This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 31979L0830
Council Directive 79/830/EEC of 11 September 1979 on the approximation of the laws of the Member States relating to hot-water meters
Rådets direktiv 79/830/EEG av den 11 september 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare
Rådets direktiv 79/830/EEG av den 11 september 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare
EGT L 259, 15.10.1979, pp. 1–9
(DA, DE, EN, FR, IT, NL) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(EL, ES, PT, FI, SV, CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL)
No longer in force, Date of end of validity: 30/10/2006; upphävd genom 32004L0022
| Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
|---|---|---|---|---|---|
| Repealed by | 32004L0022 |
Rådets direktiv 79/830/EEG av den 11 september 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 259 , 15/10/1979 s. 0001 - 0009
Finsk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0109
"Grekisk specialutgåva
" Område 13 Volym 9 s. 0003
Svensk specialutgåva Område 13 Volym 10 s. 0109
Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0219
Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0219
RÅDETS DIREKTIV av den 11 september 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare (79/830/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och med beaktande av följande: Konstruktionen av och kontrollförfarandena för varmvattenmätare är i medlemsstaterna underkastade tvingande bestämmelser som inte är lika mellan länderna och därmed utgör handelshinder i fråga om sådana mätare. Dessa bestämmelser måste därför anpassas till varandra. I rådets direktiv nr 71/316/EEG(3) av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma bestämmelser för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder, i dess lydelse enligt anslutningsakten(4), fastställdes förfarandena för EEG-typgodkännande och första EEG-verifikation. Enligt nämnda direktiv bör de tekniska kraven på konstruktion och arbetssätt för varmvattenmätare fastställas. Dessa krav skall uppfyllas och kontroll genomföras, och vederbörlig märkning sättas på, innan mätarna får fritt importeras, marknadsföras och användas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Detta direktiv gäller varmvattenmätare som är avsedda för kontinuerlig mätning av volymen hos den mängd varmvatten som passerar igenom mätarna. Mätarna skall vara försedda med en mätanordning kopplad till en visningsanordning. Med uttrycket "varmvatten" avses i detta direktiv vatten inom temperaturområdet 30 °C-90 °C. Detta direktiv omfattar inte varmvattenmätare som placeras i cirkulationssystem för överföring av värmeenergi. Artikel 2 I bilagan till detta direktiv anges vilka varmvattenmätare som får förses med EEG-märkning. De skall vara föremål för EEG-typgodkännande och underkastas första EEG-verifikation. Artikel 3 Ingen medlemsstat får på grund av en varmvattenmätares metrologiska egenskaper begränsa, hindra eller förbjuda att den släpps ut på marknaden eller tas i drift, om den försetts med märkning för EEG-typgodkännande och första EEG-verifikation. Artikel 4 1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 1982 sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta. 2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelserna i den nationella lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 5 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 11 september 1979. På rådets vägnar Ray Mac SHARRY Ordförande (1) EGT nr C 131, 5.6.1978, s. 85. (2) EGT nr C 269, 13.11.1978, s. 44. (3) EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 1. (4) EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14. BILAGA 1. TERMINOLOGI OCH DEFINITIONER 1.0 Denna bilaga gäller endast varmvattenmätare, nedan benämnda "mätare", som uteslutande verkar enligt mekaniska principer. Sådana mätare utnyttjar antingen volymmätkammare med rörliga väggar eller vattenhastighetens inverkan på en skovelförsedd rotor (axial- eller radialturbin). Denna bilaga gäller inte varmvattenmätare som försetts med elektronisk utrustning. 1.1 Flöde Flödet är den vattenvolym som passerar genom mätaren per tidsenhet. 1.2 Genomströmmad volym Genomströmmad volym är den totala volym vatten som passerat genom mätaren under en given tidsrymd. 1.3 Största flöde (Qmax) Största flödet (Qmax) är det största flöde som mätaren kan arbeta vid under begränsade tidsperioder utan att skadas och utan att de största tillåtna felen eller det största tillåtna tryckfallet överskrids. 1.4 Nominellt flöde (Qn) Det nominella flödet, Qn, är hälften av det största flödet, Qmax. Det anges i kubikmeter per timme och används för att känneteckna mätaren. Vid det nominella flödet Qn skall mätaren kunna arbeta i normal drift, dvs. kontinuerligt eller intermittent, utan att de största tillåtna felen överskrids. 1.5 Minsta flöde (Qmin) Det minsta flödet, Qmin, är det minsta flöde som mätaren kan arbeta vid utan att de största tillåtna felen överskrids. Det skall uttryckas som en del av Qn. 1.6 Flödesområde En mätares flödesområde begränsas av det största och det minsta flödet, Qmax och Qmin. Området indelas i två zoner, övre och undre zonen, med olika värde på största tillåtet fel. 1.7 Gränsflöde (Qt) Gränsflödet, Qt, är det flöde som indelar flödesområdet i den övre och den undre zonen. Vid gränsflödet ändras det största tillåtna felet diskontinuerligt. 1.8 Största tillåtet fel Det största tillåtna felet är gränsvärdet för det fel som enligt detta direktiv tillåts för EEG-typgodkännande och för första EEG-verifikation av mätaren. 1.9 Tryckfall Tryckfallet är den sänkning av vattentrycket som orsakas av att vattenmätaren befinner sig i ledningen. 2. METROLOGISKA EGENSKAPER 2.1 Största tillåtna fel Det största tillåtna felet i den undre zonen, från och med Qmin upp till Qt, är ± 5 %. Det största tillåtna felet i den övre zonen, från och med Qt till och med Qmax, är ± 3 %. 2.2 Metrologiska klasser Vattenmätare indelas efter värdena på Qmin och Qt enligt ovan i de tre metrologiska klasserna i ne- danstående tabell. >Plats för tabell> 3. TEKNISKA EGENSKAPER 3.1 Konstruktion - allmänna bestämmelser Mätaren skall vara så konstruerad, att den under normala driftsförhållanden 1) har lång livslängd och är väl skyddad mot bedrägligt bruk, 2) uppfyller bestämmelserna i detta direktiv. Om en mätare kan utsättas för oförutsedd återströmning av vatten skall den kunna tåla detta utan försämring av eller skadlig inverkan på dess metrologiska egenskaper. En sådan återströmning skall registreras av mätaren. 3.2 Material Vattenmätaren skall vara tillverkad av material som är tillräckligt starkt och stabilt för den avsedda användningen. Den skall genomgående vara uppbyggd av material som motstår såväl inre som normal yttre korrosion. Om så behövs skall den skyddas genom lämplig ytbehandling. Variationer i vattnets temperatur inom intervallet 0 till 110 °C får inte leda till skador på de material som mätaren är tillverkad av. 3.3 Tryckhållfasthet Mätaren skall, utan att funktionsstörningar, läckage, vattensippring genom väggarna eller permanent deformation uppstår, fortlöpande tåla att kontinuerligt utsättas för en vattentemperatur på 90 °C och det vattentryck den konstruerats för. Detta vattentryck kallas det maximala arbetstrycket och skall minst uppgå till 10 bar. 3.4 Tryckfall Tryckfallet i vattenmätaren bestäms vid provning för EEG-typgodkännande och får inte överstiga 0,25 bar vid nominellt flöde och 1 bar vid största flöde. Mätarna indelas utgående från provningsresultaten i fyra grupper, med följande största tryckfall: 1 bar, 0,6 bar, 0,3 bar respektive 0,1 bar. Det gällande gruppvärdet skall anges i EEG-typgodkännandeintyget. 3.5 Visningsanordning Visningsanordningen skall medge en tillförlitlig, lätt och entydig avläsning av den uppmätta vattenmängden uttryckt i kubikmeter, genom att dess ingående delar på enkelt sätt placeras intill varandra. Volymen skall anges av antingen a) läget av en eller flera visare på cirkulära skalor, eller b) en rad siffror i ett eller flera fönster, eller c) en kombination av dessa båda system. Volymens kubikmetervärde skall anges i svart, och delar av kubikmeter i rött. Siffrornas synliga höjd får inte understiga 4 mm. På visningsanordningar med siffror (typerna b och c ovan) skall synlig förflyttning av siffrorna ske uppåt. Frammatning av en siffra skall fullbordas samtidigt som närmast lägre värdesiffra ändras från 9 till 0. I anordning av typen c får den rulle som visar den minsta värdesiffran matas fram kontinuerligt. Antalet hela kubikmeter måste visas tydligt. I visningsanordningar med visare (typerna a och c ovan) skall visarna rotera medurs. Värdet i kubikmeter för varje skaldel skall uttryckas som 10n, där n är ett positivt eller negativt heltal eller noll, så att ett system med på varandra följande dekader erhålls. Intill varje del av skalan skall visas följande eller motsvarande: x1000 - x100 - x10 - x1 - x0,1 - x0,01 - x0,001. För visningsanordningar av båda typerna (med visare eller med siffror) gäller följande: - Enhetsbeteckningen m³ skall visas antingen på skalan eller i omedelbar närhet av den digitala visningsanordningen. - Det snabbaste rörliga synliga graderade elementet, som benämns kontrollelement och vars skaldel kallas kontrollskaldel, skall röra sig kontinuerligt. Detta kontrollelement får vara permanent monterat eller får monteras tillfälligt i form av löstagbara delar. Sådana löstagbara delar får inte märkbart påverka mätarens metrologiska egenskaper. Kontrollskaldelslängden får inte vara mindre än 1 mm eller mer än 5 mm. Skalan skall innefatta antingen - skalmärken av samma tjocklek, som inte får vara tjockare än en fjärdedel av avståndet mellan två intilliggande märkens symmetrilinjer och endast får skilja sig i längd, eller - kontrasterande band med konstant bredd, lika breda som kontrollskaldelslängden. 3.6 Antalet siffror och värden på kontrollskaldelen Visningsanordningen måste utan att återgå till noll kunna registrera en volym uttryckt i kubikmeter som motsvarar minst 1999 timmars drift vid nominellt flöde. Kontrollskaldelen skall representera faktorn 1×10n eller 2×10n eller 5×10n. Den skall vara tillräckligt liten för att vid verifikation säkerställa en största onoggrannhet av 0,5% (varvid eventuellt avläsningsfel inte får överstiga hälften av den minsta skaldelen) och en längsta tid av 1,5 timmar för provet vid minsta flöde. En hjälpanordning (en stjärna, en skiva med referensmärke, etc.) får anbringas för att indikera att mätanordningen rör sig innan detta tydligt framgår på visningsanordningen. 3.7 Justeringsanordning Mätaren får vara försedd med en justeringsanordning som gör det möjligt att ändra förhållandet mellan visad volym och den volym som faktiskt passerat mätaren. En sådan anordning är obligatorisk för mätare som utnyttjar vattenhastighetens inverkan på rotationen hos en rotor med skovlar. 3.8 Accelerationsanordning Det är förbjudet att använda en accelerationsanordning för att öka mätarens hastighet vid ett flöde som understiger Qmin. 3.9 Tilläggsanordningar Mätaren får vara försedd med en pulsgenererande anordning, förutsatt att denna inte märkbart påverkar de metrologiska egenskaperna. I EEG-typgodkännandeintyget får föreskrivas om tillägg av speciella fasta eller avtagbara anordningar för att medge automatisk verifikation av mätaren. 4. MÄRKNING 4.1 Identifikationsmärkning Varje mätare skall vara försedd med följande information, läslig och beständig, antingen åtskilt eller tillsammans, på mätarhöljet, räkneverkets skalskiva eller märkskylten a) namnet eller firmanamnet på tillverkaren eller dennes varumärke, b) mätarens metrologiska klass och dess nominella flöde Qn uttryckt i kubikmeter per timme, c) tillverkningsåret och mätarens tillverkningsnummer, d) en eller två pilar som indikerar vattenflödets riktning, e) märket för EEG-typgodkännande, f) största tillåtna arbetstryck om detta överstiger 10 bar, g) största tillåtna driftstemperatur uttryckt under formen: 90 °C, h) bokstaven "V" respektive "H" om mätaren bara fungerar korrekt i antingen vertikalt eller horisontellt läge. 4.2 Placering av verifikationsmärkning Det skall finnas utrymme för EEG-verifikationsmärkning på någon väsentlig del av mätaren som är synlig utan att mätaren tas isär (normalt på höljet). 4.3 Försegling Vattenmätaren skall ha skyddsanordningar som kan förseglas på sådant sätt att det är omöjligt, såväl före som efter korrekt installation av mätaren, att ta isär eller ändra mätaren eller dess justeringsanordning utan att skyddsanordningarna skadas. 5. EEG-TYPGODKÄNNANDE 5.1 Förfarande EEG-typgodkännande skall utföras enligt direktiv 71/316/EEG. 5.2 Typprovning När det med hjälp av ansökningshandlingarna har fastställts att typen uppfyller kraven i detta direktiv skall behörigt organ utföra laboratorieprov under följande villkor: 5.2.1 Antal mätare som skall provas Antalet mätare som tillverkaren skall upplåta för provning anges i nedanstående tabell. >Plats för tabell> Beroende på hur provningen framskrider kan det behöriga organet - besluta att inte prova alla de mätare som tillverkaren upplåtit, eller - begära ytterligare mätare från tillverkaren för att fortsätta provningarna. 5.2.2 Tryck För den metrologiska provningen (punkt 5.2.4 nedan) skall trycket vid utloppet från mätaren vara tillräckligt högt för att förhindra att kavitation inträffar. 5.2.3 Provningsutrustning I allmänhet skall mätare provas individuellt. De skall i vart fall provas så att varje enskild mätares egenskaper kan fastställas. Medlemsstatens metrologiska kontrollorgan skall säkerställa att den största relativa onoggrannheten vid mätning av levererad vattenvolym inte överstiger 0,3 %, inklusive de olika fel som kan uppkomma vid installation. Den största tillåtna onoggrannheten är 5 % vid mätning av vattentrycket och 2,5 % vid mätning av tryckfallet. Vid varje prov får den relativa variationen i flödena inte överstiga 2,5 % mellan Qmin och Qt eller 5 % mellan Qt och Qmax. Den största tillåtna onoggrannheten vid temperaturmätning är 1 °C. Utrustningen måste godkännas av medlemsstatens metrologiska kontrollorgan oavsett var provningen utförs. 5.2.4 Provning 5.2.4.1 Provningsförfarande Provningen omfattar följande steg, som utförs i den angivna ordningen: 1) Kontroll av trycktäthet. 2) Bestämning av felvisningskurvor som funktion av flöde. Därvid skall tryckets inverkan bestämmas och de normala installationsvillkor som tillverkaren föreskrivit för den aktuella mätartypen beaktas (raksträckor uppströms och nedströms om mätaren, förstrypningar, hinder, osv.). 3) Bestämning av tryckfall. 4) Accelererad hållbarhetsprovning. 5) Provning av motståndskraften mot termisk chock för mätare med ett nominellt flöde Qn på högst 10 m³/h. 5.2.4.2 Beskrivning av provningen Provningen skall ske enligt följande: - Trycktäthetsprovningen utförs i två steg vid 85 (± 5)°C: a) varje mätare skall under 15 minuter tåla ett tryck på 1,6 gånger det största arbetstrycket (se punkt 4.1 f ovan), utan att läckage eller vattensippring genom väggarna uppstår och utan att mätaren skadas, b) varje mätare skall under 1 minut tåla ett tryck på 2 gånger det största arbetstrycket (se punkt 4.1 f ovan), utan att skadas eller blockeras. - Antalet mätpunkter vid bestämningen av felvisningskurvor och tryckfall skall vara tillräckligt stort för att kurvor skall kunna ritas upp för hela intervallet med erforderlig säkerhet. - Den accelererade hållbarhetsprovningen skall utföras enligt tabellen nedan: >Plats för tabell> Före det första provet och efter varje serie prov skall felen bestämmas under samma villkor åtminstone vid följande flöden: Qmin; Qt; 0,5 Qn; Qmax. Vid varje provning skall vattenvolymen som passerar genom mätaren vara tillräcklig för att visaren eller rullen på kontrollskalan skall rotera ett eller flera hela varv, så att cykliska fel elimineras. - Vid provning av motståndskraft mot termisk chock skall 25 cykler enligt nedan genomföras: >Plats för tabell> 5.2.5 Villkor för EEG-typgodkännande En mätartyp skall godkännas om a) den uppfyller de administrativa, tekniska och metrologiska bestämmelserna i detta direktiv och dess bilaga, b) provning enligt stegen 1, 2 och 3 i punkt 5.2.4.1 visar att dess tekniska och metrologiska egenskaper överensstämmer med avsnitten 2 och 3 i denna bilaga, c) efter varje accelererad hållbarhetsprovning och varje provning av motståndskraften mot termisk chock ingen variation i förhållande till det ursprungliga diagrammet har observerats som överstiger 1,5 % mellan Qt och Qmax eller 3 % mellan Qmin och Qt. 5.3 EEG-typgodkännandeintyg I EEG-typgodkännandeintyget kan anges att noggrannhetsprovningen får ske med kallvatten vid första EEG-verifikation. Denna möjlighet tillåts bara om det i samband med undersökning för EEG-typgodkännande vid studium av reglerna för likvärdighet mellan varmt och kallt vatten visat sig att en mätare som godkänts vid nog- grannhetsprovning med kallt vatten också uppfyller kraven rörande största tillåtna fel enligt punkt 2.1 ovan. I detta fall skall EEG-godkännandeintyget innehålla en beskrivning av denna provning och tillämpliga krav, särskilt med avseende på tillåtna fel och provningsflöden. 6. FÖRSTA EEG-VERIFIKATION Första EEG-verifikation skall utföras enligt rådets direktiv 71/316/EEG. 6.1 Förfarande Första EEG-verifikation skall utföras på en plats som godkänts av medlemsstatens metrologiska kontrollorgan. Lokalerna och provningsutrustningen skall möjliggöra att verifikationen kan utföras säkert och tillförlitligt utan onödig tidsspillan för den person som svarar för provningen. Kraven i punkt 5.2.3 ovan skall uppfyllas, frånsett temperaturerna i de fall proven utförs med kallvatten enligt de eventuella föreskrifter som ges i EEG-typgodkännandeintyget. Åtgärder får vidtas för att möjliggöra provning av mätarna seriekopplade. Vattentrycket på samtliga mätares utloppssida skall alltid vara tillräckligt för att förhindra att kavitation uppträder. Särskilda åtgärder kan dessutom krävas för att förhindra att mätarna påverkar varandra. En komplett enhet får vara försedd med automatiska anordningar, shuntventiler, flödesbegränsare, osv. förutsatt att varje provkrets mellan de mätare som skall kontrolleras och kontrolltankarna är tydligt avgränsad och att det när som helst är möjligt att kontrollera dess interna tryckfall. Vattentillförseln får ske på valfritt sätt, men om flera provkretsar arbetar parallellt får ingen ömsesidig påverkan vara möjlig som inte är förenlig med villkoren i punkt 5.2.3. Om en kontrolltank är indelad i flera kammare skall skiljeväggarna vara tillräckligt styva för att säkerställa att varje kammares volym inte varierar med mer än 0,2% mellan fullt och tomt tillstånd hos intilliggande kammare. 6.2 Provningsförfarande Mätarna måste vara typgodkända. I första EEG-verifikation ingår provning av trycktäthet och noggrannhet. 6.2.1 Trycktäthetsprovning Provning av trycktätheten får utföras med kallvatten. Provningen skall pågå under 1 minut vid 1,6 gånger det största tillåtna arbetstrycket. Inget vatten får under provet läcka från eller sippra ut genom väggarna på mätaren. 6.2.2 Noggrannhetsprovning 6.2.2.1 Noggrannhetsprovning med varmvatten Provning av noggrannhet utförs normalt med varmvatten vid temperaturen (50 ± 5)°C vid minst tre olika flöden: a) mellan 0,9 Qmax och Qmax, b) mellan Qt och 1,1 Qt, c) mellan Qmin och 1,1 Qmin. De största tillåtna felen för mätaren vid denna provning är de som anges i punkt 2.1 ovan. Om det visar sig att alla fel har samma förtecken skall mätaren justeras så att minst ett av felen understiger hälften av det största tillåtna felet. 6.2.2.2 Noggrannhetsprovning med kallvatten Om EEG-typgodkännandeintyget så medger får noggrannhetsprovningen utföras med kallvatten. I så fall skall provningen utföras enligt föreskrifterna i intyget.