Mål T‑1077/23

Bytedance Ltd

mot

Europeiska kommissionen

Tribunalens dom (åttonde avdelningen i utökad sammansättning) av den 17 juli 2024

”Digitala tjänster – Förordning (EU) 2022/1925 – Betecknande som grindvakt – Onlinebaserad social nätverkstjänst – Artikel 3.1, 3.2 och 3.5 i förordning 2022/1925 – Krav – Antaganden – Motbevisande av antaganden – Rätten till försvar – Likabehandling”

1. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Kommissionens kontroll – Antaganden – Motbevisande från det berörda företagets sida – Nödvändigt att lägga fram argument och bevisning som har ett direkt samband med de aktuella antagandena – Behovet av att anföra argument och bevisning som uppenbart ifrågasätter dessa antaganden

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1, 3.2 och 3.5)

   (se punkterna 39–56, 59–72, 284 och 285)

2. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Betydande inverkan på den digitala marknaden – Antagande – Villkor – Företagets årsomsättning i unionen överstiger det föreskrivna tröskelvärdet under vart och ett av de tre senaste räkenskapsåren – Företagets globala marknadsvärde överstiger det föreskrivna tröskelvärdet under det senaste räkenskapsåret – Alternativa villkor – Företag som uppfyller villkoret som avser dess globala marknadsvärde – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Argument avseende låg omsättning i unionen – Godtagande

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 a, 3.2 a och 3.5)

   (se punkterna 80–92)

3. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Betydande inverkan på den digitala marknaden – Antagande – Villkor – Företagets globala marknadsvärde överstiger det föreskrivna tröskelvärdet under det senaste räkenskapsåret – Det globala marknadsvärdets geografiska ursprung – Saknar relevans

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 a och 3.2 a)

   (se punkterna 102–109)

4. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Felaktig rättstillämpning – Fel som inte har någon avgörande inverkan på resultatet – Talan kan inte vinna bifall på denna grund

   (Artikel 263 FEUF)

   (se punkterna 111–118)

5. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Tillhandahållande av en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång – Antagande – Villkor – Antal slutanvändare och företagsanvändare som använder tjänsten överstiger de föreskrivna tröskelvärdena – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Företag som inte har ett digitalt ekosystem – Omständighet som inte är tillräcklig för att uppenbart ifrågasätta antagandet

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 b, 3.2 b och 3.5)

   (se punkterna 128–134 och 146–161)

6. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Tillhandahållande av en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång – Antagande – Villkor – Antalet slutanvändare och företagsanvändare som använder tjänsten överstiger de föreskrivna tröskelvärdena – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Bevisbördan åvilar detta företag

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 b, 3.2 b och 3.5)

   (se punkterna 135–144)

7. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Tillhandahållande av en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång – Antagande – Villkor – Antalet slutanvändare och företagsanvändare som använder tjänsten överstiger de föreskrivna tröskelvärdena – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Förekomsten av en viss grad av multihoming hos slutanvändare och företagsanvändare – Argument som inte är tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandet

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 b, 3.2 b och 3.5)

   (se punkterna 171–214)

8. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Tillhandahållande av en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång – Antagande – Villkor – Antalet slutanvändare och företagsanvändare som använder tjänsten överstiger de föreskrivna tröskelvärdena – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Mindre omfattning än den för andra plattformar och stort antal konkurrenter – Argument som inte är tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandet

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 b, 3.2 b och 3.5)

   (se punkterna 222–230 och 238–245)

9. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Kommissionens kontroll – Antaganden – Motbevisande från det berörda företagets sida – Skyldighet att lägga fram relevanta argument och bevis under det administrativa förfarandet

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1, 3.2 och 3.5)

   (se punkterna 231–237)

10. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Tillhandahållande av en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång – Antagande – Villkor – Antalet slutanvändare och företagsanvändare som använder tjänsten överstiger de föreskrivna tröskelvärdena – Det berörda företagets motbevisande av antagandet – Användarföretagens annonsintäkter och interaktionsgrad är små och lägre än hos företagsanvändare vid vissa andra plattformar – Argument som inte är tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandet

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 b, 3.2 b och 3.5)

    (se punkterna 255–282)

11. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Fast förankrad och varaktig ställning nu eller inom en nära framtid – Kriterium – Möjlighet att konkurrera med ställningen hos det företag som tillhandahåller den centrala plattformstjänsten är begränsad – Antagande – Motbevisande från det berörda företagets sida – Prövning av möjligheten att konkurrera med det berörda företagets ställning – Alla företags förmåga att konkurrera med grindvakterna på grundval av fördelarna med deras produkter och tjänster

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3.1 c, 3.2 c och 3.5)

    (se punkterna 293–320)

12. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Kommissionens kontroll – Iakttagande av det berörda företagets rätt att yttra sig – Åsidosättande – Ogiltigförklaring av kommissionens beslut – Villkor – Möjlighet för det berörda företaget att försvara sig bättre om det inte förekommit något fel i förfarandet – Villkor som inte är uppfyllt

    (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2; Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artiklarna 3 och 34)

    (se punkterna 340–370)

13. Reglering av de digitala marknaderna – Öppenhet och rättvisa på marknaderna inom den digitala sektorn – Grindvakt – Kriterier för betecknande – Kommissionens kontroll – Iakttagande av likabehandlingsprincipen – Jämförbara situationer föreligger inte

    (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 20 och 21; Europaparlamentets och rådets förordning 2022/1925, artikel 3)

    (se punkterna 374–379)

Resumé

Tribunalen tolkar förordningen om digitala marknader ( 1 ) (nedan kallad den aktuella förordningen) och ogillar den talan som framställts av Bytedance Ltd om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut ( 2 ) om att beteckna detta företag och de företag som det direkt eller indirekt kontrollerar (nedan tillsammans kallade ByteDance) som grindvakt i den mening som avses i denna förordning.

Mot bakgrund av att vissa digitala tjänster, så kallade centrala plattformstjänster, ofta har egenskaper som, i kombination med otillbörliga metoder i företag som tillhandahåller dessa tjänster, allvarligt kan undergräva de centrala plattformstjänsternas öppenhet för konkurrens och leda till en mindre rättvis affärsförbindelse mellan företag som tillhandahåller sådana tjänster och deras företagsanvändare och slutanvändare, har unionslagstiftaren beslutat att anta den aktuella förordningen.

Syftet med den aktuella förordningen är således att bidra till en välfungerande inre marknad genom att fastställa regler för att säkerställa öppenhet för konkurrens och rättvisa på marknaderna i den digitala sektorn i allmänhet och för företagsanvändare och slutanvändare av de centrala plattformstjänster som tillhandahålls av de företag som betecknas som ”grindvakter” i synnerhet. I den aktuella förordningen föreskrivs därför en riktad uppsättning förpliktelser som företag som har betecknats som grindvakter måste iaktta med avseende på vart och ett av de centrala plattformstjänster som anges i beslutet om betecknande.

Enligt artikel 3.2 i den aktuella förordningen ska kommissionen beteckna ett företag som grindvakt om det uppfyller följande tre kumulativa krav:

a) det har en betydande inverkan på den inre marknaden,

b) det tillhandahåller en central plattformstjänst som är en viktig ingång för företagsanvändare för att nå ut till slutanvändare (nedan kallat en viktig ingång), och

c) det har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet eller det kan förutses att det kommer att ha en sådan ställning inom en nära framtid.

Enligt artikel 3.2 i den aktuella förordningen ska ett företag anses uppfylla dessa krav om det uppnår vissa kvantitativa tröskelvärden, som bland annat bygger på det berörda företagets omsättning i unionen eller dess globala marknadsvärde, antalet slutanvändare och företagsanvändare av den aktuella centrala plattformstjänsten som är etablerade eller befinner sig i unionen, och det antal år under vilka det sistnämnda tröskelvärdet för antalet användare har uppnåtts.

I artikel 3.5 första stycket i den aktuella förordningen föreskrivs att det aktuella företaget, enligt artikel 3.3 första stycket i den aktuella förordningen, får lämna in tillräckligt underbyggda argument som visar att företaget, i undantagsfall, även om det uppfyller alla tröskelvärden som föreskrivs i artikel 3.2 i den aktuella förordningen och på grund av de omständigheter under vilka den aktuella centrala plattformstjänsten är verksam, inte uppfyller de krav som förtecknas i punkt 1 i denna artikel. Om företaget lämnar in sådana tillräckligt underbyggda argument som uppenbart ifrågasätter antagandena i artikel 3.2 i den aktuella förordningen, får kommissionen inleda en marknadsundersökning enligt artikel 17.3 i den aktuella förordningen.

Bytedance Ltd, som grundades i Kina år 2012 och är registrerat enligt lagstiftningen på Caymanöarna, driver, tillsammans med de bolag som det kontrollerar direkt eller indirekt, bland annat den digitala plattformen TikTok. Denna digitala plattform, som lanserades i Europeiska unionen i sin nuvarande version i augusti 2018, gör det möjligt för sina användare att söka efter, titta på och sprida videoklipp samt interagera, kommunicera och dela innehåll med andra användare.

Efter att ha mottagit en underrättelse från Bytedance Ltd i enlighet med artikel 3.3 första stycket i den aktuella förordningen fann kommissionen för det första att TikTok var en onlinebaserad social nätverkstjänst i den mening som avses i den aktuella förordningen och följaktligen en central plattformstjänst. För det andra påpekade kommissionen att ByteDance nådde upp till tröskelvärdena i artikel 3.2 i den aktuella förordningen med avseende på TikTok, vilket gjorde det möjligt att anta att kraven i artikel 3.1 i den aktuella förordningen avseende betecknande av en grindvakt var uppfyllda. För det tredje ansåg kommissionen att de argument Bytedance Ltd hade anfört för att motbevisa de antaganden som föreskrivs i artikel 3.2 i den aktuella förordningen inte var tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta dessa antaganden. Kommissionen betecknade således ByteDance som en grindvakt, utan att inleda en marknadsundersökning, och ansåg att den onlinebaserade sociala nätverkstjänsten TikTok var en viktig ingång i den mening som avses i den aktuella förordningen. ( 3 )

Bytedance Ltd väckte talan om ogiltigförklaring vid tribunalen och yrkade att det angripna beslutet skulle ogiltigförklaras. Tribunalen beslutade, på begäran av Bytedance Ltd, att avgöra målet enligt förfarandet för skyndsam handläggning.

Tribunalens bedömning

Till stöd för sin talan har sökanden åberopat tre grunder. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 3.1 och 3.5 i den aktuella förordningen, den andra grunden avser åsidosättande av rätten till försvar och den tredje grunden avser åsidosättande av likabehandlingsprincipen.

Den första grunden: Åsidosättande av artikel 3.1 och 3.5 i den aktuella förordningen

Tribunalen konstaterar inledningsvis att sökanden inte har bestritt att TikTok utgör en onlinebaserad social nätverkstjänst i den mening som avses i den aktuella förordningen. Sökanden har inte heller bestritt att tröskelvärdena i artikel 3.2 a–c i den aktuella förordningen hade uppnåtts och att ByteDance följaktligen ansågs uppfylla de respektive kraven i artikel 3.1 i den aktuella förordningen för att kunna betecknas som grindvakt.

Sökanden anser däremot att kommissionen gjorde fel när den ansåg att de argument som sökanden hade anfört, enligt artikel 3.5 i den aktuella förordningen, inte var tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandena i artikel 3.2 i den aktuella förordningen med avseende på TikTok.

A. Det rättsliga kriterium som kommissionen tillämpade vid prövningen av de argument som anfördes för att motbevisa de antaganden som föreskrivs i artikel 3.2 i den aktuella förordningen

Tribunalen underkänner inledningsvis anmärkningarna om att kommissionen tillämpade ett felaktigt rättsligt kriterium vid sin prövning av de argument och den bevisning som sökanden hade lagt fram för att motbevisa de antaganden som föreskrivs i artikel 3.2 i den aktuella förordningen.

Tribunalen påpekar i detta sammanhang att även om artikel 3.5 i den aktuella förordningen gör det möjligt för det berörda företaget att, för att motbevisa antagandena i artikel 3.2 i den aktuella förordningen, lämna in argument och bevisning, oavsett om de uttrycks i sifferuppgifter eller inte, måste dessa ha ett direkt samband med ett eller flera av dessa antaganden. I förevarande fall kunde kommissionen underkänna vissa av sökandens argument som bland annat bestod i allmänna påståenden om de mål som eftersträvas med den aktuella förordningen och om syftet och den ändamålsenliga verkan av artikel 3.5 i den aktuella förordningen, eftersom dessa inte syftade till att konkret och specifikt motbevisa ett av de tre antaganden som föreskrivs i artikel 3.2 den aktuella förordningen och följaktligen inte hade ett direkt samband med dessa.

Tribunalen anger vidare att beviskraven för att ifrågasätta dessa antaganden följer direkt av artikel 3.5 i den aktuella förordningen, som kräver att det berörda företaget, som har bevisbördan, ska lämna in tillräckligt underbyggda argument som uppenbart ifrågasätter dessa antaganden. Härav följer att företagets argument måste kunna visa, med en hög grad av sannolikhet, att de antaganden som föreskrivs i artikel 3.2 i den aktuella förordningen har ifrågasatts. Tribunalen tillägger att kommissionen i förevarande fall hade bekräftat att den hade tillämpat det beviskrav som föreskrivs i artikel 3.5 i den aktuella förordningen, och ingenting i dess bedömning tydde på att det beviskrav som den faktiskt hade tillämpat var högre än det som fastställs i denna bestämmelse.

B. Antagandet att ByteDance har betydande inverkan på den inre marknaden

Mot bakgrund av dessa preciseringar prövar tribunalen sedan sökandens anmärkningar om att kommissionen åsidosatte artikel 3.1 a och 3.5 i den aktuella förordningen genom att underkänna sökandens argument som syftade till att visa att ByteDance inte hade någon betydande inverkan på den inre marknaden. Sökanden hade i huvudsak gjort gällande att ByteDances inverkan på den inre marknaden inte var betydande, vilket visades av den omständigheten att ByteDances omsättning i unionen var låg och att ByteDances globala marknadsvärde huvudsakligen berodde på dess verksamhet i Kina, varför detta marknadsvärde inte var representativt för företagets inverkan på den inre marknaden.

I detta sammanhang hade kommissionen bland annat underkänt argumentet att ByteDances intäkter i unionen understeg det tröskelvärde för omsättning inom unionen som föreskrivs i artikel 3.2 a i den aktuella förordningen, eftersom den ansåg att argumentet saknade relevans.

Tribunalen erinrar i detta avseende om att artikel 3.2 a i den aktuella förordningen gör det möjligt att anta att ett företag har en betydande inverkan på den inre marknaden i den mening som avses i punkt 1 a i samma artikel, om företaget tillhandahåller den aktuella centrala plattformstjänsten i minst tre medlemsstater och antingen har uppnått en årsomsättning i unionen på minst 7,5 miljarder euro under vart och ett av de tre senaste räkenskapsåren, eller dess genomsnittliga börsvärde eller motsvarande skäliga marknadsvärde har uppgått till minst 75 miljarder euro under det senaste räkenskapsåret.

Tribunalen påpekar dessutom att det inte hade bestritts att ByteDance inte nådde upp till tröskelvärdet för omsättning i unionen. Det var däremot ostridigt att ByteDance uppnådde det alternativa tröskelvärdet för världsmarknadsvärdet och att företaget därför ansågs ha en betydande inverkan på den inre marknaden.

Vad gäller förhållandet mellan de två ovannämnda tröskelvärdena preciserar tribunalen att dessa återspeglar närliggande men olika situationer. Medan en hög omsättning inom unionen tyder på att företaget i fråga redan har förmåga att monetarisera sina användare på den inre marknaden, tyder ett högt börsvärde eller ett högt skäligt globalt marknadsvärde på att företaget i fråga har potential att monetarisera sina användare på den inre marknaden inom en nära framtid. Det aktuella företagets omsättning i unionen har dessutom specifikt valts av unionslagstiftaren som en indikator på företagets inverkan på den inre marknaden.

Det kan således inte uteslutas att det berörda företaget, med stöd av flera tillräckligt underbyggda argument, däribland dess låga omsättning inom unionen, kan visa att det, trots sitt mycket stora globala marknadsvärde, endast har en begränsad närvaro på den inre marknaden, vilket innebär att nämnda marknadsvärde inte ger uttryck för en potential att monetarisera dess användare i unionen inom en nära framtid och att det således inte har någon betydande inverkan på den inre marknaden i den mening som avses i artikel 3.1 a i den aktuella förordningen.

Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar tribunalen att kommissionen gjorde fel när den avfärdade sökandens argument om ByteDances låga omsättning i unionen som irrelevant för att ifrågasätta antagandet avseende ByteDances betydande inverkan på den inre marknaden.

Enligt praxis ska detta fel emellertid endast medföra att det angripna beslutet ska ogiltigförklaras om det, under de särskilda omständigheterna i förevarande fall, har kunnat ha ett avgörande inflytande på kommissionens underkännande av sökandens argument för att motbevisa antagandet i artikel 3.2 a i den aktuella förordningen.

Så är emellertid inte fallet, eftersom samtliga övriga omständigheter som kommissionen beaktade för att dra slutsatsen att ByteDance hade stor potential att monetarisera sina användare i unionen inom en nära framtid fortfarande är giltiga. Till stöd för denna slutsats erinrade kommissionen nämligen även om att ByteDances omsättning i unionen, trots att den låg under tröskelvärdet i artikel 3.2 a i den aktuella förordningen, ändå inte hade upphört att öka, att ByteDances verkliga marknadsvärde klart översteg tröskelvärdet på 75 miljarder euro och att antalet slutanvändare och företagsanvändare som använde TikTok i unionen hade fortsatt att öka under de tre senaste räkenskapsåren, och med stor marginal översteg tröskelvärdena i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen.

C. Antagandet att TikTok är en viktig ingång

Tribunalen underkänner dessutom sökandens anmärkningar om att kommissionen skulle ha åsidosatt artikel 3.1 b och 3.5 i den aktuella förordningen genom att beteckna TikTok som en viktig ingång med tillämpning av antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen, trots de motargument som framförts av sökanden.

Enligt artikel 3.2 b i den aktuella förordningen ska ett företag anses tillhandahålla en central plattformstjänst som utgör en viktig ingång om det tillhandahåller en central plattformstjänst som under det senaste räkenskapsåret har haft minst 45 miljoner aktiva slutanvändare per månad som är etablerade eller belägna i unionen och minst 10000 aktiva företagsanvändare per år som är etablerade i unionen.

a. Den påstådda avsaknaden av ekosystem och starka nätverkseffekter

För att bestrida kvalificeringen av TikTok som en viktig ingång med tillämpning av antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen gjorde sökanden, för det första, gällande att ByteDance, till skillnad från andra företag som är verksamma inom den digitala sektorn, inte har något ekosystem och inte har några starka nätverkseffekter.

Tribunalen preciserar inledningsvis att ett ekosystem för digitala plattformar kan bestå av en, eller flera, centrala plattformstjänster, samt andra tjänster som är anslutna till dessa, exempelvis genom tekniska kopplingar eller interoperabilitet, vilket kan förvärra inträdeshindren för dessa företags konkurrenter och öka kostnaderna för att byta leverantör för slutanvändarna, vilket gör det svårare för befintliga eller nya marknadsaktörer att konkurrera med eller utmana dessa företags ställning.

Tribunalen konstaterar vidare att sökanden inte har styrkt sitt argument att ByteDance inte hade något ekosystem vari Tiktok ingick.

Slutligen anser tribunalen att även om det antas att ByteDance inte har något ekosystem, är kommissionens slutsats avseende kvalificeringen av TikTok som en viktig ingång fortfarande giltig, eftersom den följer av det angripna beslutet att TikTok, sedan det lanserades i unionen år 2018 i sin nuvarande version, på kort tid lyckats locka till sig ett mycket stort antal slutanvändare och företagsanvändare, vilket klart överskred de tröskelvärden som föreskrivs härvidlag i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen, och inom kort tid uppnådd halva Facebooks och Instagrams storlek.

Det finns inte heller någonting i den aktuella förordningen som tyder på att en central plattformstjänst endast kan medföra starka nätverkseffekter om det ingår ett ekosystem. Sökanden har inte heller anfört något självständigt argument som skulle kunna tyda på att TikTok inte har några starka nätverkseffekter.

b. Förekomsten av multihoming och den påstådda avsaknaden av inlåsningseffekter

För det andra bekräftar tribunalen kommissionens slutsats att den omständigheten att det föreligger en viss grad av multihoming ( 4 ) hos slutanvändare och företagsanvändare i förhållande till TikTok och andra onlinebaserade sociala nätverk inte räckte för att uppenbart ifrågasätta det antagande som föreskrivs i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen.

Tribunalen påpekar härvidlag att även om förekomsten eller avsaknaden av multihoming och inlåsningseffekter, beroende på det enskilda fallet, skulle kunna utgöra relevanta omständigheter vid bedömningen av huruvida antagandet uppenbart kan ifrågasättas, så ska hänsyn tas till denna multihomings specifika och konkreta särdrag och till inlåsningseffekterna såsom de kommer till uttryck under de omständigheter under vilka de aktuella centrala plattformstjänsterna är verksamma.

Eftersom det av de uppgifter som sökanden själv har lämnat framgår att multihoming är vanligt förekommande bland användare av onlinebaserade sociala nätverk, drar tribunalen slutsatsen att enbart den omständigheten att det föreligger multihoming, även om det är i stora proportioner, inte i sig räcker för att uppenbart ifrågasätta antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen i förevarande fall.

Dessutom avsåg de argument och den bevisning som lagts fram av sökanden, som har bevisbördan, under det administrativa förfarandet, endast förekomsten av multihoming i allmänhet, och inte omfattningen av användningen av olika plattformar för onlinebaserade sociala nätverk, varvid det preciseras att TikTok hade en högre grad av engagemang än de andra sociala nätverken, eftersom slutanvändarna, särskilt ungdomarna, tillbringade mer tid på TikTok än på andra sociala nätverk.

När det gäller sökandens argument som avser att cirka 82 procent respektive 77 procent av TikToks slutanvändare även använder Instagram respektive Facebook, medan endast 38 procent respektive 48 procent av Facebooks respektive Instagrams slutanvändare även använder TikTok, konstaterar tribunalen att sökanden under alla omständigheter inte har visat den asymmetriska arten av den multihoming som tillämpas av TikToks användare, för det första, och Facebooks och Instagrams användare, för det andra, inte berodde på den ekonomiska eller historiska kontext i vilken de onlinebaserade sociala nätverken var verksamma i unionen, utan på avsaknaden av nätverkseffekter och inlåsningseffekter för TikTok.

c. TikToks mindre omfattning i förhållande till andra plattformar och det stora antalet konkurrenter

För det tredje finner tribunalen att kommissionen gjorde en riktig bedömning när den fann att sökandens argument avseende TikToks ringa omfattning jämfört med omfattningen av andra plattformar för onlinebaserade sociala nätverk, samt förekomsten av ett stort antal konkurrenter, inte heller var tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen.

Bland de omständigheter som kommissionen kan beakta inom ramen för sin prövning av de argument som anförts för att motbevisa antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen, återfinns bland annat, enligt skäl 23 i den aktuella förordningen, ”betydelsen av företagets centrala plattformstjänster, med beaktande av den totala omfattningen av respektive central plattformstjänst”. I detta skäl i den aktuella förordningen anges emellertid inte på grundval av vilka parametrar den aktuella centrala plattformstjänstens betydelse och omfattning ska mätas.

I detta sammanhang har sökanden gjort gällande att TikTok inte utgör en viktig ingång i den mening som avses i artikel 3.1 b i den aktuella förordningen, på grund av att TikTok är mindre än andra väl etablerade plattformar, dels vad gäller annonsintäkter och genomsnittlig intäkt per användare, dels i fråga om antalet slutanvändare.

Eftersom sökanden emellertid, i syfte att visa TikToks påstått ringa omfattning, hade framfört argument och uppgifter som den inte hade lagt fram under det administrativa förfarandet, förklarar tribunalen dock att dessa argument inte kan tas upp till prövning.

Tribunalen avfärdar dessa nya argument som ogrundade och bekräftar i detta sammanhang bland annat att TikToks storlek vad gäller antal slutanvändare inte kan bedömas statiskt, utan att bedömningen måste ta hänsyn till den snabba och betydande ökningen av antalet slutanvändare i unionen, som på några år har uppnått ungefär halva Facebooks och Instagrams storlek.

d. Annonsintäkterna och graden av interaktion hos företagsanvändare som är registrerade på TikTok

Vad däremot gäller sökandens argument att ByteDances annonsintäkter, dess genomsnittliga intäkt per användare eller graden av interaktion hos annonsörer och företagsanvändare som är registrerade på TikTok är låga, och lägre än intäkterna från vissa andra plattformar, konstaterar tribunalen, för det fjärde, att kommissionen gjorde sig skyldig till ett fel genom att avfärda dessa argument som irrelevanta för att motbevisa antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen.

Tribunalen understryker i detta avseende att även om kommissionen kvalificerade TikTok som en onlinebaserad social nätverkstjänst och inte som en onlinebaserad annonseringstjänst i den mening som avses i den aktuella förordningen, kvarstår icke desto mindre att TikTok utgör en enda plattform, på vilken användare interagerar bland annat genom att dela och se videoklipp, medan annonsörer å andra sidan betalar för att publicera annonser som i allmänhet dyker upp tillsammans med de videoklipp som användarna ser.

Det kan vidare inte förnekas att de annonsintäkter eller den genomsnittliga intäkt per användare som TikTok genererar i regel kan utgöra ett indicium bland andra på den betydelse som denna plattform har för de företag som använder nämnda plattform för att nå slutanvändarna, eftersom annonserna är ett av de medel som vanligtvis används av nämnda företag för att nå sina kunder.

Eftersom kommissionen under alla omständigheter även hade visat att sökandens argument och bevisning avseende annonsering online inte var tillräckligt underbyggda för att uppenbart ifrågasätta antagandet i artikel 3.2 b i den aktuella förordningen, konstaterar tribunalen dock att kommissionens fel inte påverkar det angripna beslutets laglighet. På denna punkt påpekar tribunalen bland annat att kommissionen helt riktigt hade påpekat att de argument och den bevisning sökanden hade anfört inte var tillräckligt representativa för samtliga företag som använder TikTok.

D. Antagandet att ByteDance har en fast förankrad och varaktig ställning

Tribunalen underkänner slutligen sökandens anmärkningar om att kommissionen hade åsidosatt artikel 3.1 c och 3.5 i den aktuella förordningen genom att underkänna sökandens argument som syftade till att bestrida slutsatsen att TikTok, mot bakgrund av antagandet i artikel 3.2 c i den aktuella förordningen, har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet. Sökanden hade i huvudsak gjort gällande att sökanden var en ny aktör på marknaden och att sökandens ställning på marknaden med framgång hade utmanats av konkurrenter som Meta och Alphabet, vilka hade lanserat nya tjänster såsom Reels och Shorts, vilka hade vuxit snabbt till nackdel för TikTok genom att imitera TikToks huvudsakliga egenskaper.

Efter att ha påpekat dels att begreppet ”fast förankrad och varaktig” i den mening som avses i artikel 3.1 c i den aktuella förordningen syftar till att förstå det aktuella företagets ställnings ringa öppenhet för konkurrens och den tidsmässiga stabiliteten i denna position, dels att detta begrepp inte nödvändigtvis överlappar begreppet ”dominerande ställning” i den mening som avses i artikel 102 FEUF, påpekar tribunalen att en fast förankrad och varaktig ställning för ett företag i dess verksamhet inte utesluter att det föreligger en viss grad av öppenhet.

Som svar på sökandens argument att andra grindvakter i samma kategori av centrala plattformstjänster, det vill säga Meta och Alphabet, har kunnat konkurrera med ByteDances ställning, konstaterar tribunalen dessutom att den aktuella förordningen syftar till att säkerställa att grindvakternas ställning är öppen för konkurrens, inte bara för andra grindvakter, utan även, eller framför allt, för andra aktörer som inte är grindvakter för en viss central plattformstjänst. Härav följer att enbart hänvisningarna till Metas och Alphabets verksamhet inte gör det möjligt att dra slutsatsen att ByteDances ställning inte är fast förankrad och varaktig i den mening som avses i den aktuella förordningen.

Det finns inte heller något som hindrar att ett sådant företag som ByteDance, som år 2018 var en ny aktör på den inre marknaden som hade för avsikt att utmana grindvakternas ställning, inom loppet av några år självt kan bli en grindvakt.

Grunden avseende åsidosättande av rätten till försvar

Sökanden har gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna på grund av att den, i det angripna beslutet, grundade sin bedömning på faktiska och rättsliga omständigheter som sökanden inte haft tillfälle att yttra sig över under det administrativa förfarandet.

Tribunalen erinrar härvidlag om att artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna innebär att var och en garanteras en möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt framföra sin ståndpunkt under det administrativa förfarandet och innan ett beslut fattas som kan påverka hans eller hennes intressen på ett ogynnsamt sätt.

Efter dessa preciseringar konstaterar tribunalen att sökanden, trots den omfattande skriftväxling som ägt rum mellan sökanden och kommissionen innan det angripna beslutet antogs, inte hade haft tillfälle att under det administrativa förfarandet framföra sina synpunkter på vissa omständigheter som kommissionen har åberopat mot sökanden.

Enligt fast praxis innebär ett åsidosättande av rätten att yttra sig inte automatiskt att den angripna rättsakten ogiltigförklaras. Sökanden måste nämligen visa att det inte är helt uteslutet att kommissionens beslut skulle ha blivit annorlunda om förfarandefelet i fråga inte hade förelegat, eftersom denna part bättre hade kunnat förbereda ett bättre försvar om denna felaktighet inte hade förelegat. Eftersom sökanden inte hade lagt fram någon sådan bevisning i förevarande fall, finner tribunalen att talan inte kan vinna bifall på den grunden att sökandens rätt till försvar har åsidosatts.

Grunden avseende åsidosättande av likabehandlingsprincipen

Enligt sökanden hade kommissionen även åsidosatt likabehandlingsprincipen, genom att i det angripna beslutet underkänna vissa av sökandens argument, trots att den i andra beslut godtagit denna typ av argument.

På denna punkt erinrar tribunalen om att kommissionen är skyldig att göra en individuell bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall, utan att vara bunden av tidigare beslut som rör andra ekonomiska aktörer eller centrala plattformstjänster, och att likabehandlingsprincipen under alla omständigheter innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns objektiva skäl för en sådan behandling.

Eftersom skälen i de beslut av kommissionen som sökanden hade hänvisat till i sin ansökan avser andra kategorier av centrala plattformstjänster och inte onlinebaserade sociala nätverkstjänster, och sökanden inte förklarar varför de omständigheter under vilka dessa andra kategorier av centrala plattformstjänster är verksamma är jämförbara med dem under vilka en onlinebaserad social nätverkstjänst som TikTok är verksam, godtar tribunalen dock inte den grund som avser åsidosättande av likabehandlingsprincipen.

Mot bakgrund av det ovan anförda ogillar tribunalen talan i dess helhet.

---

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (EUT L 265, 2022, s.1).

( 2 ) Kommissionens beslut C(2023) 6102 final av den 5 september 2023 om att beteckna Bytedance som grindvakt enligt artikel 3 i den aktuella förordningen.

( 3 ) Beslut av den 5 september 2023. Se fotnot 2.

( 4 ) Inom ramen för digitala tjänster i allmänhet och onlineplattformar i synnerhet beskriver begreppet ”multihoming” den situation där användarna parallellt använder flera konkurrerande digitala tjänster, i förevarande fall onlinebaserade sociala nätverkstjänster.