Oberoende domstolar

I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs de värden som Europeiska unionen (EU) bygger på. Hit hör rättsstaten, demokrati och grundläggande rättigheter och det krävs att länder respekterar dessa värden för att kunna bli medlemmar i EU. Av detta följer att länder som blivit medlemmar i EU måste upprätthålla dessa värden. Rättsstatsprincipen omfattar aspekter såsom domstolarnas oberoende i förhållande till statsförvaltningens andra grenar (verkställande och lagstiftande). Detta betyder att alla individer i ett samhälle och i statsförvaltningens olika grenar (verkställande och lagstiftande) är skyldiga att följa lagen under överinseende av ett oberoende rättssystem, och detta oberoende av politiska majoriteter.

Detta framgår av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som behandlar rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol – något som ligger i linje med de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och i artikel 19.1 i samma fördrag, enligt vilken medlemsländerna ska vidta åtgärder för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av EU-lagstiftningen.

Under årens lopp har Europeiska unionens domstol spelat en viktig roll för att värna om domstolsväsendets oberoende i EU-länderna. I en banbrytande dom i målet Associação Sindical dos Juízes Portugueses (mål C-64/16), som väcktes vid domstolen genom en begäran om förhandsavgörande, klargjordes att EU:s princip om domstolarnas oberoende utgår från att domstolarna fullgör sina uppgifter helt självständigt, utan att vara underställda någon annan och utan att ta emot order eller instruktioner från något håll. På så sätt är domstolsväsendet skyddat mot yttre inblandning eller påtryckningar som kan äventyra dess ledamöters oberoende prövning och påverka deras avgöranden.

EU har ett antal verktyg till sitt förfogande för att se till att rättsstatsprincipen respekteras i alla EU-länder (EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen), såsom resultattavlan för rättskipningen i EU, rättsstatsmekanismen (med den årliga rapporten om rättsstatsprincipen i centrum) och den europeiska planeringsterminen.

EU-kommissionen presenterar varje år resultattavlan för rättskipningen i EU, som är en del av EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen. I resultattavlan ges en jämförande översikt över rättssystemen i EU med utgångspunkt i de centrala faktorerna för effektiva rättssystem – effektivitet, kvalitet och oberoende. Den årliga rapporten om rättsstatsprincipen, som publicerades för första gången 2020, fungerar som ett komplement till detta och ger en landsspecifik sammanfattning av den viktigaste utvecklingen på detta område i EU-länderna.

SE ÄVEN

• Anslutningskriterier
• Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
• Europeiska unionens domstol
• Europeiska kommissionen
• Europeiska planeringsterminen
• Grundläggande rättigheter
• Medlemsstaterna
• Rättsstatsprincipen
• Förfarande för förhandsavgörande – rekommendationer till nationella domstolar (sammanfattning)
• Fördraget om Europeiska unionen (sammanfattning)
• Resultattavlan för rättskipningen i EU – webbplats (Europeiska kommissionen)
• Rättsstatsprincipen – webbplats (Europeiska kommissionen)
• Rättsligt samarbete och rättsstatsprincipen – webbplats (Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter)
• Domstolens dom i mål C-64/16 – Associação Sindical dos Juízes Portugueses mot Tribunal de Contas – sammanfattning (Europeiska unionens domstol)
• EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen (Europeiska kommissionen)