Europeiska regionala utvecklingsfonden (2014–2020)

VIKTIGA PUNKTER

Behörighet

Alla regioner i EU-länderna kan få stöd, men det är EU:s prioriteringar och vilken slags region det gäller som avgör vilket stöd som beviljas.

Tematiska mål

Erufs investeringar inriktas på följande fyra huvudområden, s.k. tematiska mål:

• Innovation och forskning.
• Informations- och kommunikationsteknik (IKT).
• Stöd till små och medelstora företag.
• Främjande av en utsläppssnål ekonomi.

Typer av investeringar

• Investeringar i små och medelstora företag för att skapa och bevara varaktig sysselsättning.
• Investeringar i alla slags företag inom områdena innovation och forskning, utsläppssnål ekonomi samt IKT där små och medelstora företag är delaktiga.
• Investeringar i infrastruktur för grundläggande tjänster på områdena energi, miljö, transport och IKT, samt även infrastruktur inom det sociala området, vård och utbildning.
• Rörelsekapital i små och medelstora företag när så är nödvändigt som en tillfällig åtgärd för att effektivt bemöta en folkhälsokris (efter utbrottet av covid-19-pandemin).
• Investeringar i utveckling av inneboende möjligheter.

Sammanlagd budget

Budgeten för 2014–2020 är över 185 miljarder euro.

Politiska prioriteringar och budgetprioriteringar

• De fyra tidigare nämnda tematiska målen har stor betydelse vid tilldelningen av Eruf-medel. Tilldelningen av medel varierar också beroende på regionkategori.
• Regionerna indelas i kategorier efter sin BNP uttryckt i procent av EU-genomsnittet enligt följande:
  • Mer utvecklade regioner: BNP över 90 %
  • Övergångsregioner: BNP 75–90 %
  • Mindre utvecklade regioner: BNP lägre än 75 %
• I mer utvecklade regioner ska minst 80 % av de sammanlagda Eruf-medlen i varje land läggas på två eller fler av de fyra tematiska målen, nämligen innovation och forskning, små och medelstora företag, IKT och en utsläppssnål ekonomi. För övergångsregioner är motsvarande siffra minst 60 % och för mindre utvecklade regioner minst 50 %. Dessutom måste en viss andel av de sammanlagda Eruf-medlen i varje land specifikt gå till projekt som främjar en utsläppssnål ekonomi, på grund av detta måls stora betydelse. För mer utvecklade regioner är denna andel minst 20 %, för övergångsregioner minst 15 % och för mindre utvecklade regioner 12 %.
• Minst 5 % av Eruf-medlen är avsedda för hållbar stadsutveckling. Ett nätverk för stadsutveckling ska inrättas på EU-nivå för att främja nätverkssamarbete och utbyte av erfarenheter om hållbar stadsutveckling.

Genomförande

• Eruf genomförs på nationell nivå genom sjuåriga program som en del av en partnerskapsöverenskommelse mellan EU-landet och EU som omfattar de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna):
  • Eruf
  • Europeiska socialfonden (ESF)
  • Sammanhållningsfonden
  • Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
  • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).
• Överenskommelsen utarbetas av varje EU-land med deltagande av partner som företräder regionala och lokala myndigheter samt ett brett spektrum av sociala, ekonomiska, miljömässiga och andra intressen.

Investeringsinitiativ mot effekter av coronavirus

Investeringsinitiativet mot effekter av coronavirus, som infördes genom förordning (EU) 2020/460, ger EU-länderna tillgång till 37 miljarder euro från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och stödja små och medelstora företag, system för korttidsarbete och samhällsbaserade tjänster.

Särskilda åtgärder mot effekter av coronavirus: mer flexibilitet i användningen av ESI-fonderna

Genom ändringsförordning (EU) 2020/558 blir det möjligt för EU-länderna att överföra medel mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden, mellan de olika regionkategorierna och mellan de tre fondernas särskilda prioriterade områden.

Från den 1 juli 2020 till den 30 juni 2021 kan sammanhållningspolitiska program med koppling till covid-19 undantagsvis finansieras helt och hållet med EU-medel under räkenskapsåret. Åtgärderna innebär också att godkännandet av program förenklas för att de snabbare ska kunna genomföras, att finansieringsinstrumenten blir lättare att använda och att även revisionerna förenklas.