3.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/17

(1)

Gällande antidumpningsåtgärder på importen av vissa rördelar (nedan kallade vissa rördelar eller den berörda produkten) med ursprung i bland annat Republiken Korea (nedan kallad Republiken Korea eller Sydkorea) och Malaysia (nedan kallade de berörda länderna) infördes ursprungligen genom rådets förordning (EG) nr 1514/2002 (2) (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna).

(2)

Den gällande antidumpningstullen för Malaysia är 75 %, förutom för företagen Anggerik Laksana Sdn Bhd och Pantech Steel Industries Sdn Bhd, som omfattas av en antidumpningstull på 59,2 % respektive 49,9 %. För Republiken Korea är tullen 44 % för alla företag.

(3)

De ursprungliga åtgärderna bibehölls genom rådets förordning (EG) nr 1001/2008 (3), senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 363/2010 (4) (nedan kallade de gällande åtgärderna).

(4)

Utanför tillämpningsområdet för detta förfarande finns gällande antidumpningsåtgärder för export av den berörda produkten från Folkrepubliken Kina och Thailand (5). Åtgärderna för den berörda produkten med ursprung i Kina utvidgades till import av samma produkt avsänd från Taiwan (6), Indonesien (7), Sri Lanka (8) och Filippinerna (9). Den 3 september 2014 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen avseende import av vissa rördelar från Folkrepubliken Kina och utvidgad till att omfatta Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (10). Antidumpningsåtgärderna på export från Thailand har löpt ut.

(5)

I januari 2013 infördes åtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Turkiet (11).

(6)

Den 8 februari 2013 offentliggjorde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (12) för de gällande antidumpningsåtgärderna på vissa rördelar med ursprung i Republiken Korea och Malaysia.

(7)

Den 26 juni 2013 mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn av dessa åtgärder vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen).

(8)

Begäran ingavs av Defence Committee of the Stainless Steel Butt-Welding Fittings Industry of the European Union (nedan kallad sökanden) som företrädare för tillverkare som står för mer än 40 % av unionens totala produktion av den berörda produkten.

(9)

Begäran grundades på påståendet att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(10)

Den 15 oktober 2013 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (13).

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att kunna delta i översynsundersökningen. Kommissionen informerade särskilt sökanden, övriga kända tillverkare, användare och importörer i unionen, de exporterande tillverkarna i Republiken Korea och Malaysia samt de sydkoreanska och malaysiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att samarbeta.

(12)

Alla berörda parter fick tillfälle att lämna synpunkter om inledandet av översynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet (Hearing Officer) för handelsförfaranden.

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den eventuellt skulle komma att göra ett urval bland unionstillverkare, importörer och sydkoreanska exporterande tillverkare i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare och uppmanat berörda parter att lämna synpunkter. Urvalet gjordes utifrån produktions- och försäljningsvolymer av den likadana produkten under översynsperioden i unionen samt med hänsyn till geografisk spridning, och bestod av fyra unionstillverkare eller grupper av unionstillverkare (fem enskilda företag) i Tyskland, Frankrike, Italien, Rumänien och Österrike. Inga synpunkter inkom och det slutliga urvalet utgjordes av företagen i det preliminära urvalet.

(15)

Efter att ha inlett förfarandet var kommissionen emellertid tvungen att utesluta två av unionstillverkarna från urvalet på grund av bristande samarbete. De två återstående företagen/företagsgrupperna (tre enskilda företag) står för 49 % av tillverkningen i unionen och för 45 % av försäljningen i unionen och har produktionsanläggningar i tre olika länder. Det ändrade urvalet ansågs därför fortfarande vara representativt för unionsindustrin.

(16)

För att avgöra om det behövdes en stickprovsförfarande och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som efterfrågades i tillkännagivandet om inledande. Ingen importör samarbetade emellertid i undersökningen.

(17)

För att avgöra om det behövdes ett stickprovsförfarande och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i Sydkorea att lämna de uppgifter som efterfrågades i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen uppmanade dessutom Republiken Koreas delegation vid Europeiska unionen att nämna och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna ha intresse av att delta i undersökningen.

(18)

Två sydkoreanska exporterande tillverkare tillhandahöll de efterfrågade uppgifterna, men endast en av dem tackade ja till att samarbeta och ingå i urvalet. Man beslutade därför att det inte behövdes något stickprovsförfarande för de sydkoreanska exporterande tillverkarna.

(19)

Eftersom det endast finns ett litet antal kända malaysiska exporterande tillverkare, planerades inget stickprovsförfarande enligt kommissionens tillkännagivande om inledande.

(20)

Kommissionen uppmanade alla exporterande tillverkare att ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Kommissionen uppmanade dessutom Malaysias delegation vid Europeiska unionen att nämna och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna ha intresse av att delta i undersökningen.

(21)

Kommissionen sände frågeformulär till alla företag som ingick i urvalet i unionen, det samarbetande sydkoreanska företaget och alla kända malaysiska exporterande tillverkare.

(22)

En unionstillverkare besvarade inte frågeformuläret, och en annan unionstillverkare skickade ett partiellt svar varpå ett brev med begäran om komplettering skickades, men tillverkarens svar uteblev. Dessa två unionstillverkare uteslöts senare från urvalet (se skäl 15 ovan). En koreansk exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. Inga av de malaysiska exporterande tillverkarna besvarade frågeformuläret.

(23)

Kommissionen införskaffade och kontrollerade all information som den ansåg nödvändig för att fastställa sannolikheten för att dumpningen ska återkomma och skada ska uppstå samt för att avgöra om det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärderna. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(24)

Undersökningen om sannolikheten för att dumpningen ska återkomma omfattade perioden från den 1 oktober 2012 till den 30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden).

(25)

Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från den 1 januari 2010 till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(26)

Den 12 september 2014 meddelade kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess förslag att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna och uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter. Kommissionen övervägde de synpunkter som inkom från de berörda parterna och beaktade dem när så var lämpligt.

(27)

Den produkt som är föremål för översyn är rördelar (utom gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning), av järn eller stål (utom rostfritt stål), med en yttre diameter på högst 609,6 mm, av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål, med ursprung i Republiken Korea och Malaysia, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (nedan kallad den berörda produkten eller vissa rördelar).

(28)

Resultatet av översynen överensstämde med resultatet av den ursprungliga undersökningen när det gällde att vissa rördelar som produceras i de berörda länderna, säljs på den inhemska marknaden och/eller exporteras till unionen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och slutanvändningsområden som de produkter som säljs i unionen av unionsindustrin.

(29)

Kommissionen fastställde att denna produkt därför ska betraktas som en likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om dumpningen från de berörda länderna skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(31)

En av de största sydkoreanska tillverkarna av vissa rördelar, TK Corporation, samarbetade i undersökningen. Detta samarbetsvilliga företag stod för 25–40 % av Sydkoreas export av vissa rördelar (för att skydda konfidentiella uppgifter anges inga exakta siffror). I sitt svar på kommissionens frågeformulär lämnade TK Corporation uppgifter om inhemsk försäljning, exportförsäljning och produktionskostnader. Kommissionen ansåg att analysen av Sydkoreas dumpning under översynsperioden och delar av analysen om sannolikhet för återkommande dumpning skulle kunna grundas på uppgifterna från detta företag med tanke på dess andel av Sydkoreas export av vissa rördelar. Svaret från TK Corporation kontrollerades.

(32)

Under översynsperioden importerades bara försumbara volymer av vissa rördelar (mindre än 50 ton) till unionen från Sydkorea. Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, TK Corporation, stod för en del av denna försäljning. Det var uppenbart att dessa kvantiteter inte var representativa, eftersom de utgjorde mindre än 0,1 % av TK Corporations produktion. Det var dessutom oklart om en antidumpningstull hade betalats för import från TK Corporation, vilket skapar osäkerhet kring om varorna verkligen hade förts in i unionens tullområde. Denna försäljning skedde dessutom till ett särskilt projekt med egna specifikationer för rördelar (alltså en icke-representativ försäljning), och försäljningen skedde i form av ett ”paket” med andra rördelar (huvudsakligen av rostfritt stål). Av ovannämnda skäl kunde man inte göra någon meningsfull analys av dumpning rörande importen av vissa rördelar från TK Corporation till unionen under översynsperioden.

(33)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade TK Corporation att kommissionen borde ha baserat sin dumpningsanalys på företagets exportförsäljning till unionen, och det av följande skäl: i) Dess exportförsäljning till unionen under översynsperioden var betydande och därför representativ, eftersom den bestod av ”inte mindre än 26 fakturor med 282 enskilda transaktioner, trots de tullar som hade införts”. ii) I avsaknad av tydlighet när det gäller betalningen av antidumpningstullen, skulle en del av försäljningen (avsedd för ett offshore-projekt) inte omfattas av antidumpningstullen, medan för övrig försäljning som skett under översynsperioden betalades antidumpningstullar inte alltid av importörerna till följd av en felaktig klassificering av dessa produkter som gjorde att importörerna inte insåg att antidumpningstullar skulle betalas. Under tiden gjordes importörerna uppmärksamma på detta misstag och de har sedan betalat antidumpningstullarna i fråga retroaktivt. iii) Villkoren för exportförsäljningen till unionen var normala, eftersom kortare leveranstider inte tillämpades och inte heller var de priser som togs ut föremål för korsvis kompensation.

(34)

Dessa synpunkter analyserades noggrant. Den låga nivån på företagets exportförsäljning till unionen, både i absoluta tal och i förhållande till företagets totala tillverkning av den likadana produkten (mindre än 0,1 %), har inte bestridits av TK Corporation. Kommissionen vidhåller att en så obetydlig volym i både relativa och absoluta tal inte kan betraktas som representativ.

(35)

Vidare kan kommissionen inte på grundval av de inlämnade handlingarna fastställa vilken del av TK Corporations påstådda försäljning till unionen som till sist hade klassificerats på rätt sätt och importerats. Inte heller påståendet att priserna inte hade varit föremål för någon korsvis kompensation kunde kontrolleras och kunde därför inte godtas, eftersom styrkande handlingar inte lämnades in förrän efter kontrollbesöket. Under alla omständigheter, när det gäller båda dessa frågor och med tanke på slutsatsen av analysen i skäl 34 ovan, finns det ingen anledning för kommissionen att göra ett slutgiltigt fastställande, eftersom inte ens TK Corporations totala rapporterade försäljningsvolym till unionen kan anses vara tillräckligt representativ.

(36)

Kommissionen bekräftar därför att TK Corporations försäljning till unionen under översynsperioden inte kan användas för en meningsfull analys av dumpningen inom ramen för denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(37)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta gjordes genom en analys av exportpriset till andra bestämmelseorter, tillverkningskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(38)

På grund av de små importvolymerna av vissa rördelar från Sydkorea till unionen och bristen på tillförlitlighet när det gäller försäljningspriserna (se skälen 32–36), drog kommissionen slutsatsen att man bör låta uppgifter om Sydkoreas försäljning av den berörda produkten till andra länder ligga till grund för uppskattningen av den sannolika framtida prisnivån vid export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(39)

Det ansågs lämpligt att först analysera den sydkoreanska försäljningen till Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna), eftersom den marknaden är ungefär lika stor som unionsmarknaden, har många inhemska tillverkare men även en stor andel import och låga importtullar, vilket gör den till en mycket konkurrensutsatt marknad. Förenta staterna är dessutom huvuddestinationen för export från Sydkorea i allmänhet och även från TK Corporation.

(40)

Undersökningen omfattade också all annan exportförsäljning från Sydkorea av vissa rördelar.

(41)

Beräkningarna av dumpning avsåg både försäljningen till Förenta staterna och till alla övriga exportdestinationer (utom till unionen av de orsaker som nämns i skälen 32–36 ovan).

(42)

I enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen grundades när så var möjligt normalvärdet för TK Corporation på de priser som oberoende kunder på dess inhemska marknad har betalat eller ska betala vid normal handel.

(43)

I de fall denna metod inte kunde tillämpas på vissa produkttyper, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(44)

Detta gjordes på grundval av TK Corporations faktiska produktionskostnad, som angavs i svaret på frågeformuläret, nämligen faktiska tillverkningskostnader plus faktiska försäljningskostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(45)

Såsom förklaras i skälen 32–36 kunde TK Corporations försäljning i unionen inte användas i dumpningsberäkningen, och exportpriserna beräknades därför på grundval av företagets export till tredjeländer.

(46)

I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen användes TK Corporations exportpris gentemot andra länder, justerat tillbaka till nivån fritt fabrik genom att man där så var lämpligt beaktade eventuella kostnader för bland annat transporter, tullar och skatter.

(47)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för vissa rördelar, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, båda på nivån fritt fabrik.

(48)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris togs hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. I detta avseende gjordes justeringar för land- och sjötransport, försäkring, hantering, lastning samt tillhörande kostnader.

(49)

För att skilja mellan olika typer av den berörda produkten, användes i den ursprungliga metoden för produktkontrollnummer ett elvasiffrigt system för att särskilja olika produkttyper. Beräkningarna av dumpningen genomfördes med hjälp av ett något förkortat sjusiffrigt system för produktkontrollnummer. Fälten för specifikationsstandard och materialkvalitet ersattes med ett förenklat kriterium som gjorde åtskillnad mellan produkter av kolstål respektive legerat stål. Detta berodde på att man konstaterat att skillnaden mellan de standardspecifikationer som användes (såsom ANSI eller EN) var liten och att systemen för materialkvalitet följde den standard som tillämpades. Det förenklade systemet ökade därför matchningsnivån för beräkningen av dumpning (och skada) för tusentals produktkontrollnummer utan att snedvrida resultatet av själva beräkningen.

(50)

TK Corporation begärde att kommissionen skulle utöka det ursprungliga systemet för produktkontrollnummer så att det blev sextonsiffrigt, men begäran avslogs eftersom det system som användes redan hade kapacitet för tillräcklig kategorisering av den berörda produkten. Det bör också påpekas att det var uppenbart att de beräknade marginalerna för dumpning (och skada) inte skulle ändras i någon väsentlig grad om de grundades på sju, elva eller sexton siffror, eftersom TK Corporations genomsnittliga försäljningspriser på de olika marknaderna varierade avsevärt.

(51)

Ett annat beräkningsproblem rörde vilken metod för volym som skulle användas i dumpningsberäkningen. TK Corporation ansåg att mätenheten i beräkningen bör vara ”styck” dvs. per enhet, eftersom företaget registrerar kvantitet som styck i sina försäljningsfakturor, sina prisriktlinjer för (potentiella) kunder och sin redovisning. I frågeformuläret skulle kvantiteten anges i vikt, men TK Corporation svarade i enheter när det gällde en del av försäljningen. För den försäljningen kompletterade TK Corporation med en omvandling från enhet till vikt som ett led i förfarandet rörande brister. Kommissionen beslutade av följande anledningar att viktangivelse är den bästa metoden:

(52)

Det bör också påpekas att de beräknade dumpningsmarginalerna inte såg ut att förändras i väsentlig grad om de grundades på enhet, eftersom man konstaterat att TK Corporations genomsnittliga försäljningspriser på de olika marknaderna varierade avsevärt.

(53)

Efter meddelandet av uppgifter sände TK Corporation åter in synpunkten att kommissionen borde ha baserat sina dumpningsberäkningar på enhet snarare än vikt. Ett av skälen var att TK Corporations försäljnings- och kostnadsuppgifter är uttryckta i enheter och att omräkningen till vikt därmed skulle ha lett till snedvridningar vid beräkningarna av dumpningsmarginaler.

(54)

När det gäller jämförbarheten med unionsindustrin, hävdade TK Corporation att kommissionen inte beräknade någon skademarginal, medan man för dumpningsmarginalen inte behöver göra någon jämförelse med kostnads- och försäljningsuppgifter från unionsindustrin. TK Corporation hävdade dessutom att den måttenhet som används i transaktioner, också av unionsindustrin, skulle vara enhet och inte kilogram eller ton.

(55)

Slutligen kunde TK Corporation inte se att det var relevant i sammanhanget att uppgifterna vid unionens tullkontor och i den koreanska exportstatistiken registreras i vikt.

(56)

Ovanstående synpunkter analyserades noggrant. Det är för det första viktigt att notera att TK Corporation inte lämnade in någon ”alternativ” beräkning av dumpning på grundval av enhet. Även om TK Corporation hävdade att en ”beräkning per styck” skulle ge ett mer korrekt resultat, kunde företaget inte visa detta. Kommissionen upprepar att de dumpningsmarginaler som beräknats är betydande och, såsom förklaras i skäl 52, har inga betydande skillnader upptäckts mellan de dumpningsmarginaler som beräknats efter vikt och de dumpningsmarginaler som beräknats efter enheter. Med andra ord kan det inte bestridas att oavsett vilken metod som användes, skulle stora dumpningsmarginaler fastställas. Det är vidare viktigt att erinra om att omvandlingen från styck till vikt i TK Corporations försäljning- och kostnadsuppgifter gjordes av företaget självt, med dess egen metod. Vidare uppges det i företagets katalog, som finns att tillgå på deras egen webbplats, en ungefärlig vikt för varje typ av rör.

(57)

Transaktioner som gjorts av unionsindustrin uttrycks både i vikt och per enhet, vilket framgår av de fakturor som kontrollerats av kommissionen. Utöver fakturering är vikt den metod som används för att fastställa kapacitet, produktionsvolym och produktionskostnader – inte bara i EU utan i hela världen och således också i Sydkorea. Råvarorna, som utgör den största delen av produktionskostnaderna för den berörda produkten, har inhandlats i ton. Andra faktorer, t.ex. energiförbrukning, arbetskrafts- och fraktkostnader beräknas också på grundval av vikt. Unionsindustrin fastställer också rabatter till kunderna i slutet av året på grundval av den volym (i ton) som kunden köpt, och inte på antalet enheter. Vidare var det nödvändigt att i denna översyn beräkna marginalerna för prisunderskridande (vilket också gjordes – se skälen 98–105), och argumentet att de koreanska uppgifterna och unionsindustrins uppgifter inte skulle behöva jämföras, såsom föreslogs i den kommentar som sammanfattas i skäl 54 ovan, är därför felaktigt.

(58)

Världsomfattande statistik som samlas in och används som ett led i undersökningen, inklusive de sydkoreanska exportpriserna och unionens tullstatistik, uttrycktes endast i vikt. Statistiken användes bland annat för att analysera den sydkoreanska exporten av den berörda produkten till unionen och till tredjeländer. För att fastställa TK Corporations andel av denna och kunna dubbelkontrollera den försäljningsvolym till unionen som uppgavs i svaret på frågeformuläret, var det nödvändigt att omvandla TK Corporations uppgifter till vikt, eftersom det inte var möjligt att omvandla den koreanska exportstatistiken och unionens tullstatistik till enheter.

(59)

Slutligen är det viktigt att notera att i tidigare undersökningar (t.ex. den undersökning som ledde till de ursprungliga åtgärderna och den första översynen vid giltighetstidens utgång som ledde till de gällande åtgärderna) samt i senare undersökningar rörande samma produkt från Ryssland och Turkiet, användes också den metod som baseras på vikt.

(60)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftar kommissionen att invändningen att beräkningarna borde göras utifrån enhet måste avvisas.

(61)

De dumpningsmarginaler som på detta sätt beräknades för TK Corporation var 46 % och 27 % beroende på exportdestinationen.

(62)

När det gäller Sydkoreas totala tillverkningskapacitet och outnyttjade kapacitet, fick kommissionen i undersökningen inte några uppgifter från några andra sydkoreanska tillverkare än TK Corporation. Kommissionen blev således tvungen att åberopa artikel 18 i grundförordningen för att fastställa omständigheterna i detta avseende, och de uppgifter den förfogar över är de kontrollerade uppgifterna från TK Corporation, som endast gällde detta företag, och de landsomfattande uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(63)

Den outnyttjade kapacitet som rapporterades av TK Corporation var vederbörligen styrkt. Genom att extrapolera den outnyttjade kapacitet som rapporterats av TK Corporation under översynsperioden baserad på dess andel av den totala sydkoreanska exportvolymen, beräknade kommissionen att den totala outnyttjade kapaciteten i Sydkorea torde uppgå till minst 15 000 ton, vilket motsvarar cirka 25 % av den totala förbrukningen i unionen. När det gäller denna beräkning, är det emellertid viktigt att notera att produktionsvolymen jämförd med produktionskapaciteten är mycket företagsspecifik, och även om TK Corporation är en av de största tillverkarna av den likadana produkten i Sydkorea, är företaget bara ett av många och definitivt inte dominerande. Kommissionen dubbelkontrollerade därför detta undersökningsresultat med den information som lämnades i begäran om översyn.

(64)

Uppgifterna om den outnyttjade kapaciteten som lämnades i begäran baserades på en beräknad kapacitet och produktionsuppgifter för de sydkoreanska tillverkare som sökanden angav. När det gäller produktionskapacitet, användes offentligt tillgängliga uppgifter för de tre största tillverkarna. För de andra (avsevärt mindre) sydkoreanska tillverkarna fanns inga sådana uppgifter offentligt tillgängliga och sökanden använde därför andra rimliga metoder för att uppskatta tillverkarnas produktionskapacitet. Sökanden har vidare utgått från en viss nivå av sydkoreansk inhemsk förbrukning och beaktade såväl importen till Sydkorea samt exporten från Sydkorea i syfte att uppskatta den outnyttjade kapaciteten. Såväl för beräkning av produktionskapacitet som för outnyttjad kapacitet, gjordes lämpliga avdrag för att ta hänsyn till produktionen av andra typer av produkter som inte omfattas av produktdefinitionen. All information var klart mer fullständig och uttömmande än de uppgifter som det hänvisas till i skäl 63 ovan. Inga synpunkter inkom som kunde motbevisa dessa uppgifter. På denna grundval och med användningen av tillgängliga uppgifter, beräknas den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea uppgå till 119 300 ton, vilket i sig motsvarar två gånger unionsmarknadens storlek under översynsperioden.

(65)

Det erinras om att vissa rördelar främst används inom olje- och gasindustri, bygg- och anläggningsbransch, energiproduktion, fartygskonstruktion och industrianläggningar. Ingen av de tillgängliga uppgifterna pekar på en avsevärd tillväxt eller nedgång i dessa sektorer i Sydkorea och den sydkoreanska inhemska marknaden för vissa rördelar anses därför förbli relativt stabil under de kommande åren och inte erbjuda några egentliga möjligheter till expansion för den koreanska berörda produkten. Förutom Sydkorea är de viktigaste exportmarknaderna för denna industri Europeiska unionen, Förenta staterna, Mellanöstern och Sydostasien. Inga uppgifter som samlats in under undersökningen tyder på att efterfrågan på någon av dessa marknader skulle minska eller öka i någon betydande utsträckning under de kommande åren.

(66)

Den sydkoreanska exporten till Förenta staterna, länder i Mellanöstern och Sydostasien är redan på en hög nivå och därför erbjuder inte dessa marknader någon betydande tillväxtpotential för den sydkoreanska industrin. Det erinras också om att en betydande dumpning på 46 % fastställdes för den sydkoreanska exporten till Förenta staterna. Unionsmarknaden är en av de största marknaderna i världen och därmed en attraktiv marknad för tillväxt om åtgärderna skulle upphävas, beroende på att marknaden hittills ännu inte utnyttjats fullt ut av de sydkoreanska exporterande tillverkarna på grund av de gällande åtgärderna.

(67)

I fråga om storlek och marknadsvillkor är den amerikanska marknaden och unionsmarknaden likartade. På båda marknaderna finns det ett stort antal inhemska tillverkare och importen har en betydande marknadsandel. Undersökningen har visat att det genomsnittliga försäljningspriset på unionsmarknaden (med beaktande av unionstillverkarnas hela försäljning och all importförsäljning till unionen) är 2 600 euro/ton. Det genomsnittliga pris på unionsmarknaden liknar således det genomsnittliga pris som de sydkoreanska exporterande tillverkare får på den amerikanska marknaden (2 700 euro/ton), med den skillnaden att de inte är föremål för antidumpningsåtgärder som i Förenta staterna. Det är därför mycket sannolikt att den nuvarande marginella sydkoreanska försäljningen till unionen är resultatet av de gällande åtgärderna för den berörda produkten. Det erinras om att under översynsperioden var Förenta staterna de sydkoreanska exportörernas största exportmarknad. Detta tyder på att unionen skulle vara en attraktiv marknad för de sydkoreanska exportörerna och att unionsmarknaden skulle dra till sig ungefär lika stora volymer som den amerikanska marknaden, om tullarna skulle upphöra att gälla. Under översynsperioden stod den koreanska berörda produkten för mellan 10 % och 15 % av den totala importen av den berörda produkten till Förenta staterna (exakta siffror kan inte anges av sekretesskäl). Med andra ord skulle de sydkoreanska tillverkarna sannolikt komma att använda den tillgängliga outnyttjade kapaciteten (se skäl 64), för att återvända till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphävas.

(68)

Såsom anges i skäl 39 ovan finns det, bortsett från Förenta staterna, ingen annan destination för sydkoreansk export som kan användas på ett tillförlitligt sätt vid analysen av utvecklingen av unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra. Att lägga ihop all exportförsäljning till andra destinationer än unionen eller Förenta staterna i denna analys anses därför inte ge tillförlitliga genomsnittliga priser med hänsyn till de olika omständigheter som råder på alla dessa (mycket mindre) enskilda marknader. Med tanke på begränsningarna i denna analys såsom beskrivs ovan liksom avsaknaden av betydande tillväxtpotential på dessa ”andra marknader” i en nära framtid, är det dock inte troligt att dessa marknader skulle absorbera någon större import från Sydkorea.

(69)

Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Undersökningen visade att Sydkoreas försäljning av vissa rördelar till Förenta staterna och till alla tredjeländer exporteras till dumpade priser, med dumpningsmarginaler på 46 % respektive 27 %.

(70)

Dessutom är Sydkoreas outnyttjade kapacitet betydande i förhållande till förbrukningen i unionen under översynsperioden. Om man utnyttjar denna kapacitet för att exportera till unionen och priskonkurrera med unionstillverkarna eller med den stora importen från tredjeländer, är det mycket troligt att en sådan export skulle ske till dumpade priser.

(71)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Malaysia inte samarbetade, fick kommissionen grunda den övergripande analysen på tillgängliga uppgifter från andra källor. Kommissionen undersökte i detta syfte och i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen de olika statistikkällorna. Den importstatistik som inhämtats i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6) erbjöd den bästa tillgängliga informationen för att fastställa importmängderna och importpriserna för unionsmarknaden. Andra källor, såsom Eurostat, användes inte eftersom den berörda produkten inte kunde skiljas från andra produkter med samma åttasiffriga produktkontrollnummer.

(72)

Av databasen enligt artikel 14.6 framgick det att det inte hade förekommit någon import till unionsmarknaden från Malaysia. Man drog därför slutsatsen att dumpningen inte hade fortsatt under perioden för översyn av den malaysiska exporten.

(73)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta gjordes genom en analys av exportpriset till andra destinationer, tillverkningskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Malaysia samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(74)

Eftersom det inte fanns någon import av den berörda produkten från Malaysia till unionsmarknaden, valde kommissionen att använda uppgifter från ett annat land. Förenta staterna ansågs lämpligt, eftersom den amerikanska marknaden är ungefär lika stor som unionsmarknaden, med många inhemska producenter men även en stor andel import, vilket gör denna marknad mycket konkurrensutsatt. Dessutom var Förenta staterna den överlägset största destinationen för export från Malaysia under översynsperioden och tog emot 87 % av exporten från Malaysia. Detta är samma tillvägagångssätt som i den tidigare undersökningen avseende Malaysia och likaså i bedömningen av ”sannolikheten för återkommande skada”.

(75)

Eftersom inga malaysiska exporttillverkare samarbetade, grundades normalvärdet i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på de uppgifter som lämnades i begäran om översyn, nämligen uppskattade tillverkningskostnader plus 6 % för försäljningskostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, båda uttryckta i procent av kostnaden fritt fabrik. Ovannämnda andel får anses vara försiktigt beräknad. Detta bekräftas av det faktum att den verkliga andelen var betydligt större än 6 % för det enda samarbetsvilliga företaget i detta förfarande (TK Corporation, Sydkorea).

(76)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen, och i avsaknad av samarbete från de malaysiska exporttillverkarnas sida, beräknades exportpriset med hjälp av de malaysiska priserna på den berörda produkten vid export till Förenta staterna enligt Förenta staternas importstatistik.

(77)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för vissa rördelar, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, båda på nivån fritt fabrik.

(78)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris togs hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. I detta avseende avser den andel försäljningskostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som nämns i skäl 75 fritt fabrik och exklusive land- och sjötransport, försäkring, hantering, lastning samt tillhörande kostnader.

(79)

Dumpningsmarginalen fastställdes till 57,7 % med den metod som beskrivs ovan, som även tillämpades vid den första översynen vid giltighetstidens utgång, då de gällande åtgärderna utvidgades.

(80)

Eftersom det inte fanns något samarbete med Malaysia, inkom inga uppgifter rörande produktion och outnyttjad kapacitet. Uppgifterna i begäran om översyn tyder på att Malaysia har en total befintlig kapacitet på cirka 55 000 ton och en outnyttjad kapacitet på cirka 27 000 ton. Den analys som ledde fram till den volymen inkluderade inte tillverkningskapaciteten för andra produkter och är därför försiktigt beräknad. Malaysias beräknade outnyttjade kapacitet motsvarar alltså cirka 40 % av den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(81)

När det gäller utvecklingen av den huvudsakliga användarindustrin världen över, se skäl 65 ovan, är unionsmarknaden en av de största marknaderna för den berörda produkten och det finns inga uppgifter i handlingarna som tyder på att efterfrågan på dessa marknader skulle minska eller öka i någon betydande utsträckning under de kommande åren.

(82)

Undersökningen har visat att unionstillverkarnas priser vid försäljning på unionsmarknaden är högre än de malaysiska exportpriserna på andra exportmarknader, särskilt på den amerikanska marknaden. Det genomsnittliga marknadspriset i unionen är 2 600 euro/ton, medan det genomsnittliga importpriset i Förenta staterna vid import från Malaysia är 1 600 euro/ton enligt amerikansk statistik. Unionsmarknaden skulle vara en attraktiv marknad för malaysiska exportörer om åtgärderna skulle upphävas. Detta är mycket relevant med tanke på den malaysiska outnyttjade kapaciteten, men det erinras också om att för närvarande riktar sig 87 % av den malaysiska exporten till Förenta staterna, där de malaysiska exporterande tillverkarna säljer till mycket lägre priser.

(83)

Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra. Det konstaterades att Malaysias försäljning av den berörda produkten till Förenta staterna skedde till dumpade priser med en dumpningsmarginal på 57,7 %.

(84)

Dessutom är Malaysias outnyttjade kapacitet av en betydande omfattning i förhållande till förbrukningen i unionen under översynsperioden. Mot bakgrund av prisnivån i unionen kommer denna kapacitet, åtminstone delvis, sannolikt att kunna användas för export till unionen om åtgärderna upphävs. Det kan också tänkas att en stor del av exporten till Förenta staterna kommer att ledas om till unionsmarknaden med tanke på de rådande priserna på unionsmarknaden jämfört med dem i Förenta staterna.

(85)

Mot bakgrund av ovanstående, det vill säga de stora dumpningsmarginalerna, den stora outnyttjade kapaciteten i de berörda länderna, tillsammans med deras stora exportkapacitet och unionsmarknadens attraktivitet när det gäller både storlek och priser, kan man dra slutsatsen att den dumpade importen från Republiken Korea och Malaysia till unionen skulle återkomma om åtgärderna tillåts upphöra.

(86)

Det skedde inga omfattande strukturförändringar i unionsindustrin jämfört med den situation som beskrivs i rådets förordning (EG) nr 1001/2008 (se skäl 3 ovan). Den likadana produkten tillverkades av 22 kända tillverkare i unionen under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(87)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till cirka 57 736 ton. Kommissionens beräkning av denna kvantitet grundades på alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom kontrollerade uppgifter från företagen i urvalet och uppgifter från sökanden.

(88)

Företagen/gruppen av företag i urvalet till undersökningen stod för 49 % av produktionen i unionen och 45 % av försäljningen i unionen (se skäl 15 ovan). Uppgifterna i urvalet är således representativa för unionsindustrins situation.

(89)

Kommissionens beräkning av förbrukningen i unionen grundades på i) unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden enligt uppgifter från sökanden och ii) importen från tredjeländer baserad på databasen enligt artikel 14.6.

(90)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(91)

Under 2011 ökade förbrukningen med 12 % jämfört med 2010. Den minskade åter 2012, men låg ändå över 2010 års nivå (en ökning på 6 %). Mellan 2010 och översynsperioden minskade förbrukningen i unionen med 8 %.

(92)

Kommissionens beräkning av importvolymen grundades på uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Importens marknadsandel beräknades på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6 och uppgifter från sökanden.

(93)

Importen till unionen från Republiken Korea utvecklades enligt följande:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(94)

Under skadeundersökningsperioden var importvolymen från Republiken Korea mycket liten i förhållande till den totala förbrukningen i unionen. Under översynsperioden minskade volymen ytterligare till 18 ton. Importen har legat på denna låga nivå sedan de ursprungliga åtgärderna infördes 2002, och detta kan alltså antas bero på de gällande antidumpningsåtgärderna.

(95)

Kommissionens beräkning av importvolymen grundades på uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Importens marknadsandel beräknades på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6 och uppgifter från sökanden.

(96)

Importen till unionen från Malaysia utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(97)

Under skadeundersökningsperioden var importvolymen från Malaysia mycket liten i förhållande till den totala förbrukningen i unionen. Den största (men ändå mycket måttliga) volymen importerades under 2010 (19,4 ton), men sedan 2010 har importen så gott som helt upphört. Importnivåerna har fluktuerat sedan de ursprungliga åtgärderna infördes 2002, men har aldrig nått de nivåer som noterades innan åtgärderna infördes. Man kan således anta att de mycket låga importnivåer som noterats sedan de ursprungliga åtgärderna infördes 2002 är resultatet av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(98)

Under översynsperioden var importen till unionen mycket liten från det företag som samarbetade i undersökningen (TK Corporation) och låg betydligt under unionsindustrins priser på cif-nivå (kostnad, frakt och försäkring). Såsom anges i skäl 32 ovan, är det tveksamt om dessa produkter faktiskt fördes in i unionens tullområde.

(99)

Den sammanlagda importen från Sydkorea till unionen är mycket liten (se skäl 32 ovan) och utgör bara 0,03 % av unionens marknadsandel (se tabell 2 ovan). Med hänsyn till att importen från Republiken Korea till unionen var mycket begränsad och bestod av många olika typer av produkter, kunde man inte låta dessa importpriser ligga till grund för beräkningen av prisunderskridandet.

(100)

Kommissionen använde därför de sydkoreanska exportpriserna till Förenta staterna och andra länder som ett indirekt mått för att beräkna hur stort prisunderskridandet skulle bli om sydkoreanska företag skulle sälja till dessa priser till unionen.

(101)

Eftersom TK Corporations globala export utgjorde 25–40 % av hela exporten av den berörda produkten från Republiken Korea, ansågs denna försäljning som representativ för den sydkoreanska exportförsäljningen. Följaktligen användes dessa priser i jämförelsen. Kommissionen justerade upp exportpriserna med hänsyn till kostnader för tullar, lastning och hantering.

(102)

Underskridandemarginalen fastställdes därmed till 17 % för försäljningen till Förenta staterna och till 10 % för den globala försäljningen.

(103)

Inget företag i Malaysia samarbetade i undersökningen. Utifrån statistik från databasen enligt artikel 14.6 var importen till unionen försumbar under översynsperioden (se tabell 3 ovan). Med tanke på att importen från Malaysia var mycket begränsad och bestod av många olika typer av produkter, kunde man inte låta dessa importpriser ligga till grund för beräkningen av prisunderskridandet.

(104)

Kommissionen beräknade därför prisunderskridandet med samma metod som i föregående översyn vid giltighetstidens slut, nämligen genom att jämföra de malaysiska exportpriserna till Förenta staterna med försäljningspriserna på unionsmarknaden. Kommissionen justerade exportpriserna med hänsyn till kostnader för tullar, lastning och hantering.

(105)

Underskridandemarginalen fastställdes därmed till 34 % för försäljningen till Förenta staterna. Kommissionen jämförde också priserna vid försäljning från Malaysia till andra länder, och underskridandemarginalen för den försäljningen var 28 %.

(106)

Följande tabell visar hur importen från andra tredjeländer till unionen utvecklades under skadeundersökningsperioden när det gäller volym, marknadsandel och genomsnittspris.

Tabell 4

Import från tredjeländer

(107)

Marknadsandelen för importen från andra tredjeländer än de berörda länderna uppgick till 31 % av unionens totala förbrukning under översynsperioden. Den största marknadsandelen har importen från Folkrepubliken Kina med 11 % av unionens totala förbrukning. Under översynsperioden fanns en betydande import från Thailand (4 % av unionsmarknaden), Vietnam (3 % av unionsmarknaden) och Saudiarabien (från ingen import alls 2010 till en marknadsandel på 4 % under översynsperioden).

(108)

Denna import till unionen sker till relativt låga priser jämfört med unionsindustrins genomsnittspriser, särskilt importen från Folkrepubliken Kina. Trots antidumpningstullar på 58,6 % på importen från Folkrepubliken Kina ligger de genomsnittliga kinesiska importpriserna under unionens inhemska priser (se tabell 4 ovan).

(109)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(110)

I skadeanalysen gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i begäran om översyn och på grundval av statistik. Uppgifterna gäller samtliga kända unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionstillverkarna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna gäller de unionstillverkare som ingår i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter har konstaterats vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(111)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(112)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. Uppgifterna avseende de mikroekonomiska indikatorerna grundar sig enbart på kontrollerade uppgifter från de två företag eller företagsgrupper som ingick i urvalet. För att skydda konfidentiella uppgifter redovisas dessa uppgifter därför bara som index eller intervall.

(113)

Den totala produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(114)

Produktionskapaciteten ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen ökade bara med 8 % under samma period, vilket innebär att resterande del av produktionen exporterades.

(115)

Kapacitetsutnyttjandet under översynsperioden förefaller vara lågt (32 % under översynsperioden). Den rapporterade kapacitet som anges i tabellen ovan utgår från den teoretiska maxkapaciteten med 3 skift/dag, 6 dagar/vecka och 48 veckor/år, i enlighet med vad som är praxis i denna industri och med den metod som använts i tidigare förfaranden. Industrins reella driftstid är dock bara 2 skift/dag, 5 dagar/vecka och 48 veckor/år. Den rapporterade kapaciteten ger därför inte nödvändigtvis någon korrekt bild av den faktiska kapaciteten under översynsperioden.

(116)

Kapacitetsutnyttjandet ökade något under skadeundersökningsperioden. Ökningen av kapacitetsutnyttjandet på 20 % avspeglar den ökade produktionsvolymen under skadeundersökningsperioden.

(117)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(118)

Försäljningsvolymerna på unionsmarknaden ökade med 14 % 2011 jämfört med försäljningsvolymerna 2010. Försäljningsvolymerna minskade sedan till 41 350 ton, vilket innebär att försäljningen totalt sett ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(119)

Unionsindustrins marknadsandel var mer eller mindre oförändrad under hela skadeundersökningsperioden.

(120)

I linje med den måttliga tillväxten i unionens förbrukning under skadeundersökningsperioden (+ 8 %) ökade unionstillverkarnas försäljning med 9 %.

(121)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(122)

Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda gradvis med 10 %. Detta och den ökade produktionen ledde till att unionstillverkarnas arbetskraftsproduktivitet, som mäts i produktion (i ton) per anställd person och år, ökade med 34 % mellan 2010 och översynsperioden.

(123)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(124)

Under skadeundersökningsperioden sjönk försäljningspriserna i unionen med 6 %. Den mest påtagliga prissänkningen skedde mellan 2011 och översynsperioden, men priserna var i övrigt relativt oförändrade mellan 2010 och 2012.

(125)

Eftersom tillverkningen har en betydande andel fasta kostnader, ledde ökningen av tillverkningen med 20 % under översynsperioden till en minskad tillverkningskostnad per enhet. På samma sätt minskade genomsnittspriset per enhet.

(126)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(127)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade under skadeundersökningsperioden. Mellan 2010 och översynsperioden ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 10 %.

(128)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(129)

Utgående lager minskade inledningsvis med 7 % 2011 jämfört med 2010, och ökade sedan under översynsperioden med 11 % jämfört med 2010. Jämfört med produktionsnivån minskade de utgående lagren med 13 % mellan 2010 och översynsperioden.

(130)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(131)

Lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet beräknades som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt i procent av omsättningen av denna försäljning.

(132)

Under skadeundersökningsperioden drabbades unionens industri av betydande förluster. Under 2010 noterades förluster på – 20 %/– 15 % i industrin. Mellan 2010 och översynsperioden minskade förlusterna med 33 %, men resultatet för översynsperioden blev ändå negativt; – 14 %/– 9 %. Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödet var positivt under 2010. Under 2011 minskade det plötsligt till negativa värden och förblev negativt under översynsperioden.

(133)

Investeringarna ökade. De ökade med 15 % från 2010 till 2011, med 12 % under 2012 och låg kvar på 5 % över 2010 års nivå under översynsperioden.

(134)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Den var – 25 %/– 20 % under 2010 och minskade sedan till cirka – 45 %/– 40 %, där den låg kvar under översynsperioden.

(135)

Eftersom importen från de berörda länderna minskade väsentligt och var försumbar under skadeundersökningsperioden (se tabellerna 2 och 3 ovan), går det inte att avgöra storleken på dumpningsmarginalerna. Mot bakgrund av den bedömning som avses i skälen 136–144 nedan, konstaterades det emellertid att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig och sårbar situation.

(136)

I förordning (EG) nr 1001/2008 drog rådet slutsatsen att de antidumpningsåtgärder som infördes 2002 för import av den berörda produkten från Republiken Korea och Malaysia ledde till att unionsindustrin endast delvis återhämtade sig. Den (positiva) utvecklingen under skadeundersökningsperioden i föregående översyn (januari 2002–juni 2007) av skadeindikatorerna berodde till stor del på den kraftigt ökade efterfrågan under 2007 och 2008.

(137)

Efter 2008 försämrades dock situationen för unionsindustrin väsentligt (jämfört med 2007 och 2008). Denna utveckling berodde främst på att efterfrågan minskade efter 2008.

(138)

Vissa av indikatorerna visar en positiv utveckling sedan 2010. Exempelvis ökade produktionen i unionen med 20 % mellan 2010 och översynsperioden. Denna ökning berodde delvis på att unionens förbrukning ökade med 8 % under samma period. Produktionsökningen medförde att kapacitetsutnyttjandet förbättrades och ökade med mer än 20 %. Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 9 %, vilket motsvarar den ökade förbrukningen i unionen, medan unionsföretagens marknadsandel förblev oförändrad. Som en följd av att antalet anställda minskade med 10 %, ökade även produktiviteten (med 34 %).

(139)

Kapacitetsutnyttjandet var emellertid lågt. Detta kan delvis förklaras med att man planerat utnyttja den befintliga infrastrukturen 3 skift/dag och 6 dagar/vecka och att maxkapaciteten var beräknad efter dessa förutsättningar. Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin dock endast i drift 2 skift/dag och 5 dagar/vecka.

(140)

Eftersom tillverkningen har en betydande andel fasta kostnader, var förlusterna fortsatt stora för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Trots att det ekonomiska resultatet förbättrades med 30 % mellan 2010 och översynsperioden, kvarstod betydande förluster (mellan – 14 % och – 9 %) under översynsperioden.

(141)

Dessa betydande förluster är tillsammans med det påtagligt negativa kassaflödet viktiga indikatorer, som visar på den sårbara situation som unionsindustrin befinner sig i.

(142)

I rådets förordning (EU) nr 78/2013, genom vilken antidumpningsåtgärder infördes mot import av den berörda produkten från Ryssland och Turkiet, konstaterades det att unionsindustrin befann sig i en allvarlig och sårbar ekonomisk situation. Skadeundersökningsperioden för det förfarandet varade från januari 2008 till september 2011 och överlappar delvis skadeundersökningsperioden för den här undersökningen (14).

(143)

De åtgärder som antogs i ovannämnda förordning förefaller ha haft en positiv inverkan, eftersom flera skadeindikatorer (till exempel produktion, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet, produktivitet och förbrukning) visar på en positiv utveckling. Den pågående undersökningen har dock visat att unionsindustrin inte har återhämtat sig helt och hållet från den senaste dumpningen.

(144)

Kommissionens slutsats är därför att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en sårbar situation och, i vissa avseenden, är långt från de nivåer som man kunde ha förväntat sig om den hade återhämtat sig fullständigt från den skada som konstaterades i de tidigare undersökningarna.

(145)

I skäl 85 drar kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna skulle upphävas.

(146)

Undersökningen har visat att unionsindustrin befinner sig i en sårbar situation. Även om läget förbättrades något under översynsperioden gick unionsindustrin aldrig med vinst under skadeundersökningsperioden.

(147)

Om dumpad import från de berörda länderna skulle återkomma, skulle således den redan besvärliga situationen för unionsindustrin förvärras ytterligare. Denna import riskerar att ta över unionsindustrins marknadsandel på unionsmarknaden. Detta skulle leda till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande i unionsindustrin, vilket är en av de avgörande faktorer som bidrar till unionsindustrins negativa resultat under skadeundersökningsperioden.

(148)

En eventuell återkommande dumpad import skulle innebära en ännu starkare prispress på unionsindustrin och skulle alltså bidra till att ytterligare försämra unionsindustrins ekonomiska resultat.

(149)

Kommissionen drar därför slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna mot Republiken Korea och Malaysia med all sannolikhet skulle medföra att den dumpade importen från dessa länder återkommer, vilket skulle leda till en prispress nedåt, minskade försäljningsvolymer, en minskad marknadsandel och en förvärrad ekonomisk situation för unionsindustrin. Om åtgärderna mot Republiken Korea och Malaysia skulle upphöra, skulle skadan därför sannolikt återkomma och troligen förvärra den redan svaga ekonomiska situation som för närvarande kan konstaterats för unionsindustrin.

(150)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett bibehållande av de befintliga antidumpningsåtgärderna mot Republiken Korea och Malaysia skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas och användarnas intresse.

(151)

Samtliga berörda parter fick tillfälle att framföra sina synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(152)

I den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse. Eftersom denna undersökning är en översyn och åtgärderna har varit i kraft sedan 2002, är det möjligt att i analysen bedöma om de befintliga antidumpningsåtgärderna fått någon otillbörlig negativ inverkan på de berörda parterna.

(153)

Mot denna bakgrund undersökte man om det, trots slutsatserna om fortsatt dumpning och skadans sannolika återkomst, fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att behålla de gällande åtgärderna.

(154)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna skyddade unionsmarknaden från dumpad import, befinner sig unionsindustrin fortfarande i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för vissa viktiga skadeindikatorer.

(155)

Om man skulle låta åtgärderna upphöra, är det troligt att det sannolika inflödet av betydande importvolymer till dumpade priser skulle leda till att skadan skulle återkomma. Detta inflöde skulle troligen orsaka bland annat förlorade marknadsandelar, lägre försäljningspriser, lägre kapacitetsutnyttjande och överlag en allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(156)

Kommissionen drar därför slutsatsen att bibehållandet av antidumpningsåtgärderna mot Republiken Korea och Malaysia inte skulle strida mot unionsindustrins intresse.

(157)

Vid den ursprungliga undersökningen framkom det att införandet av åtgärder sannolikt inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på situationen för importörer och användare i unionen. Ingen av importörerna eller användarna samarbetade i den här undersökningen. Eftersom det inte finns några bevis för att de gällande åtgärderna skulle ha påverkat dessa grupper i någon betydande grad, kan man dra slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att påverka importörer och användare inom unionen negativt i någon större utsträckning.

(158)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som innebär att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Republiken Korea och Malaysia.

(159)

Ovanstående överväganden innebär att de antidumpningsåtgärder som nu tillämpas på importen av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia ska fortsätta att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(160)

Det framgår likväl av denna undersökning att unionsindustrins situation håller på att förbättras, och att införandet 2013 av slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import från Ryssland och Turkiet av samma produkt (se skäl 5) tycks ha haft en ytterligare positiv effekt på unionsindustrins situation, såsom förklaras i skäl 143. Mot bakgrund av den samlade skadeanalysen och marknadens sannolika utveckling med bibehållna åtgärder, gjordes följaktligen bedömningen att en kortare period än fem år kanske räcker för att unionsindustrin ska kunna återhämta sig fullständigt i ekonomiskt hänseende.

(161)

Vidare får unionsindustrins situation och analysen av skada inte enbart bedömas utifrån den eventuella importen av den berörda produkten från Republiken Korea och Malaysia – unionsindustrins situation påverkas av också annan import och åtgärder mot denna import, särskilt de ovannämnda åtgärderna mot Ryssland och Turkiet.

(162)

Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i detta fall, anser kommissionen därför att åtgärderna inte ska fortsätta att gälla under hela femårsperioden, utan ska upphöra samtidigt som de slutgiltiga åtgärderna på import från Turkiet och Ryssland. Denna anpassning av åtgärdernas varaktighet skulle också göra det möjligt med en övergripande och sammanhängande undersökning av hur eventuella dumpningsmetoder inverkar på unionsindustrin, om en översyn skulle behövas i framtiden.

(163)

De gällande åtgärderna mot import av vissa rördelar från Ryssland och Turkiet ska upphöra att gälla den 29 januari 2018. De slutgiltiga antidumpningsåtgärderna mot import av vissa rördelar med ursprung i Sydkorea och Malaysia bör följaktligen anpassas till detta och därmed upphöra att gälla samma dag.

(164)

Defence Committee of the Stainless Steel Butt-Welding Fittings Industry of the European Union instämmer i att den föreslagna tidsfristen skulle möjliggöra ett gemensamt översynsförfarande i framtiden, om ett sådant skulle begäras, och därmed en övergripande analys av dumpning och skada som omfattar import från flera länder. De hävdade emellertid att efter översynsperioden har den totala importen från alla länder av den berörda produkten ökat kraftigt, samtidigt som det genomsnittliga priset på denna import har minskat avsevärt. Denna utveckling efter översynsperioden påstås ha lett till en försämring av unionsindustrins situation, och förutsättningarna för att införa slutgiltiga antidumpningsåtgärder med en kortare tillämpningstid än fem år skulle därför inte längre vara aktuella.

(165)

Kommissionen noterar att den påstådda utvecklingen efter översynsperioden (dvs. ökad import till lägre priser) grundas på allmänt tillgängliga uppgifter från Eurostat, vilka också inbegriper produkttyper som inte omfattas av den nuvarande undersökningen. Importstatistik från perioden efter översynsperioden, som kommissionen förfogar över och som bara avser den berörda produkten, visar emellertid att importen har minskat med 10–15 % efter översynsperioden, även om det genomsnittliga priset på den importen också har minskat (15–20 %). Kommissionen anser att utvecklingen efter översynsperioden för den berörda produkten, i avsaknad av annan stödjande bevisning beträffande unionsindustrins situation, inte innebär att kommissionens slutsatser skulle vara felaktiga när det gäller lämplig period för införandet av slutgiltiga antidumpningstullar (se skälen 160–163). Denna invändning avvisas därför.

(166)

Följaktligen, och mot bakgrund av slutsatserna när det gäller sannolikheten för återkommande dumpning och skada, framgår det att de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa rördelar av järn och stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia, vilka bibehölls genom rådets förordning (EG) nr 1001/2008, senast ändrad genom rådets förordning (EU) nr 363/2010, bör bibehållas till och med den 29 januari 2018.

(167)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen avgav inget yttrande.