalats eller skall utbetalas till stödmottagarna för varje prioriterat område och för varje mål. Detta senare belopp skall specificeras av medlemsstaten i den senaste utgiftsdeklaration som attesterats av den attesterande myndigheten för varje prioriterat område och för varje mål.

Artikel 78

Utgiftsdeklaration

1.   Alla utgiftsdeklarationer skall för varje prioriterat område och för varje mål innehålla uppgifter om totalbeloppet av stödmottagarens utgifter för genomförandet av insatserna och motsvarande bidrag av offentliga medel som har utbetalats eller skall utbetalas till stödmottagaren enligt de villkor som styr det offentliga stödet. Stödmottagarnas utgifter skall styrkas av kvitterade fakturor eller redovisningsdokument med likvärdigt bevisvärde. När det gäller operationer som inte medför utgifter för stödmottagaren, skall de utgifter som attesterats av den attesterade myndigheten och överlämnats till kommissionen vara offentligt stöd som utbetalats till stödmottagaren.

2.   Med avseende på artiklarna 76.2 och 77 b skall utgiftsdeklarationerna också tydligt ange det totala gemenskapsstöd som utbetalats eller skall utbetalas till stödmottagarna.

Artikel 79

Ackumulering av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar

1.   Det sammanlagda beloppet av förhandsfinansiering och mellanliggande betalningar får inte överstiga 95 % av EFF:s bidrag till det operativa programmet.

2.   När detta tak har nåtts skall den attesterande myndigheten fortsätta att överföra attesterade utgiftsdeklarationer till kommissionen per den 31 december år n och de belopp som betalats tillbaka till EFF under året senast vid utgången av februari år n+1.

Artikel 80

Fullständiga utbetalningar till stödmottagare

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att de utbetalande organen ser till att stödmottagarna får det sammanlagda offentliga stödbeloppet snarast möjligt och i sin helhet. Belopp får inte dras av eller hållas inne och det får inte tas ut ytterligare särskilda avgifter eller avgifter med motsvarande verkan som minskar dessa belopp till stödmottagarna.

Avsnitt 3

Förhandsfinansiering

Artikel 81

Utbetalning

1.   Efter det att kommissionen fattat beslut om att godkänna EFF från fonden till ett operativt program skall kommissionen betala ett förskottsbelopp för perioden 2007–2013 till det organ som medlemsstaten utsett. Beloppet skall motsvara 7 % av bidraget från EFF till det berörda operativa programmet. Det kan delas upp på två finansieringsår i enlighet med EFF:s tillgängliga budget.

2.   Det organ som medlemsstaten utsett skall återbetala hela förhandsfinansieringen till kommissionen om ingen ansökan om utbetalning i samband med det operativa programmet har lämnats in inom 24 månader från den dag då kommissionen gjorde den första delbetalningen av förhandsfinansieringen.

3.   Om eventuella räntor på förhandsfinansieringen tjänats in skall dessa överföras till det operativa programmet och betraktas som medlemsstatens resurs i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen när det operativa programmet slutgiltigt har avslutats.

4.   Det belopp som betalas som förhandsfinansiering skall i sin helhet räknas av från kommissionens räkenskaper när det operativa programmet avslutats i enlighet med artikel 86.

Avsnitt 4

Mellanliggande betalningar

Artikel 82

Mellanliggande betalningar

Det skall göras mellanliggande betalningar för det operativa programmet. Den första mellanliggande betalningen skall göras i enlighet med bestämmelserna i artikel 71.2.

Artikel 83

Godtagbara ansökningar om utbetalning

1.   Varje mellanliggande betalning från kommissionen förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

a)	Kommissionen skall ha fått in en ansökan om utbetalning och en utgiftsdeklaration enligt artikel 78.

b)	Inte mer än det maximala stödbeloppet från EFF i enlighet med den aktuella finansieringsplanen får ha betalats ut av kommissionen under hela perioden för varje prioriterat område och för varje mål.

c)	Förvaltningsmyndigheten skall ha överlämnat den senaste årsrapporten om genomförandet till kommissionen enligt artikel 67.1 och 67.3.

d)	Det får inte finnas något motiverat yttrande från kommissionen angående en överträdelse enligt artikel 226 i fördraget beträffande den insats/de insatser för vilken/vilka utgifterna har redovisats i ansökan om utbetalning i fråga.

2.   Om ett eller flera villkor enligt första punkten inte uppfylls, skall kommissionen inom en tidsfrist på en månad informera medlemsstaten och den attesterande myndigheten så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att avhjälpa situationen.

Artikel 84

Utbetalningsförfarande

1.   Den attesterande myndigheten skall se till att ansökningar om mellanliggande betalningar för det operativa programmet, i den mån det är möjligt, lämnas in i samlad form tre gånger om året. Ansökan om utbetalning skall lämnas in senast den 31 oktober för att kommissionen skall göra en utbetalning samma år.

2.   Under förutsättning att medel finns tillgängliga och att det inte har förekommit några avbrott av betalningsfristen eller inställningar av betalningar enligt artikel 88 respektive artikel 89 skall kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast två månader efter den dag då en ansökan om utbetalning som uppfyller villkoren enligt artikel 83 registreras hos kommissionen.

Avsnitt 5

Slutbetalning och avslutande av program

Artikel 85

Partiellt avslutande

1.   Operativa program får avslutas partiellt under perioder som medlemsstaten själv skall fastställa.

Partiellt avslutande skall avse insatser som slutförts under perioden till och med den 31 december föregående år. I denna förordning skall en insats anses avslutad när verksamheten inom den insatsen verkligen har genomförts och stödmottagarens samtliga utgifter för denna och motsvarande offentligt stöd har utbetalats.

2.   Partiellt avslutande skall göras under förutsättning att medlemsstaten lämnar in följande till kommissionen senast den 31 december ett visst år:

a)	En utgiftsdeklaration för de insatser som avses i punkt 1.

b)	En deklaration för partiellt avslutande i enlighet med artikel 61.1 e iii.

3.   Eventuella finansiella korrigeringar som gjorts enligt artiklarna 96 och 97 avseende insatser som avslutats partiellt skall vara finansiella nettokorrigeringar.

Artikel 86

Villkor för slutbetalning

1.   Kommissionen skall göra slutbetalningen under följande förutsättningar:

a)

Medlemsstaten har sänt en ansökan om utbetalning som innehåller följande dokument senast den 31 mars 2017: i) En ansökan om slutbetalning och en utgiftsdeklaration enligt artikel 78. ii) Slutrapporten om genomförandet av det operativa programmet, inklusive de uppgifter som avses i artikel 67. iii) En slutdeklaration i enlighet med artikel 61.1 f.

b)	Det finns inte något motiverat yttrande från kommissionen beträffande en överträdelse enligt artikel 226 i fördraget när det gäller den insats eller de insatser för vilken eller vilka utgifterna deklarerats i den aktuella ansökan om utbetalning.

2.   Om något av de dokument som avses i punkt 1 inte har skickats in till kommissionen skall kommissionen automatiskt återta resterande medel enligt artikel 90.

3.   Kommissionen skall inom fem månader efter dagen för mottagandet informera medlemsstaten om sin uppfattning rörande innehållet i den slutdeklaration som avses i punkt 1 a iii. Slutdeklarationen skall anses vara godkänd om kommissionen inte lämnat några synpunkter inom den femmånadersperioden.

4.   Under förutsättning att medel finns tillgängliga skall kommissionen betala resterande medel senast 45 dagar efter den senaste av följande tidpunkter:

a)	Den dag då den godkänner slutrapporten i enlighet med artikel 67.4.

b)	Den dag då den godkänner den slutdeklaration som avses i punkt 1 a iii.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 skall kommissionen återta resterande budgetåtagande tolv månader efter det att utbetalningen gjorts.

Kommissionen skall inom en tidsfrist på två månader informera medlemsstaterna om vilken dag det operativa programmet avslutas.

6.   Utan hinder av resultaten av kommissionens eller Europeiska revisionsrättens revisioner får det resterande belopp som kommissionen har betalat för det operativa programmet ändras inom nio månader från utbetalningsdagen eller, om det finns ett negativt saldo som medlemsstaten skall betala tillbaka, inom nio månader från den dag då debetnotan utfärdas. En sådan ändring av det resterande beloppet skall inte ändra dagen för avslutandet av det operativa programmet som meddelats i enlighet med punkt 5.

Artikel 87

Dokumentens tillgänglighet

1.   Förvaltningsmyndigheten skall se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av det operativa programmet i fråga hålls tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under

a)	en period av tre år efter det att ett operativt program avslutats,

b)	en period av tre år efter det år när det partiella avslutandet ägde rum för dokument om utgifter och revisioner av de insatser som avses i punkt 2.

Dessa perioder skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

2.   Förvaltningsmyndigheten skall på begäran göra en förteckning över slutförda insatser som partiellt har avslutats enligt artikel 85 tillgänglig för kommissionen.

3.   Dokumenten skall bevaras antingen som original eller vidimerade kopior på allmänt godkända databärare.

Avsnitt 6

Avbrott av betalningsfristen och inställande av betalningar

Artikel 88

Avbrott av betalningsfristen

1.   Den delegerade utanordnaren, i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, får avbryta betalningsfristen i högst sex månader om

a)	det finns indicier i en rapport från ett gemenskaps- eller nationellt revisionsorgan som tyder på betydande brister i hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar, eller

b)	den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att tagit del av uppgifter som gjorde honom uppmärksam på att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats.

2.   Medlemsstaten och den attesterande myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till avbrottet. Avbrottet skall upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 89

Inställande av betalningar

1.   Kommissionen får ställa in samtliga eller en del av de mellanliggande betalningarna för prioriterade områden eller det operativa programmet om

a)	det finns allvarliga brister i det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem som påverkar tillförlitligheten i förfarandet för attestering av betalningarna och för vilka korrigerande åtgärder inte har vidtagits,

b)	utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats, eller

c)	en medlemsstat allvarligt har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 70.

2.   Kommissionen får besluta att ställa in alla eller en del av de mellanliggande betalningarna efter att medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader.

3.   Kommissionen skall häva inställandet av alla eller en del av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för att kunna häva inställandet. Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att dra in hela eller en del av gemenskapens bidrag till det operativa programmet enligt artikel 97.

Avsnitt 7

Automatiskt återtagande

Artikel 90

Principer

1.   Kommissionen skall automatiskt återta den del av budgetåtagandet för ett operativt program som inte har använts för betalning av förhandsfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilken ingen ansökan om utbetalning har skickats in i enlighet med artikel 83 senast den 31 december det andra året efter det år då gemenskapens budgetåtagande ingicks för det operativa programmet.

2.   Den del av budgetåtagandet som fortfarande finns tillgänglig den 31 december 2015 skall automatiskt återtas, om kommissionen inte har fått in en godtagbar ansökan om utbetalning senast den 31 mars 2017.

3.   Om denna förordning träder i kraft efter den 1 januari 2007 skall den period efter vilken det första automatiska återtagandet av medel enligt punkt 1 får göras, förlängas för det första åtagandet med antalet månader mellan den 1 januari 2007 och dagen för det första budgetåtagandet.

Artikel 91

Undantag från tidsfristerna för återtagande

Om det efter beslutet att godkänna det operativa programmet krävs ett beslut av kommissionen för att godkänna stöd eller en stödordning skall den period som leder till automatiskt återtagande börja löpa den dag då detta senare beslut fattades. De aktuella beloppen skall beräknas på grundval av en tidsplan som medlemsstaten lämnar in.

Artikel 92

Avbrottsperiod på grund av rättsliga förfaranden och administrativa överklaganden

Det belopp som eventuellt berörs av det automatiska återtagandet av medel skall minskas med de belopp som den attesterande myndigheten inte har kunnat deklarera till kommissionen på grund av insatser som har inställts på grund av ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med inställande verkan, under förutsättning att medlemsstaten underrättar kommissionen om orsaken till detta senast den 31 december det andra året efter det år budgetåtagandet enligt artikel 90 ingicks.

För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 90.2 avbrytas på samma villkor för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.

Den ovan nämnda minskningen kan begäras en gång om inställandet varade upp till ett år eller ägde rum flera gånger under ett antal år mellan det rättsliga eller administrativa beslut som sköt upp genomförandet av insatsen och datumet för det slutliga rättsliga eller administrativa beslutet.

Artikel 93

Undantag från automatiskt återtagande

Följande skall inte tas med i beräkningen av automatiskt återtagande:

a)

Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om utbetalning har lämnats in men vars utbetalning har avbrutits eller ställts in av kommissionen den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet enligt artikel 90 ingicks och i enlighet med artiklarna 88 och 89. När det problem som orsakade avbrottet eller inställandet av utbetalningen har lösts skall regeln om automatiskt återtagande tillämpas på den berörda delen av budgetåtagandet.

b)	Den del av budgetåtagandet för vilken en ansökan om utbetalning har lämnats in, men för vilken det fastställts ett tak, framför allt på grund av brist på budgetmedel.

c)

Den del av budgetåtagandet för vilken det inte har varit möjligt att göra en godtagbar ansökan om utbetalning på grund av force majeure som allvarligt påverkat genomförandet av det operativa programmet. De nationella myndigheter som åberopar force majeure måste visa de direkta följderna av detta för genomförandet av hela eller delar av det operativa programmet.

Artikel 94

Förfarande

1.   Kommissionen skall i god tid informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna varje gång det föreligger en risk för tillämpning av automatiskt återtagande av medel enligt artikel 90.

2.   Kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna om storleken på det automatiska återtagandet av medel utifrån den information som den förfogar över.

3.   Medlemsstaten har två månader på sig från den dag då den tar emot de uppgifterna för att godkänna beloppet eller lämna sina synpunkter. Kommissionen skall göra det automatiska återtagandet av medel senast nio månader efter den tidsfrist som avses i artikel 90.

4.   EFF:s bidrag till det operativa programmet skall minskas för året i fråga med det belopp som automatiskt återtagits. Medlemsstaten skall inom två månader efter tidpunkten för återtagandet utarbeta en reviderad finansieringsplan som avspeglar det minskade stödbeloppet i ett eller flera av det operativa programmets prioriterade områden. Om så inte sker skall kommissionen proportionellt minska de belopp som avsatts för varje prioriterat område.

Avsnitt 8

Användande av euro

Artikel 95

Användande av euro

1.   Belopp som anges i det operativa program som medlemsstaten inlämnat, attesterade utgiftsdeklarationer, ansökningar om utbetalning samt utgifter som nämns i års- och slutrapporterna om genomförandet skall uttryckas i euro.

2.   Kommissionens beslut om operativa program och kommissionens åtaganden och betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.   De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla de utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro.

Dessa belopp skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga bokföringskurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda operativa programmets attesterande myndighet. Denna bokföringskurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.   När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i föregående stycke fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euro trädde i kraft.

KAPITEL II

Finansiella korrigeringar

Avsnitt 1

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 96

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.   Medlemsstaten skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid alla betydande ändringar som påverkar villkoren för genomförande eller kontroll av insatser eller operativa program samt genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2.   Medlemsstaten skall genomföra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga i samband med enskilda eller systembetingade oegentligheter som upptäcks i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaten skall bestå i att det offentliga bidraget till det operativa programmet helt eller delvis dras in. Medlemsstaten skall ta hänsyn till oegentlighetens art och allvar samt den ekonomiska förlusten för EFF.

Utan att det skall påverka tillämpningen av punkt 3 får medlemsstaten på nytt använda de medel från EFF som på detta sätt frigörs för det operativa programmet till och med den 31 december 2015.

3.   Det bidrag som dragits in enligt punkt 2 får inte användas på nytt för den eller de insatser som omfattats av korrigeringen och inte heller, om en finansiell korrigering genomförs för en systembetingad oegentlighet, för befintliga insatser inom hela eller en del av det prioriterade område där denna systembetingade oegentlighet förekom.

4.   Vid systembetingade oegentligheter skall medlemsstaten utvidga sin undersökning till att omfatta alla insatser som kan vara berörda.

Avsnitt 2

Kommissionens finansiella korrigeringar

Artikel 97

Kriterier för korrigeringarna

1.   Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till ett operativ program om den efter nödvändig granskning kommer fram till att

a)	programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar en allvarlig brist som har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsbidraget,

b)	det finns utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes,

c)	en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 96 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

2.   Kommissionen skall grunda sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till hur systembetingad oegentligheten är för att bedöma om huruvida det skall göras en fast eller en extrapolerad korrigering.

3.   Kommissionen skall, när den beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras, ta hänsyn till oegentlighetens art och svårhet och till omfattningen och de finansiella effekterna av bristerna i det operativa programmet.

4.   Om kommissionen grundar sin uppfattning på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser när det gäller de finansiella effekterna efter att har granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 96.2, den information som lämnats enligt artikel 70.1 b och eventuella svar från medlemsstaten.

Artikel 98

Förfarande

1.   Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering skall den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar sina synpunkter inom två månader.

Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering grundad på en extrapolering eller ett schablonbelopp skall medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att den faktiska omfattningen av oegentligheten var mindre än vad kommissionen bedömer. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa omfattningen av denna granskning till en lämplig andel eller ett lämpligt urval ur den berörda dokumentationen. Utom i vederbörligen motiverade fall får den tid som ägnas åt denna granskning inte överstiga ytterligare två månader utöver den tvåmånadersperiod som avses i första stycket.

2.   Kommissionen skall beakta eventuella bevis som medlemsstaten lägger fram under den tidsfrist som avses i punkt 1.

3.   Om medlemsstaten invänder mot kommissionens preliminära slutsatser skall den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, där båda parter i ett samarbete grundat på partnerskapet anstränger sig för att nå en uppgörelse om anmärkningarna och de slutsatser som kan dras av dessa.

4.   Om en överenskommelse uppnås får medlemsstaten på nytt använda de berörda medlen från EFF i enlighet med artikel 96.2 andra stycket.

5.   Om ingen överenskommelse uppnås, skall kommissionen fatta beslut om den finansiella korrigeringen inom sex månader från och med dagen för överläggningarna, med beaktande av all information och alla synpunkter som lagts fram under förfarandets gång. Om det inte hålls några överläggningar skall sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av det inbjudningsbrev som skickades av kommissionen.

Artikel 99

Medlemsstaternas skyldigheter

En finansiell korrigering som görs av kommissionen skall inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 96.2 och att återkräva statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget och artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget (23).

KAPITEL III

Återbetalning

Artikel 100

Återbetalning

1.   Återbetalningar till Europeiska unionens allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i betalningskravet utfärdat i enlighet med artikel 72 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Förfallodagen skall vara den sista dagen i den andra månaden efter utfärdandet av betalningskravet.

2.   Varje försening av en återbetalning skall medföra dröjsmålsränta från och med förfallodagen till och med den faktiska betalningsdagen. Dröjsmålsräntan skall vara en och en halv procentenhet högre än den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpade på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

AVDELNING IX

KOMMITTÉ

Artikel 101

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av kommittén för Europeiska fiskerifonden (nedan kallad ”kommittén”).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 102

Genomförandebestämmelser

Genomförandebestämmelserna för denna förordning skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 101.3.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 103

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av rådets förordningar (EEG) nr 4028/86 (24), (EG) nr 3699/93 (25), (EG) nr 2468/98 (26) och (EG) nr 2792/1999 (27) eller varje annan lagstiftning som var tillämplig på detta stöd den 31 december 2006 som följaktligen därefter skall tillämpas på detta stöd till dess den upphör att gälla.

2.   Med avvikelse från artiklarna 32.4 och 37.1 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (28) skall, belopp för stöd som medfinansieras av Fonden för fiskets utveckling, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling (29), som kommissionen godkänt mellan den 1 januari 2000 och den 31 december 2006 och för vilka den styrkta deklarationen över de utgifter som faktiskt har betalats, den slutliga rapporten om genomförandet, som även skall omfatta den lägesbeskrivning som avses i artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 366/2001 (30), och den deklaration som avses i artikel 38.1 f i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 inte har överlämnats till kommissionen inom 15 månader efter den sista dag för utgifters stödberättigande som föreskrivs i beslutet om beviljande av ett bidrag ur den fonden, automatiskt återtas av kommissionen senast sex månader efter tidsfristens utgång, och felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas.

3.   Om det behövs särskilda åtgärder för att underlätta övergången från de nuvarande reglerna till de regler som införs genom denna förordning skall dessa antas i enlighet med förfarandet i artikel 101.3.

Sådana åtgärder skall det i första hand beslutas om för att införliva befintligt gemenskapsstöd som kommissionen har godkänt för perioden 2000–2006 i det stöd från EFF som tillhandhålls enligt denna förordning.

Artikel 104

Upphävande av tidigare förordningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 103.1 skall förordningarna (EG) nr 1263/1999 och (EG) nr 2792/1999 upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007.

2.   Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall anses vara hänvisningar till denna förordning.

Artikel 105

Översynsklausul

Rådet skall se över denna förordning senast den 31 december 2013 i enlighet med artikel 37 i fördraget.

Artikel 106

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  Yttrandet avgivet den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 267, 27.10.2005, s. 50. Yttrandet avgivet efter ett icke-obligatoriskt samråd.

(3)  EUT C 164, 5.7.2005, s. 31. Yttrandet avgivet efter ett icke-obligatoriskt samråd.

(4)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(5)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(7)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

(8)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(9)  Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 11.8.2005, s. 1).

(10)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(11)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(12)  EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

(13)  EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

(14)  EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 196/2006 (EUT L 32, 4.2.2006, s. 4.)

(15)  EGT L 198, 22.7.1991, s. 1). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 780/2006 (EUT L 137, 25.5.2006, s. 9).

(16)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(17)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/53/EG (EUT L 29, 2.2.2006, s. 37).

(18)  EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen senast ändrad genom anslutningsakten från 2003.

(19)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(20)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1888/2005 (EUT L 309, 25.11.2005, s. 1).

(21)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(22)  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/18/EG (EUT L 51, 22.2.2006, s. 12).

(23)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom anslutningsakten från 2003. (Titeln på förordning (EG) nr 659/1999 har anpassats med hänsyn till omnumreringen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. Den ursprungliga hänvisningen var artikel 93 i fördraget).

(24)  Rådets förordning (EEG) nr 4028/86 av den 18 december 1986 om gemenskapsåtgärder för att förbättra och anpassa strukturerna inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EGT L 376, 31.12.1986, s. 7). Förordningen upphävd genom förordning (EEG) nr 2080/93 (EGT L 193, 31.7.1993, s. 1).

(25)  Rådets förordning (EG) nr 3699/93 av den 21 december 1993 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter (EGT L 346, 31.12.1993, s. 1). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 2468/98 (EGT L 312, 20.11.1998, s. 19).

(26)  Rådets förordning (EG) nr 2468/98 av den 3 november 1998 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 2792/1999 (EGT L 337, 30.12.1999, s. 10).

(27)  Rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 485/2005 (EUT L 81, 30.3.2005, s. 1).

(28)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 173/2005 (EUT L 29, 2.2.2005, s. 3).

(29)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 54.

(30)  Kommissionens förordning (EG) nr 366/2001 av den 22 februari 2001 om närmare bestämmelser för rådets förordning (EG) nr 2792/1999 (EGT L 55, 24.2.2001, s. 3).

---

---

---