(1)

Arabrepubliken Egypten (Egypten) har upplevt ett ökat externt finansieringstryck i ett läge med ökade regionala spänningar. I detta sammanhang är det av yttersta vikt att snabbt och utan onödigt dröjsmål säkerställa ekonomiskt stöd med tanke på Egyptens särskilt akuta finansieringsbehov under andra halvåret 2024.

(2)

För att det ekonomiska stödet ska kunna nå Egypten under 2024 är det lämpligt att undantagsvis tillämpa det skyndsamma förfarandet enligt artikel 213 i fördraget. Detta skulle också ge de egyptiska myndigheterna tillräckligt med tid för att genomföra de åtföljande reformåtgärder som kommissionen måste bedöma innan utbetalningen av det ekonomiska stödet verkställs.

(3)

Förbindelserna mellan unionen och Egypten utvecklas inom ramen för Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan (1) (associeringsavtalet) som trädde i kraft 2004. Unionen och Egypten antog de senaste prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och Egypten (2021–2027) vid det nionde mötet i associeringsrådet EU-Egypten som inrättades genom associeringsavtalet den 19 juni 2022 (prioriteringarna för partnerskapet). I prioriteringarna för partnerskapet bekräftas det gemensamma målet att hantera de gemensamma utmaningar som unionen och Egypten står inför, främja gemensamma intressen och garantera långsiktig stabilitet och hållbar utveckling på båda sidor av Medelhavet. Det gemensamma engagemanget för de universella värdena demokrati, rättsstatens principer och respekt för de mänskliga rättigheterna fortsätter att ligga till grund för prioriteringarna för partnerskapet, vilket också återspeglas i det fleråriga vägledande programmet för EU och Egypten för perioden 2021–2027.

(4)

Prioriteringarna för partnerskapet återspeglar unionens och Egyptens gemensamma åtagande att intensifiera samarbetet till stöd för Egyptens Strategi för hållbar utveckling – Egyptens Vision 2030 och unionens beslutsamhet att agera med en förnyad kraft för att stärka partnerskapet med det södra grannskapet. I Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020 identifierade unionen särskilt ett demokratiskt, stabilare, grönare och mer välmående södra grannskap som en strategisk prioritering. I EU:s agenda för Medelhavsområdet och dess ekonomiska plan och investeringsplan för de södra grannländerna, som fastställs i gemensamma meddelande om Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet av den 9 februari 2021, presenteras unionens mål att uppnå långsiktig och hållbar socioekonomisk återhämtning och resiliens och främja den gröna och digitala omställningen i regionen.

(5)

I linje med prioriteringarna för partnerskapet har unionen och Egypten åtagit sig att säkerställa möjlighet till ansvarsutkrävande, rättsstatens principer, full respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, samt främjande av demokrati, jämställdhet och lika möjligheter, som konstitutionella rättigheter för alla sina medborgare. Dessa åtaganden bidrar till att driva partnerskapet framåt samt till hållbar utveckling och stabilitet i Egypten. Det ökade och konstruktiva engagemanget mellan unionen och Egypten under den senaste tiden har banat väg för en mer meningsfull dialog om frågor som rör mänskliga rättigheter. Mötet i underkommittén för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati samt internationella och regionala frågor, som inrättades i enlighet med associeringsavtalet vid mötet den 8 december 2022 och mötet i associeringskommittén, som inrättades genom associeringsavtalet den 22 maj 2023, utgjorde institutionella plattformar för diskussioner om en rad människorättsfrågor som unionen skulle vilja fortsätta och bygga vidare på. Förbättringen av människorättssituationen i Egypten kommer också att ha en positiv inverkan på förbindelserna mellan unionen och Egypten.

(6)

Biståndet till Egypten finansieras främst genom det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Unionens vägledande anslag till Egypten inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen för den första perioden (2021–2024) av det fleråriga vägledande programmet för Europeiska unionen och Egypten 2021–2027 uppgår till 240 miljoner EUR. Detta är utöver den pågående samarbetsportföljen på 1,3 miljarder EUR och annat budgetstöd och krisåtgärder med anledning av covid-19-pandemin och till Rysslands anfallskrig mot Ukraina som uppgår till 307 miljoner EUR. Prioriteringarna för partnerskapet för 2021–2027 fastställs i det fleråriga vägledande programmet för EU och Egypten, som har utarbetats i nära samråd med alla berörda parter och omfattar tre övergripande områden: i) hållbar och modern ekonomi samt social utveckling, ii) utrikespolitiken, och iii) ökad stabilitet. Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen ersätter det europeiska grannskapsinstrumentet, enligt vilket unionens bilaterala stöd till Egypten för perioden 2014–2020 uppgick till 756 miljoner EUR.

(7)

Unionen erkänner Egyptens centrala roll för den regionala säkerheten och stabiliteten. Terrorism, organiserad brottslighet och konflikter är gemensamma hot mot den gemensamma säkerheten och samhällsstrukturerna i nationer på båda sidor av Medelhavet. Därför har unionen och Egypten ett gemensamt intresse av att stärka det samarbete som framhålls i prioriteringarna för partnerskapet i full överensstämmelse med internationell rätt, inbegripet mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

(8)

Med hänsyn till de geopolitiska utmaningarna, inbegripet konsekvenserna av Hamas terroristattacker i Israel den 7 oktober 2023 och konflikten i Sudan, och Egyptens strategiska betydelse som det största landet i regionen och en pelare för stabilitet för hela Mellanöstern, håller unionen på att ingå ett strategiskt och övergripande partnerskap med Egypten i enlighet med den gemensamma förklaringen mellan unionen och Egypten som undertecknades i Kairo den 17 mars 2024 (den gemensamma förklaringen).

(9)

Målet för det strategiska och övergripande partnerskapet med Egypten är att upphöja de politiska förbindelserna mellan unionen och Egypten till ett strategiskt partnerskap och göra det möjligt för Egypten att fullgöra sin nyckelroll när det gäller att skapa stabilitet i regionen. Det strategiska och övergripande partnerskapet syftar till att bidra till att stödja Egyptens makroekonomiska resiliens och möjliggöra genomförandet av ambitiösa socioekonomiska reformer på ett sätt som kompletterar och förstärker den reformprocess som planeras inom ramen för internationella valutafondens (IMF) program för Egypten. Det strategiska och övergripande partnerskapet kommer i enlighet med beskrivningen i den gemensamma förklaringen att omfatta ett stort antal politiska åtgärder indelade i sex insatsområden: politiska förbindelser, ekonomisk stabilitet, investeringar och handel, migration, säkerhets- och brottsbekämpningssamarbete, samt demografi och humankapital.

(10)

Det strategiska och övergripande partnerskapet kommer att bygga på ett finansiellt paket på 7,4 miljarder EUR som består av kort- och långsiktigt stöd till den nödvändiga makrofinansiella och socioekonomiska reformagendan samt ökade belopp för att stödja investeringar i Egypten och riktat stöd för genomförandet av de olika strategiska prioriteringarna. En del av stödpaketet är unionens makroekonomiska stöd (MFA) till ett belopp på högst 5 miljarder EUR i lån, som består av två makroekonomiska stödinsatser, en kortfristig insats på högst 1 miljard EUR och en mer medelfristig insats på högst 4 miljarder EUR, och finansieringsinstrument, såsom garantier och blandfinansieringsinstrument, som syftar till att mobilisera offentliga och privata investeringar i syfte att generera betydande nya investeringar. Detta kommer att kompletteras med program för att stödja särskilda prioriteringar inom ramen för det strategiska och övergripande partnerskapet genom enskilda projekt och tekniskt stöd som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (2).

(11)

Egyptens makroekonomiska situation har ställts inför stora utmaningar och försämrats avsevärt under de senaste månaderna i takt med att det externa trycket har intensifierats och statsskulden ökat ytterligare, samtidigt som fortsatta betydande nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna har kvarstått. Återverkningarna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Hamas terroristattacker mot Israel har lett till utdragna kapitalutflöden och minskade inkomster i utländsk valuta, särskilt på grund av kraftigt minskade inkomster från turismen och Suezkanalen. Detta är särskilt besvärligt mot bakgrund av Egyptens svåra offentligfinansiella situation, som kännetecknas av konstanta budgetunderskott och höga och ökande skuldkvoter.

(12)

Egypten gjorde betydande reformansträngningar under sitt samarbete med IMF 2016–2021. Reformerna omfattade en kraftig devalvering av landets valuta, åtföljt av penningpolitiska reformer inriktade på ett inflationsmål i form av ett intervall. Reformen av bränslesubventionerna åtföljdes av en betydande förstärkning av ett riktat system för sociala transfereringar. Förvaltningen av de offentliga finanserna stärktes genom utvecklingen av strategier för inkomst- och skuldförvaltning på medellång sikt. De egyptiska myndigheterna började också förbättra styrningen av statsägda företag.

(13)

Efter antagandet av ett uppföljande IMF-program i december 2022 var reformframstegen mindre märkbara, även om Egypten har vidtagit åtgärder för att skapa mer likvärdiga villkor mellan offentliga och privata företag genom nationell rätt om avskaffande av skatteförmåner för statsägda företag, som dock innehåller undantag i fall som rör nationell säkerhet, och genom att anta en politik för statligt ägande som syftar till att minska statens närvaro i ekonomin, som fortfarande är stor och snedvridande trots begränsade framsteg på senare tid, och förtydliga logiken bakom fortsatt statlig inblandning i vissa strategiska sektorer. Egypten infriade dock inte sitt åtagande att göra växelkursen varaktigt flexibel 2023, vilket ledde att den officiella växelkursen var i stort sett stabil samtidigt som växelkursen på den betydande parallella valutamarknaden var kraftigt deprecierad och mycket volatil. Denna fragmentering har i hög grad påverkat utländska investeringar och inhemsk affärsverksamhet.

(14)

Egypten återupptog sin dialog med IMF i början av 2024 och nådde den 6 mars 2024 en överenskommelse på tjänstemannanivå om ett moderniserat program för en utvidgad lånemöjlighet som utökades till 8 miljarder USD. Det nya programmet antogs genom beslut av IMF:s exekutivstyrelse den 29 mars 2024 och är inriktat på: i) en trovärdigt rörlig växelkurs, ii) hållbar åtstramning av penningpolitiken, iii) konsolidering av de offentliga finanserna för att bevara en hållbar skuldsättning, iv) en ny ram för att hålla tillbaka infrastrukturutgifterna, v) tillhandahållande av sociala utgifter på lämplig nivå för att skydda sårbara grupper, och vi) genomförande av strategin för statligt ägande och reformer för att skapa lika villkor. Tillsammans med undertecknandet av överenskommelsen på tjänstemannanivå införde Egypten också en flexibel växelkurs och höjde centralbankens viktigaste styrränta med 600 punkter, i linje med prioriteringarna i IMF-programmet.

(15)

Försämringen av den ekonomiska situationen och de ekonomiska utsikterna till följd av betydande nedåtrisker i samband med pågående externa chocker ledde till att Egypten den 12 mars 2024 begärde makroekonomiskt stöd från unionen för att komplettera IMF-programmet.

(16)

Den nuvarande krisen i Egypten och regionen har ökat landets finansieringsbehov och det finns ett betydande totalt finansieringsunderskott under det kommande budgetåret (juli–juni) 2024/25, särskilt under andra halvåret 2024. Detta gör det absolut nödvändigt att se till att ett första betydande bidrag genom makroekonomiskt stöd kan lämnas redan i slutet av 2024. Detta förefaller omöjligt om beslutet antas i enlighet med artikel 212 i fördraget enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med tanke på de begränsningar som följer av det förestående slutet av Europaparlamentets valperiod i kombination med den tid som återstår därefter för att fullt ut genomföra det makroekonomiska stödet, inbegripet för att enas om en uppsättning politiska reformer som villkor för stödet. Det är därför motiverat att undantagsvis tillämpa artikel 213 i fördraget enligt vilken rådet kan anta beslutet endast för den första delen av det makroekonomiska stödpaketet. Tillämpningen av artikel 213 i fördraget kommer att förbli ett undantag och utgör inte något prejudikat för eventuella framtida förslag om makroekonomiskt stöd, som i princip även i fortsättningen kommer att baseras på artikel 212 i fördraget.

(17)

Eftersom Egypten är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(18)

Unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda Egyptens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra Egyptens betalningsbalans.

(19)

Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande externt finansieringsgap i Egyptens betalningsbalans, trots de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, anses unionens makroekonomiska stöd till Egypten under de rådande exceptionella omständigheterna, och i förening med IMF-programmet, vara ett lämpligt svar på Egyptens ansökan om stöd för att stabilisera sin ekonomi. Unionens makroekonomiska stödpaket, inbegripet det makroekonomiska stöd till ett belopp av högst 1 miljarder EUR som omfattas av detta beslut, skulle stödja Egyptens stabilisering av ekonomin och strukturreformagenda samt utgöra ett komplement till de resurser som gjorts tillgängliga inom ramen för IMF:s finansiella engagemang.

(20)

Syftet med unionens makroekonomiska stöd bör vara att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Egypten och därmed främja landets ekonomiska och sociala utveckling.

(21)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör fastställas efter en kvantitativ bedömning av Egyptens resterande behov av extern finansiering och bör beakta landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör vara del av en internationell gemensam insats, som utgör ett verkningsfullt komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Egypten och mervärdet av unionens samlade engagemang i Egypten.

(22)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd till Egypten är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med viktiga principer, och mål för de olika områdena för yttre åtgärder, med de åtgärder som vidtagits avseende dessa områden samt med annan relevant unionspolitik.

(23)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Egypten. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(24)

Unionens makroekonomiska stöd bör främja Egyptens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatens principer, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning bakom principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(25)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Egypten fortsätter att göra konkreta och trovärdiga framsteg när det gäller respekt för gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem. och rättsstatens principer, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar inom den statliga finansförvaltningen samt samhällsstyrningen och tillsynen av den finansiella sektorn i Egypten och bör bidra till strukturreformer som främjar en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både uppfyllandet av detta förhandsvillkor och uppnåendet av dessa särskilda mål.

(26)

För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Egypten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör ett låneavtal som ingås mellan kommissionen och de egyptiska myndigheterna innehålla bestämmelser som tillåter att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gör utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (3) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (4) samt att kommissionen och revisionsrätten genomför revisioner och Europeiska åklagarmyndigheten utövar sina befogenheter med avseende på tillhandahållandet av stöd till Egypten under och efter tillgänglighetsperioden för det stödet..

(27)

Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd till Egypten har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(28)

De avsättningar som krävs för unionens makroekonomiska stöd till Egypten i form av lån bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(29)

Unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(30)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5).

(31)

Unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med myndigheterna i Egypten under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den stora inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 182/2011 för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt varje minskning, tillfälliga avbrytande eller upphävande av det stödet.