Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Märkning av livsmedel

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

  • Förordningen syftar till att garantera konsumenterna rätt till information genom att fastställa allmänna principer, krav och ansvarsområden i fråga om märkning av de livsmedel som de konsumerar.
  • Den ger tillräcklig flexibilitet för att man ska kunna bemöta framtida utveckling i livsmedelssektorn.
  • I förordningen sammanförs den tidigare lagstiftningen, direktiven 2000/13/EG om märkning av livsmedel och 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

  • Lagstiftningen tillämpas på företag i alla stadier av livsmedelskedjan och på alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumtion. Detta innefattar även livsmedel som levereras av eller tillhandahålls till storhushåll.

Ansvar att tillhandahålla nödvändig information

  • Ansvaret för att tillhandahålla den nödvändiga informationen, och se till att den stämmer, ligger på tillverkaren som marknadsför livsmedlen under sitt namn. Om tillverkaren finns utanför Europeiska unionen (EU) är det importören som har ansvaret.

Obligatorisk information

  • En del information är obligatorisk. Detta omfattar
    • livsmedlets namn
    • en förteckning över ingredienser
    • nettokvantitet
    • sista förbrukningsdag
    • bruksanvisning om sådan behövs
    • livsmedelsföretagarens namn och adress
    • en näringsdeklaration.
  • Den allmänna regeln är att ursprungsland eller härkomstplats är obligatoriskt att ange i de fall där underlåtenhet att lämna denna uppgift skulle kunna vilseleda konsumenten i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstplats. Detta gäller i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstplats.
  • Ursprungsmärkning ska anges för färskt, kylt och fryst kött från svin, får, get och fjäderfä. Separata obligatoriska ursprungsregler på EU-nivå finns för livsmedel som honung (direktiv 2001/110/EG), frukt och grönsaker och olivolja (förordning (EU) nr 1308/2013), fisk (förordning (EU) nr 1379/2013) och nötkött och nötköttsprodukter (förordning (EG) nr 1760/2000).
  • Den obligatoriska informationen måste finnas tillgänglig, utan extra kostnad, för konsumenter som köper livsmedel via distansförsäljning redan innan de gör sitt köp.
  • För alla drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol måste den faktiska alkoholhalten anges.
  • Ytterligare obligatorisk information måste ges för vissa typer av livsmedel, t.ex. sådana som innehåller sötningsmedel eller ammoniumsalt eller har hög koffeinhalt.
  • Nettokvantiteten för livsmedel och vätskor ska anges i liter, centiliter, milliliter, kilogram eller gram.
  • Vissa livsmedel är undantagna från den obligatoriska näringsdeklarationen, t.ex. örtkryddor och kryddor, aromer och örtteer.
  • Andra livsmedel, framför allt färsk frukt och grönsaker, kolsyrat vatten, ättika och vinäger och mejeriprodukter som ost, smör, grädde och fermenterad mjölk, behöver inte ha någon ingrediensförteckning.
  • Livsmedelsinformation får inte vilseleda allmänheten, särskilt inte genom att antyda att livsmedlet har vissa egenskaper eller effekter som det inte har. Informationen ska vara korrekt, tydlig och lätt för konsumenten att förstå.

Europeiska kommissionen har antagit genomförandeförordning (EU) 2018/775, som bygger på artikel 26.3 i förordning (EU) nr 1169/2011 genom att ange närmare föreskrifter för ursprungsland eller härkomstplats för den primära ingrediensen i ett livsmedel. Förordningen trädde i kraft den och anger att ursprungsland eller härkomstplats för den primära ingrediensen ska anges på etiketten om ursprungslandet eller härkomstplatsen inte är samma som anges för livsmedlet. Den anger även bestämmelser för minsta teckenstorlek på etiketten samt dess placering.

Under 2018 utfärdade kommissionen ett tillkännagivande om frågor och svar avseende tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011 för att hjälpa livsmedelsföretagare och nationella myndigheter att tillämpa förordningen.

Under 2020 utfärdade kommissionen ett tillkännagivande om riktlinjer för livsmedelsföretagare och nationella myndigheter om tillämpningen av bestämmelserna för märkning när ursprungsland eller härkomstplats för ett livsmedel anges som inte är samma som för den primära ingrediensen, ursprungslandet eller härkomstplatsen.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den , med undantag för införandet av näringsdeklaration (från och med den ) och de särskilda kraven på benämningen ”malet kött” () och uppgift om den primära ingrediensen ().

BAKGRUND

Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel i EU är till stor nytta för allmänhetens hälsa och välbefinnande och ett väsentligt inslag i den inre marknaden. EU-lagstiftningen garanterar hög hälsoskyddsnivå och säkerställer att konsumenterna får lämplig information för att kunna fatta välgrundade beslut när det gäller den mat de köper och äter.

Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, , s. 18).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1169/2011 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

senast ändrad

Top