Provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halterna av vissa främmande ämnen i livsmedel

VIKTIGA PUNKTER

De sex förordningarna hör samman med förordning (EU) 2017/625 om regler för den jordbruksbaserade livsmedelskedjan, inbegripet offentliga kontroller och annan offentlig verksamhet som utförs för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftning. I artikel 34 i förordning (EU) 2017/625 fastställs regler för användning av provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Genom förordning (EU) 2017/625 ersattes och upphävdes förordning (EG) nr 882/2004 2019.

I förordning (EG) nr 1882/2006 fastställs metoder för provtagning och analys för offentlig kontroll av nitrathalten i spenat, sallat, sallat av isbergstyp, barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn.

I förordning (EG) nr 333/2007 fastställs metoder för provtagning och analys av halterna av spårämnen och främmande ämnen från bearbetningen i livsmedel.

• Spårämnen och främmande ämnen från bearbetningen kan förekomma i livsmedel till följd av miljöföroreningar eller migration från förpackningar, och kan även komma in i livsmedelskedjan under bearbetningen och ackumuleras i mänsklig vävnad.
• Polycykliska aromatiska kolväten förekommer i livsmedel till följd av miljöföroreningar eller migration från förpackningar, och kan även komma in i livsmedelskedjan under bearbetningen.
• Bly, arsenik, kadmium, kvicksilver och perklorat förekommer främst i livsmedel till följd av miljöföroreningar och industriella processer, men kan även komma in i livsmedel via vissa typer av material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Tenn förekommer i livsmedelskonserver genom migration av tenn från konservburken till livsmedlet.
• 3-MCPD-fettsyraestrar och glycidylfettsyraestrar påträffas i raffinerade vegetabiliska oljor, och i livsmedel som innehåller dessa oljor, till följd av raffineringen av oljorna.
• Akrylamid bildas i kolhydratrika livsmedel vid bakning, rostning, grillning, fritering och kokning. Bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten uppstår på grund av ofullständig förbränning av organiskt material och finns i många livsmedel, särskilt rökt och grillat kött, fisk och ost.
• I förordning (EU) 2023/915 fastställs gränsvärdena.
• Provtagning och analys utförs med de kriterier och metoder som beskrivs i bilagan till förordning (EG) nr 333/2007.
• Förordning (EG) nr 333/2007 har ändrats vid ett flertal tillfällen:
  • Genom förordning (EU) 2021/705 om fastställande av särskilda provtagningsmetoder för kosttillskott, torkade kryddor eller örter och torkade svampar, alger eller lavar.
  • Genom förordning (EU) 2022/685 när det gäller provtagningskraven för fisk och landlevande djur.
  • Genom förordning (EU) 2022/2418 om uppdatering av bilagan i enlighet med EU:s referenslaboratoriers vägledning för beräkning av detektionsgränsen och kvantifieringsgränsen vid mätningar av främmande ämnen i foder och livsmedel och
  • Genom förordning (EU) 2024/1045 vad gäller provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halten nickel i livsmedel och om ändring av vissa hänvisningar.
• Direktiven 2001/22/EG, 2004/16/EG och 2005/10/EG upphävs och eventuella hänvisningar till dem anses som hänvisningar till förordning (EG) nr 333/2007.

I förordning (EU) 2017/644 föreskrivs provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB) och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel Dioxiner och dioxinlika föreningar är långlivade miljöföroreningar, främst mindre biprodukter från förbränning eller industriella processer. PCB användes vid tillverkning av elektrisk utrustning, bläck, lim, flamskyddsmedel och färg. De är mycket långlivade och fettlösliga, vilket förklarar varför PCB fortfarande finns kvar och kan anrikas i animaliskt fett och längs livsmedelskedjan.

• Provtagningsmetoderna beskrivs i bilaga II.
• Bilagorna III och IV innehåller metoder och prestandakriterier som tillämpas i förhållande till beredning och analys av prover.

I förordning (EU) 2022/1428 fastställs provtagnings- och analysmetoder för kontroll av högfluorerade ämnen i livsmedel såsom fisk, kött och slaktbiprodukter, för vilka gränsvärden fastställdes i förordning (EG) nr 1881/2006, som upphävdes och ersattes genom förordning (EU) 2023/915.

I förordning (EU) 2023/2782 fastställs provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halten mykotoxiner i livsmedel. Mykotoxiner är giftiga ämnen som skapas av svampar och kan kontaminera livsmedel och foder i alla led i livsmedelskedjan. Vissa mykotoxiner kan ha cancerframkallande effekter på levern och njurarna. Genom ändringsförordning (EU) 2024/885 uppdateras provtagningsmetoderna för kontroll av halten av mykotoxiner i torkade örter, örtteer (torkad produkt), teer (torkad produkt) och kryddpulver som används i kosttillskott. Genom förordningen upphävdes förordning (EG) nr 401/2006 från och med den 1 april 2024 även om de specifika kraven för bekräftande, halvkvantitativa och kvalitativa analysmetoder som föreskrivs i punkt 4.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 401/2006 fortfarande gäller fram till den 1 januari 2029, för metoder som har validerats innan den nya förordningen träder i kraft.

I förordning (EU) 2023/2783 fastställs provtagnings- och analysmetoder och föreskrivs kriterier för beredning av prover och för analysmetoder för kontroll av halten växttoxiner i livsmedel. Genom denna förordning upphävdes förordning (EU) 2015/705 om provtagningsmetoder och prestandakriterier för analysmetoderna vid offentlig kontroll av halten av erukasyra i livsmedel från och med den 1 april 2024.