Phareprogrammet

Phare - gemenskapens program för stöd till länderna i Central- och Östeuropa - är det främsta finansieringsinstrumentet inom ramen för strategin inför anslutningen för de länder i Central- och Östeuropa som är kandidatländer för anslutning till Europeiska unionen. Sedan 1994 har Phareprogrammets uppgifter anpassats efter vart och ett av dessa länders prioriteringar och behov. Det förnyade Phareprogrammet har en budget på över 10 miljarder euro för perioden 2000-2006 (omkring 1,5 miljarder euro per år). Det är i huvudsak två prioriterade områden som får stöd genom programmet: institutionell uppbyggnad och förstärkning av den offentliga förvaltningen samt finansiering av investeringar. Phareprogrammet var ursprungligen endast avsett för de central- och östeuropeiska kandidatländerna, men håller på att utvidgas till att också omfatta kandidatländerna på västra Balkan.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till Ungern och Polen [Se ändringsrättsakterna].

SAMMANFATTNING

1. Phareprogrammet är ett föranslutningsinstrument. Det är den viktigaste kanalen för Europeiska gemenskapens ekonomiska och tekniska samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Phareprogrammets verksamhet inriktas på två prioriteringar:

• Hjälpa de offentliga förvaltningarna i kandidatländerna att bygga upp den kapacitet som krävs för att genomföra EU:s regelverk. Phareprogrammet syftar också till att hjälpa kandidatländernas nationella och regionala myndigheter och deras regelgivande organ och tillsynsorgan att bekanta sig med EU:s mål och metoder.
• Anpassa kandidatländernas industri och grundläggande infrastruktur till EU:s normer genom att skaffa fram de investeringar som krävs. Insatserna koncentreras till områden som miljö, transport, industri, produktkvalitet och arbetsvillkor, där EU-lagstiftningen blir allt strängare.

2. Från och med 2000 har förvaltningen av Phareprogrammet ändrats på följande sätt:

• Projekten har inriktats mot de områden som prioriteras i partnerskapen för anslutning när det gäller genomförande av EU:s regelverk.
• Budgetgenomförandet har förbättrats.
• Projektens omfattning har ökat avsevärt.
• Förvaltningen av Phareprogrammet har ytterligare decentraliserats till gagn för mottagarländerna.

Finansieringssystem

3. Stödet från Phareprogrammet utgörs i regel inte av lån utan av bidrag. Det ges separat eller genom samfinansiering med medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken, lände r utanför unionen eller andra organ i mottagarländerna.

4. I enlighet med Agenda 2000 har Phareprogrammet gradvis utvecklats till en sorts strukturfond med syfte att främja den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna. Investeringarna samfinansieras till stor del med andra institutioner, såsom Världsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling eller Europeiska investeringsbanken (EIB).

Planering

5. Ursprungligen löpte programplaneringen för Phareprogrammet över ett år, men i dag är programplaneringen flerårig.

6. Partnerskapet för anslutning är det grundläggande instrumentet för programplaneringen inom ramen för strategin inför anslutningen. Varje kandidatland upprättar ett partnerskap för anslutning, som omfattar kandidatlandets prioriteringar och mål på medellång sikt och de ekonomiska medel som krävs för att uppnå dessa prioriteringar och mål. Partnerskapet kompletteras av det nationella programmet för antagande av EU:s regelverk.

7. Partnerskapet för anslutning ligger till grund för planeringen av de nationella Phareprogrammen och programmen för gränsöverskridande samarbete.

8. Även sådana projekt som omfattar flera länder kan finansieras genom Phareprogrammet, förutsatt att det medför stordriftsfördelar, främjar regionalt samarbete eller fordras för att vissa fördelningsmekanismer ska kunna tillämpas inom t.ex. rättsliga och inrikes frågor.

Förfarande

9. Tillämpningsföreskrifterna för Phareprogrammet bygger på grundförordningen och budgetförordningen och på de förfaranden som särskilt fastställts för Phareprogrammet.

10. En förvaltningskommitté har upprättats inom kommissionen, sammansatt av företrädare för medlemsstaterna och med kommissionens företrädare som ordförande. Även en företrädare för Europeiska investeringsbanken (EIB) deltar i förvaltningskommitténs arbete.

11. Genomförandet av de nationella programmen är decentraliserat och åligger således kandidatländerna i den mån som EU:s budgetförordning så medger. Kommissionen svarar tillsammans med kandidatländerna för kontrollen.

Bakgrund

12. Phareprogrammet inrättades 1989 för att stödja reformprocessen och den ekonomiska och politiska omvandlingen i Polen och Ungern. Vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 beslutades att Phareprogrammet skulle utgöra finansieringsinstrumentet för strategin inför anslutningen till Europeiska unionen av de tio associerade länderna i Central- och Östeuropa.

13. Under de första etapperna inriktades stödet främst på att tillhandahålla sakkunskap, tekniskt bistånd och, vid behov, humanitärt bistånd. I takt med kandidatländernas framsteg har dock behovet av tekniskt bistånd minskat. Samtidigt har behovet av investeringsstöd ökat avsevärt, särskilt för infrastruktur och miljöskydd.

14. Efter det att Agenda 2000 lades fram intensifierades utvidgningsprocessen. Phareprogrammets inriktning ändrades till att förbereda kandidatländerna inför anslutningen och kompletterades med två andra instrument: instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (Ispa) och det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbruket och landsbygdens utveckling (Sapard). Dessa båda intrument omfattar perioden 2006-2006 och kommer att ersättas av ett nytt instrument för stöd inför anslutningen (IAP) för perioden 2007-2013.

15. Följande länder har kunnat dra nytta av Phareprogrammet: Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Turkiet får ett särskilt stöd inför anslutningen i enlighet med förordning (EG) nr 2500/2001 som också kommer att ersättas av IAP.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen av den 12 januari 2007, "2005 års rapport om Phareprogrammet och föranslutnings- och övergångsinstrumenten"[KOM(2007) 3 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning] I denna rapport ges en översikt över föranslutningsstödet under 2005, dvs. programmen Phare, Ispa och Sapard och det särskilda föranslutningsstödet för Turkiet. Programmen Phare, Ispa och Sapard har utvidgats till att även omfatta Kroatien. Under 2005 fördelade sig de ekonomiska åtagandena enligt följande:

• Phare: 1 178,96 miljoner euro, varav 921 miljoner euro till de nationella programmen , 80 miljoner euro till gränsöverskridande samarbete, 84,75 miljoner euro till de regionala och övergripande programmen och 6,31 miljoner euro till kärnsäkerhet. Vidare avsåg 50 miljoner euro avveckling av kärnkraftverket Kozloduji Bulgarien och 36,9 miljoner euro ett extraanslag till översvämningarna i Bulgarien och Rumänien.
• Föranslutningsstödet till Turkiet: 277,7 miljoner euro.
• Övergångsmekanismen (ett tillfälligt finansiellt instrument efter anslutningen till förmån för de tio medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004, vilket inrättats med stöd av artikel 34 i anslutningsakten: 128,1 miljoner euro.

I samband med varje anslutning förbereder sig kandidatländerna gradvis för en decentraliserad förvaltning av strukturfonderna i enlighet med systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (Edis). Denna decentralisering genomförs inom ramen för förvaltningen av föranslutningsstödet. I detta sammanhang har stödet till Bulgarien och Rumänien ökats för underlätta överföringen av ansvaret för förvaltningen och genomförandet av Phareprogrammen till de nationella myndigheterna före anslutningen. Kroatien förvaltar Pharemedlen genom ett delvist decentraliserat genomförandesystem och även Turkiet har som mål att övergå till Edis 2007.

I 2005 års rapport behandlas även samfinansiering av programmen med de internationella finansinstituten, främst vad gäller de övergripande Phareprogrammen för finansiering av små och medelstora företag och av kommuner. Europeiska investeringsbanken (EIB) fortsatte att genomföra mekanismen för kommuner i gränsregionerna i syfte att främja integreringen med kandidatländernas gränsregioner.

Rapport från kommissionen av den 23 december 2005 - "2004 års rapport om Phareprogrammet och föranslutnings- och övergångsinstrumenten" [KOM(2005) 701 slutlig) - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

I denna rapport behandlas det ekonomiska stödet inför anslutningen år 2004, d.v.s. Phare-, Ispa- och Sapardprogrammen, som numera endast har Bulgarien och Rumänien som mottagare, samt det specifika stödet inför Turkiets anslutning. I rapporten utvärderas dessutom stödet som har getts till de tio nya medlemsstaterna som inte längre omfattas av föranslutningsinstrumenten, d.v.s. övergångsordningen. Ordningen infördes genom anslutningsfördraget från 2003 för perioden 2004-2006. De finansiella åtagandena under 2004 fördelades enligt följande:

• Phare: 757,7 miljoner euro, varav 577,8 miljoner euro för nationella program, 85 miljoner euro för kärnkraftsavveckling, 64 miljoner euro för gränsöverskridande samarbete och 28,4 miljoner euro för program med flera mottagarländer och sektorsövergripande program. De resterande 2,5 miljonerna täcker åtaganden som gäller Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.
• Stöd inför anslutningen i Turkiet: 245,9 miljoner euro.
• Övergångsordning: 189,6 miljoner euro.

I 2004 års rapport behandlas även stödet till Cyperns norra del och samfinansieringen av programmen med Europeiska investeringsbanken och med de internationella finansinstituten. I rapporten läggs Phares programplanering fram, som anpassats till det gränsöverskridande samarbetet enligt Interreg, det enhetliga tillvägagångssättet vad gäller kärnsäkerhet samt övergången till systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS) för förvaltning av projekt.

Rapport från kommissionen av den 1 mars 2005 - "Årsrapport för 2003 om Phareprogrammet och om stödinstrumenten för Cypern, Malta och Turkiet inför anslutningen" [KOM(2005) 64 slutlig) - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Kommissionen utvärderar i denna rapport framstegen i genomförandet av Phareprogrammet i de tio mottagarländerna och behandlar också stödinstrumenten för Cypern, Malta och Turkiet inför anslutningen. I ett tekniskt dokument som åtföljer rapporten finns avsnitt som behandlar programplanering och genomförande av Phareprogrammet i vart och ett av de tretton mottagarländerna. För år 2003 ökades åtagandena från Phare till totalt 1,699 miljarder euro och fördelades enligt följande: 1,223 miljarder euro för nationella program, 161 miljoner euro för gränsöverskridande samarbete, 187 miljoner euro för regionala och övergripande program samt 128 miljoner euro för kärnsäkerhet.

Rapport från kommissionen av den 11 november 2003 - "2002 års rapport om Phare och föranslutningsinstrumenten för Cypern, Malta och Turkiet" [KOM(2003) 497 slutlig) - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Under perioden 2000-2002 tillhandahöll Phare 5 miljarder euro för investeringsstöd och institutionell uppbyggnad i mottagarländerna. De instrument som utnyttjades för detta var partnersamverkan (utplacering i kandidatländerna av sakkunniga för att hjälpa till med att genomföra EU:s regelverk) och tekniskt bistånd. Åtagandena inom ramen för Phare uppgick år 2002 till 1,699 miljarder euro, varav 1,168 miljarder för nationella program, 163 miljarder för gränsöverskridande samarbete, 260 miljarder för regionala och övergripande program och 108 miljarder för kärnsäkerhet. Samma år anslogs 168 miljoner euro för Maltas, Cyperns och Turkiets program för stöd inför anslutningen, varav 10 miljoner för Malta, 12 miljoner för Cypern och 146 miljoner för Turkiet.

Kommissionen har fortsatt att överföra ansvaret för att förvalta och genomföra stöd inom ramen för Phare till myndigheterna i kandidatländerna. Detsamma gäller stödet inför anslutningen till Malta och Cypern. Syftet med detta är att förbereda de framtida medlemsstaterna för decentraliserad förvaltning av strukturfonderna.

Särskild rapport nr 5/2003 om finansiering av miljöprojekt i kandidatländerna genom Phare och Ispa samt kommissionens svar [Europeiska unionens officiella tidning C 167, 17.7.2003].

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (PHARE - ISPA - SAPARD) under 2005 [KOM(2006) 746 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 24 mars 2006 - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (Phare - Ispa - Sapard) under 2004 [KOM(2006) 137 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (PHARE - ISPA - SAPARD) under 2003 [KOM(2005) 178 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning.

Rapport från kommissionen - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (Phare - Ispa - Sapard) år 2002 [KOM(2003) 844 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Rapport från kommissionen - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (Phare - Ispa - Sapard) år 2001 [KOM(2003) 329 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Rapport från kommissionen - Allmän rapport om stödet inför anslutningen (Phare - Ispa - Sapard) år 2000 [KOM(2002) 781 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Rapport från kommissionen av den 3 mars 2003 - Årsrapport för Phareprogrammet 2001 [KOM(2003) 97 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

För perioden 2000-2006 anslås genom Phareprogrammet cirka 11 miljarder euro till institutionell uppbyggnad (detta stöd lämnas i form av partnersamverkan och tekniskt bistånd), samt till investeringsstöd.

År 2001 uppgick de totala åtagandena från Phare till 1,641 miljarder euro. Av dessa gick 1,091 miljarder euro till nationella program, 163 miljoner euro till gränsöverskridande samarbete, 219 miljoner euro till regionala och övergripande program och 168 miljoner euro till kärnsäkerhet. Stödet från programmet till de institutioner i mottagarländerna som har till uppgift att genomföra EG:s regelverk efter anslutningen har ökat. År 2001 anslogs inom ramen för Phare 111,6 miljoner euro för de tio central- och östeuropeiska kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram och 2,15 miljoner euro för deras deltagande i Europeiska miljöbyrån.

Beträffande programförvaltningen har decentraliseringen i syfte att stärka kandidatländernas förmåga att förvalta föranslutningsstödet fortsatt under 2001.

Kommissionens beslut av den 13 oktober 1999 om riktlinjer för genomförandet av Phareprogrammet i kandidatländerna under perioden 2000-2006 enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 3906/89 [SEK(1999) 1596 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

I detta beslut fastställs de huvudsakliga riktlinjerna för Phareprogrammet under perioden 2000-2006. Pharestödet kommer att inriktas på två prioriteringar:

• Institutionell uppbyggnad.
• Investeringsstöd.

Kommissionen anger att "partnersamverkan" ska utgöra det främsta instrumentet för att åstadkomma en förstärkning av kandidatländernas institutionella kapacitet. Vidare kommer särskilda åtgärder att vidtas när det gäller kandidatländernas deltagande i EU:s olika program och organ. Dessutom kommer åtgärder att vidtas inom det civila samhället för att slå vakt om och utveckla den demokratiska processen i kandidatländerna. Investeringsstödet kommer särskilt att koncentreras till två områden: kandidatländernas anpassning till EG:s regler och normer samt investeringar på det ekonomiska och sociala området, även åtgärder till följd av strukturomvandlingarna inom ekonomiska nyckelsektorer. Kommissionen kommer även att utarbeta mekanismer och förfaranden för tillämpningen av Phareprogrammet. Dessa mekanismer och förfaranden kommer att bygga på decentralisering (som planeras bli omfattande), och kommissionen kommer att svara för övervakningen (via sina delegationer).

Riktlinjerna i beslutet kommer att ses över före utgången av 2002 och kan således komma att ändras för att eventuella förändringar under anslutningsprocessens gång ska kunna beaktas.

Senast ändrat den 12.02.2007