02012D0757 — SV — 01.07.2015 — 001.006

---

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

KOMMISSIONENS BESLUT av den 14 november 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG [delgivet med nr C(2012) 8075] (Text av betydelse för EES) (2012/757/EU) (EGT L 345 15.12.2012, s. 1)

Ändrat genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	KOMMISSIONENS BESLUT 2013/710/EU av den 2 december 2013	L 323	35	4.12.2013
►M2	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015	L 165	1	30.6.2015

Rättat genom:

►C1	Rättelse, EGT L 101, 4.4.2014, s.  15 (2012/757/EU)
►C2	Rättelse, EGT L 125, 14.5.2019, s.  27 (2015/995)

---

▼B

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 november 2012

om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG

[delgivet med nr C(2012) 8075]

(Text av betydelse för EES)

(2012/757/EU)

▼M2

Artikel 1

Syfte

Den tekniska specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i hela Europeiska unionen som återfinns i bilaga I antas härmed.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  TSD:n som återfinns i bilaga I ska gälla för delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem så som det beskrivs i punkt 2.5 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

2.  TSD:n ska gälla för följande järnvägsnät:

De fall som avses i artikel 1.3 i direktiv 2008/57/EG är undantagna.

Artikel 3

Öppna punkter

1.  När det gäller de frågor som klassificeras som ”öppna punkter” och som anges i tillägg I i bilaga I ska de villkor som ska uppfyllas vid kontroll av driftskompatibilitet i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2008/57/EG vara de som återfinns i de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där driften förekommer.

2.  Senast den 1 januari 2016 ska varje medlemsstat informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om sina relevanta nationella bestämmelser.

Artikel 3a

Specialfall

1.  När det gäller de specialfall som anges i punkt 7.3 i bilaga I ska de villkor som ska uppfyllas vid kontroll av driftskompatibilitet i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2008/57/EG vara de som återfinns i de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där driften förekommer.

2.  Senast den 1 januari 2016 ska varje medlemsstat informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om sina relevanta nationella bestämmelser.

Artikel 3b

Anmälan om bilaterala avtal

Medlemsstaterna ska anmäla följande typer av avtal till kommissionen senast den 1 januari 2016, förutsatt att de inte redan har gjort detta enligt kommissionens beslut 2006/920/EG ( 1 ), 2008/231/EG, 2011/314/EU eller detta beslut:

Artikel 3c

Anmälan om bestämmelser avseende typ av slutsignal

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de bestämmelser som anger typen av slutsignal, så som beskrivs i punkterna 4.2.2.1.3.2 och 4.2.2.1.3.3 i bilaga I, senast den 1 januari 2016, förutsatt att dessa bestämmelser inte redan har anmälts enligt beslut 2006/920/EG, 2008/231/EG, 2011/314/EU eller detta beslut.

Artikel 3d

Genomförande

1.  De steg som ska följas för genomförande av ett driftskompatibelt delsystem för drift och trafikledning beskrivs i avsnitt 7 i bilaga I.

2.  Medlemsstaterna ska utarbeta en nationell genomförandeplan som beskriver de åtgärder som de tänker vidta för att följa detta beslut, i enlighet med avsnitt 7 i bilaga I.

Medlemsstaterna ska anmäla sina nationella genomförandeplaner till kommissionen senast den 1 juli 2017. Medlemsstaterna ska också anmäla eventuella uppdateringar av dessa nationella genomförandeplaner.

3.  Kommissionen ska offentliggöra de nationella genomförandeplanerna, och eventuella senare anmälda ändringar, på sin webbplats och informera medlemsstaterna om dem genom den kommitté som avses i direktiv 2008/57/EG.

4.  Medlemsstater som redan har skickat sina uppdaterade genomförandeplaner ska inte vara skyldiga att skicka dem på nytt.

▼B

Artikel 4

Besluten 2008/231/EG och 2011/314/EU ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Artikel 5

Beslut 2007/756/EG ska ändras på följande sätt:

”Artikel 1a

Tillägg 6 i bilagan till detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.”

Artikel 6

1.  Byrån ska på sin webbplats offentliggöra förteckningar över de koder som avses i delarna 9, 10, 11, 12 och 13 i tillägg 6 i bilagan till beslut 2007/756/EG.

2.  Byrån ska uppdatera de förteckningar över koder som avses i punkt 1 och informera kommissionen om eventuella ändringar av koderna. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om utvecklingen av dessa förteckningar genom den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

Artikel 7

Detta beslut ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

▼M2

---

BILAGA I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.	Inledning
1.1	Tekniskt tillämpningsområde
1.2	Geografiskt tillämpningsområde
1.3	Innehållet i denna TSD
2.	Beskrivning av delsystem/tillämpningsområde
2.1	Delsystem
2.2	Tillämpningsområde
2.2.1	Personal och tåg
2.2.2	Principer
2.2.3	Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur
3.	Väsentliga krav
3.1	Överensstämmelse med väsentliga krav
3.2	Väsentliga krav – översikt
4.	Delsystemets egenskaper
4.1	Inledning
4.2	Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemen
4.2.1	Specifikationer som rör personal
4.2.1.1	Allmänna krav
4.2.1.2	Dokumentation för förare
4.2.1.2.1	Förarens regelbok
4.2.1.2.2	Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer.
4.2.1.2.2.1	Utarbetande av linjeboken
4.2.1.2.2.2	Ändring av information i linjeboken
4.2.1.2.2.3	Information till föraren i realtid
4.2.1.2.3	Körplaner
4.2.1.2.4	Rullande materiel
4.2.1.3	Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag
4.2.1.4	Dokumentation för infrastrukturförvaltares personal som ger körtillstånd för tågrörelser
4.2.1.5	Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser
4.2.2	Specifikationer som rör tåg
4.2.2.1	Tågs synlighet
4.2.2.1.1	Allmänt krav
4.2.2.1.2	Främre ände
4.2.2.1.3	Bakre ände
4.2.2.2	Tågs hörbarhet
4.2.2.2.1	Allmänt krav
4.2.2.2.2	Kontroll
4.2.2.3	Fordonsidentitet
4.2.2.4	Säkerhet för passagerare och last
4.2.2.4.1	Säkerhet för last
4.2.2.4.2	Säkerhet för passagerare
4.2.2.5	Tågsammansättning
4.2.2.6	Bromsning av tåg
4.2.2.6.1	Minimikrav på bromssystemet
4.2.2.6.2	Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet
4.2.2.7	Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick
4.2.2.7.1	Allmänt krav
4.2.2.7.2	Nödvändiga data
4.2.2.8	Krav för signalers och tavlors synbarhet längs spåret
4.2.2.9	Förarens vaksamhet
4.2.3	Specifikationer som rör tågdrift
4.2.3.1	Tågplanering
4.2.3.2	Tågidentitet
4.2.3.2.1	Det operativa tågnumrets format
4.2.3.3	Tågets avgång
4.2.3.3.1	Kontroll och provning före avgång
4.2.3.3.2	Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus
4.2.3.4	Trafikledning
4.2.3.4.1	Allmänna krav
4.2.3.4.2	Tågrapportering
4.2.3.4.2.1	Data som krävs för rapportering av tågets position
4.2.3.4.2.2	Planerad tid för överlämnande
4.2.3.4.3	Farligt gods
4.2.3.4.4	Driftskvalitet
4.2.3.5	Registrering av data
4.2.3.5.1	Registrering av övervakningsdata utanför tåget
4.2.3.5.2	Registrering av övervakningsdata ombord på tåget
4.2.3.6	Drift vid störning
4.2.3.6.1	Meddelande till andra användare
4.2.3.6.2	Meddelande till förare
4.2.3.6.3	Beredskapsplaner
4.2.3.7	Hantering av nödsituationer
4.2.3.8	Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel
4.3	Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten
4.3.1	Gränssnitt mot TSD Infrastruktur
4.3.2	Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering
4.3.3	Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel
4.3.3.1	Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon
4.3.3.2	Gränssnitt mot TSD Godsvagnar
4.3.4	Gränssnitt mot TSD Energi
4.3.5	Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar
4.4	Driftsregler
4.5	Underhållsregler
4.6	Yrkeskompetens
4.6.1	Yrkeskompetens
4.6.2	Språklig kompetens
4.6.2.1	Principer
4.6.2.2	Kunskapsnivå
4.6.3	Initial och fortlöpande bedömning av personalen
4.6.3.1	Grundläggande uppgifter
4.6.3.2	Analys och uppdatering av utbildningsbehov
4.6.4	Assisterande personal
4.7	Villkor avseende hälsa och säkerhet
4.7.1	Inledning
4.7.2	Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar
4.7.2.1	Före anställning
4.7.2.1.1	Minsta omfattning av den medicinska undersökningen
4.7.2.1.2	Psykologisk bedömning
4.7.2.2	Efter anställning
4.7.2.2.1	Frekvens för återkommande medicinska undersökningar
4.7.2.2.2	Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen
4.7.2.2.3	Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar
4.7.3	Medicinska krav
4.7.3.1	Allmänna krav
4.7.3.2	Synkrav
4.7.3.3	Hörselkrav
4.8	Register över infrastruktur och fordon
4.8.1	Infrastruktur
4.8.2	Rullande materiel
5.	Driftskompatibilitetskomponenter
5.1	Definition
5.2	Förteckning över komponenter
6.	Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemet
6.1	Driftskompatibilitetskomponenter
6.2	Delsystemet Drift och trafikledning
6.2.1	Principer
7.	Genomförande
7.1	Principer
7.2	Riktlinjer för genomförandet
7.3	Specialfall
7.3.1	Inledning
7.3.2	Förteckning över specialfall
7.3.2.1	Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen
7.3.2.2	Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket
7.3.2.3	Temporärt specialfall (T3) för Finland
7.3.2.4	Permanent specialfall (P1) för Finland
Tillägg A	Driftsregler för ERTMS/ETCS
Tillägg B	Gemensamma driftsprinciper och driftsregler
Tillägg C	Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation
Tillägg D	Uppgifter som infrastrukturförvaltaren måste tillhandahålla järnvägsföretaget för linjeboken och för tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget avses trafikera
Tillägg E	Språk- och kommunikationsnivå
Tillägg F	Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”
Tillägg G	Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att iordningställa ett tåg
Tillägg H	Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen
Tillägg I	Förteckning över öppna punkter
Tillägg J	Ordlista

1.   INLEDNING

1.1    Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (nedan kallad TSD) behandlar delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG. Mer information om detta delsystem finns i kapitel 2.

När så är nödvändigt särskiljer TSD:n mellan kraven för järnvägar för konventionell trafik och järnvägar för höghastighetstrafik enligt definitionen i punkt 2.1 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

1.2    Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är järnvägsnätet i hela järnvägssystemet, som består av följande delar:

De fall som avses i artikel 1.3 i direktiv 2008/57/EG är undantagna från tillämpningsområdet.

1.3    Innehållet i denna TSD

I enlighet med artikel 5.3 i direktiv 2008/57/EG ska denna TSD

I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2008/57/EG får dessutom specialfall anges för varje TSD. Dessa beskrivs i kapitel 7.

Denna TSD innehåller också, i kapitel 4, de särskilda drifts- och underhållskrav som gäller för det tillämpningsområde som anges i punkterna 1.1 och 1.2 i denna bilaga.

2.   BESKRIVNING AV DELSYSTEM/TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1    Delsystem

Delsystemet Drift och trafikledning beskrivs i punkt 2.5 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG som följande:

2.2    Tillämpningsområde

Denna TSD är tillämplig på delsystemet Drift och trafikledning hos infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, med avseende på tågtrafik som bedrivs i det europeiska järnvägssystemet enligt definitionen i punkt 1.2.

2.2.1    Personal och tåg

Punkterna 4.6 och 4.7 gäller sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg.

Punkt 4.6.2 gäller förare, så som föreskrivs i punkt 8 i bilaga VI till direktiv 2007/59/EG.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att ge avgång till tåg och ge körtillstånd för tågrörelser, gäller ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av yrkeskvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med det sista iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en (eller flera) gräns(er) och användas bortom en (eller flera) platser som anges som ”gräns” i infrastrukturförvaltarens järnvägsnätsbeskrivning och som ingår i infrastrukturförvaltarens säkerhetstillstånd ska punkt 4.6 gälla, medan ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna ska gälla för punkt 4.7. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik, om alla fordon i tåget som passerar statsgränsen endast fortsätter fram till ”gränsplatsen” (”gränsplatserna”).

2.2.2    Principer

Denna TSD täcker in de delar (så som anges i kapitel 4) av delsystemet Drift och trafikledning där det i första hand finns gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare och där man har särskilt mycket att vinna på driftskompatibilitet.

Genom att inrätta lämpliga processer ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare säkerställa att alla krav avseende regler, förfaranden och dokumentation uppfylls. Införandet av dessa processer är en relevant del av järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med kraven i direktiv 2004/49/EG ( 2 ). Själva säkerhetsstyrningssystemet utvärderas av relevant nationell säkerhetsmyndighet innan säkerhetsintyg/-tillstånd utfärdas.

2.2.3    Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

Även om merparten av kraven i denna TSD rör processer och förfaranden, finns det även ett antal krav som rör fysiska delar, tåg och fordon som är viktiga för driften.

Konstruktionskriterier för dessa delar beskrivs i de TSD:er som omfattar andra delsystem, t.ex. Rullande materiel. Inom ramen för denna TSD är det delarnas driftsfunktion som beaktas.

3.   VÄSENTLIGA KRAV

3.1    Överensstämmelse med väsentliga krav

Enligt artikel 4.1 i direktiv 2008/57/EG ska unionens järnvägssystem, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som övergripande beskrivs i bilaga III till det direktivet.

3.2    Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

De väsentliga kraven kan enligt direktiv 2008/57/EG vara generellt tillämpliga på hela det europeiska järnvägssystemet, eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv 2008/57/EG och denna TSD.

4.   DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1    Inledning

Med beaktande av alla relevanta väsentliga krav omfattar delsystemet Drift och trafikledning, enligt beskrivningen i punkt 2.2, endast de delar som specificeras i detta kapitel.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU ( 3 ) är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga krav som måste uppfyllas av tåg som tillåts köra på dennes nät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta kapitel.

4.2    Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemen

De funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning omfattar följande:

4.2.1    Specifikationer som rör personal

4.2.1.1    Allmänna krav

Denna punkt rör personal som är delaktig i driften av delsystemet genom att utföra säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mellan ett järnvägsföretag och en infrastrukturförvaltare.

De områden som omfattas är

För sådan personal som definieras i punkt 2.2.1 innehåller denna TSD dessutom krav beträffande

4.2.1.2    Dokumentation för förare

Det järnvägsföretag som ansvarar för driften av tåget måste förse föraren med all den information och dokumentation som krävs för att föraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

Denna information måste innefatta nödvändiga uppgifter för drift under normala förhållanden, i lägen med störningar och i nödsituationer, med avseende på de sträckor som ska trafikeras och den rullande materiel som används på dessa sträckor.

4.2.1.2.1   Förarens regelbok

Alla förfaranden som föraren behöver känna till ska samlas i ett dokument eller på ett datamedium under namnet ”Förarens regelbok”.

Förarens regelbok ska innehålla angivelser om de krav som gäller, för alla sträckor som trafikeras och den rullande materiel som används på dessa sträckor, under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer som föraren kan ställas inför.

Förarens regelbok ska täcka in två skilda aspekter:

Den måste innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande aspekter:

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställa Förarens regelbok.

Järnvägsföretaget måste tillhandahålla Förarens regelbok i ett tydligt format för hela den infrastruktur på vilken deras förare ska arbeta.

Järnvägsföretaget ska sammanställa Förarens regelbok på sådant sätt att föraren har möjlighet att tillämpa alla driftsregler.

Den ska ha två tillägg:

I förväg fastställda meddelanden och blanketter måste finnas på infrastrukturförvaltarens/-förvaltarnas arbetsspråk.

Processen för utarbetande och uppdatering av Förarens regelbok ska inbegripa följande steg:

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska säkerställa att innehållet i Förarens regelbok är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2   Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer

Förare måste förses med en beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan, som täcker in de linjer som de ska trafikera och som är relevant för uppgiften att köra tåget. Sådan information ska sammanställas i ett enda dokument kallat ”linjebok” (som kan vara antingen ett traditionellt dokument eller datorbaserat).

Nedan följer en förteckning över den information som minst ska tillhandahållas:

4.2.1.2.2.1   Utarbetande av linjeboken

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställningen av linjeboken är fullständig och korrekt, genom att använda den information som lämnas av infrastrukturförvaltare.

Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med åtminstone den information för linjeboken som anges i tillägg D.

Följande information ska ingå (denna förteckning är inte uttömmande):

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska säkerställa att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.2   Ändring av information i linjeboken

Infrastrukturförvaltaren ska meddela järnvägsföretaget om permanenta eller tillfälliga ändringar av den information som tillhandahålls i enlighet med punkt 4.2.1.2.2.1.

Dessa ändringar ska sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller datamedium, vars format ska vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska säkerställa att innehållet i dokumentet med sammanställningen över ändringarna av informationen i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.3   Information till föraren i realtid

Infrastrukturförvaltaren ska informera förarna om ändringar av linjen eller relevant utrustning längs spåret som inte har angivits som ändringar av informationen i linjeboken enligt punkt 4.2.1.2.2.2.

4.2.1.2.3   Körplaner

Tillhandahållandet av den information som finns i körplanen underlättar punktlig tågdrift och bidrar till driftsresultatet.

Järnvägsföretaget ska förse förarna med den information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska inbegripa

Sådan tågföringsinformation, som ska bygga på information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, får tillhandahållas antingen elektroniskt eller i pappersformat.

Det sätt på vilket informationen presenteras för föraren ska vara enhetligt för alla linjer där järnvägsföretaget bedriver trafik.

4.2.1.2.4   Rullande materiel

Järnvägsföretaget ska förse föraren med all relevant information för drift av den rullande materielen i lägen med störningar (såsom när tåg behöver assistans). Sådan dokumentation ska även fokusera på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal i dessa fall.

4.2.1.3    Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

Järnvägsföretaget ska förse alla i den egna personalen (såväl ombordpersonal som övrig) som utför säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mot infrastrukturförvaltarens personal, utrustning eller system med de regler, förfaranden och den specifika information om rullande materiel och sträckor som järnvägsföretaget anser vara relevant för utförandet av sådana uppgifter. Sådan information ska vara tillämplig vid både normal drift och vid driftstörningar.

För ombordpersonal på tåg skall strukturen, formatet, innehållet och rutinerna för att upprätta och uppdatera sådan information bygga på beskrivningen i punkt 4.2.1.2.

4.2.1.4    Dokumentation för infrastrukturförvaltares personal som ger körtillstånd för tågrörelser

All nödvändig information för att säkerställa säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger tillstånd för tågrörelser och tågpersonal ska sammanställas i

Infrastrukturförvaltaren ska upprätta dessa dokument på sitt arbetsspråk.

4.2.1.5    Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag (enligt definitionen i tillägg G) och personal som ger körtillstånd för tågrörelser ska vara det arbetsspråk (enligt definitionen i tillägg J) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda sträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2012/34/EU är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra vilket ”arbetsspråk” som används av dess personal inom ramen för den operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2    Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1    Tågs synlighet

4.2.2.1.1   Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2   Främre ände

Järnvägsföretaget ska säkerställa att ett annalkande tåg är klart synligt och igenkännligt som sådant genom förekomsten och placeringen av dess tända vita frontstrålkastare.

Den framåtvända frontänden av det första fordonet i ett tåg ska vara utrustad med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den änden.

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (positionslyktor) och ge tillräckligt god sikt för föraren (strålkastare) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 ( 4 ) (TSD Rullande materiel – Lok och passagerarfordon [LOC&Pas TSI]).

4.2.2.1.3   Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Slutsignalen får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

4.2.2.1.3.1   Persontåg

Indikeringen av ett tågs bakre ände ska bestå av två röda ljus med fast sken placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2   Godståg i internationell trafik

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka av följande regler som gäller på deras nät för tåg som passerar en gräns mellan medlemsstater:

Antingen

Lamporna eller skyltarna ska vara placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

I medlemsstater där två reflekterande skyltar krävs ska även två röda ljus med fast sken godtas som indikering av tågets bakre ände.

Medlemsstater som kräver två röda ljus med fast sken måste också acceptera två reflekterande skyltar som indikering av tågets bakre ände om följande två villkor uppfylls i hela järnvägsnätet:

4.2.2.1.3.3   Godståg som inte passerar en gräns mellan medlemsstater

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka regler som gäller på deras nät för tåg som inte passerar en gräns.

Dessutom ska även de meddelade regler för godståg i internationell trafik som beskrivs i 4.2.2.1.3.2 godtas för tåg som inte passerar en gräns.

4.2.2.2    Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1   Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning för indikering av ett annalkande tåg.

4.2.2.2.2   Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3    Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska tydligt synas åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska också vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav specificeras i tillägg H.

4.2.2.4    Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1   Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas säkert och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2   Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska säkerställa att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt vid avgång och under resan.

4.2.2.5    Tågsammansättning

Järnvägsföretaget ska definiera de regler och förfaranden som ska följas av företagets personal för att säkerställa att tåget överensstämmer med kraven för det tilldelade tågläget.

Kraven i fråga om tågets sammansättning ska beakta följande:

Ytterligare begränsningar kan tillkomma med hänsyn till typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg.

Infrastrukturförvaltaren måste informera järnvägsföretaget om förändrade egenskaper hos det tilldelade tågläget så snart dessa förändringar sker. De krav som ska kontrolleras för att säkerställa att tåget är kompatibelt med det tilldelade tågläget anges i tillägg D.

4.2.2.6    Bromsning av tåg

4.2.2.6.1   Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet enligt definitionen i TSD Rullande materiel.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska alltid ha den automatiska bromsen verksam.

I det fall ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stopp till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2   Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

Om infrastrukturförvaltaren tillhandahåller ovannämnda information ska den göras tillgänglig för alla järnvägsföretag som har för avsikt att bedriva tågtrafik på dess nät. Bromstabeller som redan används och som godtagits för befintliga linjer vid dagen för ikraftträdandet av denna förordning ska också göras tillgängliga.

Järnvägsföretaget ska dessutom säkerställa att varje tåg som är i drift uppnår minst den nödvändiga bromsprestandan. Järnvägsföretaget ska upprätta och genomföra motsvarande regler och ska förvalta dessa i sitt säkerhetsstyrningssystem.

Järnvägsföretaget måste särskilt fastställa regler som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs i drift. I detta fall ska järnvägsföretaget omedelbart informera infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren får vidta lämpliga åtgärder för att minska inverkan på den totala trafiken i sitt nät.

4.2.2.7    Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1   Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att säkerställa att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras säkert.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa och uppdatera villkor och förfaranden för framförande av tåg i lägen med störningar.

4.2.2.7.2   Nödvändiga data

De data som krävs för en säker och effektiv drift och det förfarande genom vilket dessa data förmedlas ska omfatta

Järnvägsföretaget ska säkerställa att dessa data görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna före tågets avgång.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna om ett tåg inte kommer att utnyttja sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.2.8    Krav för signalers och tavlors synbarhet längs spåret

Föraren måste kunna observera signaler och tavlor längs spåret i alla situationer där de är tillämpliga. Detsamma gäller för andra typer av skyltar längs spåret om de är säkerhetsrelaterade.

Därför ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor längs spåret vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som måste beaktas inbegriper

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för föraren.

4.2.2.9    Förarens vaksamhet

En anordning krävs för fordonsbaserad övervakning av förarens vaksamhet. Den ska göra att tåget stannar om föraren inte reagerar inom en viss tid; tidsfristen anges i TSD:erna som behandlar Rullande materiel.

4.2.3    Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1    Tågplanering

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2012/34/EU, informera om vilka data som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

4.2.3.2    Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och måste vara känt av järnvägsföretaget och de infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret måste vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1   Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i kommissionens beslut 2012/88/EU ( 5 ), i dess ändrade lydelse (TSD Trafikstyrning och signalering).

4.2.3.3    Tågets avgång

4.2.3.3.1   Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov som ska utföras för att säkerställa att alla avgångar sker på ett säkert sätt (t.ex. dörrar, last, bromsar).

4.2.3.3.2   Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när tåget är klart för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som rör tåget eller dess drift och som kan påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4    Trafikledning

4.2.3.4.1   Allmänna krav

Trafikledningen ska säkerställa en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, inbegripet effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som rör gränssnittet med infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2   Tågrapportering

4.2.3.4.2.1   Data som krävs för rapportering av tågets position

Infrastrukturförvaltaren ska

4.2.3.4.2.2   Planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ha en rutin för att ge indikation om den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan.

Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning av problem och problemets lokalisering).

4.2.3.4.3   Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för övervakning av transport av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

4.2.3.4.4   Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten för all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall sådana förbättringsåtgärder skulle gagna hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med respekt för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, där så är lämpligt, och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det/de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. I de fall resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa meddelas alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5    Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

De data som ska registreras för ETCS/GSM-R är de som definieras i TSD Trafikstyrning och signalering och som är relevanta med tanke på kraven i punkt 4.2.3.5 i denna TSD.

Dessa data måste förseglas och lagras på ett säkert sätt och vara tillgängliga för behöriga organ, däribland nationella utredningsorgan när de utför sina uppgifter i enlighet med artikel 19 i direktiv 2004/49/EG.

4.2.3.5.1   Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

4.2.3.5.2   Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

Ytterligare tekniska specifikationer för färdskrivaren fastställs i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3.6    Drift vid störning

4.2.3.6.1   Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget/-företagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerhet, prestanda och/eller tillgänglighet till järnvägsnät eller rullande materiel.

4.2.3.6.2   Meddelande till förare

I varje händelse av driftstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3   Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dess infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt från kravet att minska alla negativa följder av driftstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för återställande av nätet till ”normal” status, kan även avse

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation avseende nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal som kan kontaktas i händelse av trafikstörningar som leder till driftstörningar. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta denne om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dennes kontaktuppgifter.

4.2.3.7    Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

fastställa, publicera och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska i typfallet omfatta

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all särskild information som gäller dessa situationer, särskilt i fråga om återställande och återförande på spåret av deras fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om säkerhetsrutiner och rutiner vid nödsituationer ombord.

4.2.3.8    Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen i lägen med störningar för att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (t.ex. kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid utrymning av ett tåg).

4.3    Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1    Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2    Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3    Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1    Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2    Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4    Gränssnitt mot TSD Energi

4.3.5    Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

4.4    Driftsregler

De regler och förfaranden som ligger till grund för en sammanhängande drift av nya och förändrade strukturella delsystem som är avsedda att användas inom europeiska unionens järnvägssystem, och särskilt de som är direkt kopplade till driften av ett nytt trafikstyrnings- och signalsystem, måste vara identiska där identiska situationer råder.

De driftsprinciper och driftsregler som är specifika för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System – ERTMS/ETCS) och för radiosystemet ERTMS/GSM-R specificeras i tillägg A.

Driftsprinciper och driftsregler som är gemensamma för hela Europeiska unionens järnvägssystem specificeras i tillägg B.

4.5    Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6    Yrkeskompetens

4.6.1    Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetskritiska uppgifter under normala driftsförhållanden, i lägen med störningar och i nödsituationer. Sådan kompetens inbegriper yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter finns i tilläggen F och G.

4.6.2    Språklig kompetens

4.6.2.1    Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska säkerställa att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i tillägg C.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen under normala driftsförhållanden, i lägen med störningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2    Kunskapsnivå

Ur säkerhetssynpunkt krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk:

Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget och som inte är förare av tåget ska vara minst nivå 2, så som den beskrivs i tillägg E.

4.6.3    Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1    Grundläggande uppgifter

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen, för att uppfylla kraven i kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 ( 7 ) och (EU) nr 1169/2010 ( 8 ).

4.6.3.2    Analys och uppdatering av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för sin respektive berörda personal och fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera personalens individuella utbildningsbehov för att uppfylla kraven i förordningarna (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010.

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet anges och hänsyn ska tas till de risker som är förknippade med drift av tåg, dragfordon och rullande materiel. Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de sträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

För de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” och ”iordningställa ett tåg” finns de krav som ska beaktas i tilläggen F och G. Dessa krav ska på lämpligt sätt införas som en del av personalens utbildning.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag bedriver eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare är det möjligt att vissa av de krav som avses i tilläggen F och G inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningen till detta.

4.6.4    Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (t.ex. catering- och städpersonal) som inte ingår i tågpersonalen, utöver sin grundläggande utbildning har fått den övning som krävs för att följa den fullt utbildade tågpersonalens anvisningar.

4.7    Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1    Inledning

Den personal som i punkt 4.2.1 specificeras som personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med punkt 2.2 måste vara lämpade att säkerställa att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera det förfarande de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för personalen inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt beskrivningen i punkt 4.7.2 och alla därmed relaterade beslut angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en läkare.

Personal får inte utföra säkerhetskritiska uppgifter då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykoaktiva läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha förfaranden för att kontrollera risken att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

De nationella reglerna i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2    Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1    Före anställning

4.7.2.1.1   Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

4.7.2.1.2   Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personliga egenskaper som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska hänsyn tas till åtminstone följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs för olika säkerhetsfunktioner:

Om något av dessa kriterier utelämnas ska detta beslut motiveras och dokumenteras av en psykolog.

Sökande ska styrka sin psykologiska lämplighet genom att genomgå en undersökning utförd av eller under överinseende av (detta beslutas av medlemsstaten) en psykolog eller en läkare.

4.7.2.2    Efter anställning

4.7.2.2.1   Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

En ökad frekvens för undersökningarna ska fastställas av läkaren om hälsostatusen hos en person så kräver.

4.7.2.2.2   Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning ska de återkommande specialiserade undersökningarna åtminstone omfatta följande:

4.7.2.2.3   Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna, ska ytterligare en särskild medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller rimlig misstanke om användning av droger eller alkohol över de tillåtna gränserna. Detta bör vara fallet i synnerhet efter ett tillbud eller olycka orsakad av mänskligt fel från personens sida.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att säkerställa att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs på lämpligt sätt.

4.7.3    Medicinska krav

4.7.3.1    Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:

Följande syn- och hörselkrav ska uppfyllas:

4.7.3.2    Synkrav

4.7.3.3    Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

4.8    Register över infrastruktur och fordon

På grund av egenskaperna hos registren över infrastruktur och fordon, enligt definitionen i artiklarna 33, 34 och 35 i direktiv 2008/57/EG, är dessa register inte lämpade för de särskilda kraven för delsystemet Drift och trafikledning. Därför anges i denna TSD ingenting i fråga om dessa register.

Det finns dock ett driftskrav om att vissa infrastrukturrelaterade data ska göras tillgängliga för ett järnvägsföretag och, omvänt, att vissa data om rullande materiel ska göras tillgängliga för en infrastrukturförvaltare, i enlighet med punkterna 4.8.1 och 4.8.2. I båda fallen ska uppgifterna i fråga vara fullständiga och korrekta.

4.8.1    Infrastruktur

Kraven angående data om infrastrukturen som, med avseende på delsystemet Drift och trafikledning, ska göras tillgängliga för järnvägsföretag anges i tillägg D. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

4.8.2    Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare. Fordonsinnehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta:

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1    Definition

Driftskompatibilitetskomponenter definieras enligt artikel 2 f i direktiv 2008/57/EG som ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avser införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet är direkt eller indirekt beroende av; begreppet komponent omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara”.

5.2    Förteckning över komponenter

Med avseende på delsystemet Drift och trafikledning finns inga driftskompatibilitetskomponenter.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1    Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det i denna TSD ännu inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2    Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1    Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem enligt bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

Enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna TSD när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett system för inspektion för övervakning och kontroll av den dagliga efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemet och alla TSD:er. Det bör noteras att det inte finns någon del i denna TSD som kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Krav i denna TSD som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7.   GENOMFÖRANDE

7.1    Principer

Genomförande av denna TSD och överensstämmelse med relevanta punkter i denna TSD ska fastställas i enlighet med en genomförandeplan som ska utarbetas av varje medlemsstat för de linjer den ansvarar för.

I denna plan måste följande faktorer beaktas:

Alla särskilda undantag som kan vara tillämpliga ska beaktas och dokumenteras som en del av planen.

Genomförandeplanen ska ta hänsyn till de varierande möjligheterna att genomföra TSD:n i följande situationer:

Det finns en gemensam insikt om att ett fullständigt genomförande av alla delar av denna TSD inte kan slutföras förrän den hårdvara (infrastruktur, trafikstyrningssystem etc.) som ska användas har harmoniserats. De riktlinjer som anges i detta kapitel ska därför endast ses som en tillfällig fas för att underlätta övergången till målsystemet.

7.2    Riktlinjer för genomförandet

Genomförandet omfattar tre olika delar:

7.3    Specialfall

7.3.1    Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall:

Specialfallen kan delas in i två kategorier:

7.3.2    Förteckning över specialfall

7.3.2.1    Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 och 4.2.2.1.3.3 får tåg som enbart trafikerar nätet i Estland, Lettland och Litauen med spårvidden 1 520  mm använda en annan specificerad slutsignal.

7.3.2.2    Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska nummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

7.3.2.3    Temporärt specialfall (T3) för Finland

För genomförandet av den gemensamma driftsregeln 5 i tillägg B får Finland använda en annan regel för att mildra effekterna av en slutsignal som är placerad på ett persontåg och som är helt ur funktion eller saknas.

7.3.2.4    Permanent specialfall (P1) för Finland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.3 och genomförandet av den gemensamma driftsregeln 5 i tillägg B använder Finland inte någon slutsignalsanordning för godståg. Den utrustning för att indikera den bakre änden av godståg som anges i punkt 4.2.2.1.3.2 godtas också i Finland.

---

Tillägg A

Driftsregler för ERTMS/ETCS

Driftsreglerna för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R specificeras i det tekniska dokumentet ETCS and GSM-R rules and principles – version 4, som finns på ERA:s webbplats (www.era.europa.eu).

---

Tillägg B

Gemensamma driftsprinciper och driftsregler

I händelse av driftstörning ska också beredskapsplanerna som anges i punkt 4.2.3.6.3 beaktas.

1.   SANDNING

Om tåget är utrustat med sandningsanordning som aktiveras manuellt får föraren sanda när som helst, men ska undvika det där så är möjligt

Undantag:

2.   TÅGETS AVGÅNG

Vid utgångsstation eller efter ett uppehåll enligt körplanen har föraren tillstånd för avgång när följande villkor är uppfyllda:

3.   INGET KÖRTILLSTÅND FÖR TÅGRÖRELSE VID DEN FÖRVÄNTADE TIDPUNKTEN

Om föraren inte har mottagit körtillstånd för tågrörelse vid den förväntade tidpunkten, och inte har någon information om anledningen, ska föraren informera tågklareraren.

4.   FRONTSTRÅLKASTARE HELT UR FUNKTION

Om tåget inte har någon frontstrålkastare som avger ljus gäller följande:

4.1    Vid god sikt

Föraren ska informera tågklareraren om felet. Tåget ska fortsätta med den högsta tillåtna hastigheten till närmaste plats där frontstrålkastaren kan repareras eller ersättas, eller det berörda fordonet kan bytas ut. Under den fortsatta färden ska föraren använda tågets ljudvarningsanordning när så behövs eller enligt instruktion från tågklareraren.

4.2    I mörker eller vid dålig sikt

Föraren ska informera tågklareraren om felet. Så länge en flyttbar frontstrålkastare som avger vitt ljus är monterad på tågets främre ände ska tåget fortsätta med den högsta tillåtna hastighet som gäller vid detta fel till närmaste plats där frontstrålkastaren kan repareras eller ersättas, eller det berörda fordonet kan bytas ut.

Om en flyttbar frontstrålkastare inte finns tillgänglig får tåget inte fortsätta, om inte tågklareraren ger formella instruktioner att fortsätta till närmaste lämpliga plats så att linjen blir fri.

Under den fortsatta färden ska föraren använda tågets ljudvarningsanordning när så behövs eller enligt instruktion från tågklareraren.

5.   SLUTSIGNAL HELT UR FUNKTION ELLER SAKNAS

6.   FEL PÅ TÅGETS LJUDVARNINGSANORDNING

Om ljudvarningsanordningen inte fungerar ska föraren informera tågklareraren om felet. Tåget får inte överstiga den tillåtna hastighet som gäller vid fel på en ljudvarningsanordning, fram till närmaste plats där ljudvarningsanordningen kan repareras eller det berörda fordonet kan bytas ut. Föraren ska kunna stanna före passage av varje plankorsning där ljudvarningsanordningen ska användas, och sedan fortsätta över plankorsningen först när det är säkert att göra detta. Om en ljudvarningsanordning av flertonstyp har fel men minst en ton fungerar får tåget fortsätta på normalt sätt.

7.   FEL PÅ PLANKORSNING

7.1    Stopp för passage av tåg i plankorsning med fel

Om ett tekniskt fel som påverkar säkerheten för passage av tåg i en plankorsning har upptäckts, och så länge som säker drift inte har återställts, ska normal passage av tåg i plankorsningen förhindras.

7.2    Passage av tåg i plankorsning med fel (om tillstånd finns till detta)

8.   FEL PÅ RADIO FÖR TALKOMMUNIKATION

8.1    Fel på tågradio, upptäckt vid iordningställandet av tåget

Vid radiofel ombord ska ett tåg inte tillåtas att sättas i trafik på linjer där radio krävs.

8.2    Fel på tågradio, när tåget är i trafik

När föraren får kännedom om att röstradion inte fungerar ska föraren informera tågklareraren så snart som det är praktiskt möjligt. Föraren ska sedan följa de formella instruktioner som ges av tågklareraren när det gäller tågets fortsatta rörelse. Ett tåg vars tågradio har fel får fortsätta i trafik

9.   KÖRNING PÅ SIKT

När en förare måste köra på sikt ska föraren

10.   HJÄLP TILL ETT TÅG MED FEL

Efter det att föraren har bett om hjälp får tåget inte flyttas, även om felet rättas till, förrän

▼C2

När hjälptåget är klart att köra in på sträckan där tåget med fel finns ska tågklareraren informera föraren i hjälptåget om åtminstone följande:

▼M2

11.   TILLSTÅND ATT PASSERA EN SIGNAL SOM VISAR STOPP/INDIKERING FÖR STOPP

Föraren av det berörda tåget måste ha tillstånd för att passera en signal som visar stopp/indikering för stopp.

När tågklareraren ger tillstånd ska tågklareraren ge föraren eventuella instruktioner om rörelsen.

Föraren ska tillämpa instruktionerna och får inte överskrida någon hastighetsbegränsning, om en sådan gäller, förrän tåget når den plats där normal drift kan återupptas.

12.   AVVIKELSER I FRÅGA OM SIGNALERING LÄNGS SPÅRET

Vid upptäckt av någon av avvikelserna

ska föraren handla enligt den mest restriktiva signalbild som skulle kunna visas med signalen.

I samtliga fall ska föraren rapportera till tågklareraren om den onormala signalbilden när den upptäcks.

13.   NÖDANROP

När föraren tar emot ett nödanrop ska föraren anta att det föreligger en farlig situation och vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika eller minska effekterna av denna situation.

Föraren ska dessutom

Förare som har beordrats att stanna ska inte starta igen utan tillstånd från tågklareraren. Andra förare ska fortsätta att köra på sikt till dess att tågklareraren informerar dem att körning på sikt inte längre är nödvändig.

14.   OMEDELBARA ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA FARA FÖR TÅG

---

Tillägg C

Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH SYFTE

2.   KOMMUNIKATIONSSTRUKTUR

3.   KOMMUNIKATIONSMETOD

4.   KOMMUNIKATIONSREGLER

5.   FRASER (ALLMÄNT)

Standardterminologi att användas i kommunikationsförfarandet

5.1   Förfarande för talöverföring

5.1.1

Fras för att överlämna ordet till motparten: kom

5.2   Förfarande för mottagande av meddelande

5.2.1   När ett direkt meddelande tagits emot

Fras för att bekräfta att ett sänt meddelande har tagits emot:

5.2.2   Fras för att få meddelandet upprepat om mottagningen är dålig eller meddelandet varit svårt att uppfatta:

5.2.3   Vid mottagande av den andra partens repetition av ett sänt meddelande

Fraser för att fastställa om det repeterade meddelandet exakt överensstämmer med det ursprungligen avsända meddelandet:

5.2.4

eller ej: fel (+ jag repeterar)

5.3   Förfarande för att avbryta kommunikationen

5.3.1

Vid meddelandets slut: klart slut

5.3.2

Vid tillfälligt avbrott i kommunikationen, medan förbindelsen inte är bruten Fras för att få motparten att vänta: vänta

5.3.3

Fras för att låta motparten veta att förbindelsen kan komma att brytas men bör återupptas senare: jag ringer upp igen

6.   SKRIFTLIGA ORDER

7.   FRASER (SKRIFTLIGA ORDER)

Standardterminologi att användas i kommunikationsförfarandet

Återkallande av en skriftlig order

Sändningsfel

eller

och sedan sända det ursprungliga meddelandet igen.

Mottagaren repeterar meddelandet felaktigt

och sända det ursprungliga meddelandet igen.

Svårighet att förstå

8.   BLANKETTSAMLING

9.   ORDLISTA MED JÄRNVÄGSTERMER

---

Tillägg D

---

Tillägg E

Språk- och kommunikationsnivå

Den muntliga färdigheten i ett visst språk kan delas in i fem nivåer:

---

Tillägg F

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

1.   ALLMÄNNA KRAV

2.   YRKESKUNSKAPER

Varje godkännande kräver avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning såsom beskrivs i punkt 4.6.

2.1    Allmänna yrkeskunskaper

2.2    Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som är relevanta för arbetsuppgifterna

2.3    Kunskap om rullande materiel

2.4    Linjekännedom

2.5    Kunskap om passagerarsäkerhet

Utbildning om passagerarsäkerhet ska omfatta åtminstone följande:

3.   FÖRMÅGA ATT OMSÄTTA KUNSKAPERNA I PRAKTIKEN

Förmågan att tillämpa denna kunskap under normala driftsförhållanden, i lägen med störningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med följande:

Detta gäller särskilt följande:

---

Tillägg G

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att iordningställa ett tåg

1.   ALLMÄNNA KRAV

2.   YRKESKUNSKAPER

Varje godkännande kräver avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning såsom beskrivs i punkt 4.6.

2.1    Allmänna yrkeskunskaper

2.2    Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som är relevanta för arbetsuppgiften

2.3    Kunskaper om tågutrustning

3.   FÖRMÅGA ATT OMSÄTTA KUNSKAPERNA I PRAKTIKEN

Förmågan att tillämpa denna kunskap under normala driftsförhållanden, i lägen med störningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med följande:

Detta gäller särskilt följande:

---

Tillägg H

Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen

1.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DET EUROPEISKA FORDONSNUMRET

Det europeiska fordonsnumret tilldelas i enlighet med de koder som definieras i kommissionens beslut 2007/756/EG ( 9 ), tillägg 6.

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar driftskompatibiliteten eller de tekniska egenskaperna enligt detta tillägg. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt ibruktagande enligt artiklarna 20–25 i direktiv 2008/57/EG.

2.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNA MÄRKNINGAR

De versaler och siffror som ingår i den märkning som ska anbringas ska vara minst 80 mm höga, i ett sans serif-typsnitt av tryckkvalitet. En lägre höjd får endast användas i de fall det inte finns någon annan möjlighet än att placera märkningen på rambalkarna.

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

Innehavaren kan lägga till en egen litteramärkning, med större teckenstorlek än det europeiska fordonsnumret, som kan vara användbar ur driftsynpunkt. (Vanligen består den egna märkningen av siffrorna i löpnumret, kompletterat med bokstavskoder.) Placeringen av den egna litteramärkningen väljs av innehavaren. Det måste dock alltid vara möjligt att lätt skilja det europeiska fordonsnumret från innehavarens egen litteramärkning.

3.   GODSVAGNAR

Märkningen ska skrivas på godsvagnars fordonskorgar på följande sätt:

I dessa exempel

står D och NL för registreringsmedlemsstaten i enlighet med beslut 2007/756/EG, tillägg 6, del 4.

står RFC, DB och ACTS för beteckningen för fordonsinnehavaren i enlighet med beslut 2007/756/EG, tillägg 6, del 1.

För godsvagnar vars fordonskorgar inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas enligt följande:

Om en eller flera underlitteror med nationell innebörd finns påskrivna på en godsvagn, ska denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och åtskild från denna med ett bindestreck på följande sätt:

4.   PERSONVAGNAR OCH MANÖVERVAGNAR

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:

Märkningen för det land där fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det tolvsiffriga fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar skrivs det europeiska fordonsnumret också inuti förarhytten.

5.   LOK, MOTORVAGNAR OCH SPECIALFORDON

Det europeiska fordonsnumret måste anbringas på bägge sidoväggarna av dragfordon, på följande sätt:

92 10 1108 062-6

Det europeiska fordonsnumret skrivs också inuti var och en av dragfordonens förarhytter.

6.   BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

TEN: Fordon som

PPV/PPW: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater). (Original: PPV/PPW: ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении); PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами).

Fordon som inte har godkänts att tas i bruk i alla medlemsstater enligt artikel 23.1 i direktiv 2008/57/EG måste ha en märkning med en angivelse av de medlemsstater där de har godkänts för ibruktagande. Märkningen ska stämma överens med en av följande ritningar, där D står för den medlemsstat som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i det givna exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i det givna exemplet). Medlemsstaterna kodas i enlighet med beslut 2007/756/EG, tillägg 6, del 4.

---

Tillägg I

Förteckning över öppna punkter

Tillägg B (se punkt 4.4)

Gemensamma driftsprinciper och driftsregler.

---

Tillägg J

Ordlista

Definitionerna i denna ordlista avser användningen av termer i denna TSD Drift och trafikledning.

▼B

---

BILAGA II

Bilagan till beslut 2007/756/EG ska ändras på följande sätt:

”Numerisk identifikationskod enligt definitionen i tillägg 6”.

”Medlemsstatens nummerkod som anges i tillägg 6, del 4.”

”Medlemsstatens nummerkod som anges i tillägg 6, del 4.”

”VKMR: Bör hanteras av ERA och OTIF gemensamt (ERA för Europeiska unionen och OTIF för alla OTIF-medlemmar som inte är medlemsstater i EU). Innehavaren registreras i det nationella fordonsregistret. I tillägg 6 anges i detalj andra centralregister runtom i världen (till exempel fordonens typkoder, driftskompatibilitetskoder, landskoder etc.) som bör hanteras av ett ’centralt organ’ som är resultatet av samarbetet mellan ERA och OTIF.”

---

”Tillägg 6

DEL ’0’ –    FORDONSIDENTITET

Allmänna anmärkningar

I detta tillägg beskrivs det europeiska fordonsnumret och tillhörande märkning som ska anbringas på ett synligt sätt på varje fordon för att permanent ge det en unik identitet i driftsammanhang. Här beskrivs inga andra numreringar eller märkningar som eventuellt ingraverats eller fastsatts på permanent sätt på fordonens chassin eller huvudkomponenter i samband med konstruktionen.

Europeiskt fordonsnummer och tillhörande beteckningar

Varje järnvägsfordon ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat europeiskt fordonsnummer) med följande struktur:

Inom ett visst land räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom grupperna personvagnar och specialfordon ( 10 ).

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar driftskompatibiliteten eller de tekniska egenskaperna enligt detta tillägg. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt ibruktagande enligt artiklarna 20–25 i direktiv 2008/57/EG.

DEL 1 –   MÄRKNING MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

1.    Definition av märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking)

En märkning med beteckning för fordonsinnehavaren (VKM) är en bokstavskod, bestående av 2 till 5 bokstäver ( 11 ). En VKM återfinns på varje järnvägsfordon, intill det europeiska fordonsnumret. VKM identifierar fordonsinnehavaren såsom denna är registrerad i det nationella fordonsregistret.

En VKM är unik och gäller i alla de länder som omfattas av denna TSD liksom i alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och VKM-märkning som beskrivs i denna TSD.

2.    Format för märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren

VKM är en representation av fordonsinnehavarens fullständiga namn eller en förkortning av detta, om möjligt en igenkännlig sådan. Alla 26 bokstäver i det latinska alfabetet kan användas. Bokstäverna i VKM skrivs med versaler. Bokstäver som inte står för den första bokstaven i ett ord i innehavarens namn kan skrivas med gemener. Vid kontrollen av att beteckningen är unik kommer gemena bokstäver att betraktas som versaler.

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken ( 12 ). Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av VKM till det egna alfabetet läggas till efter VKM, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck ("/"). Vid databehandling bortses från denna transkriberade VKM.

3.    Bestämmelser angående tilldelning av märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en VKM i följande fall:

En enda VKM kan utfärdas för en grupp av företag som

4.    Register över märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren och förfaranden för tilldelning

Registret över VKM är offentligt och uppdateras i realtid.

En ansökan om en VKM registreras hos den ansökandes behöriga nationella myndighet och vidarebefordras till Europeiska järnvägsbyrån. En VKM får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

Den som tilldelats en VKM måste informera den behöriga nationella myndigheten så snart han/hon slutar att använda denna VKM, och den behöriga nationella myndigheten kommer att vidarebefordra denna information till Europeiska järnvägsbyrån. Denna VKM kommer därefter att återkallas, så snart innehavaren visat att märkningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma VKM kommer inte att tilldelas igen under en period av tio år, annat än om den tilldelas igen till den ursprungliga innehavaren eller på hans/hennes begäran tilldelas en annan innehavare.

En VKM kan överföras till en annan innehavare som är den ursprungliga innehavarens rättsliga efterträdare. En VKM fortsätter att vara giltig även om innehavaren ändrar sitt namn till ett namn som inte har några likheter med VKM.

När ett byte av innehavare medför ett byte av VKM måste de berörda fordonen märkas med den nya VKM inom tre månader efter registreringen av bytet av innehavare i det nationella fordonsregistret. Om den VKM som anges på fordonet inte stämmer överens med de data som registrerats i det nationella fordonsregistret är det registreringen i det nationella fordonsregistret som gäller.

DEL 2

ANVÄNDS INTE

DEL 3 –   REGLER FÖR BESTÄMNING AV KONTROLLSIFFRAN (SIFFRA NR 12)

Kontrollsiffran bestäms på följande sätt:

Exempel:

2 - Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52

Entalssiffran i denna summa är 2.

Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100 – 8.

2 - Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40

Entalssiffran i denna summa är 0.

Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198 – 0.

DEL 4 –   KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFROR NR 3–4 OCH FÖRKORTNING)

Information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

DEL 5

Används inte

DEL 6 –   KODER SOM ANVÄNDS PÅ GODSVAGNAR FÖR ATT ANGE DRIFTSKOMPATIBILITET (SIFFROR NR 1–2)

DEL 7 –   KODER SOM ANVÄNDS PÅ PERSONVAGNAR FÖR ATT ANGE KOMPATIBILITET FÖR INTERNATIONELL TRAFIK (SIFFROR NR 1–2)

DEL 8 –   TYPER AV DRAGFORDON OCH ENHETER I TÅGSÄTT MED ODELBARA ELLER FASTSTÄLLDA SAMMANSÄTTNINGAR AV TÅG (SIFFROR NR 1–2)

Den första siffran är ”9”.

Om den andra siffran beskriver typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

DEL 9 –   NUMERISK STANDARDMÄRKNING AV GODSVAGNAR (SIFFROR NR 5–8)

I del 9 beskrivs den numeriska märkning som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper. Den offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 10 –   KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFROR NR 5–6)

Del 10 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 11 –   KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS SPECIALFORDON (SIFFROR NR 6–8)

Del 11 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 12 –   LITTERERING AV GODSVAGNAR, EXKLUSIVE LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSSÄTT

Del 12 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 13 –   LITTERERING AV PERSONVAGNAR

Del 13 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

---

( 1 ) Kommissionens beslut 2006/920/EG av den 11 augusti 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet drift och trafikledning hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EUT L 359, 18.12.2006, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG och direktiv 2001/14/EG (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (omarbetning) (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

( 4 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

( 5 ) Kommissionens beslut 2012/88/EU av den 25 januari 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 51, 23.2.2012, s. 1).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

( 7 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

( 8 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).

( 9 ) Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (EUT L 305, 23.11.2007, s. 30).

( 10 ) För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land, och det ska bestå av den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

( 11 ) För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

( 12 ) Diakritiska tecken är ”accenttecken”, som i À, Ç, Ö, Č, Ž, Å etc. Specialbokstäver som Ø och Æ representeras som enskilda bokstäver. Vid kontroll av att beteckningen är unik behandlas Ø som O och Æ som A.”