This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011PC0788
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing "ERASMUS FOR ALL"The Union Programme for Education, Training, Youth and Sport
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA”Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA”Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott
/* KOM/2011/0788 slutlig - 2011/0371 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA”Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott /* KOM/2011/0788 slutlig - 2011/0371 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I juni 2010 antog Europeiska rådet Europa
2020-strategin, reformagendan som ska hjälpa EU att återhämta sig från krisen
och bli starkare genom en samordnad, heltäckande strategi för smart och hållbar
tillväxt för alla. Allmän utbildning och yrkesutbildning är centrala
inslag i Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla och i de
integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och
sysselsättningspolitik[1].
Förmodligen kan inget av de särskilda och överordnade målen i Europa
2020-strategin nås utan en kraftfull investering i humankapitalet. Fem av
flaggskeppsinitiativen i Europa 2020‑strategin är direkt beroende av att allmän
och yrkesinriktad utbildning moderniseras: Unga på väg, en agenda för ny
kompetens och nya arbetstillfällen, den digitala agendan, innovationsunionen
och plattformen mot fattigdom. I sitt meddelande En budget för Europa[2], påpekar kommissionen att det
finns utrymme för att öka EU:s stöd till allmän utbildning och yrkesutbildning
för att därmed förbättra medborgarnas färdigheter och bidra till att bekämpa
den höga ungdomsarbetslösheten i många medlemsstater. Kommissionen understryker
också att den i sina externa insatser kommer att koncentrera sig på att föra
fram och försvara EU:s värderingar utomlands, främja stöd till övergångs- och
demokratiseringsprocesser och föra fram inrikespolitikens externa dimension. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER
OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd Omfattande samråd med allmänheten och intressenter
hölls från början av 2010 till mitten av 2011 inom allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott. När det gällde allmän utbildning,
yrkesutbildning och ungdom fanns en tydlig samsyn bland de olika
intressenter som tillfrågades. De gemensamma inslagen i bidragen kan
sammanfattas på följande sätt: ·
En mycket positiv bedömning av resultaten av
programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus. ·
Behovet av att utveckla en strategi som bygger på
mer integration mellan olika utbildningssektorer, med andra ungdomsinriktade
program och mellan olika befintliga EU-program för högre utbildning, oavsett om
de är EU-interna (Erasmus), globala (Erasmus Mundus), regionala (Tempus, Alfa,
Edulink) eller bilaterala (till exempel program med USA eller Kanada). ·
Behovet av starkare kopplingar mellan den politiska
utvecklingen och den verksamhet som stöds ur programmet. ·
Vikten av en fortsatt fokusering på kvalitet,
framför allt inom högre utbildning i och utanför EU. ·
Betydelsen av att bibehålla EU‑instrument för att
stödja både formellt och icke-formellt lärande för ungdomar, och behovet av att
förbättra erkännandet av utbildningsresultat. ·
Behov av att förenkla byråkratin och integrera
insatser och prioriteringar. ·
Behov av att görs programmet synligare. När det gällde idrott kan de viktigaste
punkter som lyftes fram av intressenterna sammanfattas som följer: ·
Otillräcklig tillgång till idrott och fysisk
aktivitet på alla utbildningsnivåer. ·
Otillräckligt erkännande av värdet av
frivilliginsatser inom idrotten. ·
Dopning som ett allvarligt hot mot rättvisa
idrottstävlingar. ·
Bristande uppmärksamhet på idrottens samhällsvärde
jämfört med dess kommersiella aspekter. ·
Det kommersiella tryck som äventyrar den
ursprungliga tanken bakom idrott baserad på fair play. Resultat av
konsekvensbedömningar Fyra konsekvensbedömningar gjordes av de tre
befintliga programmen inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom
(programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus) och, när det
gällde idrott, av de förberedande insatser som godkänts av budgetmyndigheten. På grund av likheterna mellan olika mål, rättsliga
grunder och EU‑behörigheter inom dessa områden tas samma alternativ upp i de
olika konsekvensbedömningarna: att avbryta insatserna eller programmen, att
fortsätta driva dem i deras nuvarande form, att kraftigt stärka deras politiska
fokus eller att slå samman programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och
Erasmus Mundus till ett enda, integrerat program. Det alternativ som förespråkades och som togs upp
i samtliga fyra konsekvensbedömningar var att samla de olika programmen i ett
enda, vilket också ligger i linje med kommissionens meddelande om den fleråriga
budgetramen som antogs den 29 juni 2011. Det alternativet skulle vara det mest
konsekventa och kostnadseffektiva, av följande skäl: –
Det uppfyller behovet av ökade EU-investeringar i
allmän utbildning och yrkesutbildning under den rådande finansiella och
ekonomiska krisen, eftersom en växande ekonomi är beroende av välutbildade
arbetstagare och av att kunna mobilisera de arbetslösas färdigheter och
kompetens. –
Det är inriktat på och utvecklar de insatser som i
de nuvarande programmen ger störst EU-mervärde och de största
spridningseffekterna, leder till konkreta resultat för EU:s utbildningssystem
och därmed i betydande utsträckning förbättrar investeringarnas avkastning. –
En koncentration av insatserna till den nya
integrerade programstrukturen ger större samordningsvinster mellan de nuvarande
programmen och mellan olika utbildningssektorer, vilket stärker
utbildningsstrategin för livslångt lärande, ger ökad enhetlighet och bättre
tillgång till potentiella bidragsmottagare genom en integrerad uppsättning
centrala, horisontella insatser. –
Utöver samarbete mellan utbildningsanstalterna
själva ökas fokuseringen på utbildningens och humankapitalets avgörande
betydelse för innovation genom att partnerskap främjas mellan utbildning och
näringsliv samt kvalitet inom undervisning och lärande lyfts fram, liksom
anställbarhet och entreprenörskap. –
Slutligen medför det en rationalisering och
förenkling av genomförande- och förvaltningsförfaranden och betydande
möjligheter att sänka genomförandekostnaderna jämfört med de totala kostnaderna
för de nuvarande programmen, dvs. Livslångt lärande, Aktiv ungdom och programmen
för samarbete inom högre utbildning med tredjeländer). Förenklingar I den fleråriga budgetramen är en av
prioriteringarna för detta program att lyfta fram integrering, förenkling och
en resultatbaserad tilldelning av medel. Denna strategi tillämpas i programmet
”Erasmus för alla” genom att det grundas på bestämmelserna i
budgetförordningen. Programmet kommer att minska antalet aktiviteter
som får stöd. Det kommer i högre grad att utnyttja klumpsummebidrag för att öka
effektiviteten. Framgångsrika exempel såsom schablonbidragen för
Erasmusstudenternas rörlighet kommer att användas allmänt för
rörlighetsinsatser. De nationella programkontoren kommer inte längre att
hantera den individuella rörligheten, vilket minskar den administrativa
arbetsbördan. De nationella programkontoren kommer att bli den
samlande punkten för aktiviteter som avser rörlighet i utbildningssyfte och
vara öppna för unga människor, oavsett om de deltar som studenter, praktikanter
eller volontärer. Användarvänligheten kommer också att öka för de deltagande
högskolorna på internationell nivå genom en integrering av olika
internationella spridda samarbetsprogram. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET ”Erasmus för alla”, det samlade programmet inom
allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, är motiverat utifrån de
mål som anges i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt och utifrån subsidiaritetsprincipen. Enligt artikel 165 i FEUF ska EU ”bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet
genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov
stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska
respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och
utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och
språkliga mångfald”. Enligt artikel 166 ska EU ”genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja
och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska
respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och
organisation”. I båda artiklarna anges att EU och medlemsstaterna
ska främja samarbetet med tredje land och behöriga
internationella organisationer på utbildnings- och idrottsområdet
(artikel 165.3) och inom yrkesutbildning (artikel 166.3). Enligt vad som framhålls i halvtidsutvärderingarna
av programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus uppkommer
programmets europeiska mervärde genom den innovativa och gränsöverskridande
karaktären i den verksamhet som genomförs och genom de produkter och
partnerskap som den hjälper till att utveckla i hela Europa. Att uppmuntra till
ett framgångsrikt samarbete mellan medlemsstaternas utbildningssystem samt på
ungdoms- och idrottsområdet skulle kunna bidra till att fastställa och genomföra
en politik och olika rutiner som fungerar och som uppmuntrar till inbördes
lärande. Samtidigt som genomförandeåtgärder införs, framför
allt sådana som avser fördelningen av medel, innehåller förordningen också krav
på tillämpning av det granskningsförfarande som beskrivs i artikel 5 i
förordning (EU) nr 182/2011. Urvalsbesluten kommer fortfarande
att skickas till Europaparlamentet och kommittén för information. Genom förordningen införs också de
delegeringsbefogenheter som bygger på artikel 290 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt. Detta nya rättsliga instrument kan enbart
användas för ändring av bestämmelserna som avser resultatkriterier och de
insatser som förvaltas av de nationella programkontoren. Erfarenheterna från tidigare program tyder på att
bestämmelserna i artiklarna 13.7 och 22.2 om resultatkriterier respektive
insatser som förvaltas av de nationella programkontoren kan behöva revideras
under programmets gång. Bristen på flexibilitet i programmen Livslångt lärande,
Aktiv ungdom och Erasmus Mundus och bristen på verktyg för att anpassa dem
efter samhällets ändrade behov har kritiserats av viktiga intressenter inom de
områdena. Medlemsstaternas synpunkter beaktas i vederbörlig
ordning genom systematiska samråd med experter. Samrådet kommer att utsträckas
till att även omfatta experter som utsetts av Europaparlamentet för att
garantera god representativitet. Kommissionen kommer också, där det är
lämpligt, att samråda med relevanta intressenter inom de aktuella områdena. 4. BUDGETKONSEKVENSER Kommissionens förslag till flerårig budgetram för
perioden 2014–2020 omfattar anslag på 17 299 000 000 euro
(i aktuella priser) för ett samlat program för allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott samt ett ytterligare belopp från instrumenten
under rubrik 4 som uppgår till 1 812 100 000 euro (i
aktuella priser) . Lägsta tilldelning av medel per sektor För att finansieringen som tilldelas de viktigaste
grupperna av intressenter och bidragsmottagare inte ska sjunka under de nivåer
som garanteras i programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus
för perioden 2007–2013 ska genomförandet av programmet inte resultera i en
tilldelning till de viktigaste utbildningssektorerna som understiger följande
belopp: –
Högre utbildning: 25 % –
Yrkesutbildning och vuxenutbildning: 17 %,
varav vuxenutbildning: 2 % –
Skolutbildning: 7 % –
Ungdom: 7 % 5. SAMMANFATTNING AV FÖRORDNINGEN I förordningen anges bestämmelserna som ska gälla
för ”Erasmus för alla”, ett nytt samlat program som omfattar allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott. Programmet bygger på Erasmusprogrammets
breda genomslag och syftar till att stödja samtliga utbildningssektorer (dvs.
högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenundervisning, skolutbildning och
ungdom) utifrån ett perspektiv av livslångt lärande. Programmet ”Erasmus för alla” är inriktat på tre
typer av centrala insatser, nämligen studenters, ungdomars, lärares och
anställdas gränsöverskridande och internationella rörlighet i utbildningssyfte,
samarbete för innovation och god praxis mellan utbildningsanstalter samt genom
samarbete med organ som är aktiva på ungdomsområdet och stöd till politiska
agendor, samt stöd till kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer, inklusive
utvidgningsländer, med särskild inriktning på grannländer och den
internationella politiska dialogen. I linje med meddelandet om en budget för Europa
2020 kommer Erasmus för alla att omfatta de pågående internationella programmen
(Erasmus Mundus, Tempus, Edulink och Alfa) samt samarbetsprogram med industriländerna.
I detta syfte kommer programmets budget att kompletteras med finansiella anslag
ur de olika instrumenten för yttre samarbete. Medel kommer att bli tillgängliga
på grundval av två fleråriga anslag för fyra respektive tre år för att säkerställa
stabilitet och förutsebarhet. Dessa anslag bör återspegla EU:s prioriteringar
inom yttre samarbete, inbegripet där lämpligt biståndsmål. De kan justeras vid
stora oförutsedda omständigheter eller betydande politiska förändringar för att
återspegla stora förändringar i de politiska prioriteringarna. Högsta kvalitet i utbildning och forskning inom
europeiska studier täcks av en speciell artikel om Jean Monnet-insatsen. Ett
kapitel ägnas åt idrott och är inriktat på kampen mot dopning, våld och rasism
och främjandet av gränsöverskridande aktiviteter för att främja goda
styrelseformer i idrottsorganisationer. Ett nytt finansiellt instrument, en
lånegarantimöjlighet, införs för att studenter ska kunna avlägga mastersexamen
i ett annat europeiskt land. För närvarande är det svårt att få finansiering
för sådana studier eftersom nationella bidrag och lån ofta inte kan tas med
till andra länder eller inte är tillgängliga på mastersnivå, och privata
banklån är mycket dyra. För att åtgärda detta problem kommer EU att
tillhandahålla en partiell garanti till finansinstitut (banker eller organ för
studielån) som godtar att erbjuda lån till studier på mastersnivå i andra
deltagande länder på gynnsamma villkor för studenterna. Programmet kommer att förvaltas i enlighet med
principen om indirekt förvaltning. Ansvaret kommer att delas mellan
medlemsstaterna och kommissionen. Nationella programkontor kommer att ha ansvar
för huvuddelen av medlen, varav den största delen avsätts till rörlighet och
samarbete. Kommissionen kommer att delegera förvaltningen av större
samarbetsprojekt, politiskt stöd, Eurydice-nätverket samt Jean Monnet-insatsen
och idrott till ett ansvarigt genomförandeorgan. Kommissionen kan därför, på
grundval av en lönsamhetsanalys, utnyttja det existerande genomförandeorganet
för genomförandet av programmet ”Erasmus för alla” under perioden 2014–2020,
enligt vad som anges i rådets förordning (EG) nr 58/2003[3] av den
19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för
vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram. 2011/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA”
Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av yttrandet från Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén[4],
med beaktande av yttrandet från
Regionkommittén[5],
i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
I meddelandet En budget för Europa av den
29 juni 2011[6]
föreslår kommissionen att det inrättas ett samlat program som omfattar allmän
utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, inklusive de internationella
aspekterna av högre utbildning, och i vilket man förenar handlingsprogrammet
Livslångt lärande som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr
1720/2006/EG av den 15 november 2006[7],
och programmet Aktiv ungdom som inrättades genom Europaparlamentets och rådets
beslut nr 1719/2006/EG av den 15 november 2006[8], handlingsprogrammet Erasmus
Mundus som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr
1298/2008/EG av den 16 december 2008[9], ALFA III‑programmet som
inrättades genom förordning nr 1905/2006/EG av den 18 december 2006[10] samt Tempus- och
Edulink-programmen för att garantera större resurseffektivitet, en tydligare
strategisk fokusering och synergieffekter som kan utnyttjas mellan olika
aspekter av det samlade programmet. Dessutom föreslås att idrott ska bli en del
av detta samlade program. (2)
Halvtidsrapporterna med utvärdering av de aktuella
programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus samt det
offentliga samrådet om unionens framtida verksamhet inom allmän utbildning,
yrkesutbildning och ungdom samt högre utbildning visade att det finns ett
betydande och på vissa punkter tilltagande behov av fortsatt samarbete och
rörlighet inom dessa områden på europeisk nivå. I utvärderingsrapporterna
underströks vikten av en närmare koppling mellan unionens program och utvecklingen
inom utbildnings- och ungdomspolitik. Dessutom framfördes önskemål om att
unionens verksamhet skulle struktureras på ett sätt som bättre motsvarar
modellen för livslångt lärande, att enklare, mer användarvänliga och flexibla
metoder för att genomföra sådan verksamhet skulle införas och att
fragmenteringen av de internationella samarbetsprogrammen för högre utbildning
skulle upphöra. (3)
Allmänheten i EU:s medlemsstater och i deltagande
tredjeländer ser varumärket ”Erasmus” som en synonym för rörlighet på utbildningsområdet
inom EU, vilket gör det naturligt att låta de utbildningssektorer som ingår i
det nya programmet utnyttja varumärket i större omfattning. (4)
Det offentliga samrådet om unionens strategiska val
för genomförandet av EU:s nya behörighet inom idrott och utvärderingsrapporten
om förberedande insatser på idrottsområdet gav viktig information om
prioriterade områden för unionens insatser och illustrerade det mervärde som
unionen kan tillföra genom att stödja aktiviteter som syftar till att generera och
sprida erfarenheter och kunskaper om olika frågor som påverkar idrotten på
europeisk nivå. (5)
I den europeiska strategin för smart och hållbar
tillväxt för alla (Europa 2020) beskrivs unionens strategi för det närmaste
decenniet för att stödja smart och hållbar tillväxt för alla. I strategin anges
fem långtgående mål som ska uppnås till 2020, framför allt på
utbildningsområdet, där andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara
under 10 procent och minst 40 procent av personerna i åldrarna 30–34
år ska ha högskoleexamen[11].
Detta inkluderar också strategins flaggskeppsinitiativ, framför allt Ungdom
på väg[12]
och agendan för nya kompetenser och arbetstillfällen[13]. (6)
Europeiska unionens råd efterlyste den 12 maj
2009 en strategisk ram för det europeiska samarbetet inom allmän utbildning och
yrkesutbildning (Utbildning 2020) med fyra strategiska mål som ska svara på de
utmaningar som kvarstår för att skapa ett kunskapsbaserat Europa och se till
att livslångt lärande blir verklighet för alla. (7)
Enligt artiklarna 8 och 10 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt, samt artiklarna 21 och 23 i stadgan om de
grundläggande rättigheterna ska programmet främja jämställdhet mellan kvinnor
och män och motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung,
religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. (8)
Programmet bör innehålla en stark internationell
dimension, framför allt vad gäller högre utbildning, inte bara för att
förbättra kvaliteten på den europeiska högre utbildningen i anslutning till den
bredare målsättningen i Utbildning 2020 och unionens attraktion som studiemål,
utan också för att främja förståelsen mellan människor och bidra till en
hållbar utveckling av den högre utbildningen i tredjeländer. (9)
Enligt den nya ramen för samarbete på
ungdomsområdet (2010–2018)[14]
ska alla ungdomar betraktas som en resurs för samhället och deras rätt att
delta i utarbetandet av den politik som rör dem ska upprätthållas genom en
löpande strukturerad dialog mellan beslutsfattare, ungdomar och
ungdomsorganisationer på alla nivåer. (10)
För att stödja rörlighet, rättvisa och framstående
studieresultat bör unionen inrätta en europeisk lånemöjlighet för att göra det
möjligt för studenter, oavsett social bakgrund, att avlägga mastersexamen i ett
annat deltagande land. Denna möjlighet bör vara tillgänglig för finansinstitut
som godtar att erbjuda lån till studier på mastersnivå i andra deltagande
länder på gynnsamma villkor för studenterna. (11)
Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla
lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att
programmet ska fungera väl. Det innebär också att visering för deltagare bör
beviljas utan dröjsmål så att inga deltagare missar delar av eller hela sin
utbildning, sitt yrkesutbildningsprogram eller utbyte och så att inga
rörlighetsinsatser och projekt måste ställas in. I linje med artikel 19 i
rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om
villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier,
elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete[15] uppmuntras medlemsstaterna att
inrätta påskyndade förfaranden för antagning. (12)
I meddelandet Stöd till tillväxt och sysselsättning
– en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning beskrivs
den ram inom vilken EU, medlemsstaterna och institutionerna för högre
utbildning kan samarbeta för att öka antalet utexaminerade, förbättra
utbildningens kvalitet och maximera den högre utbildningens och forskningens
bidrag för att hjälpa våra ekonomier och samhällen att bli starkare efter
krisen. (13)
I Bolognaförklaringen som undertecknades den 19
juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder fastställdes en
mellanstatlig process för att inrätta ett ”europeiskt område för högre
utbildning”, vilket fordrar stöd på unionsnivå. (14)
I den förnyade Köpenhamnsprocessen (2011–2020)
beskrevs en långtgående och global vision för en europeisk
yrkesutbildningspolitik med stöd från unionens utbildningsprogram till de
överenskomna prioriteringarna, inklusive den internationella rörlighet och de
reformer som genomförs av medlemsstaterna. (15)
Det är nödvändigt att intensifiera och öka det
europeiska samarbetet mellan skolor och rörligheten för skolornas personal och
elever för att kunna genomföra prioriteringarna i En agenda för europeiskt
samarbete om skolor för 2000-talet[16]
Skolutbildningens kvalitet i EU måste förbättras vad gäller
kompetensutveckling, jämställdhet och integrering i skolsystem och
läroanstalter. Dessutom måste läraryrket och skolornas ledarskap stärkas[17]. I detta sammanhang bör
särskild uppmärksamhet ägnas de strategiska målen att minska antalet elever som
lämnar skolan i förtid och förbättra resultaten vad gäller grundläggande
färdigheter samt deltagande och kvalitet inom förskoleundervisning och
omvårdnad[18].
Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt att förstärka yrkeskompetensen för
lärare och skolledare[19]
samt förbättra utbildningsmöjligheterna för barn med invandrarbakgrund och barn
från socioekonomiskt missgynnade miljöer[20].
(16)
Den förnyade Europeiska agendan för vuxenutbildning
som ingår i rådets resolution av den [….][21]
syftar till att underlätta för alla vuxna att utveckla och förstärka sina
färdigheter och kompetenser genom hela livet. Särskild uppmärksamhet ägnas
därvid insatserna för att förbättra möjligheterna för det stora antalet
lågutbildade européer som anges i Europa 2020. (17)
Insatserna som vidtas i Europeiskt ungdomsforum,
nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric),
Eurydice-nätverket, Euroguidance-nätverket, Eurodesk-nätverken, de nationella
stödcentren för e-vänskolekontakter, de nationella Europass-centren och de
nationella informationskontoren i grannländerna är avgörande för att genomföra
programmet, i första hand genom att förse kommissionen med regelbunden och
uppdaterad information om deras olika verksamhetsområden och genom spridning av
programresultaten i unionen och i deltagande tredjeländer. (18)
Samarbetet mellan programmet och internationella
organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott,
framför allt med Europarådet, behöver stärkas. (19)
Programmet bör bidra till att i hela världen
utveckla spetskvaliteten på studierna om den europeiska integrationen. Det bör
i synnerhet stödja läroanstalter som har en europeisk förvaltningsstruktur,
täcker alla politiska områden som är av intresse för unionen, är
icke-vinstdrivande organisationer och utfärdar erkända akademiska examensbevis. (20)
I kommissionens meddelande om att utveckla den
europeiska dimensionen inom idrotten[22]
av den 18 januari 2011 beskrivs kommissionens idéer för verksamhet på s inom
idrott sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Där föreslås också ett antal
konkreta insatser för kommissionen och medlemsstaterna inom tre breda områden:
idrottens roll i samhället, idrottens ekonomiska betydelse och idrottens
organisation. (21)
Tydligare kvalifikationer och färdigheter och en
utökad acceptans för unionens verktyg bör underlätta rörligheten i hela Europa
för personer som vill delta i livslångt lärande och på så sätt bidra till
utvecklingen av en utbildning av god kvalitet samt underlätta rörlighet i
yrkessyfte mellan länder och branscher. Tillträde för unga studenter
(inbegripet studenter inom yrkesutbildning) till metoder, rutiner och teknik i
andra länder kommer att göra dem mer anställbara i en global ekonomi. Det kan
också bidra till att göra yrken med en internationell profil mer attraktiva. (22)
I det syftet rekommenderas att tillämpningen av den
gemensamma ramen för tydlighet i kvalifikationer och behörighet (Europass)
enligt Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004[23], den europeiska referensramen
för kvalifikationer (EQF) enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation
av den 23 april 2008[24],
det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildning (Ecvet) enligt
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009[25] och det europeiska systemet
för överföring av studiemeriter (ECTS) utökas. (23)
För att göra kommunikationen med den breda
allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan
kommunikationsinsatserna som vidtas på kommissionens initiativ bör de
budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser i enlighet med denna
förordning också bidra till intern spridning av information om Europeiska
unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen för
denna förordning. (24)
Ett europeiskt mervärde bör garanteras för alla
insatser som genomförs inom programmets ram; de bör även komplettera
medlemsstaternas aktiviteter i enlighet med artikel 167.4 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt och andra aktiviteter, framför allt inom
kultur, forskning, industri- och sammanhållningspolitik och yttre förbindelser. (25)
För en effektiv ledning av utvecklingen, inklusive
utvärdering och övervakning, krävs särskilda resultatindikatorer som kan mätas
över tid, som är realistiska och som även återspeglar ingripandets syfte samt
är relevanta för respektive hierarki av mål och aktiviteter. (26)
I förordningen fastställs en finansieringsram för
hela programmets löptid som utgör särskild referens i enlighet med punkt 17
i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/201Z mellan Europaparlamentet,
rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och om sund ekonomisk
förvaltning för budgetmyndigheten när det årliga budgetförfarandet genomförs. (27)
Behovet av att fastställa vilka resultatkriterier
som ska ligga till grund för budgetfördelningen mellan medlemsstaterna för de
insatser som förvaltas av de nationella programkontoren bör grundas på de
resultatindikatorer som anges i förordningen. (28)
Kandidatländerna för anslutning till unionen och
Eftaländerna som ingår i EES bör kunna delta i unionens program i enlighet med
ramavtal, beslut från associeringsrådet eller liknande avtal. (29)
Schweiziska edsförbundet får delta i unionens
program i enlighet med det avtal som ska tecknas mellan unionen och det landet.
(30)
I ett gemensamt meddelande från Europeiska
kommissionen och EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
om en ny strategi för ett grannskapsområde i förändring[26] beskrevs bland annat syftet
att ytterligare underlätta grannskapsländernas möjligheter att delta i unionens
insatser för rörlighet och kapacitetsuppbyggande inom högre utbildning och att
det framtida utbildningsprogrammet skulle öppnas för grannländerna. (31)
Europeiska unionens finansiella intressen bör skyddas
genom proportionella åtgärder genom hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande,
upptäckande och undersökning av oriktigheter, indrivning av medel som gått
förlorade, betalats ut felaktigt eller använts på fel sätt samt, i förekommande
fall, genom påföljder. EU:s utrikestjänst har visserligen allt större
finansieringsbehov men EU:s ekonomiska och budgetmässiga situation begränsar de
resurser som finns tillgängliga för sådant stöd. Kommissionen bör därför sträva
efter en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga resurser, framför
allt genom användning av finansiella instrument med hävstångsverkan. (32)
I sitt meddelande En budget för Europa 2020
av den 29 juni 2011 betonar kommissionen sitt åtagande att förenkla unionens
finansiering. Tillkomsten av ett samlat program för allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott bör ge möjligheter till betydande
förenklingar, rationaliseringar och synergier i samband med programmets
förvaltning. Genomförandet bör ytterligare förenklas genom klumpsummor,
enhetskostnader eller schablonfinansiering samt minskning av de formella kraven
för bidragsmottagare och medlemsstater. (33)
För att säkra en snabb reaktion på ändrade behov
under hela programmets löptid bör behörigheten att anta lagstiftningsakter i
enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
delegeras till kommissionen vad gäller bestämmelserna om resultatindikatorer
och de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren. Det är av
särskild vikt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga
samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör se till att relevanta dokument
samtidigt skickas till Europaparlamentet och rådet i tid och på lämpligt sätt
när den utarbetar och upprättar delegerade akter. (34)
För att säkra enhetliga villkor för genomförandet
av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheten. (35)
Genomförandebefogenheterna avseende
arbetsprogrammen bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 182/2011om fastställande av allmänna regler och principer
för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[27].
(36)
Ett korrekt slutförande av programmet bör
garanteras, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för
förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av
tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 bör
det tekniska och administrativa stödet vid behov garantera förvaltningen av
insatser enligt de föregående program som inte slutförts före utgången av 2013. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I Allmänna bestämmelser Artikel 1 Programmets
räckvidd 1.
Genom denna förordning inrättas ”Erasmus för alla”,
ett program för unionens verksamhet inom allmän utbildning, yrkesutbildning,
ungdomsfrågor och idrott (nedan kallat programmet). 2.
Programmet ska genomföras under perioden den 1
januari 2014 till 31 december 2020. 3.
Programmet ska omfatta utbildning på alla nivåer
grundat på livslångt lärande, framför allt högre utbildning, yrkesutbildning
och vuxenutbildning, skolutbildning och ungdom. 4.
Det ska omfatta en internationell dimension i
enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och även stödja
aktiviteter inom idrott. Artikel 2 Definitioner I denna
förordning avses med 1. livslångt lärande: all
allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, icke-formellt och informellt
lärande under hela livet som leder till bättre kunskaper, färdigheter och
kompetenser ur ett personligt, medborgerligt, samhälleligt och/eller
arbetsrelaterat perspektiv, inklusive tillhandahållandet av rådgivning och
vägledning, 2. icke-formella miljöer:
en inlärningsmiljö som ofta är planerad och organiserad, men som inte utgör en
del av de formella utbildningssystemen, 3. rörlighet i
utbildningssyfte: att flytta fysiskt till ett annat land än hemlandet för
studier, yrkesutbildning eller annan inlärning, inklusive praktik och
icke-formellt lärande, eller undervisning eller deltagande i en
gränsöverskridande yrkesutvecklingsaktivitet. Det kan omfatta förberedande
utbildning i värdlandets språk. Rörlighet i utbildningssyfte omfattar också
ungdomsutbyte och gränsöverskridande yrkesutvecklingsaktiviteter för
ungdomsarbetare, 4. samarbete för innovation
och god praxis: gränsöverskridande samarbetsprojekt som omfattar
organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning och/eller ungdomsfrågor
och kan inkludera andra organisationer, 5. stöd till politiska
reformer: alla slags aktiviteter som syftar till att stödja och underlätta
en modernisering av utbildningssystemen genom ett förfarande för politiskt
samarbete mellan medlemsstaterna, främst de öppna samordningsmetoderna, 6. virtuell rörlighet: en
uppsättning aktiviteter med stöd av informations- och kommunikationsteknik som
organiseras på institutionell nivå och som förverkligar eller underlättar
internationella samarbetsprojekt i samband med undervisning och/eller
inlärning, 7. personal: personer som
antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund deltar i allmän utbildning,
yrkesutbildning eller icke-formellt lärande för ungdomar. Det kan omfatta
lärare, utbildare, skolledare, ungdomsarbetare och personal som inte
undervisar, 8. ungdomsarbetare: en
person som yrkesmässigt eller på frivillig grund arbetar med icke-formellt
lärande, 9. unga människor:
personer mellan 13 och 30 år, 10. högskolor: a) alla slags inrättningar för högre
utbildning som i överensstämmelse med nationell lagstiftning eller praxis
utfärdar erkänd examen eller annan erkänd eftergymnasial behörighet, oavsett
vad dessa inrättningar kallas i medlemsstaterna, b) alla utbildningsanstalter som
tillhandahåller yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå enligt
nationell lagstiftning eller praxis, 11. skola: alla slags
läroanstalter (förskola, grundskola eller gymnasieskola) som erbjuder allmän,
yrkesinriktad eller teknisk utbildning, 12. akademisk läroanstalt:
alla läroanstalter som ägnar sig åt utbildning och forskning, 13. yrkesutbildning: varje
form av grundläggande yrkesutbildning, inbegripet teknisk och yrkesinriktad
undervisning och lärlingsutbildning som bidrar till yrkeskvalifikationer som
erkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har förvärvats
samt yrkesinriktad fortbildning som en person genomgår under sitt arbetsliv, 14. vuxenutbildning: alla
former av icke yrkesinriktat lärande för vuxna, såväl formellt, icke-formellt
som informellt, 15. gemensamma examina: ett
integrerat utbildningsprogram som erbjuds av minst två högskolor som ger ett
enda examensbevis, utfärdat och undertecknat av samtliga deltagande högskolor
gemensamt och erkänt officiellt i de länder där de deltagande högskolorna är
belägna, 16. dubbla/multipla examina
är utbildningsprogram som erbjuds av minst två (dubbla) eller flera (multipla)
högskolor och där studenten efter genomförda studier erhåller ett separat
examensbevis från var och en av de deltagande högskolorna, 17. ungdomsaktivitet: en
aktivitet utanför skolan (såsom ungdomsutbyte, frivilligarbete) som utförs av
en ung människa, antingen individuellt eller i grupp och som utmärks av en
icke-formell inlärningsstrategi, 18. partnerskap: ett avtal
mellan en grupp av läroanstalter eller organisationer i olika medlemsstater om
att genomföra en gemensam europeisk verksamhet inom allmän utbildning,
yrkesutbildning eller ungdom eller som inrättar ett formellt eller informellt
nätverk på ett relevant område; när det gäller idrott avses ett avtal mellan en
eller flera tredje parter såsom professionella idrottsorganisationer eller
sponsorer i olika medlemsstater för att dra till sig ytterligare stöd i syfte att
uppnå programmets önskade resultat, 19. företag: alla företag
som deltar i ekonomisk verksamhet inom den offentliga eller privata sektorn,
oavsett storlek, rättslig ställning eller den ekonomiska sektorn inom vilken de
är verksamma, inbegripet den sociala ekonomin, 20. färdigheter: förmågan
att tillämpa kunskaper och använda kunnande för att utföra uppgifter och lösa
problem, 21. kompetens: bevisad
förmåga att använda kunskaper, färdigheter och attityder på ett ansvarsfullt
och självständigt sätt inom lärande och i sociala och yrkesrelaterade
sammanhang, 22. nyckelkompetenser: den
grundläggande uppsättning av kunskaper, färdigheter och attityder som alla
individer behöver för att förverkliga och utveckla sig själva samt för aktivt
medborgarskap, social integrering och sysselsättning, 23. resultat: alla
uppgifter, kunskaper och upplysningar, oavsett form eller natur, oavsett om de
kan skyddas eller inte, som genereras genom insatsen samt alla tillhörande
rättigheter, inklusive immateriella äganderätter, 24. spridning av resultat:
offentliggörande av resultaten från programmet och dess föregångare på lämpligt
sätt så att resultaten erkänns, uppvisas samt tillämpas i bred skala, 25. öppen samordningsmetod:
en mellanstatlig metod som ger en ram för samarbete mellan medlemsstaterna,
vars nationella politik följaktligen kan riktas mot vissa gemensamma mål. Inom
ramen för detta program gäller den öppna samordningsmetoden för allmän
utbildning, yrkesutbildning och ungdom, 26. EU:s verktyg för öppenhet:
instrument som hjälper intressenter att förstå, uppskatta och i förekommande
fall erkänna utbildningsresultat och kvalifikationer i hela unionen, 27. grannskapsländer: de
länder och territorier som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets
förordning XX/2012 av den X YY 2012[28]
om inrättande av Europeiska grannskapsinstrumentet: Algeriet, Armenien,
Azerbajdzjan, Vitryssland, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon,
Libyen, Moldavien, Marocko, de ockuperade palestinska territorierna, Syrien,
Tunisien och Ukraina. När det gäller aktiviteterna som får stöd inom
ungdomsområdet betraktas även Ryssland som ett grannland, 28. parallell karriär: en
kombination av idrottsträning på hög nivå och allmän utbildning eller arbete. Artikel 3 Europeiskt
mervärde 1. Programmet ska enbart stödja
insatser och aktiviteter som har ett potentiellt EU-mervärde och bidrar till
det allmänna mål som anges i artikel 4. 2. EU-mervärdet hos programmets
insatser och aktiviteter ska framför allt garanteras genom a) deras gränsöverskridande karaktär,
framför allt gränsöverskridande rörlighet och samarbete som syftar till en
långsiktig systemeffekt, b) deras komplementaritet och synergier med
andra nationella och internationella program och unionsprogram och
politikområden som möjliggör stordriftsfördelar och kritisk massa, c) deras bidrag till en effektiv användning
av unionens verktyg för erkännande av kvalifikationer och öppenhet. Artikel 4 Programmets
allmänna mål 1. Programmet ska bidra till
målen i Europa 2020‑strategin och i den strategiska ramen för Utbildning
2020, inklusive de riktmärken som anges i de instrumenten, till en förnyad ram
för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018), till en hållbar
utveckling av den högre utbildningen i tredjeländer och till utvecklingen av en
europeisk dimension inom idrotten. 2. I synnerhet ska programmet
bidra till att nå följande överordnade mål i Europa 2020‑strategin: a) Minskning av antalet elever som lämnar
skolan i förtid. b) Ökning av antalet studenter i åldern 30–34
år med avslutad högre utbildning. KAPITEL II Allmän utbildning, yrkesutbildning och
ungdomsfrågor Artikel 5 Särskilda mål Programmet ska ha följande särskilda mål inom
allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor: a) Förbättra nyckelkompetenser och färdigheter,
framför allt deras relevans för arbetsmarknaden och samhället, samt unga
människors deltagande i Europas demokratiska liv, framför allt genom bättre
möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för unga människor, studerande,
personal och ungdomsarbetare, och genom att stärka samarbetet mellan
utbildningssektorn, ungdomsområdet och arbetslivet. –
Indikatorer: –
Andelen deltagare som har förstärkt sina centrala
kompetenser och/eller färdigheter som är relevanta för anställbarheten. –
Andelen unga deltagare som säger sig vara bättre
förberedda för att delta i det sociala och politiskt livet. b) Främja kvalitetsförbättringar,
innovationskvalitet och internationalisering inom utbildningsanstalterna samt
inom ungdomsarbete, i första hand genom förstärkt gränsöverskridande samarbete
mellan leverantörer av utbildning, ungdomsorganisationer och andra
intressenter. –
Indikator: Andelen organisationer som har deltagit
i programmet och som har utarbetat/infört innovativa metoder. c) Främja utvecklingen av ett europeiskt
område för livslångt lärande, stimulera till politiska reformer på nationell
nivå, stödja modernisering av utbildningssystem inklusive icke-formellt lärande
och stödja det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, i första hand genom ett
ökat politiskt samarbete, bättre utnyttjande av verktyg för erkännande och
tydlighet och spridning av god praxis. –
Indikator: Antalet medlemsstater som utnyttjar
resultaten i de öppna samordningsmetoderna i utvecklingen av sin nationella
politik. d) Stärka den internationella
dimensionen för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, i första hand
inom högre utbildning, genom att göra unionens högskolor mer attraktiva och
stödja unionens yttre verksamhet, inbegripet biståndsmålen, genom att främja
rörlighet och samarbete mellan högskolorna i EU och tredje land och genom
riktat kapacitetsuppbyggande i tredjeländer. –
Indikator: Antalet högskolor utanför EU som deltar
i rörlighet och samarbete. e) Förbättra språkundervisning och
språkinlärning och främja språklig mångfald. –
Indikator: Andelen deltagare som har förbättrat
sina språkkunskaper. f) Främja kvalitet inom undervisning
och forskning som avser europeisk integration genom Jean Monnet-aktiviteter i
hela världen enligt vad som anges i artikel 10. –
Indikator: Antalet studenter som får utbildning
genom Jean Monnet-aktiviteter. Artikel 6 Programområden 1. Programmets mål ska uppnås
genom följande tre typer av insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning
och ungdom: a) Enskilda personers rörlighet i
utbildningssyfte. b) Samarbete för innovation och god praxis. c) Stöd till politiska reformer. 2. De särskilda Jean
Monnet-aktiviteterna beskrivs i artikel 10. Artikel 7 Enskilda
personers rörlighet i utbildningssyfte 1. Insatsen för enskilda
personers rörlighet i utbildningssyfte ska stödja a) gränsöverskridande rörlighet för
studenter inom högre utbildning och yrkesutbildning samt för unga människor som
deltar i icke-formella aktiviteter mellan de deltagande länderna på det sätt
som anges i artikel 18; denna rörlighet kan innebära studier vid en
partnerinstitution, arbetslivserfarenhet utomlands eller deltagande i
ungdomsaktiviteter, i första hand volontärarbete; rörlighet för studier på
mastersnivå ska stödjas genom en lånegarantifacilitet för studenter enligt vad
som framgår av artikel 14.3, b) gränsöverskridande rörlighet för personal
inom de deltagande länderna som avses i artikel 18. Denna rörlighet kan
anta formen av undervisning eller deltagande i fortbildningsaktiviteter
utomlands. 2. Insatsen ska också stödja den
gränsöverskridande rörligheten för studenter, unga människor och personal till
och från tredjeländer i samband med högre utbildning, inklusive rörlighet som
organiserats på grundval av gemensamma, dubbla eller multipla examina av god
kvalitet eller gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag, samt
icke-formell inlärning. Artikel 8 Samarbete för
innovation och god praxis 1. Insatsen för samarbete för
innovation och god praxis ska stödja a) gränsöverskridande, strategiska
partnerskap mellan organisationer som deltar i aktiviteter som rör allmän
utbildning, yrkesutbildning och/eller ungdomar eller inom andra relevanta
sektorer som utarbetar och genomför gemensamma initiativ och främjar utbyte av
erfarenheter och kunskap, b) gränsöverskridande partnerskap mellan
företag och utbildningsanstalter i form av –
kunskapsallianser mellan högskolor och företag som
främjar kreativitet, innovation och entreprenörskap genom att erbjuda relevanta
inlärningsmöjligheter, inklusive utarbetande av nya kursplaner, –
sektoriella kunskapsallianser mellan
tillhandahållare av allmän och yrkesinriktad utbildning och företag som främjar
anställbarhet, skapar nya sektorspecifika kursplaner, utvecklar innovativa
metoder för yrkesundervisning och yrkesutbildning och som tillämpar unionens
verktyg för brett erkännande. c) IT-baserade stödplattformar, inklusive
e-vänskolekontakter, som omfattar utbildningssektorer och ungdom och möjliggör
lärande av kamrater, virtuell rörlighet och utbyte av bästa praxis och som ger
tillträde till deltagare i grannländerna. 2. Insatsen ska också stödja
utveckling, kapacitetsuppbyggande, regional integrering, kunskapsutbyte och
moderniseringsprocesser genom partnerskap mellan högskolor i unionen och
tredjeländer samt inom ungdomssektorn, särskilt för lärande av kolleger och
gemensamma utbildningsprojekt som främjar regionalt samarbete, framför allt med
grannländerna. Artikel 9 Stöd till
politiska reformer 1. Insatser till stöd till
politiska reformer ska omfatta de aktiviteter som initieras på unionsnivå, nämligen
a) aktiviteter i samband med genomförandet
av unionens politiska agenda för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom
(öppna samordningsmetoden) samt Bologna- och Köpenhamnsprocesserna och den
strukturerade dialogen med unga människor, b) tillämpning av unionens verktyg för
tydlighet i de deltagande länderna, framför allt Europass, den europeiska
referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring och
ackumulering av studiemeriter, det europeiska systemet för meritöverföring inom
yrkesutbildningen (Ecvet) och stöd till EU-gemensamma nätverk, c) politisk dialog med relevanta europeiska
intressenter inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, d) Europeiskt ungdomsforum, nätverket av
nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (NARIC),
Eurydice-nätverket, Eurodesk-nätverken, de nationella stödcentren för e-vänskolekontakter,
de nationella Europass-centren och de nationella informationskontoren i
grannländerna och anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater
som ännu inte deltar fullt ut i programmet. 2. Insatsen ska också stödja
politisk dialog med tredje länder och internationella organisationer. Artikel 10 Jean
Monnet-aktiviteter Syftet med Jean
Monnet-aktiviteterna ska vara följande: a) Främja undervisning och forskning om den
europeiska integrationen i hela världen bland forskare, studenter och
medborgare, i första hand genom att inrätta Jean Monnet-professurer och andra
akademiska insatser samt genom att erbjuda bistånd till andra kunskapsbyggande
aktiviteter vid högskolor. b) Stödja aktiviteterna inom akademiska
läroanstalter eller föreningar som är aktiva inom europeiska
integrationsstudier och som stöder en Jean Monnet-märkning för kvalitet. c) Stödja följande akademiska institutioner
med europeisk målsättning: i) Europeiska universitetsinstitutet,
Florens. ii) Europeiska högskolan (Brygge och
Natolin). d) Främja politisk debatt och utbyte mellan
den akademiska världen och beslutsfattare om unionens politiska prioriteringar. KAPITEL III Idrott Artikel 11 Särskilda mål I linje med de
allmänna målen ska programmet ha följande särskilda mål inom idrott: a) Motverka gränsöverskridande hot mot
idrotten, såsom dopning, uppgjorda matcher, våld, rasism och intolerans. –
Indikator: andelen deltagare som utnyttjar
resultaten från gränsöverskridande projekt för att bekämpa hoten mot idrotten. b) Stödja goda styrelseformer inom idrotten
och parallella karriärer för idrottsutövare. –
Indikator: andelen deltagare som utnyttjar
resultaten från gränsöverskridande projekt för att förbättra styrelseformer och
parallella karriärer. c) Främja social integrering, lika
möjligheter och hälsofrämjande fysisk aktivitet genom ökad idrottsutövning. –
Indikator: andelen deltagare som utnyttjar
resultaten från gränsöverskridande projekt för att stärka social integrering,
lika möjligheter och deltagarfrekvens. Artikel 12 Aktiviteter 1. Samarbetsmålen inom idrotten
ska uppnås genom följande gränsöverskridande aktiviteter: a) Stöd till gränsöverskridande
samarbetsprojekt. b) Stöd till icke-kommersiella europeiska
idrottsevenemang som rör flera olika europeiska länder. c) Stöd till ett starkare evidensbaserat
beslutsunderlag. d) Stöd till kapacitetsuppbyggnad inom
idrottsorganisationer. e) Dialog med relevanta europeiska intressenter. 2. De idrottsaktiviteter som
stöds ska där det är lämpligt anskaffa kompletterande finansiering genom
partnerskap med tredje parter, såsom privata företag. KAPITEL IV Finansiella bestämmelser Artikel 13 Budget 1. Finansieringsramen för
genomförande av detta program från den 1 januari 2014 ska vara
17 299 000 000 euro. Följande belopp ska anslås till programmets
insatser: a) 16 741 738 000 euro
för insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, enligt vad som
framgår av artikel 6.1. b) 318 435 000 euro för Jean
Monnet-aktiviteter enligt vad som framgår av artikel 10. c) 238 827 000 euro för
insatser inom idrott, enligt vad som framgår av kapitel III. 2. Förutom finansieringsramen
som anges i punkt 1 och för att främja den internationella dimensionen och
framför allt inom den högre utbildningen, och förutom de belopp som anges i
artikel 13.1, ska ett preliminärt belopp på 1 812 100 000[29] euro från de olika
instrumenten för yttre förbindelser (instrumentet för utvecklingssamarbete,
europeiska grannskapsinstrumentet, föranslutningsinstrumentet,
partnerskapsinstrumentet samt Europeiska utvecklingsfonden) anslås till
insatser inom rörlighet i utbildningssyfte till eller från andra länder än de
länder som anges i artikel 18.1 och till samarbete och politisk dialog med
myndigheter/institutioner/organisationer från dessa länder. Bestämmelserna i
denna förordning ska gälla för användningen av dessa medel. Medel kommer att bli tillgängliga endast på
grundval av två fleråriga anslag för de fyra första åren respektive de tre
återstående åren. Denna finansiering kommer att återspeglas i den fleråriga
vägledande programplaneringen i dessa instrument, i linje med fastställda behov
och prioriteringar hos länderna i fråga. Dessa anslag kan ses över vid stora oförutsedda
omständigheter eller betydande politiska förändringar i linje med EU:s
prioriteringar inom yttre förbindelser. Samarbetet med icke medverkande länder
får i förekommande fall baseras på ytterligare anslag från partnerländerna som
ska tillhandahållas enligt förfaranden som man enats om tillsammans med dessa
länder. 3. I enlighet med det förväntade
mervärdet för de tre typerna av insatser som anges i artikel 6.1 och med
principerna för kritisk massa, koncentration, resurseffektivitet och prestationer,
ska beloppet som anges i artikel 13.1 a preliminärt fördelas som
följer: –
[65 %] av beloppet ska avsättas för enskilda
personers rörlighet i utbildningssyfte. –
[26 %] av beloppet ska avsättas för samarbete för
innovation och bästa praxis. –
[4 %] av beloppet ska avsättas för politiska
reformer. –
[3 %] av beloppet ska täcka driftsanslagen för de
nationella programkontoren. –
[2 %] av beloppet ska täcka administrativa
utgifter. 4. Anslagen till programmet ska
även täcka utgifter för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och
utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta programmet och
förverkliga programmålen. I detta ingår särskilt undersökningar, möten med
experter, information och kommunikation, inklusive intern kommunikation om EU:s
politiska prioriteringar i den utsträckning som de är knutna till de allmänna
målen i denna förordning, kostnader kopplade till IT, i första hand
informationsbehandling och informationsutbyte, samt alla andra utgifter för
administrativt och tekniskt stöd som kommissionen uppbär för förvaltningen av
programmet. 5. De finansiella anslagen kan
också täcka utgifterna för det tekniska och administrativa stöd som krävs för
att säkra övergången mellan programmet och de insatser som vidtagits enligt
beslut nr 1720/2006/EG om inrättande av programmet Livslångt lärande, beslut nr
1719/2006/EG om inrättande av programmet Aktiv ungdom och beslut nr
1298/2008/EG om inrättande av programmet Erasmus Mundus. Vid behov kan anslagen
tas upp i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter och möjliggöra
förvaltning av insatser som ännu inte slutförts till
den 31 december 2020. 6. De medel för enskilda
personers rörlighet i utbildningssyfte som avses i artikel 6.1 a och
som ska förvaltas av ett nationellt programkontor ska tilldelas på grundval av
befolkningens storlek och levnadskostnaderna i medlemsstaten, avståndet mellan
medlemsstaternas huvudstäder och prestationer. Prestationsparametern svarar för
25 % av de totala medlen enligt de kriterier som avses i punkterna 7
och 8. 7. Syftet med att fördela medel
på grundval av prestationer är att främja ett effektivt resursutnyttjande.
Kriterierna som används för att mäta prestationer ska grundas på de senaste
tillgängliga uppgifterna. De kriterierna är: a) Antalet resultat per år kopplade till de
överenskomna resultaten. b) Nivån på de årliga betalningar. Dessa kriterier kan komma att ses över under
programmets gång i enlighet med det förfarande som anges i artikel 28 om
delegerade lagstiftningsakter. 8. Tilldelningen av medel för år
2014 ska bygga på senaste tillgängliga uppgifter om resultat och
budgetutnyttjande för programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus
Mundus till den 1 januari 2014. 9. Programmet kan tillhandahålla
stöd genom särskilda innovativa finansieringssätt, framför allt de som anges i
artikel 14.3. Artikel 14 Särskilda
finansieringsmodeller 1. Kommissionen ska tillämpa
EU:s finansiella stöd i enlighet med förordning XX/2012
[budgetförordningen]. 2. Kommissionen kan gå ut med
gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag med tredjeländer eller deras
organisationer och programkontor för gemensamt finansierade projekt. Projekt
kan bedömas och väljas ut genom ett gemensamt bedömnings- och urvalsförfarande
som de berörda finansierande organen ska enas om i enlighet med principerna som
anges i förordning XX/2012[30]
[budgetförordningen]. 3. Kommissionen ska
tillhandahålla finansiering för att garantera lån till studenter bosatta i ett
deltagande land enligt definitionen i artikel 18.1 som genomför
fullständiga masterstudier i ett annat deltagande land. Lånet ska
tillhandahållas genom en förvaltare med behörighet enligt ett avtal om
borgensåtaganden som innehåller detaljerade bestämmelser och krav för
utnyttjande av det finansiella instrumentet samt parternas respektive
skyldigheter. Det finansiella instrumentet ska uppfylla bestämmelserna om
finansiella instrument i budgetförordningen och i den delegerade
lagstiftningsakt som ersätter genomförandebestämmelserna. I enlighet med
artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska intäkter och
återbetalningar som uppkommer genom garanternas åtgärder tillfalla
finansieringsinstrumentet. Detta finansieringsinstrument, inbegripet
markandsbehov och användning, kommer att omfattas av den övervakning och
utvärdering som avses i artikel 15.2. 4. Offentliga organ, liksom
skolor, högskolor och organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning,
ungdom och idrott som har erhållit över 50 % av sina årliga intäkter från
offentliga källor under de senaste två åren ska anses besitta den nödvändiga
finansiella, yrkesmässiga och administrativa kapaciteten för att utföra
programmets aktiviteter. De ska inte behöva bestyrka detta ytterligare. 5. Bidrag för rörlighet i
utbildningssyfte som tilldelas enskilda personer ska vara undantagna från alla
skatter och sociala avgifter. Samma undantag ska gälla för förmedlande organ
som tilldelar sådana bidrag till de berörda personerna. 6. Det belopp som avses i
artikel [127.1] i budgetförordningen ska inte gälla för finansiellt stöd
för rörlighet i utbildningssyfte som tilldelas enskilda personer. KAPITEL V Resultat och spridning Artikel 15 Övervakning
och utvärdering av resultat 1. Kommissionen ska regelbundet
övervaka programmets utveckling och resultat i relation till målen i samarbete med
medlemsstaterna. Detta gäller framför allt följande: a) Det europeiska mervärde som anges i
artikel 3. b) Fördelningen av medel till de viktigaste
utbildningssektorerna för att garantera en fördelning av finansieringen som ger
en betydande systemeffekt när programmet genomförs. 2. Förutom den löpande
övervakningen ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport senast i slutet
av 2017 för att bedöma programmets måluppfyllelse, programmets
resurseffektivitet och dess europeiska mervärde med tanke på ett eventuellt
beslut om förlängning, ändring eller avslutande av programmet. Utvärderingen
ska ta upp utrymmet för förenklingar, programmets interna och externa
enhetlighet, den fortsatta relevansen för samtliga mål samt insatsernas bidrag
till unionens prioriteringar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Den
ska också beakta utvärderingsresultaten när det gäller de långsiktiga
effekterna av de föregående programmen (Livslångt lärande, Aktiv ungdom,
Erasmus Mundus och andra internationella program inom högre utbildning). 3. Utan att detta ska påverka de
krav som anges i kapitel VII och de skyldigheter för de nationella
programkontoren som anges i artikel 22 ska medlemsstaterna senast den 31
mars 2017 respektive den 30 juni 2019 överlämna rapporter till kommissionen om
programmets genomförande och resultat. Artikel 16 Kommunikation
och spridning 1. Kommissionen ska i samarbete
med medlemsstaterna säkerställa spridning av information, PR och uppföljning av
de insatser som stöds ur programmet, samt spridning av resultaten från de
tidigare programmen Livslångt lärande, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom. 2. Bidragsmottagarna i de
projekt som stöds genom insatser och aktiviteter som avses i artiklarna 6,
10 och 12 ska se till att resultat och uppnådda effekter kommuniceras och
sprids korrekt. 3. De nationella programkontor
som avses i artikel 22 ska utveckla en konsekvent politik för effektiv
spridning och utnyttjande av resultaten från de aktiviteter som stöds ur
insatserna som de förvaltar inom ramen för programmet och hjälpa kommissionen
med den allmänna uppgiften att sprida information om programmet och dess
resultat. 4. De offentliga och privata
organen inom de viktigaste utbildningssektorer som omfattas av programmet ska
använda varumärkesnamnet ”Erasmus” i samband med kommunikations- och
spridningsaktiviteter som avser information i samband med programmet.
Varumärkets namn ska knytas till de viktigaste utbildningssektorerna som
följer: –
”Erasmus högre utbildning” ska knytas till alla
typer av högre utbildning i Europa och internationellt. –
”Erasmus yrkesutbildning” ska knytas till
yrkesutbildning och vuxenutbildning. –
”Erasmus skolor” ska knytas till skolutbildning. –
”Erasmus ungdomsdeltagande” ska knytas till
icke-formellt lärande för ungdomar. 5. Kommunikationsaktiviteterna
ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av EU:s politiska
prioriteringar, under förutsättning att de anknyter till den allmänna
målsättningen för denna förordning. KAPITEL VI Tillträde till programmet Artikel 17 Tillträde 1. Programmet ska vara öppet för
alla organ, offentliga och privata, som är verksamma inom allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott på gräsrotsnivå. 2. När programmet genomförs ska
kommissionen och medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt att underlätta
deltagandet av personer med särskilda svårigheter på grund av kön eller
pedagogiska, sociala, fysiska, psykiska, geografiska, ekonomiska och kulturella
skäl. Artikel 18 Deltagande
länder 1. Programmet är öppet för
medverkan av följande länder (nedan kallade de deltagande länderna): a) Medlemsstaterna. b) Anslutande länder, kandidatländer och
potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi i enlighet
med de allmänna principerna och villkoren för deras deltagande i unionens program
i deras respektive ramavtal, beslut från associeringsrådet eller liknande
överenskommelser. c) De Eftaländer som tillhör Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet. d) Schweiziska edsförbundet, förutsatt att
ett bilateralt avtal om medverkan ingås med det landet. 2. De deltagande länder som
anges i punkt 1 ska omfattas av alla skyldigheter och fullgöra alla
uppgifter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna. 3. Programmet ska stödja
samarbete med partner från tredjeländer, i första hand partner från
grannländerna, i de insatser och aktiviteter som avses i artiklarna 6 och
10. KAPITEL VII Förvaltnings- och revisionssystem Artikel 19 Komplementaritet
Kommissionen ska i
samarbete med medlemsstaterna säkerställa den övergripande överensstämmelsen
och komplementariteten med a) relevant unionspolitik, framför allt
sådan som gäller kultur och media, sysselsättning, hälsa, forskning och
innovation, företagande och rättvisa samt konsument-, utvecklings- och
sammanhållningspolitik, b) unionens övriga relevanta
finansieringskällor inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor,
framför allt Europeiska socialfonden och övriga finansiella instrument som
avser sysselsättning och social integrering, Europeiska regionala
utvecklingsfonden, forsknings- och innovationsprogrammen samt de finansiella
instrument som avser rättvisa och medborgarskap, hälsa, yttre samarbetsprogram
och föranslutningsinstrument. Artikel 20 Genomförandeorgan Programmet ska genomföras av följande organ: a) Kommissionen på unionsnivå. b) De nationella programkontor på
nationell nivå som ska inrättas i de deltagande länderna enligt vad som avses i
artikel 18.1. Artikel 21 Nationell
myndighet 1. Inom en månad efter denna
förordnings ikraftträdande ska medlemsstaterna i en formell underrättelse som
vidarebefordras av deras ständiga representation meddela kommissionen namnen på
de personer som är juridiskt behöriga att agera för deras räkning som
”nationell myndighet” för de syften som anges i denna förordning. Om den
nationella myndigheten ersätts under programperioden ska medlemsstaten
omedelbart meddela kommissionen enligt samma förfarande. 2. Medlemsstaterna ska vidta
alla lämpliga åtgärder för att avlägsna juridiska och administrativa hinder för
att programmet ska fungera korrekt, inklusive hanteringar av viseringar. 3. Inom tre månader efter denna
förordnings ikraftträdande ska den nationella myndigheten utse ett
samordningsorgan (nedan kallat det nationella programkontoret). Den
nationella myndigheten ska tillhandahålla kommissionen en förhandsbedömning av
kravuppfyllelse
som visar att det nationella programkontoret uppfyller
bestämmelserna i artikel 55.1 b vi och artiklarna 57.1, 57.2 och
57.3 i förordning nr XX/2012 och artikel X i den delegerade förordningen
nr XX/2012 samt unionens krav för interna kontrollstandarder för nationella
programkontor och reglerna för hur de ska förvalta programmens medel till
bidragsstöd. 4. Den nationella myndigheten
ska utse ett oberoende revisionsorgan enligt vad som avses i artikel 24. 5. Den nationella myndigheten
ska övervaka och kontrollera programmets förvaltning på nationell nivå. Den ska
underrätta kommissionen och rådgöra med den i god tid innan den fattar beslut
som kan inverka på programmets förvaltning, särskilt vad gäller dess nationella
programkontor. 6. Den nationella myndigheten
ska grunda sin förhandsbedömning av kravuppfyllelse på sina egna kontroller och
revisioner och/eller kontroller och revisioner som utförts av det oberoende
revisionsorgan som avses i artikel 24. 7. Om det nationella
programkontor som utses för programmet är detsamma som det nationella
programkontor som hade ansvar för att förvalta de tidigare programmen Livslångt
lärande eller Aktiv ungdom kan kontroller och revisioner i samband med
förhandsbedömningen av kravuppfyllese begränsas till de krav som är nya och
specifika för programmet. 8. Om kommissionen på grundval
av sin utvärdering av förhandsbedömningen inte godtar det nationella
programkontor som utsetts ska den nationella myndigheten se till att nödvändiga
korrigerande åtgärder vidtas så att det organ som utsetts till nationellt
programkontor uppfyller de minimikrav som anges av kommissionen eller utse ett
annat organ till nationellt programkontor. 9. Den nationella myndigheten
ska tillhandahålla adekvat medfinansiering för drift av de nationella
programkontoren så att programmet förvaltas i enlighet med gällande
unionsbestämmelser. 10. På grundval av den årliga
förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret, den oberoende
revisionsförklaringen och kommissionens analys av det nationella
programkontorets efterlevnad och prestationer ska den nationella myndigheten
informera kommissionen senast den 30 oktober varje år om sin övervaknings- och
kontrollverksamhet med avseende på programmet. 11. Den nationella myndigheten ska
ta ansvar för en korrekt förvaltning av de unionsmedel som kommissionen överför
till det nationella programkontoret för det bidragsstöd som ska beviljas enligt
programmet. 12. Vid fall av oriktigheter,
försummelse eller bedrägeri som kan tillskrivas ett nationellt programkontor
eller vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer från det nationella
programkontoret och i de fall där detta leder till att kommissionen ställer
krav gentemot det nationella programkontoret ska den nationella myndigheten
vara ansvarig gentemot kommissionen för de medel som inte återvinns. 13. Den nationella myndigheten kan
återkalla det nationella programkontorets mandat, antingen på eget initiativ
eller på begäran från kommissionen, i de fall som anges i punkt 11. Om den
nationella myndigheten vill återkalla det nationella programkontorets mandat av
andra motiverade skäl ska den meddela kommissionen om detta minst sex månader
innan det nationella programkontorets mandat upphör att gälla. I ett sådant
fall ska den nationella myndigheten och kommissionen formellt komma överens om
särskilda och tidsbestämda övergångsåtgärder. 14. Vid ett eventuellt
återkallande ska den nationella myndigheten genomföra de nödvändiga
kontrollerna av EU:s medel som förvaltats av det återkallade nationella
programkontoret och se till att dessa medel samt alla de dokument och
förvaltningsverktyg som behövs för programmet överförs utan störningar till det
nya nationella programkontoret. Den nationella myndigheten ska förse det
återkallade nationella programkontoret med de nödvändiga finansiella resurserna
för att det ska fortsätta utföra sina avtalsmässiga skyldigheter gentemot
programmets bidragsmottagare och kommissionen till dess skyldigheterna överförs
till ett nytt nationellt programkontor. Artikel 22 Det nationella
programkontoret 1. Det
nationella programkontoret ska a) vara en juridisk person eller del av en
juridisk person och lyda under lagarna i den berörda medlemsstaten; ett
ministerium får inte utses till nationellt programkontor, b) förfoga över tillräcklig
ledningskapacitet, personal och infrastruktur för att kunna uppfylla sina
åligganden tillfredsställande samt garantera en effektiv förvaltning av
programmet och en sund finansiell förvaltning av unionens medel, c) förfoga över de operativa och rättsliga
resurserna för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella
förvaltningsregler som gäller på unionsnivå, d) erbjuda tillräckliga finansiella
garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de
unionsmedel som kontoret får ansvar för, e) utses för hela programperioden. 2. Det nationella
programkontoret ska vara ansvarigt på nationell nivå för vissa insatser i
programmet i enlighet med artikel 55.1 b vi i förordning nr XXX/2012
[den kommande budgetförordningen] och artikel X i den delegerade
förordningen nr XXX/2012 [de kommande genomförandebestämmelserna]. Dessa
insatser är följande: a) Alla programinsatser inom den centrala
insatsen ”rörlighet i utbildningssyfte för enskilda personer”, med undantag av
den rörlighet som organiseras på grundval av gemensamma eller dubbla/multipla
examina och unionens system för lånegarantier. b) Programinsatsen ”strategiska partnerskap”
inom den centrala insatsen ”Samarbete för innovation och god praxis”. c) Förvaltning av insatser på gräsrotsnivå
inom den centrala insatsen ”Stöd till politiska reformer”. 3. Det nationella
programkontoret ska ha ansvar för att leda alla faser av projektets livscykel
för de programinsatser som avses i punkt 2, eventuellt med undantag för de
urvals- och tilldelningsbeslut för strategiska partnerskap som avses i samma
punkt. 4. Det
nationella programkontoret ska bevilja bidragsstöd till bidragsmottagare
antingen genom ett bidragsavtal eller ett bidragsbeslut i enlighet med det som
kommissionen bestämmer för den aktuella programinsatsen. 5. Det nationella
programkontoret ska rapportera till kommissionen och dess nationella myndighet
en gång per år i enlighet med vad som anges i artikel 57.5 i
budgetförordningen nr XX/2012. Det nationella programkontoret ska ha ansvar för
att tillämpa de synpunkter som framförs av kommissionen efter dess analys av
det nationella programkontorets förvaltningsförklaring och revisionsberättelsen
efter den oberoende revisionen av det nationella programkontoret. 6. Det nationella
programkontoret får inte delegera några av uppgifterna i programmet eller det
budgetgenomförande som ålagts det till tredje part utan ett skriftligt
förhandsmedgivande från den nationella myndigheten och kommissionen. Det
nationella programkontoret ska ensamt ha hela ansvaret för de uppgifter som
delegeras till en tredje part. 7. Om ett nationellt
programkontor byts ut ska det återkallade nationella programkontoret ha det
juridiska ansvaret för att genomföra sina avtalsenliga skyldigheter gentemot
programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har
överförts till ett nytt nationellt programkontor. 8. Det nationella programkontoret
ska ha ansvar för att förvalta och avsluta finansiella avtal avseende de
tidigare programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom (2007–2013) som
fortfarande gäller när programmet startar. Artikel 23 Europeiska
kommissionen 1. Inom
två månader efter det att kommissionen mottagit den bedömning av
kravuppfyllelse som avses i artikel 21.3 från den nationella myndigheten
ska kommissionen godta, godta med förbehåll eller avvisa förslaget till
nationellt programkontor. Kommissionen ska inte ingå något avtalsförhållande
med det nationella programkontoret innan förhandsbedömningen har accepterats.
Om kommissionen godtar förslaget med förbehåll kan den besluta att vidta
proportionella försiktighetsåtgärder som gäller avtalsförhållandet med det
nationella programkontoret. 2. Kommissionen
ska när den godkänner förhandsbedömningen av det nationella programkontor som
utsetts för programmet formalisera de rättsliga skyldigheterna med avseende på
finansiella avtal i samband med de tidigare programmen Livslångt lärande och
Aktiv ungdom (2007–2013) som fortfarande gäller när programmet startar. 3. I
dokumentet som styr den avtalsreglerade förbindelsen mellan kommissionen och
det nationella programkontoret ska följande anges: a) Interna kontrollnormer för de nationella
programkontoren och reglerna för de nationella programkontorens förvaltning av
unionens medel för bidragsstöd. b) Det nationella programkontorets
arbetsprogram, som ska innehålla förvaltningsuppgifterna för det nationella
programkontor som EU‑bidraget ges till. c) Rapporteringskraven för det nationella
programkontoret. 4. Kommissionen
ska varje år ställa följande programmedel till det nationella programkontorets
förfogande: a) Medel för bidragsstöd i medlemsstaten för
de insatser i programmet som det nationella programkontoret fått i uppdrag att
förvalta. b) Ett finansiellt bidrag som stöd till det
nationella programkontorets uppgifter i samband med programförvaltningen. Detta
ges i form av ett schablonbidrag till det nationella programkontorets driftskostnader.
Det ska fastställas på grundval av storleken på de unionsmedel till bidragsstöd
som det nationella programkontoret fått ansvar för. 5. Kommissionen
ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram.
Kommissionen ska inte ställa några programmedel till det nationella
programkontorets förfogande förrän efter det att det nationella
programkontorets arbetsprogram formellt godkänts av kommissionen. 6. Kommissionen
ska granska det nationella förvaltnings- och kontrollsystemet på grundval av
efterlevnadskraven för nationella programkontor som avses i artikel 21.3,
framför allt genom en bedömning av den nationella myndighetens
förhandsutvärdering, det nationella programkontorets årliga
förvaltningsförklaring och yttrandet från det oberoende revisionsorganet samt
med vederbörlig hänsyn till den årliga information från den nationella
myndigheten om dess övervakning och kontroll av programmet. 7. Efter
sin utvärdering av den årliga förvaltningsförklaringen och yttrandet från det
oberoende revisionsorganet ska kommissionen vidarebefordra sitt yttrande och
sina synpunkter om dem till det nationella programkontoret och den nationella
myndigheten. 8. Om
kommissionen inte kan godta det nationella programkontorets
förvaltningsförklaring eller yttrandet från det oberoende revisionsorganet kan
kommissionen genomföra de korrigerande försiktighetsåtgärder som krävs för att
skydda EU:s finansiella intressen i enlighet med artikel 57.4 i
budgetförordningen nr XX/2012 9. Kommissionen
ska organisera regelbundna möten med nätverket av nationella programkontor för
att säkerställa ett konsekvent genomförande av programmet i samtliga deltagande
länder. 10. Kommissionen
kan begära att de nationella myndigheterna utser de institutioner eller
organisationer eller de kategorier av sådana institutioner eller organisationer
som har rätt att delta i särskilda programinsatser på sina respektive
territorier. Artikel 24 Revisionsorgan 1. Det
oberoende revisionsorganet ska avge en revisionsberättelse om den årliga förvaltningsförklaring
som anges i artikel 57.5 d och 57.5 e i budgetförordningen
nr XX/2012. 2. Det oberoende
revisionsorganet ska a) besitta den nödvändiga yrkesmässiga
kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn, b) se till att revisionsverksamheten tar
hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder, c) inte befinna sig i en intressekonflikt
vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontoret ingår i. Det
ska framför allt vara funktionsmässigt oberoende med avseende på den juridiska
person som det nationella programkontoret ingår i och får inte utföra några
andra kontroller eller revisioner avseende den juridiska personen eller för
dess räkning. 3. Det oberoende
revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten
fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för
den revisionsförklaring det avger om det nationella programkontorets årliga
förvaltningsförklaring. KAPITEL VIII Kontrollsystem Artikel 25 Kontrollsystemets
principer 1. Kommissionen ska vidta
lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas
i samband med insatser som finansieras enligt denna förordning genom att vidta
förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet
med hjälp av effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom att
belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt genom effektiva,
proportionella och avskräckande påföljder. 2. Kommissionen ska ha ansvar
för övervakande kontroller med avseende på programmets insatser som förvaltas
av de nationella programkontoren. Den ska fastställa minimikrav för de
nationella programkontorens och det oberoende revisionsorganets kontroller. 3. Det nationella
programkontoret ska ha ansvar för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna
inom programmets insatser enligt vad som avses i artikel 22.2. Dessa
kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen
används som avsetts och i enlighet med gällande unionsregler. 4. Vad gäller de programmedel
som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en
korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de
nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och
riskbaserad utvärdering. Denna bestämmelse gäller inte för Olafs
undersökningar. Artikel 26 Skydd av Europeiska
unionens ekonomiska intressen 1. Kommissionen, dess
företrädare och revisionsrätten ska ha rätt att granska stödjande handlingar och
utföra kontroller på plats hos alla stödmottagare, uppdragstagare och
underleverantörer eller annan tredje part som erhållit EU-finansiering. De får
också granska och kontrollera de nationella programkontoren. 2. Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr
2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som
direkt eller indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att utröna om
bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras med EU-medel
påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat
Europeiska unionens ekonomiska intressen. 3. Utan att det påverkar
tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska rätten att utföra revision, kontroller
på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen,
revisionsrätten och Olaf i sådana samarbetsavtal med tredjeland eller
internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som
ingås med tillämpning av den här förordningen. KAPITEL IX Delegering av befogenheter och
genomförandebestämmelser Artikel 27 Delegation av
befogenheter till kommissionen Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade
lagstiftningsakter i enlighet med artikel 28 om ändring av
artiklarna 13.7 och 22.2 avseende prestationskriterier respektive
bestämmelserna om de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren. Artikel 28 Delegering 1. Kommissionens rätt att anta
delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel. 2. Den delegering av
befogenheter som avses i artikel 27 ska tilldelas kommissionen för en
period på sju år från det att denna förordning träder i kraft och under hela
programmets löptid. 3. Den delegering av
befogenheter som avses i artikel 27 får när som helst återkallas av
Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen
av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det
att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller
vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten för
delegerade akter som redan trätt i kraft. 4. När kommissionen antar
delegerade akter ska den omgående och samtidigt anmäla detta till
Europaparlamentet och rådet. 5. En delegerad akt som har
antagits i enlighet med artikel 27 träder i kraft endast om
Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två
månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om
både Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, har underrättat
kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period ska förlängas
med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär. Artikel 29 Genomförande
av programmet För att genomföra programmet ska kommissionen
anta årliga arbetsprogram genom genomföranderättsakter i enlighet med det
granskningsförfarande som anges i artikel 30.2. De årliga arbetsprogrammen
ska innehålla de mål som ska uppnås, förväntade resultat, genomförandemetod och
totala belopp. De ska också innehålla en beskrivning av de insatser som ska
finansieras, en uppgift om det belopp som ska anslås till varje insats, samt
fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för de insatser som förvaltas av
de nationella programkontoren och en vägledande tidsplan för genomförandet. De
ska innehålla prioriteringar, huvudsakliga utvärderingskriterier och maximalt
andel samfinansiering för bidragen. Artikel 30 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av
en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i
förordning (EU) nr 182/2011. 2. Vid hänvisning till denna
punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. KAPITEL X Slutbestämmelser Artikel 31 Upphävande -
övergångsbestämmelser 1. Beslut nr 1720/2006/EG om
inrättande av programmet Livslångt lärande, beslut nr 1719/2006/EG om
inrättande av programmet Aktiv ungdom och beslut nr 1298/2008/EG om inrättande
av programmet Erasmus Mundus ska upphävas från den 1 januari 2014. 2. Insatser som påbörjades
senast den 31 december 2013 på grundval av beslut nr 1720/2006/EG,
beslut nr 1719/2006/EG och beslut nr 1298/2008/EG ska i förekommande fall
förvaltas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. 3. Medlemsstaterna ska på
nationell nivå säkerställa en smidig övergång mellan de insatser som
genomfördes i anslutning till de föregående programmen inom livslångt lärande,
ungdomsfrågor och internationellt samarbete inom högre utbildning, och de
insatser som ska genomföras i detta program. Artikel 32 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari
2014. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den... På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG
TILL RÄTTSAKT [ska
åtfölja varje förslag eller initiativ som läggs fram för den lagstiftande
myndigheten] (artikel
28 i budgetförordningen och artikel 22 i genomförandebestämmelserna) 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken insatsen ska pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad(e)
förvaltningsmetod(er) 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets
beteckning Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av
Erasmus för alla, EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom
och idrott 1.2. Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltnings- och budgeteringsstrukturen[31] Rubrik
15 Utbildning och kultur 1.3. Typ av förslag eller
initiativ x Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd ¨ Förslaget/initiativet
avser en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande
åtgärd[32]
¨ Förslaget/initiativet
avser en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden ¨ Förslaget/initiativet
avser en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Europa
2020-strategin Prioritering:
Smart tillväxt för alla, ett samlat program för allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott. Allmänna
mål: Utbildning och kompetens Flaggskeppsinitiativ:
Agenda för nya kompetenser och arbetstillfällen, Ungdom på väg 1.4.2. Specifika mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen
som berörs Specifikt
mål 1: Förbättra
nyckelkompetenser och färdigheter, framför allt deras relevans för
arbetsmarknaden och samhället, samt unga människors deltagande i Europas
demokratiska liv, framför allt genom bättre möjligheter till rörlighet i
utbildningssyfte för unga människor, studerande, personal och ungdomsarbetare,
och genom att stärka samarbetet mellan utbildningssektorn, ungdomsområdet och
arbetslivet. Specifikt
mål 2: Främja
kvalitetsförbättringar, innovationskvalitet och internationalisering inom
utbildningsanstalterna samt i samband med ungdomsarbete, i första hand genom
ett förstärkt gränsöverskridande samarbete mellan tillhandahållare av allmän
utbildning och yrkesutbildning/ungdomsorganisationer och andra intressenter. Specifikt
mål 3: Främja
utvecklingen av ett europeiskt område för livslångt lärande, stimulera till
politiska reformer på nationell nivå, stödja modernisering av utbildningssystem
inklusive icke-formellt lärande och stödja det europeiska samarbetet på
ungdomsområdet, i första hand genom ett ökat politiskt samarbete, bättre
utnyttjande av verktyg för erkännande och tydlighet och spridning av god praxis. Specifikt
mål 4: Stärka
den internationella dimensionen för allmän utbildning, yrkesutbildning och
ungdom, i första hand, genom att öka attraktionskraften hos unionens högskolor
och stödja unionens utvecklingsmål genom att främja rörlighet och samarbete
mellan högskolorna EU och i tredjeländer och genom riktat kapacitetsuppbyggande
i tredje länder. Specifikt
mål 5: Förbättra
språkundervisning och språkinlärning och främja språklig mångfald. Specifikt
mål 6: Främja
kvalitet i undervisnings- och forskningsverksamhet som gäller europeisk
integration genom Jean Monnet-aktiviteter i hela världen. Specifikt
mål 7: Motverka
gränsöverskridande hot mot idrotten, såsom dopning, uppgjorda matcher, våld,
rasism och intolerans. Specifikt
mål 8: Stödja
goda styrelseformer inom idrotten och parallella karriärer för idrottsutövare. Specifikt
mål 9: Främja
social integrering, lika möjligheter och hälsofrämjande fysisk aktivitet genom
ökad idrottsverksamhet. Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen Föreslagen
ny aktivitet i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: 15.02
Allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott 1.4.3. Verkan eller resultat som
förväntas Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. Genom
att främja gränsöverskridande rörlighet och samarbete i utbildningssyfte inom
formellt och icke-formellt lärande, såväl inom unionen som internationellt ska
Erasmus för alla hjälpa medlemsstaterna uppnå betydande effekter för deras
respektive system för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom. De
förväntade fördelarna antas sträcka sig långt bortom de berörda individerna.
Initiativet kommer att hjälpa unga människor skaffa sig nya färdigheter och öka
deras anställbarhet. De kommer att göra utbildningsanstalterna effektivare,
öppnare och mer internationella samt tillhandahålla verktyg, analys och
forskning av god kvalitet. Inom
icke-formellt lärande och ungdomsarbete förväntas de starkaste effekterna bli
för de enskilda personernas utveckling vad gäller utbildning och yrke,
inklusive främjandet av ungdomarnas deltagande i samhälle och idrott.
Programmet kommer också att forma politiska initiativ som Europeiska
volontärtjänsten som stärker samarbetet inom frivilligverksamhet för unga
människor. För
kandidatländer och tredjeländer kommer förslaget att stärka möjligheterna till
partnerskap i syfte att skapa ett närmare samarbete, i första hand kring
rörlighetsaktiviteter. Förstärkt samarbete kommer att stödja
kapacitetsuppbyggnad och modernisering av den högre utbildningen i
partnerländerna samt bidra till att göra Europa attraktivare. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av
resultat eller verkan Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Indikatorer || Uppgiftskällor || Mål – Personer med eftergymnasial utbildning – Ungdomar som slutar skolan i förtid || Europa 2020 Utbildning 2020-rapporter Eurostat || Till 2020 ska minst 40 % av alla i åldern 30–34 år ha examen från eftergymnasial utbildning. Till 2020 ska högst 10 % av alla i åldern 18–24 år ha enbart grundskoleutbildning och inte delta i allmän utbildning eller yrkesutbildning. Andelen deltagare som har förstärkt sina nyckelkompetenser och/eller färdigheter som är relevanta för anställbarheten. || Eurostat Slutrapport från bidragsmottagare Studier/Eurobarometer || Till 2020 ska 95% av de unga deltagarna ange att de har skaffat sig eller förbättrat nyckelkompetenser genom deltagande i ett projekt inom programmet. Andelen unga deltagare som säger sig vara mer motiverade att delta i socialt och politiskt liv. || Slutrapport från bidragsmottagare Studier/Eurobarometer || Till 2020 ska 70 % av de unga deltagarna säga att de är bättre förberedda att delta i socialt och politiskt liv tack vare sitt deltagande i ett projekt inom programmet. Andelen organisationer som har deltagit i programmet och som har utvecklat/infört innovativa metoder || Studier/Eurobarometer Slutrapport || Årlig ökning Antalet medlemsstater som utnyttjar resultaten i den öppna samordningsmetoden i utvecklingen av sin nationella policy. || Utbildning 2020 || Alla medlemsstater beaktar systematiskt relevanta tillgängliga informationer/ resultat från den öppna samordningsmetoden för allmän utbildning och yrkesutbildning till 2020. Antalet institutioner inom högre utbildning utanför unionen som deltar i rörlighets- och samarbetsinsatser. || Slutrapport IT-övervaknings-verktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning Andelen deltagare som har förbättrat sina språkkunskaper. || || Till 2020 ska minst 80 % av alla elever i grundskolan få undervisning i minst två främmande språk. Procentuell ökning av antalet Jean Monnet-projekt i världen || Slutrapport IT-övervakningsverktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning – Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att bekämpa hoten mot idrotten. – Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att förbättra styrelseformer och parallella karriärer. – Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att stärka social integrering, lika möjligheter och deltagarfrekvens. || Slutrapport IT-övervakningsverktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning 1.5. Motivering till förslaget
eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt –
Erbjuda ökade möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för studenter,
ungdomar, lärare, utbildare och ungdomsarbetare. –
Stärka det gränsöverskridande samarbetet mellan allmän utbildning,
yrkesutbildning och ungdomsorganisationer för att främja innovativa
undervisningsmetoder och utbyte av god praxis. –
Stärka den internationella dimensionen inom utbildningen genom ett förstärkt
samarbete med vissa regioner i världen, framför allt unionens grannar. –
Stödja politiska reformer i medlemsstaterna. –
Stödja idrottsaktiviteter med inriktning på kampen mot dopning, våld och rasism
och främja gränsöverskridande aktiviteter. 1.5.2. Mervärde av en insats på
unionsnivå Enligt
översynen av unionens budget bör ”unionsbudgeten användas till att finansiera
allmänna nyttigheter på unionsnivå eller insatser som medlemsstaterna och
regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett
bättre resultat”. Halvtidsutvärderingar av pågående program för allmän
utbildning, yrkesutbildning och ungdom (i första hand Livslångt lärande och
Aktiv ungdom) har visat att det viktigaste EU‑mervärdet från programmet
uppkommer genom de genomförda aktiviteternas gränsöverskridande och innovativa
karaktär och genom de produkter och partnerskap som detta bidrar till att ta
fram. Att uppmuntra till ett framgångsrikt samarbete mellan medlemsstaternas
utbildningssystem samt på ungdoms- och idrottsområdet skulle kunna bidra till att
utforma och genomföra en politik och rutiner som fungerar och som uppmuntrar
till inbördes lärande. Lagstiftningsförslaget
respekterar subsidiaritetsprincipen eftersom uppgifterna för att vidta
förstärkande åtgärder inom de områden det gäller anges i fördraget (artiklarna
165 och 166 i fördraget om Europeiska unionen). Insatserna genomförs med
fullständig respekt för medlemsstaternas ansvar, framför allt vad gäller
undervisningens innehåll och de nationella utbildningssystemens utformning samt
den kulturella och språkliga mångfalden, och i enlighet med principen om
indirekt decentraliserad förvaltning. Unionens
instrument kommer att vara inriktat på studenters och lärares rörlighet,
förbättrat utbyte av information och bästa praxis, anpassning efter näringslivets
förändring genom yrkesutbildning och omskolning och underlättande av
möjligheterna att få tillgång till sådan utbildning. 1.5.3. Erfarenheterna från tidigare
liknande insatser Inom
utbildning och kultur har det nuvarande programmet för livslångt lärande varit
resultatet av en integrering av tre tidigare program[33] till ett enda. Som framgår av
halvtidsbedömningen av programmet för livslångt lärande har denna integrering
varit framgångsrik, i första hand i förvaltningshänseende, tack vare avsevärd
administrativ förenkling samt spridning av information till målgrupperna. En
ytterligare förenkling väntas nu genom integreringen av programmet för
livslångt lärande med Aktiv ungdom och olika internationella samarbetsprogram.
Dessa program har i själva verket redan vissa gemensamma förvaltningsstrukturer
(nationella programkontor, genomförandeorgan) och de omfattar liknande typer av
insatser (i första hand rörlighets- och samarbetsprojekt). När
det gäller det politiska innehållet visar utvärderingarna att de nuvarande
gemenskapsprogrammen för att främja gränsöverskridande rörlighet i samband med
såväl formellt som icke-formellt lärande inom unionen och internationellt redan
har fått betydande effekter på systemnivå som sträcker sig långt utöver
fördelarna för de berörda individerna. Utvärderingarna
visar att den inneboende komplexiteten i den återstående fragmenteringen av det
nuvarande programmet för livslångt lärande i sex delprogram, över 50 mål och
över 60 insatser är alltför komplicerad. Det medför en risk för dubbleringar,
hämmar utvecklingen av en konsekvent strategi för livslångt lärande och
begränsar utrymmet för effektivitetsvinster och kostnadseffektivitet. Vissa
pågående insatser saknar den kritiska massa som krävs för en långsiktig effekt.
Likheterna mellan de allmänna målen och genomförandemekanismerna för
delprogrammen inom Livslångt lärande och Aktiv ungdom, som båda är inriktade på
rörlighet, samarbete och humankapital, måste utnyttjas fullt ut, framför allt
vad gäller förvaltning och genomförande av programmet. Halvtidsutvärderingen
av programmet Livslångt lärande pekar på att ett samlat program skulle kunna
öka samstämmigheten mellan de olika finansieringsmöjligheter som erbjuds
bidragsmottagarna och stärka strategin för livslångt lärande genom att knyta
samman samtliga program som avser formell och icke-formell utbildning i alla
etapper av utbildningsspektrumet. Det kommer att bredda möjligheterna till
strukturerade partnerskap, både mellan olika utbildningssektorer och med
arbetslivet och andra relevanta aktörer. På förvaltningsnivå kan stordriftsfördelarna
vara betydande om insatser av liknande natur har likartade genomföranderegler
och förfaranden, vilket innebär förenklingar för både bidragsmottagare och
förvaltande organ på EU-nivå och nationell nivå. Programmet kommer också att
erbjuda flexibilitet och uppmuntran, så att budgetfördelningen mellan insatser,
bidragsmottagare och länder på ett bättre sätt återspeglar prestationer och
potentiella resultat. Samma
sak gäller det internationella samarbetet inom högre utbildning, som också
hämmas av unionsinstrumentens fragmentering, vilket gör det svårt för studenter
och läroanstalter att få tillgång till de olika möjligheterna och för unionen
att vara synlig internationellt. Liknande program har olika mål, omfattning,
operativa modeller och tidsscheman och kan svårligen samverka med varandra.
Bristen på förutsägbarhet och stopp-startfinansieringen av vissa insatser gör
det svårt för högskolorna att bygga upp ett långsiktigt samarbete. 1.5.4. Samstämmighet och eventuella
synergieffekter med andra relevanta instrument Erasmus
för alla är inte det enda unionsprogrammet som ägnas åt utbildning och ungdom.
Strukturfonderna och det kommande forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020
är också starkt knutna till Europa 2020‑strategin och framför allt dess
övergripande mål för högre utbildning och elever som avbryter sin utbildning i
förtid. Synergieffekterna mellan instrumenten kommer att säkras genom en tydlig
åtskillnad mellan de olika typerna av investeringar och målgrupper som stöds:
utbildningsinfrastrukturen stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden,
personer i arbetsmarknadsutbildning och rörlighet för vuxna studenter av
Europeiska socialfonden, rörlighet för forskare av Horisont 2020. Dessutom
stöder Erasmus för alla enbart gränsöverskridande projekt, medan
strukturfondernas inriktning har en nationell eller regional dimension. Syftet
är att låta medlemsstaterna testa och prova ut verktyg och metoder inom ramen
för det gränsöverskridande samarbetet i Erasmus för alla och sedan tillämpa dem
på det egna territoriet med hjälp av strukturfonderna. Komplementariteten
med Horisont 2020 kommer att få stor betydelse för den högre utbildningen,
inklusive dess internationella dimension där universitetens kvalitet och
forskning kommer att stärkas. 1.6. Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen x Förslag eller initiativ som pågår under
begränsad tid. –
x Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014
till den 31 december 2020. –
x Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2025. ¨ Förslag eller initiativ som pågår under
obegränsad tid. –
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1.7. Planerad metod för genomförandet[34] x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen. x Indirekt centraliserad förvaltning genom
delegering till –
x genomförandeorgan, –
¨ organ som inrättats av gemenskaperna[35]
–
x nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning, –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen. ¨ Delad förvaltning med
medlemsstaterna. ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer. x Gemensam förvaltning med internationella
organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Vad
gäller Erasmusinitiativet för rörlighet i samband med studier på mastersnivå
som anges i artikel 14.3 tänker kommissionen tillämpa systemet med
gemensam förvaltning med internationella organisationer. Enligt de detaljerade
förhandlingarna om avtalsvillkoren är det troligt att Europeiska
investeringsbanken ska väljas ut för att agera ombud för förvaltning av
garantin. 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning
och rapportering Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder Bestämmelser
om uppföljning och rapportering kommer att fastställas på grundval av
effektivitet och kostnadseffektivitet, grundat på erfarenheterna från de
nuvarande programmen. För
att nå detta mål kommer ett antal förenklingar att genomföras i förfarandet för
bidragsförvaltning. Syftet med förenklingarna kommer att vara att minska den
administrativa arbetsbördan och tillhörande kostnader för programmets
deltagare, minska förvaltningsorganens kostnader för övervakning och kontroll,
förbättra kvaliteten på de uppgifter som samlas in och minska antalet fel. För
att genomföra denna förenkling kommer följande åtgärder att genomföras: – Rationalisering
av programmets struktur och insatser: drastisk minskning av antalet olika
insatser med olika förvaltningsregler. Gemensamt och integrerat kontor för
olika insatser. – Klumpsummor
och schablonbidrag eller bidrag som bygger på enhetskostnader ska användas
generellt i maximal omfattning. Bidrag till individer för insatser som avser
rörlighet i utbildningssyfte kommer utan undantag att utformas som klumpsummor.
Rapportering och kontroll kommer följaktligen att fokusera på att förverkliga
den aktivitet som stöds och de uppnådda resultaten, snarare än på en bedömning
av om de uppkomna kostnaderna är bidragsberättigade, samt att minska
arbetsbördan och utrymmet för misstag för såväl programmets deltagare som
förvaltningsorganen. – För
samarbetsprojekt och stöd till politiska reformer kommer fokuseringen att
skärpas på resultaten, vilket medger en ökning av klumpsummor. Om bidragen
grundas på faktiska kostnader kommer de i huvudsak att avse direkta kostnader. – Programmets
bidragsmottagare kommer att lämna den nödvändiga förvaltningsinformationen i
sina bidragsansökningar och rapporter. Rapporteringskraven kommer att stå i
proportion till bidragets storlek och den föreslagna insatsens varaktighet och
komplexitet. Indikatorerna fastställs i den rättsliga grunden för att ge en
stabil grund för insamling och utnyttjande av uppgifter i övervaknings- och rapporteringssyfte. – Det
minskade antalet insatser kommer att få stöd genom elektroniska blanketter för
bidragsmottagarnas ansökan och rapportering. Det kommer att underlätta
insamling och utnyttjande av data för övervakning och rapportering på såväl
nationell som europeisk nivå. 2.2. Administrations- och
kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats De
risker som identifierats i samband med genomförandet av de nuvarande programmen
hamnar i huvudsak i följande kategorier: – Fel
på grund av att reglerna är komplicerade: de nuvarande programmen visar att det
förekommer fler fel och finansiella justeringar i samband med insatser med mer
komplicerade finansiella förvaltningsregler, framför allt om bidraget baseras
på faktiska kostnader. – Kontrollkedjans
pålitlighet och underhåll av revisionsspåret: de nuvarande programmen förvaltas
av ett stort antal mellanhänder, de nationella programkontoren,
revisionsorganen och medlemsstaterna. – Ineffektivt
utnyttjande av de administrativa resurserna: en undersökning av kostnaderna för
att kontrollera de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren i de
nuvarande programmen har visat att de nationella programkontoren i många länder
för närvarande tillämpar betydligt mer omfattande och fler kontroller än vad
som krävs av kommissionen. Det stora antalet av i första hand mycket små
rörlighetsbidrag för enskilda personer lägger dessutom en mycket stor börda på
deltagarna och de nationella programkontoren. Det nationella programkontor som
förvaltar relativt små belopp från unionens medel har också betydligt högre
förvaltningskostnader än de programkontor som enbart förvaltar större belopp. – Särskilda
målgrupper: framför allt inom ungdomssektorn, men också i viss utsträckning
inom vuxenutbildningen kanske deltagarna inte har de nödvändiga finansiella
resurserna eller sofistikerade ledningsstrukturerna, till exempel grupper av
unga människor som skapats enbart för att förvalta ett ungdomsutbytesprojekt.
Denna brist på formell struktur kan påverka deras finansiella och operativa
kapacitet att förvalta unionens medel. – Potentiell
dubblering av medel mellan olika insatser på grund av deras bredare omfattning:
de nuvarande programinsatserna förvaltas av ett nätverk av nationella
programkontor, ett genomförandeorgan och kommissionen. Olika IT-baserade
förvaltningssystem används av dessa aktörer. Samtidigt är den nuvarande
definitionen av programinsatserna ganska bred, vilket i princip medger viss
dubblering av finansieringen. 2.2.2. Planerade kontrollmetoder Kontrollsystemet
för det nya programmet kommer att organiseras på ett sådant sätt att det
garanterar att kontrollerna är effektiva och kostnadseffektiva. 1.
Minska antalet fel på grund av komplicerade regler Som
anges i 2.1 ovan blir den viktigaste förenklingen i syfte att minska antalet
fel som beror på att de finansiella reglerna är komplexa en omfattande
användning av bidrag i form av klumpsummor, schablonbelopp och skalor av
enhetskostnader. Detta
ligger i linje med studien av kostnaderna för kontroller som analyserade kostnaderna
för kontroller inom fyra olika typer av insatser i programmet för livslångt
lärande som förvaltas av de nationella programkontoren: –
Rörlighet i Erasmus: stora bidrag åt individuella universitet som grundas på
klumpsummor och schablonbelopp till återkommande bidragsmottagare. Bidragen
utgör 50 % av programmets budget. –
Rörlighet i Leonardo och överföring av innovationsprojekt: medelstora och stora
bidrag till multilaterala partnerskap som bygger på klumpsummor respektive
faktiska kostnader. – Partnerskap:
små bidrag till skolor, yrkesutbildning och vuxenutbildning som bygger på
klumpsummor. –
Individuell rörlighet: mycket små bidrag till enskilda lärare inom skolor och
vuxenutbildning. Studien
ger följande resultat för programmet Livslångt lärande (LL): Typ av åtgärd || Rutinkontroll || Skrivbordskontroll || I efterhand – Erasmus, rörlighet || 0,16 % || 0,32 % || 0,17 % Leonardoprojekt || 2,55 % || 1,67 % || 1,77 % Partnerskap || 0,25 % || 0,36 % || Ej tillämpligt – Individuell rörlighet || 0,66 % || 0,93 % || Ej tillämpligt Genomsnitt LL || 0,81 % || 1,05 % || 0,40 % De
genomsnittliga finansiella justeringarna efter rutinkontroll av slutrapporter
(100 procent av bidragsavtalen kontrollerade) är 0,81 procent, men
siffran varierar mellan 0,16 procent för Erasmus-rörlighet till
2,55 procent för Leonardoprojekt. När det gäller skrivbordskontroller på
grundval av stödjande dokument av ett urval av bidragsavtal (mellan 10 och
25 procent av populationen ska kontrolleras) är genomsnittet
1,05 procent, vilket sträcker sig från 0,32 procent för Erasmusrörlighet
till 1,67 procent för Leonardoprojekt. Samma mönster återkommer vid
kontroller i efterhand och på platsen. Som
ovanstående visar är den verkliga felfrekvensen cirka 0,50 procent. Denna
låga felfrekvens bekräftas också av oberoende finansiella granskningar av
avtalen mellan kommissionen och de nationella programkontoren
(0,07 procent år 2010). För
programmet Aktiv ungdom är felfrekvenserna svårare att få fram. Enligt de
finansiella revisioner av avtalet mellan kommissionen och de nationella programkontoren
som gjordes 2010 var felfrekvensen 1,71 procent, men den påverkas kraftigt
av systemfel i ett enskilt land för avtalen mellan kommissionen och det
nationella programkontoret för 2005 och 2007. Den
genomsnittliga felfrekvensen för de båda programmen tillsammans var
0,3 procent. Enligt
det nya programmet ska cirka 80 % av budgeten tilldelas insatser inom
rörlighet i utbildningssyfte och för sådana insatser kommer bidragen att ges i
form av klumpsummor och skalor av enhetskostnader. Mot den bakgrunden kan man
räkna med att det blir möjligt att hålla eller till och med ytterligare minska
den redan låga felfrekvensen för programmet som helhet. Transformeringen
av individuella bidragsavtal till avtal som förvaltas av organisationer väntas
dessutom förbättra felfrekvensen i riktning mot den som gäller för
Erasmusrörlighet. För
insatserna som ingår i Samarbete för innovation och god praxis samt Stöd till
politiska reformer kommer kommissionen där detta är möjligt att fastställa
klumpsummor, enhetskostnader och schablonbidrag i förhållande till förväntade
resultat och produkter, framför allt för Strategiska partnerskap
(finansieringsmekanism motsvarande den för partnerskap i ovanstående tabell). För
den minoritet av insatser för vilka bidragen kan förbli (delvis) baserade på
verkliga kostnader, bör förenklingen av bidragsförvaltningen ske framför allt
genom en omdefiniering av tillåtliga kostnader och en begränsning av EU:s
bidrag till specifika typer av direkta kostnader, i linje med
rekommendationerna från GD Utbildning och kulturs internrevision av
felfrekvensen i direktförvaltningen. Följande finansieringsmetoder och
förenklingar föreslås för bidrag: – Förenklad
ersättning av verkliga direkta kostnader. – En
tydlig beskrivning av direkta personalkostnader för att ge bidragsmottagarna
rättssäkerhet och för att minska antalet fel. – Rättssäkerhet
vad gäller tidsregistrering genom att tillhandahålla en tydlig och enkel
uppsättning minimivillkor i reglerna för deltagande. – Avskaffande
av skyldigheten att registrera tid för personal som arbetar 100 procent
med unionsprojektet. – Möjligheten
att använda enhetspersonalkostnader (genomsnittliga personalkostnader) för
bidragsmottagare för vilka detta är deras normala redovisningsmetod. – Ett
enda schablonbelopp som täcker indirekta kostnader som tillämpas enbart på
direkta personalkostnader. – För
insatser som förvaltas av genomförandeorganet: användning av revisionsintyg för
bidrag ovanför ett visst tröskelbelopp, genom vilka revisorerna ska intyga att
de finansiella rapporterna är lagenliga och uppfyller gällande krav. Dessa
insatser bör resultera i lägre felfrekvenser för de typer av projekt som för
närvarande har relativt höga felfrekvenser, till exempel Leonardo-överföring av
innovation och framför allt de insatser som förvaltas direkt av kommissionen
och genomförandeorganet. Förväntade resultat/syftet med internkontrollen Redan
i de nuvarande programmen anges mycket detaljerade kontrollkrav per typ av
insats, grundat på en riskanalys som tar hänsyn till bidragsnivån, insatsens
komplexitet, antalet partner och bidragsmottagarens återkomsttid. En liknande
strategi kommer att tillämpas för det nya programmet. Den kommer emellertid att
ta hänsyn till den minskade risken på grund av den förenkling som planeras. Sådana
minskningar motiveras dessutom av de extremt låga felfrekvenserna i stora delar
av de nuvarande programmen. Goda kunskaper om kontrollsystemen och deras
resultat kommer att göra det möjligt att fastställa kontrollmål som bygger på
den risk man löper. På
grundval av ovanstående planeras följande kontrollmål för insatserna som ska
förvaltas av de nationella programkontoren: || Rörlighet i utbildningssyfte || Samarbetsprojekt Systemkontroller på platsen av åter-kommande bidrags-mottagare av flera olika bidrag (i förekommande fall inklusive finansiella kontroller på platsen av senast ingångna avtal) || För nya bidragsmottagare: en kontroll under programperioden per återkommande bidragsmottagare som erhåller ett årligt bidrag >250 000 euro || En kontroll under programperioden per återkommande bidragsmottagare som erhåller ett årligt bidrag >1 000 000 euro För bidragsmottagare som kontrollerats för liknande insatser under de tidigare programmen kommer system-kontrollerna att bero på resultaten från tidigare kontroller. Kontroller på platsen under insatsen av icke återkommande bidragsmottagare || 1 % beroende på bidragsnivå och typ av mottagare Rutinkontroll av slutrapporter || 100 % Skrivbordskontroll av stöddokument || 2–5 % beroende på bidragsnivå och typ av mottagare || 2–10 % beroende på bidragsnivå, typ av bidrag och typ av mottagare Finansiella efterhands-kontroller på platsen || 0,25–1 % beroende på bidragsnivå, typ av bidrag, typ av mottagare och resultat från tidigare kontroller. Särskilda
kontrollmål kan införas för särskilt små länder med mycket begränsat antal
deltagare i en viss insats för att undvika att samma bidragsmottagare måste
genomgå grundliga kontroller varje år på grund av de kvantitativa minimikraven.
Kontrollerna
på platsen under pågående insats kommer att väljas omsorgsfullt eftersom de
normalt sett inte leder till finansiella justeringar men innebär en mycket hög
kostnad för de nationella programkontoren. De kan vara begränsade till vissa
områden, till exempel med ett stort deltagande av företag, organ med en mer
begränsad finansiell kapacitet eller informella grupper (främst ungdomssektorn)
och bygga på risker som upptäckts efter datautvinning. Om
allvarliga problem påträffas hos en viss bidragsmottagare kan frekvensen för
systemkontrollerna på platsen av återkommande bidragsmottagare ökas under
programperioden. 2.
Kontrollkedjans och revisionsspårets pålitlighet För
de nuvarande programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom har ett stabilt
kontrollsystem inrättats för att kontrollera utnyttjandet av unionens medel för
de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren, vilket utgör
75 % av programbudgeten, i medlemsstaterna. Systemet inrättades 2007 och
har mognat betydligt under de senaste åren. Dess soliditet har erkänts av
Revisionsrätten (DAS 2008, 2009 och 2010) och den interna revisionstjänsten
(2009–2010 års revision av de nationella programkontorens förvaltnings- och
kontrollsystem för programmet Livslångt lärande). Genom
den nya budgetförordning som föreslås av kommissionen införs ett nytt element
som kommer att behöva beaktas i kontrollkedjan.
Enligt artikel 57.5 d krävs det i själva verket att organ som de
nationella programkontoren varje år utarbeta en förvaltningsförklaring om att
årsredovisningen är fullständig, exakt och sanningsenlig, att de interna
kontrollsystemen fungerar korrekt, att de underliggande transaktionerna är
lagliga och korrekta och att principen om sund ekonomisk förvaltning följts.
Enligt artikel 57.5 e krävs det dessutom ett yttrande från ett
oberoende revisionsorgan om förvaltningsförklaringen som anges i punkt d
som ska omfatta alla dess komponenter. Enligt den nya budgetförordningen ska de
nationella programkontoren skicka in förvaltningsförklaringen till kommissionen
senast den 1 februari och den oberoende revisionsförklaringen den
15 mars året efter det år förklaringen avser. Som
en följd av denna förändring av budgetförordningen kommer kontrollkedjan för
programinsatser som förvaltas av de nationella programkontoren att antas,
samtidigt som den bygger på befintlig god praxis för att säkra en sund
användning av EU:s medel. Följande
system planeras för insatserna som genomförs av de nationella
programkontoren: – Kontrollerna
kommer att organiseras på tre nivåer: av de nationella programkontoren, av
oberoende revisionsorgan som utsetts av medlemsstaterna och kommissionen,
varigenom kommissionen kommer att beakta de kontroller som utförts av andra
organ för att garantera kostnadseffektivitet. I det syftet kommer kommissionen
att organisera ett regelbundet utbyte av kontroll- och revisionsplaner mellan
aktörerna i ett flerårigt revisionsperspektiv. – De
nationella programkontoren kommer att ansvara för de primära kontrollerna av
bidragsmottagarna, men deras system för internkontroll och efterlevnad kommer
att övervakas av medlemsstaterna och revideras av ett oberoende revisionsorgan.
Kommissionen kommer att fastställa kraven för kontrollerna på nationell nivå
för att garantera konsekvens och pålitlighet och övervaka genomförandet av
kontroller på medlemsstatsnivå. Detta förfarande är redan väl etablerat av
kommissionen som varje år ger ut en så kallad vägledning för nationella
programkontor med minimikrav, kontrollmål och tekniska riktlinjer för de
nationella programkontoren vad gäller primärkontroller av programmens
bidragsmottagare. Samma sak gäller riktlinjerna för nationella myndigheter, som
fastställer minimiomfattningen för de sekundära kontrollerna och ger
metodologisk vägledning för att ge en acceptabel vägledning samt garantera
konsekvens och jämförbarhet för kontrollerna. Efter införandet av de nya kraven
för nationella programkontor i budgetförordningen (se framför allt artiklarna
57.5 d och e) kommer riktlinjerna för nationella myndigheter att ersättas
av “överenskomna förfaranden” för de oberoende revisionsorganen i det nya
programmet. – Det
nuvarande tungrodda systemet med årliga förvaltningsförklaringar från
medlemsstaterna kommer att ersättas av ett effektivare system: ▪ Medlemsstaterna
ska utse sina nationella programkontor och lämna en bedömning av
kravuppfyllelse i förhand om att programkontoret kommer att uppfylla de
minimikrav som anges av kommissionen för internkontroll och unionens regler för
förvaltning av projektets livscykel för de decentraliserade insatserna. ▪ De
nationella programkontoren ska förelägga kommissionen en årlig
förvaltningsförklaring som åtföljer dess årsrapport om förvaltning och
genomförande av programmet, inklusive finansiell rapportering och
rapporteringen som avser kontroll av bidragsmottagarna. ▪ Det
nationella programkontorets förvaltningsförklaring ska bli föremål för ett
yttrande från ett oberoende revisionsorgan som har den nödvändiga yrkesmässiga
kompetensen för revision av offentliga organ. Medlemsstaterna ska utse det
oberoende revisionsorganet och se till att det uppfyller de minimikrav som
anges av kommissionen. ▪ Även
om det oberoende revisionsorganet kommer att ha ansvar för att kontrollera och
granska det nationella programkontoret i enlighet med kraven i den nya
budgetförordningen, kommer medlemsstaterna att övervaka och kontrollera det
nationella programkontorets efterlevnad av kommissionens krav och informera
kommissionen årligen om sina övervaknings- och kontrollaktiviteter. ▪ Kommissionen
kommer själv att övervaka hela kontrollsystemet genom att utföra kontroller och
revisioner (både system- och finansrevisioner) på nationell nivå med
vederbörlig hänsyn till de kontroller och revisioner som utförts av andra
organ. Kommissionens kontroller kommer därför att vara proportionella mot de
nationella kontrollsystemens styrka. Informationen om nationella och europeiska
kontroller och revisioner kommer att granskas regelbundet för att undvika
luckor och dubbleringar. Till
skillnad mot vad som gäller de nuvarande programmen skulle medlemsstaterna inte
längre behöva avge en årlig förvaltningsförklaring på grund av kraven på
effektivitet och kostnadseffektivitet för nationella programkontor i den nya
budgetförordningen (se artikel 57.5). De
kommer emellertid fortfarande att ha ansvar för att övervaka och kontrollera
genomförandet av programmet på nationell nivå och kommer årligen att informera
kommissionen om detta. För
att skapa en god kvalitetsgrund för generaldirektörens förvaltningsförklaring
kommer ett permanent kontrollsystem att inrättas som innehåller följande
komponenter: ▪ Förvaltningsförklaringen
från det nationella programkontoret som ska lämnas in den 1 februari
N+1. ▪ Den
oberoende revisionsförklaringen som ska avges senast den 15 mars N+1. ▪ Kommissionens
analys av förvaltningsförklaringen och den oberoende revisionsberättelsen och
synpunkterna på den från det nationella programkontoret och medlemsstaten,
inklusive formella synpunkter och rekommendationer vid en eventuell bristande
efterlevnad från det nationella programkontorets sida. ▪ Informationen
från medlemsstaterna senast den 30 oktober varje år om deras övervaknings- och
kontrollverksamhet på nationell nivå vad gäller programmet. I
kombination med kommissionens systemkontroller och finansiella revisioner
förväntas kostnaderna för kontroller minska ytterligare i riktning mot de
proportionellt sett mindre kostsamma kontrollerna av programmet för Livslångt
lärande (dessa kostnader utgör för närvarande knappt 2 procent av EU:s
årsbudget för de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren,
uppdelat på 0,23 procent för kommissionen, 0,16 procent för
medlemsstaterna och 1,59 procent för de nationella programkontoren. Detta
kan jämföras med en total kostnad på cirka 5,75 procent för Aktiv ungdom,
vari ingår 1,00 procent för kommissionen, 0,82 procent för medlemsstaterna
och 3,93 procent för de nationella programkontoren). Kostnaderna
för kontroller bör framför allt minska på två nivåer: på kommissionsnivå,
eftersom samma antal tjänstemän kommer att förvalta en betydligt större budget
med färre nationella programkontor, och på medlemsstatsnivå, eftersom deras
övervakning kommer att kräva färre direkta kontroller tack vare det oberoende
revisionsorganet. Kostnaderna för kontroller hos de nationella programkontoren
förväntas också minska, men inte lika mycket: samtidigt som minimiandelen
bidragsmottagare som ska kontrolleras kommer att minska, kommer de att förvalta
större budgetar och därför fler bidragsmottagare. Beroende
på resultaten av kommissionens kontroller och revisioner kan kommissionen
införa försiktighetsåtgärder för de nationella programkontoren (såsom stopp för
åtaganden eller betalningar) samt korrigerande åtgärder (i första hand
finansiella korrigeringar). Båda typerna av åtgärder tillämpas redan och har
visat sig effektiva när det gäller att lösa allvarliga problem i samband med
icke-efterlevnad och undermåliga prestationer. Insatser
som förvaltas av ett genomförandeorgan Kommissionen
kommer att tillämpa de kontrollåtgärder som krävs för genomförandeorganen i
enlighet med artikel 59 i budgetförordningen [i enlighet med rådets
förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för
vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram]. Kommissionen
kommer dessutom att övervaka och kontrollera att genomförandeorganet uppfyller
lämpliga kontrollmål för de insatser som det får ansvar för att förvalta. Denna
övervakning kommer att ingå i villkoren för samarbetet mellan ansvarigt
generaldirektorat och genomförandeorganet och i organets halvårsvisa
rapportering. År
2010 reserverade sig genomförandeorganet för förvaltningen av det nuvarande
(2007–2013) programmet Aktiv ungdom. För det programmet var väsentligheten för
2010 års riskvärde 7,38 procent, vilket emellertid utgjorde mindre än
0,5 procent av genomförandeorganets totala utgiftsbudget för 2010. Tack
vare denna mycket låga siffra kvarstod den allmänna förvaltningsförklaringen
för genomförandeorganets redovisning. Analysen av felen visade att de i första
hand gällde svårigheterna för vissa bidragsmottagare att lägga fram adekvat
styrkande dokumentation och att vissa tillåtlighetsregler inte hade
respekterats. En
handlingsplan utarbetades och genomfördes 2011 för alla program som förvaltades
av genomförandeorganet. Planen syftade till att förbättra informationen som
lämnades av bidragsmottagarna om deras finansiella skyldigheter, revisioner och
kontroller i efterhand (genom att utforma ett informationspaket eller förbättra
övervakningsbesökens effektivitet och utfall), förbättra
skrivbordskontrollernas strategier och konsolidera genomförandeorganets
revisionsstrategi. Genomförandeorganets
tillämpning av handlingsplanen väntas minska felfrekvensen till i slutet av
nuvarande fleråriga budgetram. Vad gäller 2011 kan man redan dra slutsatsen att
den beräknade felfrekvensen för programmet Aktiv ungdom bör vara cirka
1 procent. På grundval av trenden efter halva tiden bör nivån för
icke-efterlevnad för de insatser som planeras i det nya programmet ligga väl
under tröskelvärdet på 2 procent. Dessutom
bör de förenklingsåtgärder som ingår i det föreslagna programmet ytterligare
minska risken för fel. Insatser
som förvaltas direkt av kommissionen Kommissionen
har för avsikt att enbart förvalta ett minimalt antal bidrags- och tjänsteavtal
direkt. År
2009 och 2010 reserverade sig GD Utbildning och kultur mot genomförandet av
centraliserade direkta insatser. På samma sätt som för genomförandeorganet
visade analysen av de observerade felen att de till största delen gällde
bidragsmottagarnas oförmåga att lägga fram styrkande dokumentation eller att de
dokumenten höll en för låg kvalitet. De
korrigerande åtgärder som har vidtagits bör minska antalet observerade fel före
utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen. Åtgärderna inkluderar riktad
information till bidragsmottagarna för att de ska bli medvetna om sina
skyldigheter och övergå mer till resultatbaserad redovisning av projekt eller
en strategi som bygger på schablonbidrag, införandet av ”överenskomna
förfaranden” för certifiering av revisioner av redovisade utgifter i början av
2010 och stickprovskontroller av styrkande handlingar. Ett mer centraliserat
finansiellt kretslopp inrättas dessutom för att samla den finansiella
expertisen för behandling av det minskade antalet transaktioner. Även
när det gäller centraliserade direkta transaktioner kommer de planerade
förenklingarna att bidra till att minska risken för fel. 3.
Ineffektivt utnyttjande av administrativa resurser Undersökningen
av kostnadskontrollerna har visat att ett stort antal nationella programkontor
gör fler och mer omfattande kontroller än vad som krävs av kommissionen, utan
att detta nödvändigtvis medför ett tydligt mervärde. Kommissionen uppskattar
att kostnaden för dessa ytterligare kontroller utgör nästan 20 procent av
de nationella programkontorens totala kontrollkostnad. I
en miljö präglad av nedskärningar av offentliga utgifter bör sådana
extrakostnader begränsas till risker eller identifierade problemfall i det nya
programmet. Kommissionen kommer därför att gör en ännu tydligare beskrivning av
kontrollkraven och erbjuda de nationella programkontoren kontrollverktyg, till
exempel checklistor, för att se till att samma kontrollregler gäller i samtliga
länder för samma insatser. Ytterligare
vinster i samband med utnyttjandet av administrativa resurser kommer att
uppkomma genom avskaffandet av individuella avtal om rörlighetsbidrag. Det
nationella programkontoret kommer att överföra samtliga bidrag för rörlighet
som ges enskilda individer till det organ som organiserar rörligheten (till
exempel skolor, leverantörer av yrkesutbildning) snarare än till enskilda
studenter och lärare. Detta bör minska antalet avtal betydligt och reducera
arbetsbelastningen i alla faser av projektets livscykel för deltagare och
genomförandeorgan. Studien
av kontrollkostnader har visat att kostnaden för kontrollerna till viss del är
beroende av storleken på den budgetandel som förvaltas av de nationella
programkontoren. För Livslångt lärande varierar den kostnaden mellan
1,26 procent för de sex största länderna till 3,35 procent för de sex
minsta. Variationen är ännu större för Aktiv ungdom (som förvaltar cirka 1/6 av
budgeten för Livslångt lärande): från 3,66 procent till
12,62 procent. Med beaktande av dessa skillnader förespråkar kommissionen
i sitt förslag att ett enda nationellt programkontor per land ska utses för att
öka den kritiska massan och skära ner på förvaltningskostnaderna. 4.
Att ta itu med brister inom särskilda målgrupper Tack
vare de förenklingar som föreslås för bidragsförvaltningen, framför allt en mer
omfattande användning av engångsbelopp och schablonbidrag, bör felfrekvensen
minska även för deltagare med en mindre stabil organisationsstruktur och lägre
finansiell kapacitet, i första hand i ungdomssektorn, men också inom
vuxenutbildningen. Efter
dessa förenklingsåtgärder accepterar kommissionen en viss återstående risk i
samband med det politiska valet att ge EU‑stöd åt dessa typer av deltagare med
tanke på programmålen. 5.
Förebyggande av risken för dubbel finansiering Se
punkt 2.3 nedan. 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oriktigheter Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade) Det
bör konstateras att på det hela taget har bara ett mycket begränsat antal fall
av bedrägerier förekommit i samband med de nuvarande programmen. Detta, och de
mycket låga felfrekvenserna, motiverar att åtgärderna för att förebygga
bedrägeri och oriktigheter är proportionella och kostnadseffektiva. I
enlighet med en rekommendation efter en internrevision har kommissionen
analyserat potentiella områden där det kan förekomma överlappningar eller
dubbel finansiering i programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom. Även om
dubbel finansiering är teoretiskt möjlig, förhindras den redan effektivt av
preventiva kontroller i urvalsfasen, både av de nationella programkontoren och
genomförandeorganet. På
grundval av ovanstående och för att ytterligare minska risken för bedrägerier
och oriktigheter planeras följande åtgärder för det nya programmet: – Förebyggande
av bedrägerier och oriktigheter beaktas redan i programmets utformning. I de
nuvarande programmen medger det stora antalet olika insatser vissa dubbleringar
av aktiviteter och deltagare, men detta bör kunna förhindras i framtiden genom
en utformning som drar upp tydliga skiljelinjer mellan insatserna för att
undvika att samma deltagare kan genomföra likartade aktiviteter inom ramen för
olika insatser. – Registrering
av deltagare i ett centralt register (eventuellt någon av kommissionens
befintliga deltagarportaler) introduceras. Det kommer att medge korsvisa
kontroller i förväg av vilka organisationer och länder som deltar i olika
programinsatser. Det kommer att förhindra bidragsshoppande i olika deltagande
länder. – Ett
datalager kommer att inrättas för alla programinsatser (centraliserade och
decentraliserade) i den utsträckning som olika IT-förvaltningsverktyg
fortfarande används. – Kontroll
av de personer som deltar i insatser för rörlighet i utbildningssyfte kommer
att bli möjlig via en särskild it-applikation (Mobility Tool) som för
närvarande redan ger möjlighet att registrera samtliga rörlighetsdeltagare i
Leonardo da Vinci-projekten i programmet Livslångt lärande. – Både
de nationella programkontoren och genomförandeorganen kommer att behöva
rapportera misstänkta fall av bedrägerier och oriktigheter till kommissionen i samband
med att de upptäcks, förutom att inkludera dem i den regelbundna
rapporteringen. De kommer också att vara skyldiga att vidta rättsliga åtgärder
för att återvinna programmedel som förlorats, betalats ut felaktigt eller
använts oriktigt av bidragsmottagarna. – När
det gäller fall av bedrägeri, oriktigheter eller försummelse som kan
tillskrivas ett nationellt programkontor och som resulterar i förlust av
unionsmedel som inte kan återvinnas är medlemsstaten ansvarig enligt den
rättsliga grund som gäller och skyldig att ersätta kommissionen. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel · Befintliga budgetrubriker [36] Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och
berörda budgetrubriker i den årliga budgeten i nummerföljd. Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag Nummer [Beskrivning………………...……….] || Diff./icke-diff[37]. || från Efta[38] länder || från kandidat- länder[39] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetför-ordningen 5 || 15.01 Administrativa utgifter inom politikområdet utbildning och kultur, artiklarna 1–3 || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ · Nya budgetrubriker som föreslås Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och berörda budgetrubriker i den årliga budgeten i
nummerföljd. Rubrik i den fler-åriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag Nummer [Beskrivning…………………...……….] || Diff./icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetför-ordningen 1 || 15.01.04.01 ”Erasmus för alla”– Utgifter för administrativ förvaltning || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ 4 || 15.01.04.01 ”Erasmus för alla”– Internationellt – Utgifter för administrativ förvaltning || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ 1 || 15.02.01 ”Erasmus för alla” || Diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ 4 || 15.02.01 ”Erasmus för alla” – Internationellt || Diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ 3.2. Beräknad inverkan på
utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den
beräknade inverkan på utgifterna Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) –
nuvarande priser Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott ”Erasmus för alla” GD: EAC || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || 15.02.01 ”Erasmus för alla” || Åtaganden || (1) || 1,467 || 1,763 || 2,072 || 2,390 || 2,722 || 3,065 || 3,421 || 0 || 16,899 Betalningar || (2) || 1,174 || 1,692 || 1,989 || 2,294 || 2,613 || 2,942 || 3,285 || 911 || 16,899 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program[40] || || || || || || || || || 15.01.04 ”Erasmus för alla” – Utgifter för administrativ förvaltning[41] || || (3) || 43,118 || 48,218 || 51,247 || 56,904 || 61,481 || 67,313 || 71,595 || 0 || 400 Avsättningar TOTALT för GD EAC || Åtaganden || =1+1a +3 || 1,510 || 1,811 || 2,123 || 2,447 || 2,783 || 3,132 || 3,493 || 0 || 17,299 Betalningar || =2+2a +3 || 1,217 || 1,740 || 2,040 || 2,351 || 2,674 || 3,009 || 3,356 || 911 || 17,299 GD: EAC || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT TOTALA driftsanslag H1 || Åtaganden || (4) || 1,467 || 1,763 || 2,072 || 2,390 || 2,722 || 3,065 || 3,421 || 0 || 16,899 Betalningar || (5) || 1,174 || 1,692 || 1,989 || 2,294 || 2,613 || 2,942 || 3,285 || 911 || 16,899 TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 43,118 || 48,218 || 51,247 || 56,904 || 61,481 || 67,313 || 71,595 || 0 || 400 Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || (7) =4+ 6 || 1,510 || 1,811 || 2,123 || 2,447 || 2,783 || 3,132 || 3,493 || 0 || 17,299 Betalningar || (8) =5+ 6 || 1,217 || 1,740 || 2,040 || 2,351 || 2,674 || 3,009 || 3,356 || 911 || 17,299 Följande ska
anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: Rubrik 4 || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT 15.02.02 ”Erasmus för alla” – Internationellt, driftsanslag TOTALT || Åtaganden || (1) || 215 || 227 || 236 || 247 || 257 || 272 || 285 || 0 || 1,739 Betalningar || (2) || 172 || 218 || 227 || 237 || 247 || 261 || 274 || 104 || 1,739 15.01.04.02 – TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (3) || 9 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || 12 || 0 || 73 Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || (7) =4+ 6 || 224 || 237 || 246 || 257 || 268 || 283 || 297 || 0 || 1,812 Betalningar || (8) =5+ 6 || 181 || 228 || 237 || 247 || 258 || 272 || 286 || 104 || 1,812 || || || || || || || || || || || || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 20180 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT Avsättningar TOTALT för RUBRIKERNA 1 till 4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =7+9+11 || 1,734 || 2,048 || 2,369 || 2,704 || 3,051 || 3,415 || 3,790 || 0 || 19,111 Betalningar || =8+10+11 || 1,398 || 1,969 || 2,277 || 2,599 || 2,932 || 3,281 || 3,642 || 1,015 || 19,111 Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) – 2011 års priser || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT GD: EAC || Personal[42] || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 167,496 Övriga administrativa utgifter || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 2,684 TOTALT GD EAC || Anslag || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 170,180 Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 170,180 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) –
nuvarande priser || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT Avsättningar TOTALT för RUBRIKERNA 1 till 5 i den fleråriga budgetramen) || Åtaganden || 1,758 || 2,072 || 2,393 || 2,729 || 3,076 || 3,439 || 3,814 || 0 || 19,281 Betalningar || 1,407 || 1,990 || 2,298 || 2,619 || 2,952 || 3,301 || 3,662 || 1,053 || 19,281 3.2.2. Beräknad inverkan på
driftsanslagen –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt
följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) – nuvarande priser Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || År ð || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Den enskildes rörlighet i utbildningssyfte || Typ av resultat[43] || Genomsnitt-liga kostnader || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad Personal (HE-VET - Skol-, vux-, ungdoms-personal) || Individuell rörlighet || 0,00157 || 80.000 || 117,073 || 103.847 || 155,029 || 125.229 || 190,665 || 146.498 || 227,510 || 170.723 || 270,426 || 194.152 || 313,734 || 221.851 || 365,617 || 1.042,300 || 1.640 Studenter (HE) || Individuell rörlighet || 0,00238 || 230.000 || 512,530 || 250.767 || 570,048 || 269.387 || 624,549 || 287.908 || 680,843 || 309.004 || 745,321 || 329.407 || 810,541 || 353.527 || 887,181 || 2.030,000 || 4.831 Studenter (VET) || Individuell rörlighet || 0,00216 || 70.000 || 141,131 || 82.114 || 168,886 || 92.976 || 195,026 || 103.780 || 222,044 || 116.086 || 253,333 || 127.987 || 284,934 || 142.058 || 322,543 || 735,000 || 1.588 Unga inlärare || Individuell rörlighet || 0,00155 || 75.000 || 109,032 || 75.865 || 112,509 || 76.641 || 115,919 || 77.413 || 119,428 || 78.292 || 123,196 || 79.142 || 127,043 || 80.147 || 131,213 || 542,500 || 838 || || || || || || || || || || || || || || || || Internationell rörlighet för studenter H4[44] || Individuell rörlighet || 0,00733 || 16,717 || 122,550 || 17,657 || 129,447 || 18,349 || 134,520 || 19,220 || 140,904 || 19,998 || 146,604 || 21,125 || 154,869 || 22,152 || 162,393 || 135,219 || 991,287 || || || || || || || || || || || || || || || || Gemensamma examina[45] || Individuell rörlighet || 0,03411 || 2.198 || 98,686 || 2.937 || 120,416 || 3.752 || 140,865 || 4.732 || 162,002 || 6.031 || 186,520 || 6.759 || 211,275 || 7.619 || 240,791 || 34.028 || 1.161 Masters (låne-garantier) || Individuell rörlighet || 0,00266 || 11.966 || 31,834 || 24.413 || 64,949 || 41.497 || 110,400 || 55.026 || 146,392 || 64.759 || 172,286 || 66.064 || 175,758 || 67.377 || 179,251 || 331.100 || 881 Delbelopp för individuell rörlighet i utbildningssyfte || 485,880 || 1,133 || 557,600 || 1,321 || 627,831 || 1,512 || 694,576 || 1,699 || 764,892 || 1,898 || 824,637 || 2,078 || 894,730 || 2,289 || 4 850,147 || 11,930 Samarbete för innovation och god praxis || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad Strategiska partnerskap (små) || Gränsöver-skridande projekt || 0,11389 || 1.550 || 164,476 || 1.838 || 198,958 || 2.141 || 236,369 || 2.442 || 275,043 || 2.786 || 319,970 || 3.228 || 378,213 || 3.510 || 419,447 || 17.495 || 1.992,476 Strategiska partnerskap (medel) || Gränsöver-skridande projekt || 0,30928 || 325 || 93,115 || 500 || 146,085 || 657 || 195,714 || 813 || 247,037 || 990 || 307,046 || 1.193 || 377,379 || 1.365 || 440,419 || 5.842 || 1.806,795 Kunskapsalli-anser/sektoriella allianser || Gränsöver-skridande projekt || 0,86238 || 14 || 11,142 || 29 || 23,632 || 43 || 35,319 || 56 || 47,407 || 71 || 61,575 || 86 || 75,861 || 104 || 93,097 || 404 || 348,033 Webb-plattformar || Webbplattformar || 7,27300 || 3 || 22,284 || 3 || 22,732 || 3 || 23,184 || 3 || 23,648 || 3 || 24,120 || 3 || 24,606 || 3 || 26,604 || 3 || 167,179 Internationell HE-kapacitets-förstärkning || Gränsöver-skridande projekt || 0,733 || 126 || 92,450 || 133 || 97,653 || 138 || 101,480 || 145 || 110,596 || 151 || 110,596 || 159 || 116,831 || 167 || 122,507 || 1,020 || 747,813 Delbelopp för Samarbete för innovation och god praxis || 2,015 || 383,467 || 2,500 || 489,061 || 2,978 || 592,067 || 3,456 || 699,431 || 3,998 || 823,307 || 4,666 || 972,889 || 5,146 || 1,102 || 24,760 || 5 062,295 || || || || || || || || || || || || || || || || Stöd till politiska reformer || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad – Stöd till politiska reformer || Multipla || 102,332 || Ν/Α || 74,014 || Ν/Α || 78,537 || Ν/Α || 84,405 || Ν/Α || 104,727 || Ν/Α || 110,818 || Ν/Α || 123,212 || Ν/Α || 140,610 || Ν/Α || 716,323 || || || || || || || || || || || || || || || || Jean Monnet-aktiviteter || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad – Jean Monnet-aktiviteter || Multipla || 45,491 || Ν/Α || 36,834 || Ν/Α || 38,475 || Ν/Α || 42,120 || Ν/Α || 46,044 || Ν/Α || 48,943 || Ν/Α || 51,444 || Ν/Α || 54,575 || Ν/Α || 318,435 || || || || || || || || || || || || || || || || Idrottsaktiviteter || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad – Idrottsaktiviteter || Gränsöverskridande projekt || 34,118 || Ν/Α || 16,978 || Ν/Α || 23,815 || Ν/Α || 32,016 || Ν/Α || 36,035 || Ν/Α || 39,052 || Ν/Α || 44,525 || Ν/Α || 46,406 || Ν/Α || 238,827 || || || || || || || || || || || || || || || || Driftsanslag || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad – Driftsanslag || Programförvaltning || 63,189 || N/A || 47,751 || N/A || 48,712 || N/A || 55,200 || N/A || 61,935 || N/A || 68,915 || N/A || 76,162 || N/A || 83,650 || N/A || 442,325 TOTAL KOSTNAD Rubrik 1 och rubrik 4 || || 1,682 || || 1,990 || || 2,308 || || 2,637 || || 2,979 || || 3,336 || || 3,706 || || 18,368 3.2.3. Beräknad inverkan på de
administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk –
x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) – 2011 års priser || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || Personalresurser || 23,928 || 23,928 || 23,928 || 23,928 || 23,928 || 23,928 || 23,928 || 167,496 Övriga administrativa utgifter || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 2,684 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 170,180 Belopp utanför RUBRIK 5[46] i den fleråriga budgetramen || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || Övriga utgifter av administrativ karaktär[47] || 52,118 || 58,218 || 61,247 || 66,904 || 72,481 || 78,313 || 83,595 || 472, 877 Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 52,118 || 58,218 || 61,247 || 66,904 || 72,481 || 78,313 || 83,595 || 472,877 TOTALT || 76,430 || 82,530 || 85,559 || 91,216 || 96,792 || 102,625 || 107,906 || 643,057 3.2.3.2. Beräknat personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk –
x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt
följande: Uppgifterna ska anges i heltidsekvivalenter
utan decimal || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || || 15 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 170 || 170 || 170 || 170 || 170 || 170 || 170 || XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || || XX 01 05 01 (indirekta forskningsinsatser) || || || || || || || || 10 01 05 01 (direkta forskningsinsatser) || || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) FTE)[48] || || 15 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter – totalt) || 34 || 34 || 34 || 34 || 34 || 34 || 34 || XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || || || XX 01 04 yy [49] || – vid huvudkontoret[50] || || || || || || || || – i delegationer || || || || || || || || XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade experter som arbetar med indirekta forskningsinsatser) || || || || || || || || 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsinsatser) || || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || || TOTALT || 204 || 204 || 204 || 204 || 204 || 204 || 204 XX motsvarar det
politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska täckas
med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta
insatsen i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet,
om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det
förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för
tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga
om budgetmedel. . Belopp och tilldelningar kommer att justeras beroende på
resultaten från den planerade externaliseringsprocessen. Beskrivning av
arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programmets förvaltning Extern personal || Programmets förvaltning 3.2.4. Förenlighet med den gällande
fleråriga budgetramen –
x Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för
2014–2020 som föreslagits av kommissionen i dess meddelande KOM(2011)0500. –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. […] –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsinstrumentet
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen omarbetas[51]. Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. […] 3.2.5. Bidrag från tredje part –
Det ingår inga bidrag från tredje part i det
aktuella förslaget eller initiativet –
Förslaget eller initiativet kommer att
medfinansieras enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt Ange vilken extern organisation som bidrar till samfinansieringen || || || || || || || || Förslaget
omfattar bidrag från tredje part från Eftaländerna, Schweiz och Turkiet samt
anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas
av en föranslutningsstrategi. 3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna
–
x Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ¨ Påverkan på egna medel ¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Disponibla anslag för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativet inverkan på inkomsterna[52] 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Artikel …………. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker
i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att
avsättas för särskilda ändamål. […] Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. […] [1] KOM(2010)
2020 slutlig, 3.3.2010. [2] KOM(2011)
500 slutlig, 29.6.2011. [3] EGT
L 11, 16.1.2003, s. 1. [4] EUT
C , , s. . [5] EUT
C , , s. . [6] KOM(2011)
500 slutlig, 29.6.2011. [7] EUT
L 327, 24.11.2006, s. 45. [8] EUT
L 327, 24.11.2006, s. 30. [9] EUT
L 340, 19.1.2008, s. 83. [10] EUT
L 378, 27.12.2006, s. 41. [11] KOM(2010) 2020,
3.3.2010. [12] KOM(2010)
477 slutlig, 15.9.2010. [13] KOM(2010)
682 slutlig, 26.11.2010. [14] EUT
C 311, 19.12.2009, s. 1. Rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade
ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018). [15] EUT
L 375, 23.12.2004, s. 12. [16] KOM(2008)
425 slutlig, 3.7.2008. [17] EUT
C 319, 13.12.2008, s. 20. Rådets slutsatser om skolor inför 2000-talet. [18] EUT
C 119, 28.5.2009, s. 2. Rådets slutsatser om Utbildning 2020. [19] EUT
C 300, 12.12.2007, s. 6. Rådets slutsatser om att förbättra kvaliteten på
lärarutbildningen.
EUT C 302, 12.12.2009, s. 6. Rådets slutsatser om lärares och skolledares
yrkeskompetens. [20] EUT
C 301, 11.12.2009, s. 5. Rådets slutsatser om utbildning av barn med
invandrarbakgrund EUT C 135, 26.5.2010, s. 2. Rådets slutsatser om
utbildningens och yrkesutbildningens sociala dimension. [21] EUT
C , , s. . [22] KOM(2011)
12 slutlig, 18.11.2011. [23] EUT
L 390, 31.12.2004, s. 6. [24] EUT
C 111, 6.5.2008, s. 1. [25] EUT
C 115, 8.7.2009, s. 11. [26] KOM(2001)
303 slutlig, 25.5.2011. [27] EUT
L 55, 28.2.2011, s. 13. [28] EUT
L, , s. [29] Detta
belopp bygger på utgiftsnivån för perioden 2007–2013 och har höljts med en ratingfaktor
som återspeglar ökningstakten i instrumenten under rubrik 4. [30] EUT
L, , s. [31] ABM:
Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity-Based Management) – ABB:
Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting). [32] I
den mening som avses i artikel 49.6 a och b i budgetförordningen. [33] Sokrates,
Leonardo da Vinci och eLearning. [34] Närmare
förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till
respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb:
http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [35] Organ
som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [36] Budgetrubriker
för genomförandeorganet ska fastställas när väl utgifterna stabiliserats. [37] Diff. = differentierade åtaganden / Icke-diff. = icke differentierade
åtaganden. [38] Efta:
Europeiska frihandelssammanslutningen. [39] Kandidatländer
och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan. [40] Detta
avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av
Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt
indirekta och direkta forskningsåtgärder. [41] Kommissionen
skulle eventuellt (delvis) kunna anförtro genomförandet av programmet Erasmus
för alla till ett genomförandeorgan. Belopp och fördelning av de uppskattade
kostnaderna kan komma att justeras beroende på den grad av externalisering som
beslutas. Den inkluderar de administrativa utgifterna för genomförandeorganet
som kan få till uppgift att genomföra en del av programmet i samband med en
stor mängd obehandlade ärenden. De administrativa utgifterna bör vara
konstanta. [42] Totalt
204 heltidsekvivalenter inkluderar förvaltning av nationella programkontor,
direkt förvaltning av kommissionen, övervakning och samordning med
genomförandeorganet samt all personal för stöd och samordning i samband med
programmet. [43] Resultaten
som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal
studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). [44] Inklusive
organisering av rörlighetsavgifter. [45] Gemensamma
masters- och doktorsexamina utvalda för fem omgångar inom insats 1 i Erasmus
Mundus-programmet 2009–2013 kommer att få bidrag inom Erasmus för alla för de
återstående omgångarna beroende på resultaten av ett årligt
granskningsförfarande som görs med ledning av framstegsrapporter och
tillgängliga budgetmedel. [46] Detta
avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av
Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt
indirekta och direkta forskningsåtgärder. [47] Inkluderar
H1 och H4. GD EAC tänker (delvis) externalisera genomförandet av programmet
till EACEA:s genomförandeorgan och till de nationella programkontoren.
Ovanstående siffror och budgetrubriker kommer vid behov att ändras i enlighet
med denna externaliseringsprocess. [48] CA
= kontraktsombud, INT= vikarier (”interimspersonal”), JED= unga experter vid
delegationerna, LA = Lokalombud, SNE = Utstationerade nationella experter. [49] Särskilt
tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k.
BA-poster). [50] Inom
förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF). [51] Se
punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [52] När
det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska
nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för
uppbördskostnader.