32002H0413

Europaparlamentets och rådets rekommendation

av den 30 maj 2002

om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa

(2002/413/EG)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) Kustområdena är av stor miljömässig, ekonomisk, social, kulturell och rekreationsmässig betydelse för Europa.

(2) Kustområdena har en unik biologisk mångfald när det gäller flora och fauna.

(3) Kapitel 17 i Agenda 21, som antogs vid UNCED:s (FN:s konferens om miljö och utveckling) toppmöte i Rio i juni 1992, bör beaktas.

(4) I Europeiska miljöbyråns utvärderingsrapport för 1999 beskrivs en kontinuerlig försämring av förhållandena i Europas kustområden, både vad beträffar själva kusterna och vad beträffar kvaliteten på kustvattnet.

(5) Kustområdena i gemenskapen hotas vidare av följderna av klimatförändringar, särskilt stigande havsnivåer, förändringar i stormfrekvens och stormstyrka samt ökad erosion och översvämning i dessa områden.

(6) Befolkningsökningen och utvecklingen av ekonomiska verksamheter innebär ett ökat hot mot såväl den miljömässiga som den sociala balansen i kustområdena.

(7) Nedgången i fiskeverksamhet och därmed sammanhängande sysselsättning gör många fiskeberoende områden särskilt sårbara.

(8) Befintliga regionala skillnader inom gemenskapen påverkar förvaltningen och bevarandet av kustområdena på olika sätt.

(9) Det är nödvändigt att genomföra en miljömässigt hållbar, ekonomiskt rättvis, socialt ansvarsfull och kulturellt anpassad förvaltning av kustområdena, som upprätthåller integriteten för denna viktiga resurs, samtidigt som sådana lokala traditionella aktiviteter och seder beaktas som inte utgör något hot mot känsliga naturområden eller mot de vilda arternas bevarande i dessa områdens fauna och flora.

(10) Gemenskapen främjar en integrerad förvaltning i större skala med hjälp av övergripande instrument. Dessa verksamheter bidrar därför till en integrerad förvaltning av kustområdena.

(11) I kommissionens meddelanden(4) till Europaparlamentet och rådet noteras att en integrerad förvaltning av kustområden förutsätter strategiska och samordnade åtgärder på lokal och regional nivå som får vägledning och stöd av en lämplig ram på nationell nivå.

(12) I kommissionens demonstrationsprogram för integrerad förvaltning av kustområden fastställs principer för god förvaltning av kustområdena.

(13) För att åtgärda gränsöverskridande problem i kustområden krävs det enhetliga åtgärder på europeisk nivå, inklusive samarbetsåtgärder och samråd med organisationer för regionala hav eller internationella organisationer såsom Internationella sjöfartsorganisationen.

(14) Både i rådets resolution av den 6 maj 1994 om gemenskapens strategi för integrerad förvaltning av kustområden(5) och rådets resolution av den 25 februari 1992 om gemenskapens framtida politik avseende gemenskapens kustområden(6) påpekas behovet av samordnade europeiska åtgärder för att genomföra en integrerad förvaltning av kustområden.

(15) Sedan resolution av den 6 maj 1994 antogs har Europeiska unionen fått känna av ett ökat tryck på kustområdesresurserna, en befolkningsökning i kustområdena och en ökning av infrastrukturen i närheten av eller i kustområdena.

(16) En integrerad förvaltning av kustområden omfattar ett flertal faktorer, vilka endast marginellt berör stads- och landsbygdsplanering och markanvändning.

(17) I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som fastställs i artikel 5 i fördraget, i enlighet med protokoll 7 till Amsterdamfördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och mot bakgrund av de skiftande förhållandena i kustområdena samt de rättsliga och institutionella ramarna i medlemsstaterna, kan målen för den föreslagna åtgärden bäst uppnås genom vägledning på gemenskapsnivå.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

KAPITEL I

En strategisk metod

Medlemsstaterna tar hänsyn till strategin för en hållbar utveckling och Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(7) samt intar ett strategiskt förhållningssätt till förvaltningen av sina kustområden, som grundar sig på följande:

a) Skydd av kustmiljön, baserat på en ekosystemmetod som bevarar denna miljös integritet och funktion och på en hållbar förvaltning av naturresurserna både vad gäller havs- och landpartier i kustområdena.

b) Ett erkännande av det hot som klimatförändringar utgör och av de faror som den stigande havsnivån samt stormars ökande förekomst och styrka medför.

c) Lämpliga och ekologiskt ansvarsfulla åtgärder för att skydda kustområdena, inklusive skydd av kustsamhällena och deras kulturarv.

d) Hållbarhet när det gäller ekonomiska möjligheter och sysselsättning.

e) Ett fungerande socialt och kulturellt system i lokalsamhällena.

f) Lämpliga och tillgängliga landområden för allmänheten, både för rekreation och naturupplevelser.

g) När det gäller avlägsna kustsamhällen, ett bevarande eller främjande av sammanhållningen i dessa.

h) Förbättrad samordning av de åtgärder som vidtas av alla berörda myndigheter, både till havs och på land, för förvaltning av samspelet mellan hav och land.

KAPITEL II

Principer

Medlemsstaterna bör, när de utarbetar nationella strategier samt åtgärder på grundval av dessa, följa principerna för en integrerad förvaltning av kustområden för att därigenom garantera en god förvaltning av kustområdena, varvid hänsyn bör tas till de exempel på god praxis som anges bland annat i kommissionens demonstrationsprogram för integrerad förvaltning av kustområden. Förvaltningen av kustområden bör framför allt grunda sig på följande:

a) Ett brett övergripande perspektiv (tematiskt och geografiskt) där det tas hänsyn till att natursystem och mänskliga aktiviteter som påverkar kustområdena är beroende av varandra och olika.

b) Ett långsiktigt perspektiv där det tas hänsyn till försiktighetsprincipen samt nuvarande och kommande generationers behov.

c) En förvaltning som kan anpassas under en successiv process, vilket underlättar anpassningen allteftersom problem uppstår och kunskaper utvecklas. Detta innebär ett behov av en sund vetenskaplig grund vad beträffar utvecklingen av kustområdena.

d) Lokala särdrag och stor mångfald när det gäller de europeiska kustområdena, vilket kommer att göra det möjligt att möta dessa områdens praktiska behov i form av särskilda lösningar och flexibla åtgärder.

e) Arbete i samklang med de naturliga processerna och med respekt för ekosystemens bärkraft, vilket kommer att göra människors aktiviteter mer miljövänliga, socialt ansvarsfulla och ekonomiskt sunda i det långa loppet.

f) Deltagande av alla berörda parter (näringslivets och arbetsmarknadens parter, de organisationer som representerar lokalbefolkningen i kustområden, icke-statliga organisationer och företagssektorn) i förvaltningsprocessen, till exempel genom avtal och baserat på delat ansvar.

g) Stöd och engagemang från berörda förvaltningsorgan på nationell, regional och lokal nivå, mellan vilka lämpliga förbindelser bör upprättas eller upprätthållas med syfte att förbättra samordningen mellan olika befintliga politikområden. Partnerskap med och mellan regionala och lokala myndigheter bör vid behov tillämpas.

h) En kombination av instrument som är avsedda att underlätta samstämmighet mellan olika sektorspolitiska mål och mellan planering och förvaltning.

KAPITEL III

Nationell inventering

Medlemsstaterna genomför eller uppdaterar en övergripande inventering för att se vilka mer betydande aktörer, lagar och institutioner som påverkar förvaltningen av deras kustområden. Inventeringen bör

a) ta hänsyn till (men inte begränsa sig till) följande sektorer och områden: fiske och vattenbruk, transport, energi, resursförvaltning, skydd av arter och livsmiljöer, kulturarv, sysselsättning, regional utveckling av både landsbygds- och tätortsområden, turism och rekreation, industri och gruvindustri, avfallshantering, jordbruk och utbildning,

b) omfatta alla förvaltningsnivåer,

c) analysera medborgarnas, de icke-statliga organisationernas och företagssektorns intressen, roller och farhågor,

d) identifiera relevanta mellanregionala organisationer och samarbetsstrukturer, samt

e) bedöma tillämplig politik och tillämpliga lagstiftningsåtgärder.

KAPITEL IV

Nationella strategier

1. På grundval av resultaten från inventeringen bör varje berörd medlemsstat, i partnerskap med de regionala myndigheterna och de interregionala organisationerna, om lämpligt utveckla en nationell strategi, eller, där så är lämpligt, flera strategier för att genomföra de principer som syftar till en integrerad förvaltning av kustområden.

2. Dessa strategier kan antingen utvecklas separat för kustområdena eller ingå i en geografiskt sett bredare strategi eller ett geografiskt sett bredare program för att främja en integrerad förvaltning av ett större område.

3. Inom ramen för dessa strategier bör man göra följande:

a) Fastställa rollerna för de olika förvaltningsaktörer i landet eller regionen vars kompetensområde omfattar aktiviteter eller resurser som rör kustområdena samt mekanismer för en samordning av dessa. Fastställandet av roller bör möjliggöra en lämplig kontroll samt en lämplig strategi och överensstämmelse mellan åtgärderna.

b) Hitta en lämplig kombination av instrument för att genomföra de principer som anges i kapitel II i ett nationellt, regionalt eller lokalt rättsligt och administrativt sammanhang. När medlemsstaterna utvecklar dessa strategier bör de överväga om det är lämpligt att

i) utveckla nationella strategiska planer för kustområdena för att främja integrerad förvaltning, varigenom bland annat kontroll av ytterligare urbanisering och av exploatering av icke-urbana områden säkerställs samtidigt som naturliga inslag i kustmiljön respekteras,

ii) utveckla mekanismer för markinköp och förklaringar om allmänna områden för att säkerställa allmänhetens tillträde i rekreationssyfte, utan att skyddet av känsliga områden åsidosätts,

iii) utarbeta kontrakt eller frivilliga avtal med användare av kustområdena, inklusive miljöavtal med näringslivet,

iv) utnyttja ekonomiska och fiskala incitament,

v) arbeta med hjälp av regionala mekanismer för utveckling.

c) Utarbeta eller bevara nationell och, vid behov, regional eller lokal lagstiftning eller strategier och program, där både havs- och landområdena i kustområdena behandlas tillsammans.

d) I synnerhet kartlägga metoder för att främja gräsrotsinitiativ och allmänhetens deltagande i den integrerade förvaltningen av kustområdena och av resurserna i dessa områden.

e) Vid behov kartlägga hållbara finansieringskällor för initiativ som rör integrerad förvaltning av kustområden samt undersöka hur befintliga finansiella mekanismer bäst kan utnyttjas, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå.

f) Fastställa mekanismer som kan säkerställa att den gemenskapslagstiftning och gemenskapspolitik som har konsekvenser för kustområden genomförs och tillämpas fullt ut och på ett samordnat sätt, och det även när gemenskapspolitiken ses över.

g) Införa lämpliga system för övervakning och spridning av information till allmänheten om kustområdena. Dessa system bör utformas för insamling och tillhandahållande av information i lämpligt och kompatibelt format som kan användas av beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå för att underlätta en integrerad förvaltning. Europeiska miljöbyråns arbete kan bland annat utgöra en grund för detta ändamål. Dessa data bör vara tillgängliga för allmänheten, i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG(8).

h) Fastställa hur lämpliga nationella utbildningsprogram skulle kunna stödja genomförandet av principer för en integrerad förvaltning av kustområden.

KAPITEL V

Samarbete

1. Medlemsstaterna bör främja, inleda eller upprätthålla en dialog och genomföra gällande konventioner med sina grannländer, inklusive icke-medlemsstater som är belägna vid samma regionala hav, för att upprätta mekanismer som underlättar samordningen av åtgärder som vidtas för att lösa gränsöverskridande problem.

2. Medlemsstaterna arbetar också aktivt tillsammans med gemenskapens institutioner och andra intressenter för att bidra till framsteg för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt till en integrerad förvaltning av kustområdena samt undersöker behovet av ett forum för europeiska aktörer med intressen i kustområdena. Under denna process bör det studeras hur de befintliga institutionerna och konventionerna kan användas.

3. I detta sammanhang upprätthålls och utökas samarbetet med anslutningsländerna.

KAPITEL VI

Rapporter och översyn

1. Medlemsstaterna rapporterar till kommissionen om sina erfarenheter av genomförandet av denna rekommendation 45 månader efter det att den har antagits.

2. Dessa rapporter görs tillgängliga för allmänheten och innehåller särskilt

a) resultaten av den nationella inventeringen,

b) den eller de nationella strategier som föreslås för att genomföra en integrerad förvaltning av kustområden,

c) en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits eller skall vidtas för att genomföra den eller de nationella strategierna,

d) en utvärdering av de förväntade effekterna av strategin eller strategierna på situationen i kustområdena,

e) en utvärdering av genomförandet och tillämpningen av den gemenskapslagstiftning och gemenskapspolitik som har konsekvenser för kustområden.

3. Kommissionen bör se över denna rekommendation senast 55 månader efter det att den har antagits och till Europaparlamentet och rådet lägga fram en utvärderingsrapport, vid behov tillsammans med ett förslag till ytterligare åtgärder från gemenskapens sida.

Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2002.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

J. Piqué I Camps

Ordförande

(1) EGT C 155, 29.5.2001, s. 17.

(2) EGT C 148, 18.5.2001, s. 23.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 5 juli 2001 (EGT C 65 E, 14.3.2002, s. 309), rådets gemensamma ståndpunkt av den 13 december 2001 (EGT C 58 E, 5.3.2002, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 10 april 2002. Rådets beslut av den 7 maj 2002.

(4) KOM(97) 744 och KOM(2000) 547.

(5) EGT C 135, 18.5.1994, s. 2.

(6) EGT C 59, 6.3.1992, s. 1.

(7) Ännu ej offentliggjort i EGT.

(8) Ännu ej offentliggjort i EGT.