Digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande frågor på privaträttens och straffrättens område

VIKTIGA PUNKTER

I förordningen fastställs

• en gemensam rättslig grund för användning av elektronisk kommunikation mellan
  • de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i förfaranden för rättsligt samarbete på privaträttens och straffrättens område,
  • personer eller företag och behöriga myndigheter i förfaranden för rättsligt samarbete på privaträttens och straffrättens område,
• regler om användning av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation, tillämpning av elektroniska underskrifter och stämplar, rättslig verkan av elektroniska handlingar och elektronisk betalning av avgifter.

Förordningen gäller också för Irland.

Förordningen är knuten till direktiv (EU) 2023/2843, som anpassar de befintliga reglerna om kommunikation efter förordningens regler.

Förordningens huvuddelar

Förordningen innehåller ett antal huvuddelar.

• Ett decentraliserat it-system. Systemet måste användas för kommunikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i samband med förfaranden för rättsligt samarbete på privaträttens och straffrättens område.
  • Det centraliserade it-systemet är ett nätverk av it-system och interoperabla åtkomstpunkter, vilka drivs under en medlemsstats, ett unionsorgans eller en unionsbyrås individuella ansvar och förvaltning och möjliggör ett säkert och tillförlitligt gränsöverskridande utbyte av information. Kommunikationen genom systemet är direkt – från myndighet till myndighet.
  • Det finns begränsade, väl definierade undantag där det decentraliserade it-systemet inte ska användas, exempelvis vid systemavbrott.
• En europeisk elektronisk åtkomstpunkt. Personer, företag och deras representanter kan kommunicera med myndigheter – exempelvis för att lämna in ansökningar eller skicka och ta emot information – i vissa väl definierade gränsöverskridande förfaranden i EU via den europeiska elektroniska åtkomstpunkten, som ska inrättas på den europeiska e-juridikportalen.
  • Användningen av den europeiska elektroniska åtkomstpunkten är frivillig för personer, företag och deras representanter.
  • Den europeiska elektroniska åtkomstpunkten ska innehålla information för personer och företag om deras rätt till rättshjälp, även i gränsöverskridande förfaranden.
  • Kommunikation genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten ska uppfylla kraven i EU-rätten och den nationella lagstiftningen i den relevanta medlemsstaten, särskilt när det gäller form, språk och representation.
• Videokonferensteknik och teknik för distanskommunikation. Parter och andra berörda personer kommer att kunna delta i förhandlingar i frågor på privaträttens och straffrättens område genom videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation.
  • Parterna får avge ett yttrande om huruvida användning av sådan teknik är lämplig i det aktuella fallet.
  • Den behöriga myndigheten behåller rätten att besluta om användning av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation.
  • Tekniken måste uppfylla reglerna om säker åtkomst, sekretess och skydd av personuppgifter – se förordning (EU) 2016/679 (allmänna dataskyddsförordningen – se sammanfattning) och direktiv (EU) 2016/680 om skydd av uppgifter som används av polis och åklagarmyndigheter (se sammanfattning).
  • I straffrättsliga förfaranden får videokonferensteknik användas med samtycke från den misstänkta, anklagade eller dömda personen, eller den person som berörs.
  • Genomförandet av förhandlingen med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation regleras av domstolens nationella lagstiftning.
• Elektroniska underskrifter och elektroniska stämplar. Elektronisk kommunikation inom ramen för förordningen är baserad på förordning (EU) 910/2014, den gemensamma rättsliga EU-grunden för elektroniska underskrifter och stämplar, och betrodda tjänster (se sammanfattning).
  • Handlingar som överförs elektroniskt mellan de behöriga myndigheterna och som kräver en stämpel eller underskrift ska innehålla en kvalificerad elektronisk stämpel eller underskrift.
  • Personer eller företag kan använda antingen en elektronisk identifiering med hög tillitsnivå eller en kvalificerad elektronisk underskrift.
• Rättslig verkan av elektroniska handlingar. Elektroniska handlingar bör inte nekas rättslig verkan enbart på grund av sitt elektroniska format.
• Elektronisk betalning av avgifter. Medlemsstaterna måste erbjuda alternativet att betala avgifter elektroniskt även från en annan medlemsstat än den där den behöriga myndigheten är belägen.
• Utbildning. Medlemsstaterna måste erbjuda och uppmuntra utbildning för domare, åklagare och andra juridiska yrkespersoner för att säkerställa effektiv användning av det decentraliserade it-systemet och lämplig användning av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation.
• Övervakning och utvärdering. Medlemsstaterna måste tillhandahålla uppgifter för att utvärdera förordningens genomförande och verkan. Europeiska kommissionen ska utvärdera förordningen första gången efter fyra år, och därefter vart femte år.