(1)

Artikel 19.2, jämförd med artikel 43.1, i stadgan, punkt 8 i protokollet nr 11 om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och punkt 2 i protokollet nr 12 om vissa bestämmelser angående Danmark, skall inte medföra att en icke deltagande medlemsstat får några rättigheter eller skyldigheter.

(2)

Enligt artikel 19.2 i stadgan skall rådet bland annat fastställa basen för minimireserverna och den högsta tillåtna kvoten mellan dessa reserver och basen för dem.

(3)

Enligt artikel 19.2 i stadgan skall rådet även fastställa lämpliga sanktioner vid åsidosättande av dessa skyldigheter, och i den här förordningen fastställs specifika sanktioner. I den här förordningen hänvisas det till rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner ( 4 ) när det gäller principer och förfaranden samt anges ett förenklat förfarande för sanktioner avseende vissa typer av regelöverträdelser. Om bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 2532/98 skulle gå emot de bestämmelser i den här förordningen som ger ECB befogenhet att förelägga sanktioner skall bestämmelserna i den här förordningen gälla.

(4)

Enligt artikel 19.1 i stadgan får ECB-rådet fastställa regler för att beräkna och fastställa de minimireserver som krävs.

(5)

För att systemet med åläggande av minimireserver skall kunna vara ett effektivt verktyg för förvaltning av penningmarknaden och monetär styrning måste det ha en sådan struktur att ECB har förmåga och flexibilitet nog att tillämpa krav på reserver mot bakgrund av och med hänsyn tagen till förändringar i fråga om de ekonomiska och finansiella förhållandena i de deltagande medlemsstaterna. I detta avseende måste ECB vara flexibel nog att reagera för ny betalningsteknik, såsom utvecklingen av elektroniska pengar. För att begränsa möjligheterna att kringgå kraven på minimireserver får ECB tillämpa dem på skyldigheter som härrör från poster utanför balansräkningen, särskilt poster som - antingen enskilt eller i kombination med andra poster i eller utanför balansräkningen - är jämförbara med skyldigheter som är upptagna i balansräkningen.

(6)

I arbetet med att fastställa detaljerade regler för åläggandet av minimireserver - inbegripet fastställandet av faktiska reservkvoter, av eventuell avkastning på reserverna, av eventuella undantag från kravet på minimireserver och av eventuella ändringar av kraven på en viss grupp eller vissa grupper av institut - måste ECB sträva efter att uppnå de mål för Europeiska centralbankssystemet (nedan kallat ECBS) som anges i artikel 105.1 i fördraget och som avspeglas i artikel 2 i stadgan. Detta innebär bland annat att ECB måste sträva efter att undvika betydande, icke önskvärda effekter i fråga om undanträngning eller disintermediering. Åläggandet av sådana krav på minimireserver kan utgöra en beståndsdel i utformningen och genomförandet av gemenskapens monetära politik, något som anges som en av ECBS:s grundläggande uppgifter i första strecksatsen i artikel 105.2 i fördraget, och som avspeglas i första strecksatsen i artikel 3.1 i stadgan.

(7)

De sanktioner som föreskrivs vid åsidosättande av skyldigheterna enligt den här förordningen påverkar inte ECBS:s möjligheter att fastställa lämpliga bestämmelser för genomförande och påföljder i förhållande till sina motparter, inbegripet möjligheten att helt eller delvis utestänga ett institut från penningpolitiska transaktioner vid allvarligt åsidosättande av kraven på minimireserver.

(8)

ECBS och ECB har anförtrotts uppgiften att förbereda de penningpolitiska instrumenten så att de kan ha trätt i kraft fullt ut när den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen inleds (nedan kallad tredje etappen). Ett väsentligt inslag i dessa förberedelser är att innan den tredje etappen inleds ha antagit de ECB-förordningar enligt vilka instituten måste hålla minimireserver från och med den 1 januari 1999. Det är önskvärt att under 1998 underrätta marknadsaktörerna om de detaljerade bestämmelser som ECB kan anse sig behöva anta för att genomföra systemet med minimireserver. Det är därför nödvändigt att från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande utrusta ECB med föreskrivande befogenheter.

(9)

Bestämmelserna i den här förordningen kan tillämpas i sin helhet på ett verkningsfullt sätt endast om de deltagande medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder så att deras myndigheter har befogenhet att fullt ut bistå och samarbeta med ECB vad gäller insamling och kontroll av uppgifter i enlighet med vad som krävs i den här förordningen och i enlighet med artikel 5 i fördraget.