Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2003/99/EG om övervakning av djursjukdomar och infektioner

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I det fastställs minimikrav som ska uppfyllas i alla EU-länder för att förstärka deras befintliga system för övervakning av sjukdomar och infektioner som kan överföras direkt eller indirekt mellan djur och människor.

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet främjar EU-ländernas övervakning av

  • zoonoser (sjukdomar och infektioner som på ett naturligt sätt direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor),
  • zoonotiska smittämnen (alla typer av virus, bakterier, svampar, parasiter samt andra biologiska faktorer som sannolikt kan ge upphov till zoonoser), och
  • därtill kopplad antimikrobiell resistens*.

Ökad övervakning av zoonoser och antimikrobiell resistens

EU-länderna ansvarar för att inrätta och upprätthålla övervakningssystem. Övervakning sker på primärproduktionsnivå* eller i andra led i livsmedelskedjan, både för foder och för livsmedel.

I första hand ska följande zoonoser övervakas:

  • Brucellos.
  • Campylobacterios.
  • Echkinokockos.
  • Listerios.
  • Salmonellos.
  • Trikinos.
  • Tuberkulos orsakad av Mycobacterium bovis.
  • Verotoxinproducerande Escherichia coli.

Beroende på den epidemiologiska situationen ska även följande zoonoser övervakas:

  • Zoonoser som orsakas av virus (calicivirus, hepatit A-virus, influensavirus, rabies och virus som överförs av artropoder).
  • Zoonoser som orsakas av bakterier (borrelios, botulism, leptospiros, papegojsjuka, andra former av tuberkulos än de som anges ovan, vibrios, yersinios och deras smittämnen).
  • Zoonoser som orsakas av parasiter (anisakiasis, kryptosporidios, cysticerkos och toxoplasmos).

Övervakningsmetod

I vissa fall är de data som samlas in genom rutinövervakning otillräckliga. Samordnade övervakningsprogram för en eller flera zoonoser kan behövas för att bedöma särskilda risker eller fastställa nominella värden.

EU-länderna ansvarar för att se till att det vid övervakningen samlas in jämförbara data om förekomsten av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen, och vid behov hos andra viktiga smittämnen.

Övervakningen av zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens i livsmedel, foder och djur kompletterar övervakningen av humanisolat som utförs i enlighet med beslut nr 1082/2013/EU om hantering av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Utredning av livsmedelsburna utbrott

De behöriga myndigheterna i EU-länderna ska utreda livsmedelsburna utbrott genom att ta fram uppgifter om den epidemiologiska profilen, vilka livsmedel som kan vara berörda samt tänkbara orsaker.

Informationsutbyte

  • Utbyte av information är nödvändigt för att få fram omfattande och jämförbara data på EU-nivå. En eller flera behöriga myndigheter i varje EU-land samarbetar med myndigheterna som ansvarar för djurhälsa, foder och livsmedelshygien. Särskilt i fall med livsmedelsburna utbrott är det avgörande att snabbt utbyta information via varningssystem (t.ex. systemet för snabb varning för livsmedel och foder), för att minimera ett sådant utbrotts inverkan på folkhälsan och ekonomin. Vidare utses referenslaboratorier på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa högkvalitativa provanalyser.
  • EU-länderna måste studera utvecklingstendenserna för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens och lämna in rapporter till Europeiska kommissionen före utgången av mars varje år. Kommissionen vidarebefordrar dessa rapporter till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som kommer att granska dem och publicera en sammanfattande rapport senast i slutet av november varje år.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det har gällt sedan den 12 december 2003. Det måste bli lag i EU-länderna senast den 12 april 2004.

BAKGRUND

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Antimikrobiell resistens: Förmågan hos en mikroorganism att överleva eller växa vid en bestämd koncentration av ett antimikrobiellt ämne som vanligen är tillräckligt för att hämma tillväxten hos eller döda mikroorganismer av den arten.
Primärproduktion: Produktion, avel eller odling av primärprodukter, bland annat uppfödning, bearbetning och produktion av husdjur före slakt. Det omfattar även jakt, fiske och plockning av vilda produkter.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2003/99/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 29.01.2018

Top