Regler om ekonomiskt stöd för strategiska GJP-planer

VIKTIGA PUNKTER

Förordningen är tillämplig på unionsstöd som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för inlagor från medlemsstaterna som godkänts av Europeiska kommissionen under perioden 1 januari 2023 till 31 december 2027.

• EGFJ finansierar inkomststödsystem för jordbrukare samt marknadsstödsåtgärder (åtgärder som stöder och stabiliserar jordbruksmarknaderna).
• Ejflu är den gemensamma jordbrukspolitikens bidrag till EU:s stöd till åtgärder för landsbygdsutveckling. Den finansierar åtgärder avsedda att
  • stärka jordbrukets konkurrenskraft,
  • främja hållbar resursförvaltning och klimatåtgärder, och
  • uppnå en balanserad territoriell utveckling i landsbygdsområden.
• De finansiella anslagen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 är följande:
  • 291,1 miljarder euro för EGFJ, och
  • 95,5 miljarder euro för Ejflu.

En rättvisare och grönare GJP

Stöd från EGFJ och Ejflu bör bidra till följande särskilda mål:

• Att stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i hela EU för att öka den långsiktiga livsmedelstryggheten och mångfalden inom jordbruket och säkerställa jordbrukets ekonomiska hållbarhet.
• Att öka gårdarnas konkurrenskraft, på såväl kort som lång sikt, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.
• Att stärka jordbrukarnas position i värdekedjan.
• Att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet genom att minska växthusgasutsläppen och öka koldioxidbindningen, samt främja hållbar energi.
• Att främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.
• Att bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald och vända trenden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.
• Att locka och understödja en ny generation jordbrukare och underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden.
• Att främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet (däribland kvinnors deltagande i jordbruket), social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet den cirkulära bioekonomin och hållbart skogsbruk.
• Att se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, bland annat genom säkra och näringsrika livsmedel av hög kvalitet som producerats på ett hållbart sätt, minskning av matsvinnet, bättre djurskydd samt bekämpning av antimikrobiell resistens.
• Att modernisera jordbruket och landsbygdsområden genom utökat kunskapsutbyte, innovation och digitalisering och förbättrad tillgång för jordbrukare till forskning och utbildning.
• Att minska den administrativa bördan och förenkla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Strategiska GJP-planer

För att kunna ge jordbrukare och andra stödmottagare stöd från EGFJ och Ejflu måste medlemsstaterna utarbeta en strategisk GJP-plan på nationell nivå, med en kombination av en rad riktade interventioner som tillgodoser medlemsstatens särskilda behov och som kommer att kunna bidra till målen på EU-nivå, inbegripet den europeiska gröna given.

När planerna väl har lämnats in måste kommissionen godkänna dem innan de genomförs från och med den 1 januari 2023.

Kommissionen bedömer om planerna är förenliga med och bidrar till EU:s lagstiftning och åtaganden i fråga om klimat och miljö, inbegripet Från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. Medlemsstaterna måste uppdatera sina planer när klimat- och miljölagstiftningen ändras.

I dessa planer måste medlemsstaterna bland annat göra följande:

• Bedöma jordbrukarnas inkomstbehov och utarbeta en omfördelningsstrategi för att tillgodose behoven. Medlemsstaterna kan mobilisera en rad regler och interventioner, såsom ett särskilt stödsystem för småbrukare, omfördelningsinriktat inkomststöd eller nedtrappning/fastställande av tak.
• Bedöma hur de kan öka kvinnors deltagande i jordbruket, ta itu med utmaningarna i samband med detta och vid behov införa åtgärder.
• Inbegripa ett system med grundvillkor, enligt vilket sanktioner ska åläggas jordbrukare och andra stödmottagare som tar emot direktstöd och omfattas av vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven eller de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normerna) som fastställs i den strategiska GJP-planen, med avseende på följande specifika områden:
  • Klimatet och miljön, däribland vatten, jord och ekosystemens mångfald.
  • Folkhälsa och växtskydd.
  • Djurskydd.
• Ange att jordbrukare och andra mottagare av direktstöd senast den 1 januari 2025 kommer att åläggas administrativa sanktioner om de inte tillhandahåller rättvisa anställningsvillkor enligt EU-lagstiftningen.

Kommissionen stöder medlemsstaterna i utarbetandet av deras strategiska plan så att

• de drar full nytta av den nya gemensamma jordbrukspolitiken och dess instrument för att stödja sina jordbrukare i övergången till ökad hållbarhet i livsmedelssystemen,
• varje plan innehåller en interventionsstrategi där det framgår hur medlemsstaten kommer att använda GJP-instrument för att uppnå GJP-målen, i enlighet med ambitionerna i den gröna given.

Interventionstyper inom ramen för direktstöd från EGFJ

Det finns detaljerade regler om följande:

• Frikopplat direktstöd
  • Grundläggande inkomststöd för hållbarhet i form av ett årligt stöd för varje stödberättigande hektar som deklareras av en aktiv jordbrukare. Om en medlemsstat väljer att ge stöd till småbrukare kan den göra det i form av en klumpsumma eller ett visst belopp per hektar. Det årliga stödet till småbrukare får inte överstiga 1 250 euro.
  • Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet – minst 10 % av anslagen för direktstöd ska gå till verktyget för omfördelningsinkomststöd, för att bättre tillgodose inkomstbehoven hos små och medelstora jordbruk. Medlemsstaterna får göra undantag om de kan visa att deras behov är mindre eller att de mobiliserar andra interventioner för att tillgodose sådana inkomstbehov.
  • Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare, som beviljas för en period på högst fem år. Stöd kan tillhandahållas i form av antingen ett årligt frikopplat stöd per stödberättigande hektar eller en klumpsumma per ung jordbrukare. Medlemsstaterna måste fördela minst 3 % av sin budget för direktstöd till unga jordbrukare i form av inkomst- eller investeringsstöd eller startstöd.
  • Miljösystem för jordbrukare som åtar sig att tillämpa jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet, miljön och djurskyddet och att bekämpa antimikrobiell resistens. Minst 25 % av budgeten för direktstöd anslås till miljösystem.
• Kopplat direktstöd
  • Kopplat inkomststöd i form av ett årligt stöd per hektar eller djur, inom vissa sektorer eller typer av jordbruk av socioekonomisk eller miljömässig betydelse.
  • Ett grödspecifikt stöd för bomull i Bulgarien, Grekland, Portugal och Spanien.

Interventioner inom vissa marknadssektorer

Det finns detaljerade regler för interventionstyper inom följande sektorer:

• Frukt och grönsaker.
• Biodlingsprodukter.
• Vin.
• Humle.
• Olivolja och bordsoliver.
• Övriga sektorer som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013 samt sektorer som förtecknas i bilaga VI till den här förordningen, förordning (EU) 2021/2115.

I förordningen fastställs mål och stödberättigande interventionstyper för varje sektor. Beroende på sektor får stödet utformas på något av följande sätt:

• Ersättning av stödberättigande kostnader som en stödmottagare faktiskt ådragit sig.
• Enhetskostnader.
• Klumpsummor.
• Schablonfinansiering.

Interventionstyper för landsbygdsutveckling inom ramen för Ejflu

Det finns detaljerade regler för utbetalningar eller stöd för

• miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden,
• naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar,
• områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav,
• investeringar, inbegripet investeringar i bevattning,
• etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag,
• riskhanteringsverktyg,
• samarbete (inklusive europeiska innovationspartnerskap och Leader).
• kunskapsutbyte och informationsspridning.

Minst 35 % av det totala Ejflu-bidraget till den strategiska GJP-planen ska reserveras för interventioner som bidrar till uppnåendet av specifika miljö- och klimatrelaterade mål, inklusive djurskydd.

För att främja lokal utveckling ska minst 5 % av det totala Ejflu-bidraget reserveras för Leader.

Prestationer, övervakning och utvärdering

Genom förordningen införs en gemensam uppsättning indikatorer som en del av en ny prestations-, övervaknings- och utvärderingsram. Indikatorerna övervakas genom årliga prestationsrapporter och en prestationsöversyn vartannat år av strategiska GJP-planer för att bedöma medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina mål och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ekonomisk reserv

Förordningen innehåller en ekonomisk reserv för krisinterventioner på minst 450 miljoner euro per år.

Kompletterande lagstiftning

• En delegerad akt, förordning (EU) 2022/126, kompletterar förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer. Den innehåller också regler om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (om upprättande av buffertzoner längs vattendrag).
• Genom delegerad förordning (EU) 2022/648 ändras bilaga XI vad gäller beloppet för unionens stöd till interventionstyper för landsbygdsutveckling under räkenskapsåret 2023.
• En genomförandeakt, genomförandeförordning (EU) 2022/1317, fastställer undantag vad gäller tillämpningen av normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normerna) 7 (om växelbruk på åkermark, utom för grödor som odlas under vatten) och 8 (om minimiandel jordbruksareal som används för icke-produktiva arealer eller element) för ansökningsåret 2023

Upphävande av tidigare lagstiftning

Förordningen upphäver förordningarna (EU) nr 1305/2013 om landsbygdsutveckling och (EU) nr 1307/2013 om direktstöd för jordbrukare.