Webbtillgänglighet

World Wide Web har redan från början utformats för att fungera för alla människor, oavsett vilken maskinvara eller programvara de använder och oavsett språk, plats eller förmåga. Detta gör webben tillgänglig för människor med olika förmåga vad gäller hörsel, rörelse och syn samt olika kognitiva förmågor.

Webbtillgänglighet undanröjer de hinder för kommunikation och interaktion som många människor möter. När webbplatser, applikationer, teknik eller verktyg är dåligt utformade kan de dock skapa hinder som utestänger människor från att använda webben. Tillgänglighet är en förutsättning för utvecklare och organisationer som vill skapa webbplatser, appar och webbverktyg av hög kvalitet utan att utestänga någon – inte bara användare med funktionsnedsättning – från att använda deras produkter och tjänster.

Företag med tillgängliga tjänster kan nå en större, oftast outnyttjad kundkrets och därmed få ekonomiska fördelar. Uppskattningsvis 100 miljoner människor i Europeiska unionen (EU) har någon form av funktionsnedsättning, vilket utgör en viktig marknad.

Webbtillgänglighet handlar inte bara om tekniska standarder, webbarkitektur och design. Det handlar om politisk vilja och en moralisk skyldighet som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

World Wide Web Consortium (W3C) utvecklar internationella standarder för webben. W3C:s initiativ för webbtillgänglighet utvecklar standarder och stödmaterial för att sprida kunskap om webbtillgänglighet och dess genomförande.

EU:s direktiv om webbtillgänglighet (direktiv [EU] 2016/2102) har varit i kraft sedan den 22 december 2016. Syftet är att ge personer med funktionsnedsättning bättre tillgång till webbplatser och mobila appar så att de kan delta fullt ut och aktivt i den digitala ekonomin och samhället. Europeiska kommissionen inrättade expertgruppen för direktivet om webbtillgänglighet för att stödja genomförandet av direktivet, underlätta samarbetet mellan EU:s medlemsstater och berörda parter och utbyta bästa praxis.

Exempel på webbtillgänglighet:

• Textfärg, kontrast och storlek. Färg, kontrast och textstorlek är viktiga aspekter på tillgänglighet och läsbarhet för personer med nedsatt syn eller tillstånd som färgblindhet.
• Tekniska hjälpmedel. Vissa personer, däribland många äldre användare, kan inte använda en mus. En tillgänglig webbplats är inte beroende av musen, utan alla funktioner är tillgängliga via ett tangentbord. Personer med funktionsnedsättning kan då också använda röstinmatning eller andra hjälpmedel som efterliknar tangentbordet.
• Video och ljud. En transkription gör ljudinformationen tillgänglig för döva och hörselskadade personer. Det är också viktigt att kunna lyssna på en text när det inte finns tillräckligt med ljus för att läsa, eller när man arbetar med flera saker samtidigt, och att kunna läsa undertexter i en bullrig miljö.