Miljöansvar

Miljöansvar gäller miljöskador och risker för skador som uppstår på grund av näringsverksamhet, när det går att fastställa att det finns ett orsakssamband mellan skadan och verksamheten. Miljöskador kan vara direkta eller indirekta skador på vattenmiljön, arter och naturliga livsmiljöer som skyddas av Natura 2000-nätverket. De kan också vara direkta eller indirekta markföroreningar som kan komma att medföra stora risker för människors hälsa.

Miljöansvar är ett sätt att tillämpa principen om att förorenaren ska betala. Denna princip fastställs i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Hur den ska tillämpas finns fastställt i direktiv 2004/35/EG.

Det har skapats två typer av bestämmelser för miljöansvar, nämligen följande:

1. En bestämmelse enligt vilken överträdelser inte behöver styrkas. Denna bestämmelse tillämpas på farliga eller potentiellt farliga näringsverksamheter som finns uppräknade i EU:s lagstiftning. I dessa fall kan verksamhetsutövaren hållas ansvarig även om han eller hon inte har brutit mot reglerna.
2. En bestämmelse enligt vilken det är nödvändigt att bevisa att verksamhetsutövaren brutit mot reglerna eller varit oaktsam. Denna bestämmelse tillämpas på alla andra näringsverksamheter när en skada uppstått eller det finns överhängande risk för att arter och naturliga livsmiljöer som skyddas av EU:s lagstiftning skadas. Verksamhetsutövaren anses bara ansvarig om han eller hon har brutit mot reglerna eller varit oaktsam.