52023PC0415

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I rådets direktiv 1999/105/EG fastställs regler för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial. Det direktivet reglerar skogsodlingsmaterial som är viktigt för skogsbruket.

Under de år som gått sedan direktivet antogs har flera viktiga förändringar ägt rum, varav de viktigaste är

–antagandet av den europeiska gröna given 1 , som omfattar den europeiska klimatlagen 2 , den nya EU-strategin för klimatanpassning 3 , EU:s nya skogsstrategi för 2030 4 och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 5 , samt

–uppdateringen av bestämmelserna och föreskrifterna i OECD:s system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel 6 (OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor).

Mot bakgrund av denna utveckling, EU:s nya politiska prioriteringar när det gäller hållbarhet, klimatanpassning och biologisk mångfald samt de erfarenheter som gjorts vid genomförandet av direktiv 1999/105/EG är det lämpligt att se över denna del av EU:s lagstiftning om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

Skogsodlingsmaterial avser frön, växtdelar och växter och används för att skapa nya skogar (beskogning), återplantera områden med träd (återbeskogning) och andra typer av trädplantering för olika ändamål: i) produktion av virke och biomaterial, ii) bevarande av biologisk mångfald, iii) återställande av skogsekosystem, iv) klimatanpassning, v) begränsning av klimatförändringar och vi) bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser.

Frön från jordbruksgrödor produceras, certifieras och skördas i cykler om ett år, medan det för skogsodlingsmaterial kan ta 50–100 år innan frön och skogsväxter kan skördas från frökällan. På grund av dessa långa produktionscykler är det viktigt att producera skogsodlingsmaterial av hög kvalitet och säkerställa spårbarhet till i) de ursprungliga föräldraträden från vilka skogsodlingsmaterial har skördats och ii) de klimatiska och ekologiska förhållanden under vilka dessa föräldraträd odlades. Nedan beskrivs den process som leder till produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

Skogsodlingsmaterial skördas från föräldraträd (dvs. frökällan). Denna frökälla har valts ut för ett antal överlägsna egenskaper (t.ex. morfologiska egenskaper, virkeskvalitet, hälsa och motståndskraft) med tanke på det avsedda ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet kommer att användas. Medlemsstaternas behöriga myndigheter genomför en officiell inspektion för att godkänna denna frökälla. Frökällan registreras i ett nationellt register med en särskild registerhänvisning och med en så kallad godkänd enhet som avgränsar det område från vilket skogsodlingsmaterial därefter kan skördas. Vid skörd av skogsodlingsmaterial utfärdas ett stambrev. Stambrevet används för att säkerställa spårbarheten av skogsodlingsmaterialet till platsen för den frökälla från vilken det har skördats. Skogsodlingsmaterial måste uppfylla ett antal kvalitetskrav för att kunna certifieras. När det gäller frön avser dessa kvalitetskrav frönas renhet och antalet livsdugliga frön som kan gro (dvs. grobarhetsprocenten). Den officiella etiketten utfärdas efter en officiell inspektion av de behöriga myndigheterna som bekräftar att skogsodlingsmaterialet uppfyller de kvalitetskrav som har fastställts för den berörda kategorin av skogsodlingsmaterial.

Produktionen av skogsodlingsmaterial i de olika medlemsstaterna är inriktad på de särskilda behoven. I vissa medlemsstater är timmer- och massaindustrin den viktigaste ekonomiska verksamheten och därför är virkesproduktion den viktigaste grenen inom politiken för skogsodlingsmaterial. Vid urvalet av de föräldraträd (dvs. frökällan) från vilka skogsodlingsmaterial kommer att skördas är virkeskvalitet det viktigaste urvalskriteriet i dessa medlemsstater.

I andra medlemsstater produceras skogsodlingsmaterial för att tjäna flera ändamål och skapa multifunktionella ekosystem. Vissa delar av skogen är tillgängliga för människor och djur och fyller sociala och kulturella funktioner, medan andra delar av skogen skyddas av stängsel i syfte att bevara den biologiska mångfalden och skogens genetiska resurser. I detta fall kommer ett stort antal föräldraträd med olika egenskaper att väljas ut (små kontra stora träd, olika storlekar på grenar) för att uppnå en hög grad av variation mellan dessa föräldraträd och säkerställa en hög nivå av genetisk mångfald. En hög nivå av genetisk mångfald hos det skogsodlingsmaterial som kommer att skördas från dessa föräldraträd är också mycket viktigt för klimatanpassningen, eftersom detta skogsodlingsmaterial kan planteras i områden som är klimatmässigt lämpliga eller som i framtiden kan bli klimatmässigt lämpliga för detta skogsodlingsmaterial. Detta är skogsodlingsmaterialets lämplighet för nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden.

I den nuvarande lagstiftningen definieras skogsodlingsmaterial i förhållande till dess betydelse för skogsbruket i hela eller delar av unionen, men det är fortfarande oklart vilket skogsbruk som omfattas av lagstiftningens tillämpningsområde. Denna brist på tydlighet har i vissa fall lett till situationer där skogsodlingsmaterial av låg kvalitet har planterats. De planterade träden kan till en början växa bra men inte producera frön 10–20 år efter planteringen. Detta kan på lång sikt leda till ekonomiska förluster för timmer- och massaindustrin. I värsta fall kan det leda till att skogsekosystemen kollapsar eftersom skogarna blir mer sårbara för torka, skadedjursangrepp och andra störningar. Det är därför nödvändigt att klargöra EU-lagstiftningens tillämpningsområde genom att i den föreslagna förordningen ange de ändamål för vilka det är viktigt att använda skogsodlingsmaterial av hög kvalitet.

Skogar tillhandahåller råmaterial (trä och icke-träbaserade material och produkter som livsmedel och medicinska växter) för en växande bioekonomis värdekedjor som ersätter fossilbaserade eller på annat sätt skadliga produkter. Genom syftet att producera virke och biomaterial stöder den föreslagna förordningen de utökade skogsbaserade värdekedjorna, som för närvarande omfattar 4,5 miljoner arbetstillfällen i EU 7 .

Som redan nämnts ovan bör det dessutom säkerställas att medlemsstaterna kan producera skogsodlingsmaterial för de ändamål som är relevanta på deras territorium. Medlemsstaterna måste därför tillåtas att besluta om de urvalskriterier som ska tillämpas på frökällorna med hänsyn till det avsedda ändamålet med skogsodlingsmaterialet. Plantering av skogsodlingsmaterial av hög kvalitet i områden med gynnsamma klimatiska och ekologiska förhållanden bidrar dessutom till att uppnå det avsedda ändamålet med det skogsodlingsmaterialet.

Skogsodlingsmaterial kan t.ex. skördas från frökällor som har bedömts och godkänts för virkesproduktion. Om sådant skogsodlingsmaterial planteras under gynnsamma förhållanden kommer det att producera en större mängd virke jämfört med den genomsnittliga virkesproduktionen för skogsodlingsmaterial som inte planteras under gynnsamma förhållanden. På samma sätt kan skogsodlingsmaterial skördas från frökällor som har valts ut och bedömts för sin anpassning till de lokala och regionala klimatiska och ekologiska förhållandena med avseende på de biotiska och abiotiska faktorerna i det området. Sådant skogsodlingsmaterial som planteras under gynnsamma förhållanden för klimatanpassning kommer att bidra till skogarnas motståndskraft mot extrema väderförhållanden och deras anpassning till förändrade klimatförhållanden. Skogbevuxen mark bidrar i särklass mest till EU:s kolsänka och kommer att spela en viktig roll när det gäller att uppfylla EU:s ambitiösa mål om klimatneutralitet senast 2050.

Den föreslagna förordningen ersätter direktiv 1999/105/EG, förtydligar dess tillämpningsområde och uppdaterar dess bestämmelser.

Förordningen har följande allmänna mål:

a)Att säkerställa lika villkor för aktörer i hela EU.

b)Att stödja innovation och konkurrenskraft inom EU:s industri för skogsodlingsmaterial.

c)Att bidra till att ta itu med utmaningar som rör hållbarhet, biologisk mångfald och klimatrelaterade frågor.

Förordningen har följande särskilda mål:

a)Att öka tydligheten och samstämmigheten i den rättsliga ramen genom förenklade, förtydligade och harmoniserade grundläggande regler om grundläggande principer som presenteras i en modern rättslig form.

b)Att göra det möjligt att ta till sig ny vetenskaplig och teknisk utveckling (särskilt innovativa produktionsprocesser, biomolekylära metoder och digitala lösningar).

c)Att säkerställa tillgången till skogsodlingsmaterial som är lämpligt för framtida utmaningar.

d)Att stödja bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser.

e)Att harmonisera ramen för offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial.

f)Att förbättra samstämmigheten mellan lagstiftningen om skogsodlingsmaterial och lagstiftningen om växtskydd.

Den föreslagna förordningen ingår i programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Den föreslagna förordningen har kopplingar till EU:s politik för växtskydd (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 8 ) och offentlig kontroll (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 9 ).

Reglerna i förordning (EU) 2016/2031 om skadegörare kommer också att gälla för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial. Den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial kommer att kombineras med det växtpass som inrättas genom den förordningen.

Reglerna för skogsodlingsmaterial kommer att omfattas av förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll. Detta kommer att säkerställa överensstämmelse med de andra EU-rättsakterna om produktion och saluföring av växter (förordning (EU) 2016/2031 och den föreslagna förordningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial), som också ingår i EU:s rättsliga system för offentlig kontroll.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

EU:s skogspolitik värdesätter skogarnas och skogsekosystemens centrala och mångfunktionella roll och erkänner att skogarna utsätts för allt större påfrestningar på grund av extrema väderförhållanden, skadegörare och sjukdomar till följd av klimatförändringarna. Fler och kraftigare störningar, till exempel genom utbrott av barkborre, leder till utsläpp av växthusgaser, minskning av biologisk mångfald och ekonomisk förlust. Detta kan också ge upphov till plötsliga ökningar av förtida avverkning med en direkt inverkan på marknaden i olika länder.

Den föreslagna förordningen bidrar till den övergripande politiken för den europeiska gröna given och tillhörande lagstiftning och strategier: den europeiska klimatlagen, den nya EU-strategin för klimatanpassning, EU:s nya skogsstrategi för 2030 och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

Den föreslagna förordningen kommer att bidra till att målen i den europeiska klimatlagen och EU:s anpassningsstrategi uppnås genom att det blir lättare att plantera rätt träd på rätt plats. Detta kommer att skapa betydande fördelar för skogsbrukare, skogsbioekonomin och samhället som helhet.

Kravet på medlemsstaterna att utarbeta nationella beredskapsplaner kommer att säkerställa en tillräcklig tillgång till skogsodlingsmaterial för att återbeskoga områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdoms- och skadedjursutbrott, katastrofer eller andra händelser. Strategin för beredskapsplaner återspeglar de allmänna beredskapsåtgärder som medlemsstaterna bör vidta inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, inklusive genomförandet av nationella riskbedömningar 10 .

Den föreslagna förordningen syftar till att bidra till målen i EU:s nya skogsstrategi för anpassning av skogar till klimatförändringar och återställande av skogar som drabbats av klimatrelaterade skador, genom att införa åtgärder som främjar produktion av skogsodlingsmaterial som är lämpligt för framtida klimatförhållanden. Genom upprättandet av nationella beredskapsplaner och planteringen av rätt träd på rätt plats bidrar denna förordning till att säkerställa att framtida generationer kommer att kunna fortsätta att dra nytta av skogarnas sociala och kulturella funktioner.

Den föreslagna förordningen kommer att bidra till att bevara skogsgenetiska resurser och öka den biologiska mångfalden genom att underlätta utsläppandet på marknaden av skogsodlingsmaterial som är avsett för bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser.

Slutligen skapar den föreslagna förordningen en ram för införandet av digital teknik för att registrera all certifieringsverksamhet i en onlineplattform i enlighet med målen i den europeiska digitala strategin 11 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom förslaget införs regler som är nödvändiga för att uppnå målen i den gemensamma jordbrukspolitiken inom sektorn för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i EU.

I detta avseende har följande två rättsliga grunder valts ut:

–Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som utgör den rättsliga grunden för att anta de bestämmelser som är nödvändiga för att uppnå målen i den gemensamma jordbrukspolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Enligt artikel 4.2 d i EUF-fördraget gäller delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna på området för jordbruk och fiske, med undantag för bevarande av marina biologiska resurser.

Sedan antagandet av direktiv 1999/105/EG har alla områden för saluföring av skogsodlingsmaterial reglerats på EU-nivå i mycket stor utsträckning. Detta har varit en viktig bidragande faktor till upprättandet av en inre marknad för skogsodlingsmaterial. De konsekvensbedömningar som genomfördes 2013 och 2023 bekräftade att de EU-regler som gäller för saluföring av skogsodlingsmaterial har haft en allmänt positiv inverkan på den fria rörligheten, tillgången till och kvaliteten på skogsodlingsmaterial på EU-marknaden och därmed har underlättat handeln inom EU. En mer harmoniserad strategi för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås på medlemsstatsnivå på grund av komplexiteten och den internationella karaktären. Svaret på de gränsöverskridande utmaningarna när det gäller klimatförändringar, biologisk mångfald och hållbarhet skulle bättre kunna uppnås på EU-nivå. EU kan därför anta åtgärder för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial av hög kvalitet som är lämpligt för klimatiska och ekologiska förhållanden, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

Såsom framgår av kapitel 7.4 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag är de föreslagna åtgärderna begränsade till åtgärder som måste vidtas på EU-nivå för att de ska vara ändamålsenliga och effektiva. För att uppfylla dessa behov kommer direktiv 1999/105/EG att ersättas av en förordning om skogsodlingsmaterial. Denna typ av instrument anses vara lämpligast, med tanke på att ett centralt inslag i förslaget är att fastställa mer harmoniserade åtgärder för medlemsstaterna.

Enhetliga krav för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial är det enda sättet att i) säkerställa att skogsodlingsmaterial håller hög kvalitet för användarna, att den inre marknaden fungerar väl och att det finns lika villkor för aktörerna, iii) säkerställa hållbar beskogning och återbeskogning, bevarande av biologisk mångfald och återställande av skogsekosystem, och att iv) stödja produktion av virke och biomaterial, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarna samt bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser. För att anpassa de tekniska kraven till klimatiska och ekologiska förhållanden får medlemsstaterna, under vissa förutsättningar, fastställa strängare nationella krav. När det gäller registrering av frökällor och certifiering av skogsodlingsmaterial vägs dessutom flexibilitet och harmonisering mot medlemsstaternas flexibilitet att genomföra dessa regler på ett sätt som är anpassat till deras lokala klimatiska och ekologiska förhållanden. Lagstiftningen innehåller också åtgärder för att stärka hållbarheten och svara på uppmaningen att anpassa sig till klimatförändringarna.

•Val av instrument

Förslaget är utformat som en förordning från Europaparlamentet och rådet. Andra regleringsformer skulle vara olämpliga eftersom målen kan uppnås mest effektivt genom fullständigt harmoniserade krav i hela EU, vilket garanterar fri rörlighet för skogsodlingsmaterial.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

År 2019 uppmanade rådet 12 kommissionen att lägga fram en studie om unionens alternativ för att uppdatera den befintliga lagstiftningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial (studien om växtförökningsmaterial) 13 . Den studien stöddes av en extern datainsamlingsstudie 14 . I studien om växtförökningsmaterial identifierades fem centrala problem med den befintliga lagstiftningen.

Dessa gällde följande:

(1)Det icke-harmoniserade genomförandet av lagstiftningen som leder till ojämlika konkurrensvillkor för aktörerna.

(2)Komplexa och stelbenta förfaranden som skapar en tungrodd beslutsprocess.

(3)Den stelbenta rättsliga ramen gör det svårt att ta itu med politiska frågor som identifierats i den europeiska gröna given och dess tillhörande strategier.

(4)Avsaknaden av en harmoniserad och riskbaserad ram för offentlig kontroll, vilket leder till ojämlika konkurrensvillkor för offentlig kontroll.

(5)Avsaknaden av bestämmelser i den rättsliga ramen för att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg.

Rådets begäran från 2019 innehöll en översynsklausul som gav kommissionen mandat att lägga fram ett lagstiftningsförslag, om så är lämpligt med tanke på resultatet av den ovannämnda studien.

•Samråd med berörda parter

Den konsekvensbedömning som åtföljer förordningen om skogsodlingsmaterial omfattade ett brett spektrum av samråd med alla typer av berörda parter, däribland en inledande konsekvensbedömning, ett offentligt samråd, arbetsgrupper med behöriga myndigheter och berörda parter samt bilaterala möten med intresseorganisationer.

●Det kom in 66 svar på samrådet om den inledande konsekvensbedömningen från 16 länder och 2 449 svar på det offentliga samrådet från 29 länder.

●39 svarande på den inledande konsekvensbedömningen och 181 svarande på det offentliga samrådet lämnade in ett ståndpunktsdokument.

●Det genomfördes riktade samråd för att samla in mer specialiserad återkoppling från behöriga myndigheter och små och medelstora företag, vilket resulterade i 25 respektive 251 svar.

●En riktad enkät från en extern konsult som stödde kommissionens konsekvensbedömning gav 99 svar.

●Konsulten genomförde dessutom 13 djupintervjuer och organiserade en fokusgrupp med fyra deltagare.

Det fanns ett övergripande stöd för att hålla lagstiftningen om skogsodlingsmaterial åtskild från lagstiftningen om annat växtförökningsmaterial. Alla svarande begärde att de befintliga pelarna för registrering av frökällor och certifiering av skogsodlingsmaterial skulle behållas. Majoriteten av de svarande betonade att det är nödvändigt att behålla flexibiliteten så att medlemsstaterna kan besluta vilket skogsodlingsmaterial som är anpassat till deras lokala och regionala klimatiska och ekologiska förhållanden.

Eftersom tillämpningsområdet för direktiv 1999/105/EG är otydligt när det gäller vilka syften som omfattas, har medlemsstaterna haft olika tolkningar och uppfattningar om vad som ingår i tillämpningsområdet för direktiv 1999/105/EG. Exempelvis anses skogsjordbruk omfattas av direktivet i vissa medlemsstater, men inte i andra. I de medlemsstater där skogsjordbruk anses ligga utanför tillämpningsområdet för direktiv 1999/105/EG kan skogsodlingsmaterial från reglerade arter därför säljas för skogsjordbruk utan godkännande av frökällor. De som deltog i samråden med berörda parter uttryckte blandade åsikter om vilka syften som bör omfattas av lagstiftningen om skogsodlingsmaterial.

De flesta aktörer var överens om att det är önskvärt att kraven för offentlig kontroll harmoniseras. De flesta berörda parter motsatte sig att lagstiftningen om skogsodlingsmaterial skulle omfattas av förordningen om offentlig kontroll på grund av de offentliga kontrollernas särskilda karaktär i denna sektor, och begärde att de offentliga kontrollerna skulle förbli under respektive behörig skogsmyndighets överinseende. Det förväntas dock att fördelarna med att införa lagstiftningen om skogsodlingsmaterial i tillämpningsområdet för förordningen om offentlig kontroll kommer att uppväga nackdelarna. De berörda parterna var också oroade över den potentiella ökningen av den administrativa bördan. De flesta berörda parter efterlyste en viss flexibilitet i organisationen av de offentliga kontrollerna och att kostnaderna skulle hållas så låga som möjligt.

De flesta berörda parter var överens om att användningen av biomolekylära metoder och digitala lösningar skulle kunna medföra fördelar och efterlyste en rättslig ram som gör det möjligt att tillämpa den senaste tekniken, även i linje med utvecklingen av internationella standarder.

Närmare information om samråden med berörda parter finns i kapitel 5.2.5 och bilaga 2 i konsekvensbedömningen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ett externt konsultföretag som anlitats av kommissionen genomförde en studie till stöd för konsekvensbedömningen 15 . Företaget och dess experter hade ett nära samarbete med kommissionens berörda avdelningar under studiens olika skeden.

Konsulten samlade in ytterligare uppgifter och kommentarer genom skrivbordsundersökningar, en riktad enkät, en fokusgrupp och djupintervjuer med berörda parter. I stödstudien behandlades problemdefinitionen, argumenten för EU-åtgärder, målen för de politiska insatserna och referensscenariot. I stödstudien bedömdes de potentiella effekterna av de tre alternativ som kommissionen föreslagit, som vart och ett innehåller variationer på upp till 19 specifika åtgärder.

Stödstudien användes för att förfina alternativen och välja det rekommenderade alternativet.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag grundar sig på en konsekvensbedömning som fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 17 februari 2023.

Det finns två huvudsakliga problem med den nuvarande rättsliga ramen för skogsodlingsmaterial:

1.Det finns en icke-harmoniserad inre marknad som kännetecknas av olika villkor för aktörer och salufört skogsodlingsmaterial i medlemsstaterna. Genomförandet av olika aspekter av lagstiftningen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna eftersom i) lagstiftningen ger utrymme för tolkning, ii) medlemsstaterna försökte hitta praktiska lösningar för att undvika stelbenta bestämmelser och iii) lagstiftningen inte har följt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i tillräckligt god tid.

2.Lagstiftningen är inte anpassad till målen för den europeiska gröna given och de tillhörande strategierna. Det finns begränsningar i fråga om den genetiska mångfalden hos skogsodlingsmaterial, brist på hållbarhetsegenskaper och det ofullständiga tillämpningsområdet för lagstiftningen om skogsodlingsmaterial. Det finns ett otillräckligt utbud av certifierat skogsodlingsmaterial av hög kvalitet på grund av den ökande efterfrågan på skogsodlingsmaterial för att nå EU:s mål att plantera ytterligare tre miljarder träd till 2030 i syfte att fördubbla antalet träd som planteras per år och med hänsyn till syftet med produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald och återställande av skogsekosystem. Den ökande förekomsten av extrema väderförhållanden och katastrofer, i kombination med en otillräcklig bedömning av hållbarhetsegenskaper för de lägre kategorierna av skogsodlingsmaterial, har satt press på utbudet av lämpligt skogsodlingsmaterial och därmed på skogsekosystemens motståndskraft.

Det allmänna målet med detta initiativ är att för alla typer av användare säkerställa tillgången till skogsodlingsmaterial av hög kvalitet och med en mångfald av valmöjligheter, som är anpassat till nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden. På nästa nivå kommer detta i sin tur att bidra till att skydda den biologiska mångfalden och återställa skogsekosystemen.

I konsekvensbedömningen sammanställdes alla tänkbara åtgärder för analys, baserat på i) en extern datainsamlingsstudie till stöd för kommissionens studie om EU:s alternativ för att uppdatera lagstiftningen om växtförökningsmaterial, ii) en studie till stöd för konsekvensbedömningen som genomfördes av en extern konsult och iii) de ovannämnda samråden med berörda parter.

De olika, komplexa och ofta sammanhängande åtgärderna grupperades under tre olika alternativ, som alla jämförs med ett scenario med oförändrad politik. Tre alternativ bedömdes. Alternativ 1 gav störst flexibilitet, medan alternativ 3 gav störst harmonisering, för att minimera skillnaderna i hur lagstiftningen genomförs. Alternativ 2 balanserade behovet av flexibilitet med en högre grad av harmonisering för att få bukt med de problem som härrör från olika tolkningar.

Alla alternativ innehöll ett antal gemensamma delar, nämligen i) förenklade administrativa förfaranden och en mer flexibel beslutsprocess, och ii) harmonisering med lagstiftningen om växtskydd.

1.Alternativ 1 – Högsta grad av flexibilitet: I alternativ 1 skulle minimikrav fastställas för offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial, men utan att dessa krav kopplas till förordningen om offentlig kontroll. Genom alternativet skulle man anta riktlinjer för användning av innovativa produktionsprocesser, biomolekylära metoder och digitala lösningar. Lagstiftningen om skogsodlingsmaterial skulle endast omfatta produktion för skogsbruk för att säkerställa tillgången till skogsodlingsmaterial av hög kvalitet för beskogning/återbeskogning. Hållbarhetskraven skulle utvidgas till de lägre kategorierna av skogsodlingsmaterial. Riktlinjer skulle införas för beredskapsplanering för större brist på skogsodlingsmaterial i händelse av extrema väderförhållanden och katastrofer.

2.Alternativ 2 – Balans mellan flexibilitet och harmonisering (det rekommenderade alternativet): Alternativ 2 skulle innebära att de offentliga kontrollerna av skogsodlingsmaterial omfattas av förordningen om offentlig kontroll, men med förenklade importkontroller på lämpliga platser inom EU, för att säkerställa en mer målinriktad och effektiv tillämpning av de befintliga reglerna. Grundläggande principer skulle inkluderas i lagstiftningen för användning av innovativa produktionsprocesser, biomolekylära metoder och digitala lösningar. Lagstiftningen om skogsodlingsmaterial skulle omfatta produktion för skogsbruk och för andra ändamål än skogsbruk, för att öka tillgången till och kvaliteten på skogsodlingsmaterial utöver användning för beskogning/återbeskogning. Hållbarhetskraven skulle utvidgas till de lägre kategorierna av skogsodlingsmaterial. Allmänna rättsliga krav skulle införas för beredskapsplanering för större brist på skogsodlingsmaterial i händelse av extrema väderförhållanden och katastrofer.

3.Alternativ 3 – Högsta grad av harmonisering: Alternativ 3 skulle innebära att de offentliga kontrollerna av skogsodlingsmaterial omfattas av förordningen om offentlig kontroll, med strängare importkontroller vid gränskontrollstationer och krav på särskild importdokumentation för att stärka och helt harmonisera efterlevnaden. Detaljerade och bindande regler för användning av innovativa produktionsprocesser, biomolekylära metoder och digitala lösningar skulle inkluderas i lagstiftningen. Lagstiftningen om skogsodlingsmaterial skulle omfatta produktion för skogsbruk och för andra ändamål än skogsbruk, för att öka tillgången till och kvaliteten på skogsodlingsmaterial utöver användning för beskogning/återbeskogning. Hållbarhetskraven skulle utvidgas till de lägre kategorierna av skogsodlingsmaterial och omfattas av harmoniserade regler. Gemensamma regler skulle införas för beredskapsplanering för att förbereda för större brist på skogsodlingsmaterial i händelse av extrema väderförhållanden och katastrofer.

På grundval av resultatet av konsekvensbedömningen drog kommissionen slutsatsen att alternativ 2 är det bästa alternativet för att på ett effektivt och konsekvent sätt uppnå alla mål för översynen av lagstiftningen om skogsodlingsmaterial.

Det rekommenderade alternativet kommer att medföra effektivitetsvinster för aktörer och behöriga myndigheter genom i) möjligheten för aktörer att trycka den officiella etiketten under officiell övervakning, ii) harmonisering med lagstiftningen om växtskydd, iii) införandet av riskbaserade offentliga kontroller och möjligheten att använda biomolekylära metoder och iv) digitala lösningar i registrerings- och certifieringssystemen. Skogsodlingsmaterial med förbättrade hållbarhetsegenskaper kommer att bidra till anpassningen till och begränsningen av klimatförändringarnas redan synliga effekter på skogarna, och därmed ge viktiga miljömässiga fördelar. Nationella beredskapsplaner kommer att säkerställa ett tillräckligt utbud av skogsodlingsmaterial för att återbeskoga områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdoms- och skadedjursutbrott eller andra katastrofer. Risken för att skogsodlingsmaterial av låg kvalitet planteras kommer därmed att minska. Slutligen förväntas fördelar för bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser genom ett särskilt undantag.

I den föreslagna förordningen klargörs att skogsodlingsmaterial används för beskogning, återbeskogning och andra typer av trädplantering för olika ändamål. När det gäller förordningens tillämpningsområde ansågs det lämpligast att den uttryckligen omfattar de ändamål för vilka det anses viktigt att använda skogsodlingsmaterial av hög kvalitet. Detta är nödvändigt för att säkerställa att endast det mest lämpliga skogsodlingsmaterialet för dessa ändamål används och för att undvika ekonomiska förluster och miljöskador som orsakas av användningen av skogsodlingsmaterial av låg kvalitet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Genom förslaget införs ett enklare och mindre betungande regelverk för skogsodlingsmaterial som tjänar syftet att bevara genetiska resurser och deras hållbara nyttjande, genom att godkännandeförfarandet för frökällor som är avsedda för produktion av sådant skogsodlingsmaterial ersätts med ett anmälningsförfarande.

Det kommer att göra det möjligt för yrkesmässiga aktörer att trycka den officiella etiketten under officiell övervakning av de behöriga myndigheterna, om de så önskar när de behöriga myndigheterna har konstaterat att skogsodlingsmaterialet är certifierat. Flera processer kommer att förenklas. Dessa förenklingsåtgärder gynnar både små och medelstora företag och mikroföretag. Slutligen innehåller förslaget nya inslag när det gäller digitaliseringen av sektorn för skogsodlingsmaterial.

•Grundläggande rättigheter

Den föreslagna förordningen respekterar alla bestämmelser i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt genom att fastställa regler som syftar till näringsfrihet, undvikande av diskriminering samt konsument- och miljöskydd.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det finns inga budgetkonsekvenser.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Senast fem år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas, och därefter vart femte år, ska medlemsstaterna lämna en rapport till kommissionen om flera aspekter av användningen av undantag och strategier för att bevara genetiska resurser, biologisk mångfald i jordbruket och förenklade förfaranden för små producenter. Detta är nödvändigt för att se över ändamålsenligheten i dessa nya strategier och undersöka om förbättringar skulle behövas. De gäller särskilt rapportering om följande:

●De årliga kvantiteterna av certifierat skogsodlingsmaterial.

●De antagna nationella beredskapsplanerna.

●Den information som finns tillgänglig för användarna om var man bäst planterar skogsodlingsmaterial, på webbplatser och/eller i handböcker för planterare.

●Antalet poster för skogsodlingsmaterial som innehåller information om skogsodlingsmaterialets lämplighet för klimatiska och ekologiska förhållanden.

●Antalet anmälningar av skogsodlingsmaterial för bevarande av skogsgenetiska resurser.

●Kvantiteterna av importerat skogsodlingsmaterial.

●De ålagda påföljderna.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

i)Tillämpningsområde

Den föreslagna förordningen gäller skogsodlingsmaterial av arter och artificiella hybrider som används vid beskogning, återbeskogning och andra typer av trädplantering för produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald, återställande av skogsekosystem, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser.

ii)Frökällor och kategorier

Endast frökällor som godkänts av de behöriga myndigheterna får användas för att producera och saluföra skogsodlingsmaterial. Av samma skäl får endast skogsodlingsmaterial som härrör från sådana frökällor släppas ut på marknaden.

Följande sex typer av frökällor, från vilka skogsodlingsmaterial kan skördas, behålls såsom de anges i direktiv 1999/105/EG: frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröodling, föräldraträd till en eller flera familjer, klon och klonblandning.

De behöriga myndigheterna kommer att bedöma hållbarhetsegenskaperna hos frökällan under förfarandet för godkännande av frökällan. Egenskaperna avser frökällans anpassning till de lokala klimatiska och ekologiska förhållandena och att träden är fria från skadegörare och deras symptom.

Förfarandet för godkännande av frökällor kommer att omfatta användning av biomolekylära metoder som en kompletterande metod och innovativ klonbaserad teknik för produktion av skogsodlingsmaterial.

När skogsodlingsmaterialet har skördats kommer ett stambrev att utfärdas av de behöriga myndigheterna för allt skogsodlingsmaterial som härrör från godkända frökällor. Detta intyg garanterar att skogsodlingsmaterialet är identifierbart, att det innehåller information om ursprunget för den frökälla som det har skördats från och att det tillhandahåller de lämpligaste uppgifterna för dess användare och de behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen. Stambrevet får också utfärdas i elektronisk form.

De behöriga myndigheterna ska certifiera skogsodlingsmaterial som tillhörande kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat”, och det ska saluföras med hänvisning till dessa kategorier för att anpassas till respektive standarder i OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor. Särskilda regler för godkännande av frökällor fastställs för varje kategori, vilka i stort sett är identiska med dem som fastställs i direktiv 1999/105/EG.

När det gäller frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” ska medlemsstaterna, för de berörda arterna, avgränsa härkomstområdena för att identifiera ett område eller ett antal områden med tillräckligt enhetliga ekologiska förhållanden och som innehåller frökällor med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper.

Detta är nödvändigt eftersom det skogsodlingsmaterial som produceras från dessa frökällor kommer att saluföras med hänvisning till dessa härkomstområden.

iii)Yrkesmässiga aktörer

Den behöriga myndigheten får ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att under officiell övervakning trycka den officiella etiketten för vissa arter och vissa kategorier av skogsodlingsmaterial. För att säkerställa att systemet fungerar effektivt fastställs regler för återkallande eller ändring av detta tillstånd.

De yrkesmässiga aktörerna kommer att registreras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031. Detta är nödvändigt för effektiviteten och för att undvika dubbelregistrering, eftersom de yrkesmässiga aktörer som omfattas av denna förordning i stor utsträckning sammanfaller med dem som omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) 2016/2031.

Innan de yrkesmässiga aktörerna köper skogsodlingsmaterial ska de göra all nödvändig information om materialets lämplighet för klimatiska och ekologiska förhållanden tillgänglig för de potentiella köparna av deras skogsodlingsmaterial.

iv)Register över skogsodlingsmaterial och beredskapsplaner

Varje medlemsstat ska i elektroniskt format upprätta, offentliggöra och hålla uppdaterat i) ett nationellt register över frökällor för de olika arter och artificiella hybrider som godkänts på dess territorium, och ii) en nationell förteckning, som bör presenteras som en sammanfattning av det nationella registret. Den nationella förteckningen bör ha en enhetlig utformning för varje godkänd enhet. Förteckningen ska innehålla information om botaniskt namn, kategori av skogsodlingsmaterial, ändamål, frökälla, registerhänvisning, läge, höjd eller höjdskillnad, område, ursprung och, när det gäller skogsodlingsmaterial av kategorin ”testat”, huruvida det är genetiskt modifierat eller har producerats med vissa nya genomiska metoder 16 .

Av samma skäl bör kommissionen i elektroniskt format offentliggöra en unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial, på grundval av de nationella förteckningar som varje medlemsstat tillhandahåller. Denna unionsförteckning kallas kommissionens informationssystem för skogsodlingsmaterial (Forematis).

Varje medlemsstat ska upprätta och uppdatera en beredskapsplan för att säkerställa en tillräcklig tillgång till skogsodlingsmaterial för att återbeskoga områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdoms- och skadedjursutbrott eller andra katastrofer.

v)Hanteringskrav och digitalisering

Skogsodlingsmaterial kommer att hållas åtskilt genom hänvisning till enskilda godkända enheter och kommer att produceras och saluföras i partier.

Frön kommer endast att saluföras om de uppfyller vissa kvalitetsnormer. De kommer att märkas och saluföras endast i förseglade förpackningar.

Den föreslagna förordningen kommer att uppfylla målet i EU:s digitala strategi att få omställningen till digital teknik att fungera för människor och företag. Den bör därför innehålla ett bemyndigande som fastställer regler om i) digital registrering av alla åtgärder som vidtas för att utfärda stambrevet respektive den officiella etiketten, och ii) inrättande av en centraliserad plattform som underlättar behandling av, åtkomst till och användning av dessa uppgifter. I detta avseende bör det också vara tillåtet att använda elektroniska etiketter.

vi)Undantag och bevarande

Under perioder då det finns tillfälliga svårigheter att få tillgång till vissa arter av skogsodlingsmaterial kommer frökällor som uppfyller mindre stränga krav tillfälligt att godkännas för produktion av skogsodlingsmaterial som tillhör den berörda arten.

Tillfälliga experiment kommer att anordnas på EU-nivå för att söka bättre alternativ när det gäller bestämmelserna i denna förordning.

Kraven för frökällor avsedda för bevarande och hållbart nyttjande av skogsgenetiska resurser kommer att skilja sig från kraven för frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat”. Syftet är att bidra till att öka mångfalden inom en och samma trädart och motverka minskningen av den biologiska mångfalden.

vii)Import

Skogsodlingsmaterial kommer att importeras från tredje land endast om det kan fastställas att det uppfyller krav som är likvärdiga med dem som gäller för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i EU. Detta är nödvändigt för att säkerställa att sådant importerat skogsodlingsmaterial håller samma kvalitetsnivå som det skogsodlingsmaterial som produceras i EU.

De yrkesmässiga aktörerna ska i förväg informera respektive behörig myndighet om import av frön, förökningsmaterial och andra växtdelar genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som inrättats i enlighet med förordning (EU) 2017/625. Importerat skogsodlingsmaterial ska åtföljas av ett stambrev eller ett officiellt intyg som utfärdats av ursprungslandet samt dokumentation med uppgifter om materialet som tillhandahålls av den yrkesmässiga aktören i det tredjelandet. En officiell etikett ska fästas på det skogsodlingsmaterialet.

Reglerna i förordning (EU) 2016/2031 om skadegörare kommer också att gälla för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial enligt den föreslagna förordningen. Den föreslagna förordningen innehåller en ändring av förordning (EU) 2016/2031, som inför möjligheten att den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial kombineras med växtpasset i ett enda format.

Vidare införs en ändring av förordning (EU) 2017/625 för att inkludera reglerna om skogsodlingsmaterial i tillämpningsområdet för EU:s lagstiftning om offentlig kontroll. De grundläggande reglerna och principerna för offentlig kontroll kommer också att gälla för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, inklusive de som rör myndigheternas befogenheter, delegering av uppgifter och certifiering. Kommissionen kommer att få befogenhet att vid behov anta särskilda regler för offentlig kontroll av saluföring av skogsodlingsmaterial och yrkesmässiga aktörer. När det gäller import kommer de allmänna reglerna att tillämpas på riskbasis.

Den föreslagna förordningen kommer att tillämpas tre år efter det att den har trätt i kraft, för att ge de behöriga myndigheterna och de yrkesmässiga aktörerna tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya reglerna. Det kommer också att ge kommissionen tid att anta de delegerade akter och genomförandeakter som krävs.

2023/0228 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag 17 ,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 18 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet 19 , och

av följande skäl:

(1)I rådets direktiv 1999/105/EG 20 fastställs regler för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

(2)Omkring 45 % av unionens landareal är täckt av skog som spelar en mångsidig roll som omfattar sociala, ekonomiska, miljömässiga, ekologiska och kulturella funktioner. Skogarna har en grundläggande funktion som kolsänka i politiken för att begränsa klimatförändringarna. Högkvalitativa, klimatanpassade och diversifierade skogsodlingsmaterial är avgörande för att tillgodose dessa behov.

(3)Mot bakgrund av den nya tekniska och vetenskapliga utvecklingen, uppdateringen av reglerna och föreskrifterna i OECD:s system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel 21 (OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor), unionens nya politiska prioriteringar när det gäller hållbarhet, anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald, särskilt den europeiska gröna given 22 , samt erfarenheterna från genomförandet av direktiv 1999/105/EG, bör det direktivet ersättas med en ny rättsakt. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av de nya reglerna i hela unionen, bör den akten anta formen av en förordning.

(4)Syftet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor är att främja produktion och användning av frön, växtdelar och växter som har samlats in, bearbetats och saluförts på ett sätt som garanterar hög kvalitet på och tillgång till skogsodlingsmaterial. På grund av skogscyklernas längd och kostnaden för planteringar och långsiktiga skogsinvesteringar är det viktigt att skogsbrukare får fullt tillförlitlig information om ursprunget och de genetiska egenskaperna hos det skogsodlingsmaterial som de använder i planteringen. OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor tillgodoser detta behov genom certifiering och spårbarhet. Det spelar en viktig roll genom att hjälpa världens skogar att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Tonvikten läggs på att bevara arternas mångfald och säkerställa en hög genetisk mångfald inom arter och fröpartier och på så sätt öka skogsodlingsmaterialets potential för anpassning inför framtida återplantering av ett område med träd (återbeskogning) och skapande av nya skogar (beskogning). Återbeskogning kan krävas när delar av en befintlig skog har påverkats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, utbrott av sjukdomar eller skadegörare eller andra katastrofer.

(5)I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimatförändringar och miljörelaterade utmaningar. Den syftar till att ställa om unionens ekonomi för en hållbar framtid. Unionens regler om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial måste vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet 23 och med de tre genomförandestrategierna i den europeiska gröna given: den nya EU-strategin för klimatanpassning 24 , den nya EU-skogsstrategin för 2030 25 och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 26

(6)Enligt förordning (EU) 2021/1119 ska relevanta unionsinstitutioner och medlemsstaterna säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna. Ett av målen för den nya EU-strategin för klimatanpassning är därför att påskynda unionens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna, bland annat genom att ändra reglerna om skogsodlingsmaterial. Unionslagstiftningen bör uppmuntra produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i hela unionen. I detta syfte bör medlemsstaternas i direktiv 1999/105/EG fastställda möjlighet att begränsa godkännandet av vissa frökällor och förbjuda saluföring av vissa skogsodlingsmaterial till slutanvändare avskaffas.

(7)Den nya EU-skogsstrategin för 2030 har som främsta mål en effektiv beskogning och bevarande och återställande av skog i unionen, för att bidra till att öka upptaget av koldioxid, minska förekomsten och omfattningen av skogsbränder och främja bioekonomin, med full respekt för ekologiska principer som gynnar den biologiska mångfalden. Att säkerställa återställandet av skogar och ett förstärkt hållbart skogsbruk är av avgörande betydelse för klimatanpassning och motståndskraftiga skogar. I detta avseende anges i den nya EU-skogsstrategin att en anpassning av skogarna till klimatförändringarna och återställandet av skogar efter klimatskador kommer att kräva stora mängder lämpligt skogsodlingsmaterial. Detta medför behovet av insatser för att säkra och på ett hållbart sätt använda de skogsgenetiska resurser som ett mer klimatsäkert skogsbruk är beroende av. Det krävs också insatser för att öka produktionen av och tillgången till sådant skogsodlingsmaterial, ge bättre information om dess lämplighet för klimatmässiga och ekologiska förhållanden samt stärka den gemensamma produktionen och överförandet av materialet över nationella gränser inom unionen. Yrkesmässiga aktörer bör därför vara skyldiga att i förväg lämna information till användarna om skogsodlingsmaterialets lämplighet för klimatmässiga och ekologiska förhållanden.

(8)EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 syftar till att unionens biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig. Inom ramen för denna strategi bör unionslagstiftningen lägga tonvikten vid bevarandet av artmångfalden och säkerställa en hög genetisk mångfald inom arter och fröpartier. Detta syftar till att underlätta tillgången på högkvalitativt och genetiskt diversifierat skogsodlingsmaterial som är anpassat till nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden. Att bevara och förbättra skogarnas biologiska mångfald, inklusive trädens genetiska variation, är av avgörande betydelse för ett hållbart skogsbruk och för att stödja skogarnas anpassning till klimatförändringarna. Trädarter och artificiella hybrider enligt denna förordning bör vara genetiskt lämpade för de lokala förhållandena och av hög kvalitet.

(9)Det finns en långsiktig gränsöverskridande dimension på grund av att den redan observerade migrationen av vegetationszoner norrut förväntas öka i hastighet avsevärt under de kommande decennierna. Kravet i denna förordning på att tillhandahålla information om de zoner där frö kan planteras eller där skogsodlingsmaterial är anpassat till de lokala förhållandena skulle därför vara en mycket användbar tillgång för skogsbrukare. De behöriga myndigheterna bör därför utse zoner med angivelse att i dessa zoner är fröna lämpade för de lokala förhållandena och kan sås (överföringszoner för frö). På samma sätt bör de utse områden med angivelse att i dessa områden är skogsodlingsmaterialet anpassat till de lokala förhållandena (användningsområden).

(10)I direktiv 1999/105/EG definieras skogsodlingsmaterial med avseende på dess betydelse för skogsbruksändamål i hela eller delar av unionen, men det är fortfarande vagt när det gäller dessa skogsbruksändamål. För tydlighetens skull förtecknas i denna förordnings tillämpningsområde de ändamål för vilka det är viktigt att använda högkvalitativt skogsodlingsmaterial.

(11)Skogsodlingsmaterial får produceras för användning vid beskogning/återbeskogning och andra typer av trädplantering och för flera olika ändamål, såsom produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald, återställande av skogsekosystem, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.

(12)Forskning har visat att bedömningen och godkännandet av frökällor i förhållande till det särskilda ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet kommer att användas är av yttersta vikt. Dessutom har plantering av högkvalitativt skogsodlingsmaterial på rätt plats en positiv inverkan på det ändamål för vilket detta skogsodlingsmaterial används. På rätt plats innebär det att skogsodlingsmaterialet är genetiskt och fenotypiskt lämpat för den plats där det odlas, inklusive relevanta klimatprognoser för det.

(13)För att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial som svar på den ökade efterfrågan är det nödvändigt att undanröja alla faktiska eller potentiella handelshinder som kan hindra den fria rörligheten för skogsodlingsmaterial inom unionen. Detta mål kan endast uppnås om unionsreglerna om skogsodlingsmaterial inför högsta möjliga standarder.

(14)Unionens regler om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial bör ta hänsyn till praktiska behov och bör endast tillämpas på vissa arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Dessa arter och artificiella hybrider är viktiga för produktionen av skogsodlingsmaterial för beskogning, återbeskogning och andra typer av trädplantering och för produktion av virke och biomaterial, bevarande av biologisk mångfald, återställande av skogsekosystem, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.

(15)Syftet med denna förordning är att säkerställa produktion och saluföring av högkvalitativt skogsodlingsmaterial. För att bidra till att skapa motståndskraftiga skogar och återställa skogsekosystem bör användarna före köpet av skogsodlingsmaterial informeras om hur lämpligt detta skogsodlingsmaterial är för klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena i det område där det kommer att användas.

(16)För att säkerställa att certifierat skogsodlingsmaterial anpassas till klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena i det område areal där det planteras bör de behöriga myndigheterna bedöma frökällans hållbarhetsegenskaper under förfarandet för godkännande av frökällan. Dessa hållbarhetsegenskaper bör avse anpassningen av denna frökälla till klimatförhållandena och de ekologiska förhållandena samt trädens frihet från skadegörare och deras symtom.

(17)Skogsodlingsmaterial bör endast skördas från frökällor som har bedömts och godkänts av de behöriga myndigheterna för att säkerställa högsta möjliga kvalitet på detta skogsodlingsmaterial. Godkända frökällor bör registreras i ett nationellt register med en unik registerhänvisning och med hänvisning till en godkänd enhet.

(18)För anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av internationella standarder bör användningen av biomolekylära metoder ingå som en kompletterande metod i förfarandet för godkännande av frökällor. Dessa biomolekylära metoder bör tillåtas för att bedöma frökällans ursprung eller för att kontrollera frökällan med avseende på förekomst av sjukdomsresistenta egenskaper med hjälp av molekylära markörer.

(19)Ett stambrev bör utfärdas av de behöriga myndigheterna i respektive medlemsstat för allt skogsodlingsmaterial som härrör (dvs. skördas) från godkända frökällor. Ett sådant stambrev säkerställer identifiering av skogsodlingsmaterialet, innehåller information om dess ursprung och tillhandahåller de lämpligaste uppgifterna för användarna och de behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen. Det bör vara tillåtet att utfärda stambrev i elektronisk form.

(20)Endast skogsodlingsmaterial som har skördats från godkända frökällor bör sedan få certifieras och släppas ut på marknaden. Skogsodlingsmaterial bör certifieras som ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” av de behöriga myndigheterna och saluföras med hänvisning till dessa kategorier. Dessa typer av kategorier visar vilka av frökällans egenskaper som har bedömts och anger kvaliteten på skogsodlingsmaterialet. För skogsodlingsmaterial av lägre kvalitet (kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt”) kommer frökällan att kontrolleras med avseende på grundläggande egenskaper. För skogsodlingsmaterial av högre kvalitet (kategorierna ”individutvalt” och ”testat”) kommer föräldraträd att väljas ut för goda egenskaper och korsningsscheman utformas. När det gäller skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt”, uppskattas skogsodlingsmaterialets överlägsenhet på grundval av föräldraträdens egenskaper. När det gäller kategorin ”testat” måste skogsodlingsmaterialets överlägsenhet påvisas i jämförelse med antingen den frökälla från vilken skogsodlingsmaterialet har skördats eller med en referenspopulation. Skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” bör omfattas av enhetliga produktions- och saluföringskrav för att säkerställa öppenhet, lika konkurrensvillkor och den inre marknadens integritet.

(21)Certifieringsreglerna bör förtydligas när det gäller skogsodlingsmaterial som har producerats genom innovativa produktionsprocesser och i synnerhet produktionsmetoder för produktion av en särskild typ av skogsodlingsmaterial, nämligen kloner. Eftersom produktionsplatsen för dessa kloner kan skilja sig från den geografiska belägenheten av det ursprungliga trädet (dvs. frökällan) från vilket klonen eller klonerna härstammar, bör reglerna ändras för att garantera spårbarhet.

(22)Kraven för frökällor avsedda för bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser skiljer sig från kraven för frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för kommersiella ändamål, på grund av de olika urvalskriterier som tillämpas för dessa två typer av frökällor. För att bevara och på ett hållbart sätt utnyttja skogsgenetiska resurser bör alla träd från ett trädbestånd i skogen behållas. Detta är nödvändigt för att bidra till att öka den genetiska mångfalden inom en enda trädart. Å andra sidan bör endast träd med överlägsna egenskaper väljas när det gäller frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för kommersiella ändamål. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra undantag från de tillämpliga reglerna vad gäller godkännandet av frökällor och anmäla dessa frökällor avsedda för bevarande av skogsgenetiska resurser till den behöriga myndigheten.

(23)Kategorin ”känd härkomst” är den minimistandard som krävs för saluföring av skogsodlingsmaterial, eftersom ett litet eller inget fenotypiskt urval av den frökälla som är avsedd för produktion av skogsodlingsmaterial i denna kategori har ägt rum. För att säkerställa spårbarhet bör den yrkesmässiga aktören registrera den geografiska belägenheten av den frökälla (dvs. härkomst) från vilken skogsodlingsmaterialet samlas in. Frökällans ursprung bör anges om det är känt. Detta är i linje med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.

(24)I enlighet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och efter tillämpning av direktiv 1999/105/EG bör den behöriga myndigheten bedöma frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i den valda kategorin på grundval av observationer av frökällans egenskaper, med beaktande av det särskilda ändamål för vilket det skogsodlingsmaterial som skördats från frökällan ska användas. Den övergripande kvaliteten av denna kategori bör säkerställas. Eftersom populationen bör uppvisa en hög grad av enhetlighet bör träd som har underlägsna egenskaper (t.ex. mindre storlek) jämfört med den genomsnittliga trädstorleken i den totala populationen avlägsnas.

(25)För att producera skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt” bör den yrkesmässiga aktören välja de komponenter i frökällan som kommer att användas i korsningsschemat på individuell nivå på grund av deras goda egenskaper när det gäller t.ex. anpassning till lokala klimatförhållanden och ekologiska förhållanden. Den behöriga myndigheten bör godkänna sammansättningen och det föreslagna korsningsschemat för dessa komponenter, fältutformningen, isoleringsförhållandena och frökällans geografiska belägenhet. Detta är viktigt för anpassningen till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och för att ta hänsyn till erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.

(26)Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” bör omfattas av de strängaste möjliga kraven. Skogsodlingsmaterialets överlägsenhet bör fastställas genom att jämföra det med en eller helst flera godkända eller på förhand valda standarder. Den yrkesmässiga aktören väljer dessa standarder på grundval av det ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet i kategorin ”testat” ska användas. Om syftet med skogsodlingsmaterialet är klimatanpassning kommer det på så sätt att jämföras med standarder som har goda resultat när det gäller anpassning till lokala klimatförhållanden och ekologiska förhållanden (t.ex. frihet i praktiken från skadegörare och deras symtom). Efter valet av komponenterna i frökällan bör den yrkesmässiga aktören visa skogsodlingsmaterialets överlägsenhet genom jämförande tester eller uppskatta dess överlägsenhet genom att utvärdera frökällans genetiska komponenter. Den behöriga myndigheten bör involveras i varje steg i denna process. Den bör godkänna den experimentella utformningen och testerna för godkännandet av frökällan, kontrollera den dokumentation som tillhandahålls av den yrkesmässiga aktören och godkänna antingen resultaten av testerna avseende skogsodlingsmaterialets överlägsenhet eller den genetiska utvärderingen, beroende på vad som är tillämpligt. Detta är nödvändigt för anpassningen till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder, och för att ta hänsyn till erfarenheterna från direktiv 1999/105/EG.

(27)Bedömningen av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” tar i genomsnitt 10 år. För att säkerställa ett snabbare marknadstillträde för skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”, samtidigt som bedömningen av frökällan fortfarande pågår, bör medlemsstaterna ha möjlighet att tillfälligt godkänna sådana frökällor för en period på högst 10 år på hela eller delar av sitt territorium. Detta godkännande bör endast beviljas om de preliminära resultaten av den genetiska utvärderingen eller jämförande tester visar att frökällan kommer att uppfylla kraven i denna förordning när testerna är avslutade. Denna tidiga bedömning bör ses över med högst tio års mellanrum.

(28)Att skogsodlingsmaterialet uppfyller kraven för kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” bör bekräftas genom inspektioner som utförs av de behöriga myndigheterna, beroende på vad som är lämpligt för varje kategori (officiell certifiering), och bör styrkas genom en officiell etikett.

(29)Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial får endast släppas ut på marknaden om det är säkert för människors hälsa och miljön och har godkänts för odling i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG 27 eller förordning (EG) nr 1829/2003 28 , och om skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin ”testat”. Skogsodlingsmaterial som framställts med vissa nya genomiska metoder får endast släppas ut på marknaden om det uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [Publikationsbyrån: inför hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder] 29 , och om skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin ”testat”.

(30)Den officiella etiketten bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism eller som har framställts med vissa nya genomiska metoder.

(31)Yrkesmässiga aktörer bör av den behöriga myndigheten få tillstånd att trycka den officiella etiketten under offentlig tillsyn för vissa arter och vissa kategorier av skogsodlingsmaterial. Detta kommer att ge de yrkesmässiga aktörerna större flexibilitet när det gäller den efterföljande saluföringen av detta skogsodlingsmaterial. De yrkesmässiga aktörerna kan dock inte börja trycka etiketten förrän den behöriga myndigheten har certifierat det berörda skogsodlingsmaterialet. Detta tillstånd är nödvändigt på grund av den officiella etikettens officiella karaktär och för att garantera högsta möjliga kvalitetsstandarder för användarna av skogsodlingsmaterial. Det bör fastställas regler för återkallande eller ändring av detta tillstånd.

(32)Medlemsstaterna bör tillåtas att fastställa ytterligare eller strängare krav för godkännande av frökällor som producerats på deras eget territorium, under förutsättning att kommissionen beviljar tillstånd. Detta skulle göra det möjligt att genomföra nationella eller regionala strategier för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i syfte att förbättra kvaliteten på det berörda skogsodlingsmaterialet, skydda miljön eller bidra till att skydda den biologiska mångfalden och återställa skogsekosystemen.

(33)För att säkerställa öppenhet och effektivare kontroller av produktionen och saluföringen av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer registreras i de register som medlemsstaterna upprättar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 30 . En sådan registrering minskar den administrativa bördan för dessa yrkesmässiga aktörer. Det är nödvändigt för att det officiella registret över yrkesmässiga aktörer ska vara effektivt och för att undvika dubbelregistrering. De yrkesmässiga aktörer som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde omfattas i stor utsträckning av tillämpningsområdet för det officiella registret över yrkesmässiga aktörer enligt förordning (EU) 2016/2031.

(34)Före köpet av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer ge potentiella köpare av deras skogsodlingsmaterial tillgång till all nödvändig information om dess lämplighet för respektive klimatförhållanden och ekologiska förhållanden, så att de kan välja det lämpligaste skogsodlingsmaterialet för sin region.

(35)När det gäller frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” bör medlemsstaterna för de berörda arterna avgränsa härkomstregioner för att identifiera ett eller flera områden med tillräckligt enhetliga ekologiska förhållanden och som innehåller frökällor med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper. Detta är nödvändigt eftersom det skogsodlingsmaterial som producerats av dessa frökällor ska saluföras med hänvisning till dessa härkomstregioner.

(36)För att säkerställa en effektiv överblick över och insyn i det skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i hela unionen bör varje medlemsstat upprätta, offentliggöra och uppdatera, i elektroniskt format, ett nationellt register över frökällor av de olika arter och artificiella hybrider som godkänts på dess territorium samt en nationell förteckning som bör presenteras som en sammanfattning av det nationella registret.

(37)Av samma skäl bör kommissionen i elektroniskt format offentliggöra en unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial, på grundval av de nationella förteckningar som tillhandahålls av varje medlemsstat. Denna unionsförteckning bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism eller som har framställts med vissa nya genomiska metoder.

(38)Varje medlemsstat bör upprätta och uppdatera en beredskapsplan för att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial för återbeskogning av områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, utbrott av sjukdomar och skadegörare, katastrofer eller andra händelser. Det bör fastställas regler för innehållet i planen för att säkerställa proaktiva och effektiva åtgärder mot sådana risker, om de uppstår. Medlemsstaterna bör tillåtas att anpassa innehållet i planen till de specifika klimatförhållandena och ekologiska förhållandena inom sina territorier. Detta krav återspeglar också de allmänna beredskapsåtgärder som medlemsstaterna bör vidta på frivillig basis inom ramen för unionens civilskyddsmekanism 31 .

(39)Skogsodlingsmaterial ska i alla produktionsled hållas åtskilda genom angivande av enskilda godkända enheter. Dessa godkända enheter bör produceras och saluföras i partier som måste vara tillräckligt homogena och identifierade som åtskilda från andra partier av skogsodlingsmaterial. En åtskillnad bör göras mellan fröpartier och växtpartier för att identifiera typen av skogsodlingsmaterial och säkerställa spårbarheten för den godkända frökällan från vilken skogsodlingsmaterialet har skördats. Detta garanterar att skogsodlingsmaterialet behåller sin identitet och kvalitet.

(40)Frön bör endast saluföras om de uppfyller vissa kvalitetsnormer. De bör endast märkas och saluföras i förseglade förpackningar för att möjliggöra lämplig identifiering, kvalitet och spårbarhet och för att undvika bedrägerier.

(41)I syfte att uppfylla målet i EU:s digitala strategi 32 att omställningen till digital teknik ska fungera för människor och företag bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på regler om digital registrering av alla åtgärder som vidtagits, i syfte att utfärda ett stambrev och en officiell etikett, och inrättandet av en centraliserad plattform som underlättar behandling av, tillgång till och användning av dessa register.

(42)Under perioder då det tillfälligt är svårt att skörda tillräckligt med skogsodlingsmaterial från vissa arter bör frökällor som uppfyller mindre stränga krav på vissa villkor tillfälligt godkännas. Dessa mindre stränga krav bör gälla godkännande av frökällor avsedda för produktion av olika kategorier av skogsodlingsmaterial. Detta är nödvändigt för att säkerställa ett flexibelt tillvägagångssätt under ogynnsamma omständigheter och för att undvika störningar på den inre marknaden för skogsodlingsmaterial.

(43)Skogsodlingsmaterial bör endast importeras från tredjeländer om det fastställs att skogsodlingsmaterialet uppfyller krav som är likvärdiga med dem som gäller för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen. Detta är nödvändigt för att säkerställa att sådana importerade skogsodlingsmaterial håller samma kvalitetsnivå som de skogsodlingsmaterial som produceras i unionen.

(44)Om skogsodlingsmaterial importeras till unionen från ett tredjeland bör den berörda yrkesmässiga aktören i förväg informera respektive behöriga myndighet om importen av skogsodlingsmaterial genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 33 . Dessutom bör importerat skogsodlingsmaterial åtföljas av ett stambrev, eller ett officiellt intyg som utfärdats av ursprungstredjelandet, samt dokumentation med uppgifter om skogsodlingsmaterialet som tillhandahållits av den yrkesmässiga aktören i det berörda tredjelandet. En officiell etikett bör fästas vid skogsodlingsmaterialet, eftersom detta är nödvändigt för att säkerställa välgrundade val för användarna av det berörda skogsodlingsmaterialet och underlätta för de behöriga myndigheterna att genomföra respektive offentlig kontroll.

(45)För att övervaka effekterna av denna förordning och för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma de åtgärder som införts bör medlemsstaterna vart femte år rapportera om de årliga kvantiteterna certifierat skogsodlingsmaterial, de antagna nationella beredskapsplanerna, den information som användarna har tillgång till om var de bäst planterar skogsodlingsmaterial genom webbplatser och/eller vägledningar för planterare, kvantiteterna importerat skogsodlingsmaterial och de sanktioner som påförts.

(46)För anpassning till förflyttningen av vegetationszoner och trädarters utbredningsområde till följd av klimatförändringar, och all annan teknisk eller vetenskaplig utveckling, inbegripet om klimatförändringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över de trädarter, och artificiella hybrider av dessa, på vilka denna förordning är tillämplig.

(47)För anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder, och för att ta hänsyn till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 34 , bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av i) kraven avseende frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som certifieras som ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat” och ii) de kategorier enligt vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras.

(48)I syfte att möjliggöra ett mer flexibelt tillvägagångssätt för medlemsstaterna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa villkoren för att tillfälligt tillåta saluföring av skogsodlingsmaterial som inte uppfyller alla krav för den berörda kategorin.

(49)För anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av de krav som ska uppfyllas av frukt- och fröpartier av de arter som omfattas av denna förordning, de krav som ska uppfyllas av växtdelar av de arter och artificiella hybrider som omfattas av denna förordning, de externa kvalitetsnormerna för Populus spp. som förökas genom skottsticklingar eller sättstänger, de krav som ska uppfyllas av plantpartier av de arter och artificiella hybrider som omfattas av denna förordning, och de krav som ska uppfyllas av plantpartier som ska saluföras till slutanvändare i regioner med medelhavsklimat.

(50)För anpassning till EU:s digitala strategi och den tekniska utvecklingen inom digitaliseringen av tjänster bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler för digital registrering av alla åtgärder som vidtas av den yrkesmässiga aktören och de behöriga myndigheterna, i syfte att utfärda stambrev, och med avseende på inrättandet av en centraliserad plattform som sammanlänkar alla medlemsstater och kommissionen.

(51)Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete av dessa delegerade akter, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 35 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(52)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av särskilda villkor för kraven på och innehållet i anmälan av frökällor.

(53)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och underlätta igenkännligheten och användningen av stambrev, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta innehållet i och mallen för stambrevet om identitet för skogsodlingsmaterial som härrör från frötäktsområden och frötäktsbestånd, skogsodlingsmaterial från fröodlingar eller föräldraträd till en eller flera familjer samt skogsodlingsmaterial som härrör från kloner och klonblandningar.

(54)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och säkerställa en harmoniserad ram för märkning och tillhandahållande av information om skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa innehållet på den officiella etiketten, den kompletterande informationen när det gäller frön och små kvantiteter av frön, etikettens färg för specifika kategorier eller andra typer av skogsodlingsmaterial och ytterligare information när det gäller specifika släkten eller arter.

(55)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för anpassningen till utvecklingen när det gäller digitaliseringen av sektorn för skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att fastställa de tekniska arrangemangen för utfärdande av elektroniska stambrev.

(56)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att hantera akuta försörjningsproblem när det gäller skogsodlingsmaterial bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tillfälligt godkännande för saluföring av skogsodlingsmaterial från en eller flera arter som uppfyller mindre stränga krav än de som fastställs i denna förordning när det gäller godkännande av frökällor.

(57)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beslut om anordnande av tillfälliga experiment för att söka förbättrade alternativ till kraven i denna förordning när det gäller bedömning och godkännande av frökällor samt produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

(58)För att förbättra enhetligheten mellan reglerna om skogsodlingsmaterial och unionens växtskyddslagstiftning bör artiklarna 36, 37, 40, 41, 49, 53 och 54 i förordning (EU) 2016/2031 tillämpas på produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i enlighet med den här förordningen. För att säkerställa överensstämmelse med reglerna i förordning (EU) 2016/2031 om växtpass bör det vara tillåtet att kombinera den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial med växtpasset.

(59)Förordning (EU) 2017/625 bör ändras så att dess tillämpningsområde omfattar regler om offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial. Syftet är att säkerställa en enhetligare offentlig kontroll och ett enhetligare genomdrivande av reglerna om skogsodlingsmaterial i medlemsstaterna och överensstämmelse med andra unionsakter om offentlig kontroll av växter, särskilt förordning (EU) 2016/2031 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/….

(60)Förordningarna (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 bör därför ändras i enlighet med detta.

(61)För att skapa rättslig klarhet och av öppenhetsskäl bör direktiv 1999/105/EG upphävas.

(62)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare på grund av dess verkan, komplexitet och internationella karaktär kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Mot bakgrund av detta, och enligt vad som är nödvändigt, införs undantag eller särskilda krav för vissa typer av skogsodlingsmaterial och yrkesmässiga aktörer.

(63)Med tanke på den tid och de resurser som krävs för att de behöriga myndigheterna och de berörda yrkesmässiga aktörerna ska kunna anpassa sig till de nya kraven i denna förordning bör denna förordning tillämpas från och med den … [3 år från och med den dag då denna förordning träder i kraft].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, särskilt krav för godkännande av frökällor avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial, frökällans ursprung och spårbarhet, kategorier av skogsodlingsmaterial, krav på skogsodlingsmaterialets identitet och kvalitet, certifiering, märkning, förpackning, import, yrkesmässiga aktörer, registrering av frökällor och nationella beredskapsplaner.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider av dessa som förtecknas i bilaga I.

2.Målen för denna förordning är att

a)säkerställa produktion och saluföring av högkvalitativt skogsodlingsmaterial i unionen och en väl fungerande inre marknad för skogsodlingsmaterial,

b)bidra till att skapa motståndskraftiga skogar, bevara den biologiska mångfalden och återställa skogsekosystem,

c)stödja produktion av virke och biomaterial, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringar samt bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på ändring av förteckningen i bilaga I i enlighet med vad som anges i punkt 3, med beaktande av

a)förflyttningen av vegetationszoner och trädarters utbredningsområde till följd av klimatförändringar,

b)eventuell utveckling av den tekniska eller vetenskapliga kunskapen.

Genom dessa delegerade akter ska arter och artificiella hybrider läggas till i förteckningen i bilaga I, om dessa arter och artificiella hybrider uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)De representerar ett betydande område och ett betydande ekonomiskt värde för produktionen av skogsodlingsmaterial i unionen.

b)De saluförs i minst två medlemsstater.

c)De anses vara viktiga för deras bidrag till anpassningen till klimatförändringarna.

d)De anses vara viktiga för deras bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden.

De delegerade akter som avses i första stycket ska stryka arter och artificiella hybrider från förteckningen i bilaga I om de inte längre uppfyller något av de kriterier som anges i första stycket.

4.Följande omfattas inte av denna förordning:

a)Växtförökningsmaterial som avses i artikel 2 i förordning (EU) …/… [Publikationsbyrån: inför hänvisning till förordningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial].

b)Förökningsmaterial av prydnadsväxter enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 98/56/EG.

c)Skogsodlingsmaterial som produceras för export till tredjeländer.

d)Skogsodlingsmaterial som används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller urvalsarbete.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.skogsodlingsmaterial: kottar, fruktställningar, frukter och frön som är avsedda för produktion av ett plantmaterial tillhörande trädarter och artificiella hybrider av dessa som förtecknas i bilaga I till denna förordning och som används för beskogning, återbeskogning och annan trädplantering i något av följande syften:

a)Produktion av virke och biomaterial.

b)Bevarande av biologisk mångfald.

c)Återställande av skogsekosystem.

d)Klimatanpassning.

e)Begränsning av klimatförändringar.

f)Bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.

2.beskogning: etablering av skog genom plantering och/eller avsiktlig sådd på mark som fram till dess utnyttjats på annat sätt vilket innebär en omvandling av markanvändning från icke-skog till skog. 36

3.återbeskogning: återetablering av skog genom plantering och/eller avsiktlig sådd på mark som klassificerats som skog 37 .

4.fröenhet: kottar, fruktställningar, frukter och frön som är avsedda för produktion av plantmaterial.

5.plantmaterial: varje växt eller del av en växt som används vid växtförökning och som omfattar växter som dragits upp från fröenheter, från växtdelar eller från växter från naturlig föryngring.

6.växtdelar: skottsticklingar, bladsticklingar och rotsticklingar, vävnadsdelar och embryon för mikroförökning, knoppar, avläggare, rötter, ympris, sättstänger och andra växtdelar som används för produktion av plantmaterial.

7.produktion: alla stadier i framställningen av frön och plantor, omvandlingen från fröenhet till frö och uppdragningen av växter från ett plantmaterial, i syfte att saluföra respektive skogsodlingsmaterial.

8.frötäktsområde: träden inom ett område varifrån frö samlas in.

9.frötäktsbestånd: avgränsad trädpopulation av tillräckligt homogen sammansättning,

10.fröodling: plantering av utvalda träd, där varje träd identifieras efter klon, familj eller härkomst, som är isolerad eller sköts på ett sådant sätt att pollinering från yttre källor förhindras eller minskas och så att fröproduktionen blir stor och regelbunden och fröna lätta att skörda.

11.föräldraträd till en eller flera familjer: träd som används som föräldraträd för att producera avkomma genom kontrollerad eller fri pollinering av honblommorna hos ett känt föräldraträd (moderträd) med hjälp av pollen från ett faderträd (helsyskon) eller från flera kända eller okända faderträd (halvsyskon).

12.klon: ett antal individer (rameter) som ursprungligen härrör från en och samma individ (ortet) genom vegetativ förökning, t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning.

13.klonblandning: blandning av identifierade kloner i definierade proportioner.

14.frökälla: frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröodling, föräldraträd till en eller flera familjer, klon eller klonblandningar.

15.godkänd enhet: hela området för den frökälla för produktion av skogsodlingsmaterial som har godkänts av de behöriga myndigheterna.

16.anmäld enhet: hela området för den frökälla för produktion av skogsodlingsmaterial som är avsedd för bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser och som har anmälts till de behöriga myndigheterna.

17.fröparti: uppsättning frön som samlas in från en godkänd frökälla och bearbetas på ett enhetligt sätt.

18.plantparti: uppsättning plantmaterial som har odlats från ett enda fröparti eller ett vegetativt förökat plantmaterial som har dragits upp på ett avgränsat område och bearbetats på ett enhetligt sätt.

19.partinummer: fröpartiets eller plantpartiets identifieringsnummer, beroende på vad som är tillämpligt.

20.härkomst: den plats där ett frötäktsbestånd växer.

21.underart: grupp inom en art som har blivit något fenotypiskt och genetiskt annorlunda än resten av gruppen.

22.härkomstregion: för arter eller underarter: det område eller det antal områden, med beaktande av höjdskillnader om så är lämpligt, som uppvisar tillräckligt likartade ekologiska förhållanden och som innehåller frötäktsbestånd eller frötäktsområden med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper.

23.autoktont frötäktsbestånd: frötäktsbestånd av inhemska trädarter som kontinuerligt har föryngrats antingen genom naturlig föryngring eller på konstgjord väg från skogsodlingsmaterial som samlats in i samma frötäktsbestånd eller i frötäktsbestånd av inhemska trädarter i omedelbar närhet.

24.ortseget frötäktsbestånd: autoktont frötäktsbestånd eller frötäktsbestånd som dragits upp på konstgjord väg från frön, där detta frötäktsbestånds ursprung och själva frötäktsbeståndet är belägna i samma härkomstregion.

25.ursprung:

a)för ett autoktont frötäktsområde eller frötäktsbestånd: den plats där träden växer,

b)för ett icke autoktont frötäktsområde eller frötäktsbestånd: den plats från vilken fröna eller plantorna ursprungligen infördes,

c)för en fröodling: de platser där dess komponenter ursprungligen fanns, t.ex. deras härkomst eller annan relevant geografisk information,

d)för föräldraträd till familjer: de platser där dess komponenter ursprungligen fanns, t.ex. deras härkomst eller annan relevant geografisk information,

e)för en klon: den plats där orteten är eller väljs ut eller ursprungligen fanns eller valdes ut,

f)för en klonblandning: den plats där orteterna är eller väljs ut eller ursprungligen fanns eller valdes ut.

26.frökällans geografiska belägenhet: frökällans geografiska område eller geografiska position eller positioner, beroende på vad som är tillämpligt för varje kategori av skogsodlingsmaterial.

27.produktionsplats för kloner eller klonblandningar eller föräldraträd till familjer: den plats eller den exakta geografiska position där skogsodlingsmaterialet producerades.

28.utgångsmaterial: växt, grupp av växter, skogsodlingsmaterial, DNA-material eller genetisk information om klonen, eller klonerna när det gäller klonblandningar, som fungerar som referensmaterial för kontroll av klonens eller klonernas identitet.

29.sättstång: skottstickling utan rötter.

30.saluföring: följande åtgärder som vidtas av en yrkesmässig aktör: försäljning, innehav för eller utbjudande till försäljning eller något annat sätt för överföring, distribution inom eller import till unionen, kostnadsfritt eller inte, av skogsodlingsmaterial.

31.yrkesmässig aktör: varje fysisk eller juridisk person som arbetar professionellt inom en eller flera av följande verksamheter:

a)Produktion, inklusive odling, förökning och bevarande, av skogsodlingsmaterial.

b)Saluföring av skogsodlingsmaterial.

c)Lagring, insamling, avsändning och bearbetning av skogsodlingsmaterial.

32.behörig myndighet: central eller regional myndighet i en medlemsstat, eller i tillämpliga fall motsvarande myndighet i ett tredjeland, som ansvarar för organisationen av offentlig kontroll, registrering av frökällor, certifiering av skogsodlingsmaterial och annan offentlig verksamhet som rör produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, eller varje annan myndighet som tilldelats detta ansvar i enlighet med unionsrätten.

33.känd härkomst: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av antingen ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom en enda härkomstregion och som uppfyller kraven i bilaga II.

34.beståndsutvalt: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av ett frötäktsbestånd inom en enda härkomstregion, som valts ut efter fenotypiska kriterier på populationsnivå och som uppfyller kraven i bilaga III.

35.individutvalt: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av fröodlingar, föräldraträd till en eller flera familjer, kloner eller klonblandningar, vars komponenter valts ut efter fenotypiska kriterier på individnivå och som uppfyller kraven i bilaga IV.

36.testat: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av frötäktsbestånd, fröodlingar, föräldraträd till en eller flera familjer, kloner eller klonblandningar och som uppfyller kraven i bilaga V.

37.officiell certifiering: certifiering av skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat, om alla berörda inspektioner och, i förekommande fall, provtagning och testning av skogsodlingsmaterialet har utförts av den behöriga myndigheten och om det har konstaterats att skogsodlingsmaterialet uppfyller respektive krav i denna förordning.

38.kategori: skogsodlingsmaterial som klassificeras som material av känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt eller testat material.

39.genetiskt modifierad organism: genetiskt modifierad organism enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2001/18/EG med undantag av sådana organismer som erhålls med hjälp av de metoder för genetisk modifiering som förtecknas i bilaga I B till direktiv 2001/18/EG.

40.NGT-växt: växter som erhållits med hjälp av vissa nya genomiska metoder enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [Publikationsbyrån: inför hänvisning till förordningen om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder] 38 .

41.förflyttningszoner för frö: område och/eller höjdzoner som utsetts av de behöriga myndigheterna för förflyttning av skogsodlingsmaterial i kategorin ”känd härkomst” eller ”beståndsutvalt”, med beaktande, beroende på vad som är lämpligt, av skogsodlingsmaterialets ursprung och härkomst, härkomstförsök, miljöförhållanden och prognoser om framtida klimatförändringar.

42.användningsområde för fröodlingar: det område som utsetts av de behöriga myndigheterna i vilket skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt” eller ”testat” är anpassat till de klimatmässiga och ekologiska förhållandena i området, med beaktande, beroende på vad som är lämpligt, av den geografiska belägenheten av fröodlingarna och deras komponenter, avkomme- och härkomstförsök, miljöförhållanden och prognoser om framtida klimatförändringar.

43.användningsområde för kloner och klonblandningar: det område som utsetts av de behöriga myndigheterna i vilket skogsodlingsmaterial i kategorierna ”individutvalt” och ”testat” är anpassat till de klimatmässiga och ekologiska förhållandena i området, med beaktande, beroende på vad som är lämpligt, av klonernas ursprung och härkomst, avkomme- och härkomstförsök, miljöförhållanden och prognoser om framtida klimatförändringar.

44.Forematis: kommissionens informationssystem för skogsodlingsmaterial.

45.naturlig föryngring: förnyelse av en skog med träd som utvecklas från frön som har fallit och grott på plats.

46.kvalitetsskadegörare: skadegörare som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)De är inte EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon eller reglerade icke-karantänskadegörare i den mening som avses i förordning (EU) 2016/2031, och inte heller skadegörare som omfattas av de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 i den förordningen.

b)De förekommer under produktion eller lagring av skogsodlingsmaterial.

c)Deras förekomst har en oacceptabel negativ inverkan på skogsodlingsmaterialets kvalitet och en oacceptabel ekonomisk inverkan när det gäller användningen av det skogsodlingsmaterialet i unionen.

47.praktiskt taget fri från skadegörare: helt fri från skadegörare, eller en situation där förekomsten av kvalitetsskadegörare på respektive skogsodlingsmaterial är så låg att dessa skadegörare inte inverkar negativt på det skogsodlingsmaterialets kvalitet.

KAPITEL II
FRÖKÄLLOR OCH SKOGSODLINGSMATERIAL SOM HÄRRÖR FRÅN DESSA

Artikel 4

Godkännande av frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial

1.Endast frökällor som godkänts av de behöriga myndigheterna får användas för produktion av skogsodlingsmaterial.

2.Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som ”känd härkomst” ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga II.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som ”beståndsutvalt” ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga III.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som ”individutvalt” ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga IV.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som ”testat” ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga V.

Bedömningen av de krav som fastställs i bilagorna II–V för godkännande av frökällor får förutom okulärbesiktning, dokumentkontroller, tester och analyser eller andra kompletterande metoder även omfatta användning av biomolekylära metoder, om de anses lämpligare för det godkännandet.

Frökällor för alla kategorier ska bedömas med avseende på dess hållbarhetsegenskaper enligt bilagorna II–V, för att ta hänsyn till klimatförhållanden och ekologiska förhållanden.

Godkännandet av frökällor ska utföras med en hänvisning till den godkända enheten.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på ändring av bilagorna II, III, IV och V vad gäller krav för godkännandet av frökällor avsedda för produktion av

a)skogsodlingsmaterial i kategorin ”känd härkomst”, särskilt kraven om typer av frökällor, populationens effektiva storlek, ursprung och härkomstregion, hållbarhetsegenskaper,

b)skogsodlingsmaterial i kategorin ”beståndsutvalt”, särskilt kraven om ursprung, isolering, populationens effektiva storlek, ålder och utveckling, enhetlighet, hållbarhetsegenskaper, volymproduktion, virkeskvalitet och form eller växtsätt,

c)skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt”, särskilt kraven om odlingar, föräldraträd till en eller flera familjer, kloner och klonblandningar,

d)skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”, särskilt kraven om egenskaper som ska undersökas, dokumentation, fastställande av tester, analys och testernas giltighet, den genetiska utvärderingen av frökällornas komponenter, jämförande testning av skogsodlingsmaterialet, provisoriskt godkännande och tidiga tester,

e)skogsodlingsmaterial i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848.

Dessa ändringar ska anpassa reglerna för godkännandet av frökällor till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, utvecklingen av OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder.

3.Endast godkända frökällor ska införas i form av en godkänd enhet i det nationella registret i enlighet med artikel 12. Varje godkänd enhet ska identifieras med hjälp av en unik registerhänvisning i ett nationellt register.

4.Godkännandet av frökällor ska återkallas om de krav som fastställs i denna förordning inte längre är uppfyllda.

5.Efter godkännandet ska frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat” med jämna mellanrum inspekteras på nytt av de behöriga myndigheterna.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på ändring av bilagorna II, III, IV och V för att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, i synnerhet avseende användningen av biomolekylära metoder, och till utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 5

Krav för saluföringen av skogsodlingsmaterial som härrör från godkända frökällor

1.Skogsodlingsmaterial som härrör från godkända frökällor ska saluföras i enlighet med följande regler:

a)Skogsodlingsmaterial av de arter som förtecknas i bilaga I får endast saluföras om det tillhör kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat” och det härrör från frökällor som har godkänts i enlighet med artikel 4 och om frökällorna uppfyller kraven i bilaga II, III, IV respektive V.

b)Skogsodlingsmaterial av de artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I får endast saluföras om det tillhör kategorierna ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat” och det härrör från frökällor som har godkänts i enlighet med artikel 4 och om frökällorna uppfyller kraven i bilaga III, IV respektive V.

c)Skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I och som har framställts genom vegetativ förökning får endast saluföras om

i)det tillhör kategorierna ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat”, och

ii)det härrör från frökällor som har godkänts i enlighet med artikel 4 och som uppfyller kraven i bilaga III, IV respektive V, och

iii)om det tillhör kategorin ”beståndsutvalt”, endast om det har massförökats från frön.

d)Skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I och som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer får endast saluföras om

i)det tillhör kategorin ”testat”, och

ii)det härrör från frökällor som har godkänts i enlighet med artikel 4 och som uppfyller kraven i bilaga V, och

iii)det har godkänts för odling i unionen i enlighet med artikel 19 i direktiv 2001/18/EG eller artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 eller, i tillämpliga fall, i respektive medlemsstat i enlighet med artikel 26b i direktiv 2001/18/EG.

e)Skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I och som innehåller eller består av en NGT-växt av kategori 1 enligt definitionen i artikel 3.7 i förordning (EU) …/… (Publikationsbyrån: inför hänvisning till förordningen om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder) får endast saluföras om

i)det tillhör kategorin ”testat”, och

ii)det härrör från frökällor som har godkänts i enlighet med artikel 4 och som uppfyller kraven i bilaga V, och

iii)växten har erhållit en deklaration om status som NGT-växt av kategori 1 i enlighet med artikel 6 eller 7 i förordning (EU) …/… (Publikationsbyrån: inför hänvisning till förordningen om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder) eller är avkomma till en eller flera sådana växter.

f)Skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I får endast saluföras om det åtföljs av en hänvisning till dess stambrevsnummer.

g)Det uppfyller kraven i artiklarna 36, 37, 40, 41, 42, 49, 53 och 54 i förordning (EU) 2016/2031 om EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon, reglerade EU-icke-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna enligt artikel 30 i den förordningen.

h)När det gäller frön får skogsodlingsmaterial av de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I endast saluföras om det, utöver att skogsodlingsmaterialet uppfyller kraven i leden a–g, finns information om

i)renhet,

ii)grobarhetsprocenten hos rent frö,

iii)1000-kornvikten,

iv)antalet grobara frön per kilogram av den produkt som saluförs som frö eller, om antalet grobara frön inte kan eller endast med svårighet kan bedömas, antalet livsdugliga frön per kilogram.

2.De kategorier inom vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras anges i tabellen i bilaga VI.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26.2 med avseende på ändring av tabellen i bilaga VI avseende kategorier inom vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras.

Ändringen ska anpassa dessa kategorier till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och till utvecklingen av relevanta internationella standarder.

Artikel 6

Krav för skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor avsedda att bevara skogsgenetiska resurser

För att skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som omfattas av undantaget i artikel 18 ska få saluföras ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a)Skogsodlingsmaterial av de arter som förtecknas i bilaga I får endast saluföras om det tillhör kategorin ”känd härkomst”.

b)Skogsodlingsmaterialet ska ha ett ursprung som är naturligt anpassat till lokala och regionala förhållanden.

c)Skogsodlingsmaterialet ska samlas in från alla individer av den anmälda frökällan.

Artikel 7

Tillfälligt tillstånd för saluföring av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som inte uppfyller kategorikraven

1.De behöriga myndigheterna får tillfälligt tillåta saluföring av skogsodlingsmaterial som härrör från godkända frökällor som inte uppfyller alla krav för den tillämpliga kategori som avses i artikel 5.1, efter antagandet av den delegerade akt som avses i punkt 2.

De behöriga myndigheterna i respektive medlemsstat ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om dessa tillfälliga tillstånd och om de respektive skäl som motiverar deras godkännande.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på komplettering av denna artikel genom att fastställa villkoren för beviljande av ett tillfälligt tillstånd till den berörda medlemsstaten.

Dessa villkor ska innefatta

a)skälen för att bevilja detta tillstånd för att säkerställa att målen med denna förordning uppnås,

b)den maximala giltighetstiden för tillståndet,

c)skyldigheter när det gäller offentlig kontroll av de yrkesmässiga aktörer som utnyttjar tillståndet,

d)innehållet i och formen för den anmälan som avses i punkt 1.

Artikel 8

Särskilda krav för vissa arter, kategorier och typer av skogsodlingsmaterial

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på komplettering av denna förordning vid behov vad gäller de krav som är tillämpliga för varje typ, art eller kategori av skogsodlingsmaterial

a)avseende frukt och fröpartier av de arter som anges i bilaga I vad gäller artens renhet,

b)avseende växtdelar av de arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I vad gäller kvalitet i förhållande till allmänna egenskaper, hälsa och storlek,

c)avseende externa kvalitetsnormer för Populus spp. som förökas genom skottsticklingar eller sättstänger vad gäller defekter och minsta mått för skottsticklingar och sättstänger,

d)avseende plantmaterial av de arter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I vad gäller kvalitet i förhållande till allmänna egenskaper, hälsa och storlek,

e)avseende plantmaterial som ska saluföras till användare i regioner med medelhavsklimat vad gäller defekter, växternas storlek och ålder och, i tillämpliga fall, behållarens storlek.

Den delegerade akten ska baseras på erfarenheterna från tillämpningen av de krav som är tillämpliga för varje typ, art eller kategori av skogsodlingsmaterial vad gäller bestämmelserna om inspektioner, provtagning och testning samt isoleringsavstånd. Den delegerade akten ska anpassa dessa krav på grundval av utvecklingen av respektive internationella standarder, den tekniska och vetenskapliga utvecklingen eller den klimatmässiga och ekologiska utvecklingen.

Artikel 9

Beredskapsplan och nationellt register

1.Varje medlemsstat ska utarbeta en eller flera beredskapsplaner för att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial för återbeskogning av områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, utbrott av sjukdomar och skadegörare, katastrofer eller andra händelser, beroende på vad som är relevant och fastställs i de nationella riskbedömningar som utarbetas i enlighet med artikel 6.1 i beslut 1313/2013/EU 39 .

Beredskapsplanen ska utarbetas för de trädarter och artificiella hybrider av dessa som förtecknas i bilaga I och som anses lämpade för den berörda medlemsstatens nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden och ekologiska förhållanden.

Beredskapsplanen ska ta hänsyn till den förväntade framtida utbredningen av de relevanta trädarterna och artificiella hybrider av dessa, på grundval av nationella och/eller regionala klimatmodellsimuleringar för den berörda medlemsstaten.

2.Medlemsstaterna ska i ett lämpligt skede under utarbetandet och uppdateringen av beredskapsplanen samråda med alla berörda parter.

3.Varje beredskapsplan ska inkludera

a)roller och ansvarsområden för de organ som deltar i genomförandet av beredskapsplanen vid en händelse som orsakar en betydande brist på skogsodlingsmaterial, samt beslutskedjan och förfaranden för samordningen av åtgärder som ska vidtas av behöriga myndigheter, andra myndigheter, inblandade delegerade organ eller fysiska personer, laboratorier och yrkesmässiga aktörer inbegripet samordningen i tillämpliga fall med angränsande medlemsstater och tredjeländer,

b)behöriga myndigheters tillgång till skogsodlingsmaterial som har hållits i beredskapssyften, yrkesmässiga aktörers lokaler, särskilt plantskolor och laboratorier som producerar skogsodlingsmaterial, andra relevanta aktörer och fysiska personer,

c)behöriga myndigheters tillgång, vid behov, till utrustning, personal, extern expertis och resurser som är nödvändiga för en snabb och effektiv aktivering av beredskapsplanen,

d)åtgärder avseende lämnandet av information till kommissionen, övriga medlemsstater, berörda yrkesmässiga aktörer och allmänheten vad gäller den betydande bristen på skogsodlingsmaterial och de åtgärder som vidtagits mot denna brist i händelse av en officiellt bekräftad eller misstänkt betydande brist på skogsodlingsmaterial,

e)arrangemang för dokumentation av förekomsten av en betydande brist på skogsodlingsmaterial,

f)medlemsstatens tillgängliga bedömningar vad gäller risken för en betydande brist på skogsodlingsmaterial på dess territorium och dess potentiella inverkan på människors, djurs och växters hälsa samt på miljön,

g)principer för den geografiska avgränsningen av det eller de områden där en betydande brist på skogsodlingsmaterial har uppstått,

h)principer för utbildning av personal vid de behöriga myndigheterna och, i förekommande fall, av de organ, offentliga myndigheter, laboratorier, yrkesmässiga aktörer och andra personer som avses i led a.

Medlemsstaterna ska regelbundet se över och vid behov uppdatera sina beredskapsplaner för att ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen med avseende på klimatmodellsimuleringar som tar itu med den förväntade framtida utbredningen av de relevanta trädarterna och artificiella hybrider av dessa.

4.Medlemsstaterna ska upprätta ett nationellt register som

a)innehåller de trädarter och artificiella hybrider som förtecknas i bilaga I och som är relevanta för den berörda medlemsstatens rådande klimatförhållanden och ekologiska förhållanden,

b)tar hänsyn till den förväntade framtida utbredningen av dessa trädarter och artificiella hybrider av dessa.

Inom fyra år från dagen för upprättandet av sina nationella register ska medlemsstaterna upprätta beredskapsplaner för de arter och artificiella hybrider som ingår i deras register.

5.Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med alla berörda parter för att upprätta sina beredskapsplaner, på grundval av utbyte av bästa praxis och erfarenheter från upprättandet av dessa planer.

6.Medlemsstaterna ska göra sina beredskapsplaner tillgängliga för kommissionen, övriga medlemsstater och alla relevanta yrkesmässiga aktörer genom offentliggörande i Forematis.

KAPITEL III
REGISTRERING AV YRKESMÄSSIGA AKTÖRER OCH FRÖKÄLLOR SAMT AVGRÄNSNING AV HÄRKOMSTREGIONER

Artikel 10

Skyldigheter för yrkesmässiga aktörer

1.Yrkesmässiga aktörer ska registreras i ett register enligt artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031, i enlighet med artikel 66 i den förordningen.

De ska vara etablerade i unionen.

2.Yrkesmässiga aktörer ska ge användarna av deras skogsodlingsmaterial tillgång till all nödvändig information om dess lämplighet för nuvarande och förväntade framtida klimatförhållanden och ekologiska förhållanden. Denna information ska, före överföringen av det berörda skogsodlingsmaterialet, lämnas till den potentiella köparen genom webbplatser, vägledningar för planterare och andra lämpliga medel.

Artikel 11

Avgränsning av härkomstregioner för vissa kategorier

För de berörda arterna av frökällor som är avsedda för produktionen av skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” ska medlemsstaterna avgränsa härkomstregioner.

De behöriga myndigheterna ska utarbeta och på sin webbplats offentliggöra kartor som visar hur härkomstregionerna är avgränsade. De ska göra dessa kartor tillgängliga för kommissionen och andra medlemsstater genom Forematis.

Artikel 12

Nationellt register och nationella förteckningar över frökällor

1.Varje medlemsstat ska upprätta, offentliggöra och uppdatera ett nationellt register i elektroniskt format över de frökällor för olika arter som har godkänts på dess territorium i enlighet med artiklarna 4 och 19 och som har anmälts i enlighet med artikel 18.

Registret ska innehålla detaljerade uppgifter om varje enhet av godkänd frökälla tillsammans med dess unika registerhänvisning.

Genom undantag från artikel 4 ska de behöriga myndigheterna omedelbart i sina nationella register registrera den frökälla som före den [Publikationsbyrån: för in datumet då denna förordning börjar tillämpas] ingår i deras respektive nationella register som avses i artikel 10.1 i direktiv 1999/105/EG, utan att tillämpa det registreringsförfarande som anges i den artikeln.

2.Varje medlemsstat ska upprätta, offentliggöra och uppdatera en nationell förteckning över frökällor, vilken ska presenteras som en sammanfattning av det nationella registret. Varje medlemsstat ska göra denna förteckning tillgänglig i elektroniskt format för kommissionen och övriga medlemsstater genom Forematis.

3.Medlemsstaterna ska presentera den nationella förteckningen i en gemensam form för varje godkänd enhet för frökällor. För kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” får den innehålla endast en sammanfattande beskrivning av frökällan på grundval av härkomstregioner.

Den nationella förteckningen ska i synnerhet tillhandahålla följande uppgifter:

a)Botaniskt namn.

b)Kategori.

c)Frökälla.

d)Registerhänvisning eller, om så är lämpligt, en sammanfattning av denna eller identitetsbeteckningen för härkomstregionen.

e)Frökällans geografiska belägenhet: ett kort namn i tillämpliga fall och en av följande uppsättningar uppgifter:

i)För kategorin ”känd härkomst”: härkomstregion och latitud-, longitud- och altitudintervall.

ii)För kategorin ”beståndsutvalt”: härkomstregion och den geografiska positionen, definierad genom latitud, longitud och altitud, eller latitud-, longitud- och altitudintervall.

iii)För kategorin ”individutvalt”: frökällans exakta geografiska position eller positioner, definierad som latitud, longitud och altitud.

iv)För kategorin ”testat”: frökällans exakta geografiska position eller positioner, definierad som latitud, longitud och altitud.

f)Areal: storleken på en eller flera frötäktsområden, frötäktsbestånd eller fröodlingar.

g)Ursprung:

i)Uppgift om huruvida frökällan är autokton/ortsegen, icke autokton/icke ortsegen eller om ursprunget är okänt.

ii)För icke autoktona/icke ortsegna frökällor: en uppgift om ursprunget, om detta är känt.

h)Ändamålet för användningen av skogsodlingsmaterialet.

i)För skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”: en uppgift om huruvida det är

i)genetiskt modifierat, eller

ii)en NGT-växt.

j)För kategorierna ”individutvalt” och ”testat”: information om produktionsplatsen för kloner eller klonblandningar, i tillämpliga fall.

Artikel 13

Unionsförteckning över godkända frökällor

1.Kommissionen ska offentliggöra en förteckning med titeln ”Unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial” baserad på de nationella förteckningar som varje medlemsstat tillhandahåller i enlighet med artikel 12.

Förteckningen ska göras tillgänglig i elektroniskt format genom Forematis.

2.Förteckningen ska återge de uppgifter som anges i de nationella förteckningar som avses i artikel 12.1 och ange användningsområdet.

KAPITEL IV
STAMBREV, MÄRKNING OCH FÖRPACKNING

Artikel 14

Stambrev om identitet

1.De behöriga myndigheterna ska, vid ansökan från en yrkesmässig aktör efter att ha skördat skogsodlingsmaterialet från en godkänd frökälla, utfärda ett stambrev om identitet (stambrev) som visar den unika registerhänvisningen för frökällan, för allt skördat skogsodlingsmaterial.

Stambrevet ska intyga att kraven i artikel 4.2 är uppfyllda.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta innehållet i och mallar för stambrev för skogsodlingsmaterial

a)som härrör från frötäktsområden och frötäktsbestånd,

b)som härrör från fröodlingar eller föräldraträd till en eller flera familjer, och

c)som härrör från kloner och klonblandningar.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

2.Om en medlemsstat i enlighet med artikel 15.2 vidtar åtgärder vad gäller efterföljande vegetativ förökning ska ett nytt stambrev utfärdas.

3.Om blandning äger rum i enlighet med artikel 15.3 ska medlemsstaterna säkerställa att registerhänvisningarna för de olika komponenterna i blandningen kan identifieras, och ett nytt stambrev eller annat dokument som identifierar blandningen ska utfärdas.

4.Om ett parti som avses i artikel 15.1 delas upp i mindre partier som inte bearbetas på ett enhetligt sätt och därefter genomgår vegetativ förökning, ska ett nytt stambrev utfärdas och en hänvisning göras till det tidigare stambrevets nummer.

5.Ett stambrev får också utfärdas i elektronisk form (elektroniskt stambrev).

Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska stambrev för att säkerställa att de överensstämmer med bestämmelserna i denna artikel och att elektroniska stambrev utfärdas på ett lämpligt, tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på komplettering av denna artikel genom att fastställa regler för

a)digital registrering av alla åtgärder som den yrkesmässiga aktören och de behöriga myndigheterna vidtar för att utfärda stambrevet, och

b)inrättande av en centraliserad plattform som kopplar samman alla medlemsstater och kommissionen för att underlätta behandlingen av, tillgången till och användningen av denna registrering.

Artikel 15

Partier

1.Skogsodlingsmaterial ska under alla produktionsstadier hållas åtskilt med hänvisning till enskilda godkända enheter av frökällor för att säkerställa att skogsodlingsmaterialet kan spåras till den godkända frökälla från vilken det har skördats. Skogsodlingsmaterial ska skördas från dessa enskilda godkända enheter och saluföras i partier som ska vara tillräckligt enhetliga och identifierade som åtskilda från andra partier av skogsodlingsmaterial.

Varje parti skogsodlingsmaterial ska identifieras med hjälp av

a)partinummer,

b)stambrevets kod och nummer,

c)botaniskt namn,

d)kategori av skogsodlingsmaterial,

e)frökälla,

f)registerhänvisning eller identitetsbeteckning för härkomstregionen,

g)härkomstregion för skogsodlingsmaterial i kategorierna ”känd härkomst” och ”beståndsutvalt” eller, om så är lämpligt, för annat odlingsmaterial,

h)om så är lämpligt, en angivelse av om frökällans ursprung är autoktont eller ortseget, icke autoktont eller icke ortseget, eller okänt,

i)mognadsåret för fröenheter,

j)ålder och typ för plantmaterial från fröplantor eller sticklingar, vare sig det är rotbeskurna eller omskolade plantor eller plantor i behållare,

k)för skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”, om det är

i)genetiskt modifierat,

ii)en NGT-växt.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 i denna artikel och artikel 5.1 c ska medlemsstaterna hålla skogsodlingsmaterial som är föremål för efterföljande vegetativ förökning separat och identifiera det som sådant. Sådant skogsodlingsmaterial ska ha skördats från en enda godkänd enhet i kategorin ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat”. I sådana fall ska det producerade skogsodlingsmaterialet ha samma kategori som det ursprungliga skogsodlingsmaterialet.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska blandningen av skogsodlingsmaterial omfattas av följande villkor, beroende på vad som är lämpligt:

a)Inom kategorin ”känd härkomst” eller ”beståndsutvalt” ska blandning tillämpas på skogsodlingsmaterial som härrör från två eller flera godkända enheter inom en och samma härkomstregion.

b)Vid blandning av skogsodlingsmaterial inom en och samma härkomstregion från frötäktsområden och frötäktsbestånd i kategorin ”känd härkomst”, ska det nya kombinerade partiet certifieras som ”skogsodlingsmaterial som härrör från ett frötäktsområde”.

c)Vid blandning av skogsodlingsmaterial som härrör från en icke autokton eller icke ortsegen frökälla med skogsodlingsmaterial från frökällor av okänt ursprung, ska det nya kombinerade partiet certifieras som ”av okänt ursprung”.

d)Vid blandning av skogsodlingsmaterial som härrör från en enda godkänd enhet från olika mognadsår ska de faktiska mognadsåren och andelen skogsodlingsmaterial från varje år registreras.

Vid blandning i enlighet med första stycket a, b eller c får identitetsbeteckningen för härkomstregionen ersättas med registerhänvisningen enligt punkt 1 f.

Artikel 16

Officiell etikett

1.Den behöriga myndigheten ska utfärda en officiell etikett för varje parti skogsodlingsmaterial som intygar att det skogsodlingsmaterialet uppfyller de krav som avses i artikel 5.

2.De behöriga myndigheterna ska ge den yrkesmässiga aktören tillstånd att trycka den officiella etiketten efter det att den behöriga myndigheten har intygat att skogsodlingsmaterialet uppfyller de krav som avses i artikel 5. Den yrkesmässiga aktören ska ges tillstånd att trycka etiketten om den behöriga myndigheten efter en revision har kommit fram till att aktören har den infrastruktur och de resurser som krävs för att trycka den officiella etiketten.

3.Den behöriga myndigheten ska utföra regelbundna kontroller för att kontrollera om den yrkesmässiga aktören uppfyller de krav som avses i punkt 2.

Om den behöriga myndigheten, efter att ha beviljat det tillstånd som avses i punkt 2, konstaterar att en yrkesmässig aktör inte uppfyller de krav som avses i den punkten, ska den utan dröjsmål återkalla, eller på lämpligt sätt ändra, tillståndet.

4.Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 15.1 ska den officiella etiketten innehålla samtliga följande uppgifter:

a)Nummer på det eller de stambrev som utfärdats i enlighet med artikel 14 eller en hänvisning till det andra dokument som identifierar blandningen i enlighet med artikel 14.3.

b)Den yrkesmässiga aktörens namn.

c)Den levererade mängden.

d)I fråga om skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” vars frökälla har godkänts enligt artikel 4: orden ”provisoriskt godkänt”.

e)En uppgift om huruvida skogsodlingsmaterialet har förökats på vegetativ väg.

5.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa följande angående den officiella etiketten:

a)Den officiella etikettens innehåll.

b)Ytterligare information när det gäller frön och små mängder av frön.

c)Etikettens färg för specifika kategorier eller andra typer av skogsodlingsmaterial.

d)Ytterligare information när det gäller specifika släkten eller arter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

6.En officiell etikett får också utfärdas i elektronisk form (elektronisk etikett).

Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska etiketter för att säkerställa att de överensstämmer med bestämmelserna i denna artikel och att elektroniska etiketter utfärdas på ett lämpligt, tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

7.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på komplettering av denna artikel genom att fastställa regler för

a)digital registrering av alla åtgärder som de yrkesmässiga aktörerna och de behöriga myndigheterna vidtar för att utfärda officiella etiketter,

b)inrättande av en centraliserad plattform som kopplar samman medlemsstaterna och kommissionen för att underlätta behandlingen av, tillgången till och användningen av denna registrering.

Artikel 17

Förpackningar med fröenheter

Fröenheter får endast saluföras i förseglade förpackningar som blir obrukbara när förpackningen har öppnats.

KAPITEL V
UNDANTAG FRÅN ARTIKEL 4

Artikel 18

Undantag från skyldigheten att godkännas för frökällor avsedda för bevarande av skogsgenetiska resurser

1.Genom undantag från artikel 4.1 och 4.2 ska registrering i det nationella registret av frökällor avsedda för bevarande av skogsgenetiska resurser inte omfattas av de behöriga myndigheternas godkännande.

2.En yrkesmässig aktör som registrerar en frökälla avsedd för bevarande av skogsgenetiska resurser som används inom skogsbruket ska anmäla denna frökälla till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

3.Frökällor som avses i punkt 1 ska anmälas till de behöriga myndigheterna i det format som används i Forematis.

Anmälan av frökällan ska genomföras med en hänvisning till den anmälda enheten.

Varje anmäld enhet ska identifieras med hjälp av en unik registerhänvisning i ett nationellt register.

Anmälan ska innehålla följande uppgifter:

a)Botaniskt namn.

b)Kategori.

c)Frökälla.

d)Registerhänvisning eller, om så är lämpligt, en sammanfattning av denna eller identitetsbeteckningen för härkomstregionen.

e)Geografisk belägenhet: ett kort namn, i tillämpliga fall, samt härkomstregion och latitud-, longitud- och altitudintervall.

f)Areal: storleken på en eller flera frötäktsområden eller frötäktsbestånd.

g)Ursprung: uppgift om huruvida frökällan är autokton/ortsegen, icke autokton/icke ortsegen eller om ursprunget är okänt. För icke autoktona/icke ortsegna frökällor, en uppgift om ursprunget, om detta är känt.

h)Syfte: bevarande och hållbar användning av genetiska resurser.

4.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa de särskilda villkoren vad gäller kraven och innehållet i denna anmälan. Dessa genomförandeakter ska ta i beaktande utvecklingen av tillämpliga internationella standarder och ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

Artikel 19

Yrkesmässiga aktörers godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”känd härkomst”

Genom undantag från artikel 4.1 och 4.2 får medlemsstaterna ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att för vissa arter godkänna frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”känd härkomst”, om följande villkor är uppfyllda:

a)Den härkomstregion där frökällan befinner sig är utsatt för extrema väderförhållanden.

b)Dessa väderförhållanden påverkar frökällans reproduktionscykel och minskar frekvensen för skörd av skogsodlingsmaterial från frökällan.

Detta tillstånd ska godkännas av kommissionen.

Artikel 20

Provisoriskt godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat”

Genom undantag från artikel 4.2 får medlemsstaterna tillåta godkännande för en period på högst 10 år på hela eller delar av sitt territorium av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin ”testat” om det, utifrån de preliminära resultaten av den genetiska utvärderingen eller de jämförande tester som avses i bilaga V, kan antas att frökällan när testerna har slutförts kommer att uppfylla kraven för godkännande enligt denna förordning.

Artikel 21

Tillfälliga svårigheter med tillgången

1.För att övervinna eventuella tillfälliga svårigheter med den allmänna tillgången till skogsodlingsmaterial som uppstår i en eller flera medlemsstater får kommissionen, på begäran av minst en medlemsstat som påverkas, genom en genomförandeakt tillfälligt tillåta medlemsstaterna att godkänna saluföring av skogsodlingsmaterial av en eller flera arter som härrör från frökällor som uppfyller mindre stränga krav än de som anges i artikel 4.1 och 4.2.

2.Om kommissionen agerar i enlighet med punkt 1 ska den officiella etikett som utfärdats i enlighet med artikel 16.1 ange att det berörda skogsodlingsmaterialet härrör från frökällor som uppfyller mindre stränga krav än de som anges i artikel 4.1 och 4.2.

3.Den genomförandeakt som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

Artikel 22

Tillfälliga experiment för att söka bättre alternativ till bestämmelserna i denna förordning

1.Genom undantag från artiklarna 1, 4 och 5 får kommissionen genom genomförandeakter besluta om anordnande av tillfälliga experiment för att söka bättre alternativ till bestämmelserna i denna förordning om de arter eller artificiella hybrider som den tillämpas på, kraven för godkännande av frökällor samt kraven för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

Dessa experiment får ske i form av tekniska eller vetenskapliga försök för att undersöka om nya krav är genomförbara och lämpliga jämfört med dem som anges i artiklarna 1, 4 och 5 i denna förordning.

2.De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2, och ska ange ett eller flera av följande element:

a)De arter eller artificiella hybrider som berörs.

b)Villkoren för experimenten per art eller artificiell hybrid.

c)Experimentets varaktighet.

d)De deltagande medlemsstaternas övervaknings- och rapporteringsskyldigheter.

Dessa akter ska ta i beaktande utvecklingen av

a)metoderna för bestämning av frökällans ursprung, inbegripet användning av biomolekylära metoder,

b)metoderna för bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser med beaktande av tillämpliga internationella standarder,

c)metoderna för reproduktion och produktion, inklusive användningen av innovativa produktionsprocesser,

d)metoderna för utformning av korsningsscheman för komponenter i frökällor,

e)metoderna för bedömning av egenskaper hos frökällor och skogsodlingsmaterial,

f)metoderna för kontrollen av det berörda skogsodlingsmaterialet.

Dessa akter ska anpassas till utvecklingen av produktionsmetoderna för det berörda skogsodlingsmaterialet och baseras på eventuella jämförande försök och tester som utförs av medlemsstaterna.

3.Kommissionen ska se över resultaten av dessa experiment och sammanfatta dem i en rapport, vid behov med angivande av behovet av att ändra artiklarna 1, 4 eller 5.

Artikel 23

Tillstånd att anta strängare krav

1.Genom undantag från artikel 4 får kommissionen genom genomförandeakter ge medlemsstaterna tillstånd att, när det gäller kraven för godkännande av frökällor och produktion av skogsodlingsmaterial, anta strängare produktionskrav än de som avses i den artikeln på hela eller delar av den berörda medlemsstatens territorium. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

2.För det tillstånd som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in en begäran med angivande av

a)ett utkast till bestämmelser som innehåller de föreslagna kraven,

b)en motivering till varför sådana krav är nödvändiga och proportionella.

3.Det tillstånd som avses i punkt 1 får endast beviljas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De begärda åtgärderna säkerställer minst ett av följande:

i)Förbättring av det berörda skogsodlingsmaterialets kvalitet.

ii)Miljöskydd: anpassning till klimatförändringar eller bidrag till skyddet av den biologiska mångfalden eller återställande av skogsekosystem.

b)De begärda åtgärderna är nödvändiga och står i proportion till deras syfte i enlighet med led a.

c)Åtgärderna är motiverade på grundval av de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena i den berörda medlemsstaten.

4.Om medlemsstaterna har antagit ytterligare eller strängare krav i enlighet med artikel 7 i direktiv 1999/105/EG ska de berörda medlemsstaterna senast den [ett år efter datumet då denna förordning börjar tillämpas] se över dessa åtgärder och upphäva eller ändra dessa åtgärder för att följa denna förordning.

De ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om dessa åtgärder.

KAPITEL VI
IMPORT AV SKOGSODLINGSMATERIAL

Artikel 24

Import på grundval av unionslikvärdighet

1.Skogsodlingsmaterial får endast importeras till unionen från tredjeländer om det i enlighet med punkt 2 fastställs att skogsodlingsmaterialet uppfyller krav som är likvärdiga med dem som gäller för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen.

2.Kommissionen får genom genomförandeakter besluta om huruvida skogsodlingsmaterial av särskilda släkten, arter eller kategorier som producerats i ett tredjeland uppfyller krav som är likvärdiga med dem som gäller för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen, på grundval av samtliga följande led:

a)En grundlig undersökning av de uppgifter och data som det berörda tredjelandet har lämnat.

b)Ett tillfredsställande resultat av en revision som kommissionen utfört i det berörda tredjelandet, om kommissionen har ansett att revisionen är nödvändig.

c)Att tredjelandet deltar i OECD:s system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

3.Vid antagandet av de beslut som avses i punkt 1 ska kommissionen bedöma om de system för godkännande och registrering av frökällor och efterföljande produktion av skogsodlingsmaterial från dessa frökällor som tillämpas i tredjelandet i fråga ger samma garantier som dem som föreskrivs i artiklarna 4, 5 och, i tillämpliga fall, 11, för kategorierna ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” och ”testat”.

Artikel 25

Anmälan och intyg för importerat skogsodlingsmaterial

1.De yrkesmässiga aktörer som importerar skogsodlingsmaterial till unionen ska i förväg informera respektive behöriga myndighet om importen genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som avses i artikel 131 i förordning (EU) 2017/625.

2.Importerat skogsodlingsmaterial ska åtföljas av samtliga följande dokument:

a)Ett stambrev eller annat officiellt intyg som utfärdats av ursprungstredjelandet.

b)En officiell etikett.

c)Handlingar med uppgifter om detta skogsodlingsmaterial som lämnats av den yrkesmässiga aktören i tredjelandet.

3.Efter den import som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ersätta

a)det stambrev eller officiella intyg som avses i punkt 2 a med ett nytt stambrev utfärdat i den berörda medlemsstaten, och

b)den officiella etikett som avses i punkt 2 b med en ny officiell etikett utfärdad i den berörda medlemsstaten.

KAPITEL VII
FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 26

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 4.2, 4.6, 5.3, 7.2, 8.1, 14.6 och 16.7 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den [dag denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 4.2, 4.6, 5.3, 7.2, 8.1, 14.6 och 16.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.2, 4.2, 4.6, 5.3, 7.2, 8.1, 14.6 och 16.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 27

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 40 . Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 41 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

KAPITEL VIII
Rapportering, sanktioner och ändringar av förordningarna (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625

Artikel 28

Rapportering

Senast den [Publikationsbyrån: för in datum fem år efter datumet då denna förordning börjar tillämpas], och därefter vart femte år, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport om följande:

a)Kvantiteter certifierat skogsodlingsmaterial per år.

b)Antalet antagna nationella beredskapsplaner för förberedelser för bristande tillgång till skogsodlingsmaterial och den tid som krävs för att aktivera dessa beredskapsplaner.

c)Antalet webbplatser och/eller nationella vägledningar för planterare med information om var man bäst planterar skogsodlingsmaterial.

d)Kvantiteter skogsodlingsmaterial per släkte och art som importerats från tredjeländer på grundval av unionslikvärdighet.

e)Sanktioner som tillämpas i enlighet med artikel 29.

Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera de tekniska formaten för den rapport som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

Artikel 29

Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder utan dröjsmål samt eventuella ändringar som berör dem.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att ekonomiska sanktioner för överträdelser av denna förordning, om de begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande, i enlighet med nationell rätt återspeglar åtminstone antingen den yrkesmässiga aktörens ekonomiska fördel eller, beroende på vad som är lämpligt, en procentandel av den yrkesmässiga aktörens omsättning.

Artikel 30

Ändringar av förordning (EU) 2016/2031

Förordning (EU) 2016/2031 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 37.4 ska ersättas med följande:

”4.Kommissionen ska, genom en genomförandeakt, i förekommande fall föreskriva åtgärder för att förhindra förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på respektive växter för plantering, enligt artikel 36 f i denna förordning. Dessa åtgärder ska, i förekommande fall, gälla införandet till och förflyttning inom unionen av dessa växter.”

2.I artikel 83 ska följande punkt läggas till:

”5a.När det gäller växter för plantering som produceras eller saluförs som kategorin ”känd härkomst”, ”beståndsutvalt”, ”individutvalt” eller ”testat” enligt förordning (EU) …/…*+ ska växtpasset, i tydlig form, ingå i den officiella etikett som tagits fram i enlighet med respektive bestämmelser i den förordningen.

I de fall där denna punkt är tillämplig ska

a)växtpasset för förflyttning inom unionens territorium innehålla de uppgifter som anges i delarna E och F i bilaga VII till denna förordning, och

b)växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon innehålla de uppgifter som anges i del H i bilaga VII till denna förordning.

______________________

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den … … (EUT …).”

+Publikationsbyrån: Inför nummer på den här förordningen och institutionerna i texten och inför nummer, datum, titel och EUT-hänvisning för den här förordningen i fotnoten.

3.Bilaga VII ska ändras i enlighet med bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 31

Ändringar av förordning (EU) 2017/625

Förordning (EU) 2017/625 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 1.2 ska följande led läggas till:

”l)Produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.”

2.I artikel 3 ska följande led läggas till:

”52.skogsodlingsmaterial: material enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) …/… av den …*+.

______________________

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den … … (EUT …).”

+Publikationsbyrån: Inför nummer på den här förordningen och institutionerna i texten och inför nummer, datum, titel och EUT-hänvisning för den här förordningen i fotnoten.

3.Följande artikel ska införas efter artikel 22a:

”Artikel 22b

Särskilda bestämmelser om offentlig kontroll och om åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta när det gäller skogsodlingsmaterial

1.Offentlig kontroll för att verifiera efterlevnaden av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 l ska inbegripa offentlig kontroll av produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial och av aktörer som omfattas av dessa bestämmelser.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 144 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa bestämmelser dels om utförandet av offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial för att kontrollera efterlevnaden av de unionsbestämmelser som avses i artikel 1.2 l och som är tillämpliga på sådana varor, dels om åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar efter utförandet av sådan offentlig kontroll.

Dessa delegerade akter ska fastställa bestämmelser om

a)särskilda krav för utförandet av sådan offentlig kontroll av produktion och saluföring inom unionen av särskilt skogsodlingsmaterial som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 l för att åtgärda bristande efterlevnad av unionens bestämmelser om skogsodlingsmaterial av ett visst ursprung eller en viss härkomst,

b)särskilda krav för utförandet av sådan offentlig kontroll av yrkesmässiga aktörers verksamhet som rör produktion av särskilt skogsodlingsmaterial som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 l för att åtgärda bristande efterlevnad av unionens bestämmelser om skogsodlingsmaterial av ett visst ursprung eller en viss härkomst, och

c)i vilka fall de behöriga myndigheterna i samband med specifika fall av bristande efterlevnad ska vidta en eller flera av de åtgärder som avses i artiklarna 137.2 och 138.2.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa bestämmelser om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial för att verifiera efterlevnaden av de unionsbestämmelser som avses i artikel 1.2 l och som är tillämpliga på sådana varor och för åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar efter sådan offentlig kontroll när det gäller följande:

a)Enhetlig minimifrekvens för sådan offentlig kontroll, där en miniminivå för offentlig kontroll behövs för att hantera erkända, enhetliga risker för bristande efterlevnad av bestämmelserna om skogsodlingsmaterial av ett visst ursprung eller en viss härkomst.

b)Frekvens för de behöriga myndigheternas offentliga kontroll av aktörer som har tillstånd att utfärda officiella etiketter under offentlig tillsyn i enlighet med artikel 16.1 i förordning (EU) …/…*+.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 145.2.

______________________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den … … (EUT …).”

+ Publikationsbyrån: Inför nummer på den här förordningen och institutionerna i texten och inför nummer, datum, titel och EUT-hänvisning för den här förordningen i fotnoten.

KAPITEL IX
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Upphävande av direktiv 1999/105/EG

Direktiv 1999/105/EG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda rättsakten ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Artikel 33

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [3 år efter datumet för denna förordnings ikraftträdande].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final).

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021) 572 final).

(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(6) Decision of the Council Establishing the OECD Scheme for the Certification of Forest Reproductive Material Moving in International Trade [OECD/LEGAL/0355].

(7) Robert N., Jonsson R., Chudy R., Camia A. (2020). The EU Bioeconomy: Supporting an Employment Shift Downstream in the Wood-Based Value Chains? Sustainability, 12, 758.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(11) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021) 118 final).

(12) Rådets beslut (EU) 2019/1905 av den 8 november 2019 om en begäran till kommissionen att lägga fram en studie om unionens alternativ till att uppdatera den befintliga lagstiftningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial, och ett förslag, om så är lämpligt med hänsyn till resultaten av studien (EUT L 293, 14.11.2019, s. 105).

(13) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Studie om unionens alternativ till att uppdatera den befintliga lagstiftningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial (SWD(2021)90 final).

(14) ICF (2021), Data gathering and analysis to support a Commission study on the Union’s options to update the existing legislation on the production and marketing of plant reproductive material, https://doi.org/10.2875/406165.

(15) ICF (2022), Study supporting the Impact Assessment for the revision of the plant and forest reproductive material legislation, https://data.europa.eu/doi/10.2875/4381.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [Publikationsbyrån: inför hänvisning] om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder och om ändring av direktiven 68/193/EEG, 1999/105/EG, 2002/53/EG och 2002/55/EG samt förordning (EU) 2017/625 (EUT L …, …).

(17) EGT C 199, 14.7.1999, s. 1.

(18) EGT C 329, 17.11.1999, s. 15.

(19) Europaparlamentets ståndpunkt av den … och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den …. Europaparlamentets ståndpunkt av den … och rådets beslut av den ….

(20) Rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17).

(21) Decision of the Council Establishing the OECD Scheme for the Certification of Forest Reproductive Material Moving in International Trade [ OECD/LEGAL/0355] .

(22) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(24) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final).

(25) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021) 572 final).

(26) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/…. EUT […], […], s. […].

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(31) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(32) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021) 118 final).

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

(35) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(36) FAO (2020) Global Forest Resources Assessment Terms and definitions. https://www.fao.org/3/I8661EN/i8661en.pdf .

(37) FAO (2020) Global Forest Resources Assessment Terms and definitions. https://www.fao.org/3/I8661EN/i8661en.pdf .

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder, och om ändring av direktiven 68/193/EEG, 1999/105/EG, 2002/53/EG, 2002/55/EG och förordning (EU) 2017/625 (EUT …).

(39) EUT L 347, 20.12.2013, s. 924.

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Abies alba Mill.	Pinus canariensis C. Smith
Abies cephalonica Loud.	Pinus cembra L.
Abies grandis Lindl.	Pinus contorta Loud
Abies pinsapo Boiss.	Pinus halepensis Mill.
Acer platanoides L.	Pinus leucodermis Antoine
Acer pseudoplatanus L.	Pinus nigra Arnold
Alnus glutinosa Gaertn.	Pinus pinaster Ait.
Alnus incana Moench.	Pinus pinea L.
Betula pendula Roth.	Pinus radiata D. Don
Betula pubescens Ehrh.	Pinus sylvestris L.
Carpinus betulus L.	Populus spp. och artificiella hybrider mellan dessa arter
Castanea sativa Mill.	Prunus avium L.
Cedrus atlantica Carr.	Pseudotsuga menziesii Franco
Cedrus libani A. Richard	Quercus cerris L.
Fagus sylvatica L.	Quercus ilex L.
Fraxinus angustifolia Vahl.	Quercus petraea Liebl.
Fraxinus excelsior L.	Quercus pubescens Willd.
Larix decidua Mill.	Quercus robur L.
Larix x eurolepis Henry	Quercus rubra L.
Larix kaempferi Carr.	Quercus suber L.
Larix sibirica Ledeb.	Robinia pseudoacacia L.
Picea abies Karst.	Tilia cordata Mill.
Picea sitchensis Carr.	Tilia platyphyllos Scop.
Pinus brutia Ten.

Frökälla	Kategori av skogsodlingsmaterial (Etikettens färg, om en färgad officiell etikett används)
	Känd härkomst (gul)	Beståndsutvalt (grön)	Individutvalt (rosa)	Testat (blå)
Frötäktsområde	x
Frötäktsbestånd	x	x		x
Fröodling			x	x
Föräldraträd till en eller flera familjer			x	x
Klon			x	x
Klonblandning			x	x

Rådets direktiv 1999/105/EG	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1 första stycket
Artikel 2	Artikel 3
Artikel 3.1	Artikel 2.1
Artikel 3.2	Artikel 2.5
Artikel 3.3	−
Artikel 3.4	Artikel 2.4 c
Artikel 4.1	Artikel 4.1
Artikel 4.2 a	Artikel 4.2 första till fjärde styckena
Artikel 4.2 b	Artikel 4.2 sjunde stycket och 4.3
Artikel 4.3 a	Artikel 4.4
Artikel 4.3 b	Artikel 4.5
Artikel 4.4	Artiklarna 6 och 18
Artikel 4.5	Artikel 21
Artikel 5	−
Artikel 6.1	Artikel 5.1
Artikel 6.2	Artikel 5.2
Artikel 6.3 första stycket	Artikel 8.1
Artikel 6.3 andra stycket	Artikel 8.2
Artikel 6.4	Artikel 10.1
Artikel 6.5 a	Artikel 2.4 d
Artikel 6.5 b	−
Artikel 6.6	−
Artikel 6.7	Artikel 7
Artikel 6.8	Artikel 4.6
Artikel 7	Artikel 23
Artikel 8	−
Artikel 9	Artikel 11
Artikel 10	Artikel 12
Artikel 11	Artikel 13
Artikel 12	Artikel 14
Artikel 13	Artikel 15
Artikel 14.1 inledningsfrasen	Artikel 16.1
Artikel 14.1 leden a–e	Artikel 16.4
Artikel 14.2–14.6	−
Artikel 14.7	Artikel 15.1 j
Artikel 15	Artikel 17
Artikel 16	Artikel 31
Artikel 17	−
Artikel 18	Artikel 21
Artikel 19	Artikel 24
Artikel 20	−
Artikel 21	Artikel 22
Artikel 22	Artikel 5.1 g
Artikel 23	Artiklarna 2.2, 4.2, 4.6 och 5.3
Artikel 24	Artiklarna 14.1, 14.5, 16.5, 16.6, 18.4, 21.3, 22.1 och 23.1
Artikel 25	Artikel 26
Artikel 26	Artikel 27
Artikel 27	−
Artikel 28	−
Artikel 29	Artikel 32
Artikel 30	Artikel 33
Bilaga I	Bilaga I
Bilaga II	Bilaga II
Bilaga III	Bilaga III
Bilaga IV	Bilaga IV
Bilaga V	Bilaga V
Bilaga VI	Bilaga VI
Bilaga VII	Artikel 8
Bilaga VIII	Artikel 14