EU:s rymdpolitik

Med hjälp av sin rymdpolitik tar Europeiska unionen (EU) itu med några av vår tids mest angelägna utmaningar – såsom att bekämpa klimatförändringarna, främja teknisk innovation och ge medborgarna socioekonomiska fördelar. Rymdrelaterad teknik, data och tjänster har blivit oumbärliga för EU-medborgarnas liv.

Rymdpolitiken bidrar till många av EU:s politiska prioriteringar, såsom

• att genomföra den europeiska gröna given,
• att rusta Europa för den digitala tidsåldern,
• att stödja den europeiska livsstilen,
• att bygga upp ett starkare Europa i världen.

I EU:s rymdpolitik ingår EU:s rymdprogram och synergieffekter med EU:s initiativ för rymdforskning och rymdinnovation inom programmet Horisont EU, såsom konkurrenskraft för rymdsystem och tillgång till rymden. Det senare initiativet bygger på den strategiska forsknings- och innovationsagendan för EU-finansierad rymdforskning till stöd för konkurrenskraft och InvestEU-programmet. EU:s rymdpolitik ska hjälpa ett nytt ekosystem för rymdsektorn inom EU att växa fram, till fördel för entreprenörskap och EU:s rymdindustri (se Cassini-initiativet till stöd för företag inom rymdsektorn och handlingsplanen för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri).

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs EU:s roll i rymdpolitiken i artiklarna 4 och 189. I synnerhet ger EUF-fördraget EU befogenhet att utarbeta en europeisk rymdpolitik och ta fram åtgärder för att genomföra den i form av ett europeiskt rymdprogram.

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 anslås 14,88 miljarder euro till att genomföra förordningen om inrättande av EU:s rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA).