FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen)

den 19 september 2001

Mål T-152/00

E

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Tjänstemän — Avslag på ansökan om tjänst — Åsidosättande av meddelandet om lediga tjänster — Uppenbart oriktiga bedömningar — Diskriminering — Maktmissbruk”

Fullständig text på franska   II-813

Saken:

Talan dels om ogiltigförklaring av besluten att avslå sökandens ansökan till tjänsten som chef för enheten ”Medelhavet” vid direktoratet ”Internationell roll” vid kommissionens generaldirektorat ”Vetenskap, forskning och utveckling” och att utnämna P. till nämnda tjänst, dels om skadestånd för den skada som påstås ha vållats genom dessa båda beslut.

Avgörande:

Talan ogillas. Vardera parten skall bära sina egen rättegångskostnad.

Sammanfattning av domen

1. Tjänstemän – Ledig tjänst – Tillsättning genom befordran eller förflyttning – Jämförelse av sökandenas kvalifikationer – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser – Iakttagande av kraven i meddelandet om lediga tjänster – Domstolsprövning – Räckvidd

2. Tjänstemän – Talan – Grunder – Maktmissbruk – Begrepp – Bevisbörda och förebringande av bevisning

1.  I syfte att avgöra om tillsättningsmyndighet har gått utöver den rättsliga ram som meddelandet om lediga tjänster utgör skall förstainstansrätten pröva villkoren för tillsättning av den lediga tjänsten och vidare kontrollera om den sökande som tillsatts verkligen uppfyllde dessa villkor.

   En sådan prövning måste emellertid begränsas till frågan huruvida administrationen, mot bakgrund av de överväganden som kan ha legat till grund för dess bedömning, har hållit sig inom rimliga gränser och inte utövat sin behörighet på ett uppenbart felaktigt sätt. Förstainstansrätten kan härvid inte ersätta tillsättningsmyndighetens bedömning av den tillsatta personens kvalifikationer med sin egen.

   (se punkterna 28 och 29)

   Hänvisning till förstainstansrätten den 12 maj 1998, T-159/96, Wenk mot kommissionen, REGP 1998, s. I-A-193 och II-593, punkt 64

2.  Ett beslut innebär maktmissbruk endast om det på grundval av objektiva, precisa och samstämmiga uppgifter kan antas att det har antagits för att uppnå andra mål än dem som angetts. Det är i detta hänseende inte tillräckligt att åberopa vissa faktiska omständigheter till stöd för sina påståenden. Därutöver fordras att det lämnas tillräckligt objektiva, precisa och samstämmiga uppgifter som visar att påståendena är riktiga eller åtminstone sannolika. I avsaknad härav kan den materiella riktigheten i motpartens påståenden inte sättas i fråga.

   (se punkterna 68 och 69)

   Hänvisning till forstainstansrättenden 5 juli 2000, T-111/99, Samper mot parlamentet, REGP 2000. s. I-A-135 och s. II-611, punkt 64; domstolenden 6 mars 2001, C-274/99 P, Connolly mot kommissionen, REG 2001, s. I-1611, punkterna 102 och 113