52011PC0614

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag om nästa fleråriga budgetram för åren 2014–2020: En budget för Europa 2020[1]. Kommissionen säger i sitt förslag att sammanhållningspolitiken bör förbli en viktig del av nästa budgetpaket och betonar dess avgörande roll för Europa 2020[2].

Kommissionen har därför föreslagit ett antal viktiga förändringar när det gäller hur sammanhållningspolitiken utformas och genomförs. Utmärkande för förslaget är att medlen koncentreras till ett mindre antal prioriteringar med starkare anknytning till Europa 2020, att resultatfokuseringen ökar, att man övervakar framsteg mot överenskomna mål, att man använder villkorat stöd oftare och att genomförandet förenklas.

I den här förordningen anges bestämmelserna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), medan förordning (EG) nr 1083/2006 upphävs. Den bygger på det arbete som genomförts sedan den fjärde sammanhållningsrapporten lades fram i maj 2007. Där skisserade kommissionen de huvudsakliga utmaningarna för regionerna under de närmaste årtiondena och inledde debatten om framtidens sammanhållningspolitik. Den 9 november 2010 antog kommissionen den femte sammanhållningsrapporten där man analyserade de sociala och ekonomiska tendenserna och lade fram riktlinjerna för den framtida sammanhållningspolitiken.

Sammanhållningspolitiken är det viktigaste investeringsinstrumentet för att stödja unionens nyckelprioriteringar i enlighet med Europa 2020. Målen uppfylls genom att man inriktar sig på de länder och regioner där behoven är som störst. En av EU:s största framgångar har varit dess förmåga att höja levnadsstandarden för alla. EU har åstadkommit detta inte enbart genom att hjälpa de fattigare medlemsstaterna och regionerna att utvecklas och växa, utan också genom att bidra till integrationen på den inre marknaden, som ju innebär marknadsmöjligheter och skalfördelar för alla områden i EU – rika som fattiga, stora som små. Kommissionens utvärdering av tidigare sammanhållningspolitiska insatser har visat att det finns många exempel på skapat mervärde och tillväxt- och sysselsättningsskapande investeringar där EU:s ekonomiska stöd varit en förutsättning. Resultaten visar också på splittring och bristande prioritering. I en tid när de offentliga resurserna är knappa och tillväxtskapande investeringar behövs mer än någonsin har kommissionen bestämt sig för att föreslå genomgripande förändringar av sammanhållningspolitiken.

Målet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att råda bot på obalans mellan regionerna. Eruf ger stöd till regional och lokal utveckling genom att samfinansiera investeringar i FoU och innovation, klimatförändringar och miljö, företagsstöd till små och medelstora företag, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, tele-, energi- och transportinfrastruktur, vård- och utbildningsinfrastruktur, social infrastruktur samt hållbar stadsutveckling.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.      Samråd och expertrådgivning

När kommissionen har utformat förslagen har den beaktat resultaten av det offentliga samrådet kring den femte lägesrapporten om ekonomisk och social sammanhållning, översynen av EU:s budget[3], förslagen till flerårig budgetram[4], den femte sammanhållningsrapporten[5] och samråden efter antagandet av rapporten.

Det offentliga samrådet kring slutsatserna i den femte sammanhållningsrapporten ägde rum 12 november 2010–31 januari 2011. Sammanlagt inkom 444 inlägg från bl.a. medlemsstater, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, europeiska intresseorganisationer, icke-statliga organisationer, enskilda och andra berörda parter. I samrådet ställdes en rad frågor om sammanhållningspolitikens framtid. En sammanfattning av resultaten offentliggjordes den 13 maj 2011[6].

Resultaten av utvärderingarna av programmen 2000–2006 och ett brett urval studier och expertutlåtanden användes som underlag. Expertutlåtanden inhämtades också via högnivågruppen för framtidens sammanhållningspolitik, som består av experter från de nationella förvaltningarna och som höll tio möten under 2009–2011.

Resultaten av det offentliga samrådet kring den femte sammanhållningsrapporten visar att det råder bred enighet om att medlen bör koncentreras. Man oroar sig dock för att beslut om koncentrationerna inte fattas på rätt nivå. Särskilt framhålls i många inlägg att det krävs flexibilitet och hänsyn till regionala särdrag. Flera av dem som yttrat sig oroar sig också för att alltför begränsade prioriteringar på EU-nivå skulle hämma den flexibilitet som krävs när man utformar lämpliga regionala utvecklingsstrategier.

2.2.      Konsekvensbedömning

Särskilt bedömdes alternativen med avseende på Erufs bidrag till två allmänna nyttigheter:

– Bidrag till sysselsättning, FoU och innovation genom stöd till företagen.

– Investeringar i grundläggande infrastruktur (t.ex. transport-, energi-, miljö- och vårdinfrastruktur samt social infrastruktur).

Andra områden där Eruf lämnar ett betydande bidrag till tillhandahållande av EU:s allmänna nyttigheter behandlades inte, eftersom utvärderingar och forskning inte har visat på några särskilda problem på dessa områden med avseende på Eruf-insatsernas omfattning.

Beträffande stöd till företag kan det hävdas att sådant stöd, särskilt i form av bidrag, mest behövs för småföretag, innovativ verksamhet och i områden på industriell tillbakagång som genomgår strukturförändringar. Det finns däremot inga starka skäl för att investera i storföretag, mindre innovativa områden och regioner som är attraktiva för investerare även utan stöd. Skälen för att finansiera infrastruktur är starkast i mindre utvecklade regioner där myndigheterna saknar tillräckliga medel för investeringar och där investeringskostnaderna inte kan återvinnas eftersom befolkningen har låga inkomster. Det finns inga starka skäl för att investera i grundläggande infrastruktur i mer utvecklade regioner.

De alternativ som har övervägts är ingen ändring, ändringar för att målstyra medlen mer samt ett alternativ som är betydligt mer restriktivt jämfört med nuvarande medelstilldelning. Det alternativ som har valts är ökad målstyrning, eftersom det ökar finansieringens resurseffektivitet, verkan och EU-mervärde samtidigt som det ger regionerna tillräckligt med flexibilitet i fråga om investeringarna och minimerar risken att verksamhet som behöver medel hamnar utanför insatsernas tillämpningsområde.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

Den europeiska regionalpolitiken har en viktig roll att spela för att mobilisera lokala resurser och fokusera på utveckling av den inneboende potentialen.

Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning för att främja en harmonisk utveckling genom att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och främja utvecklingen i de minst gynnade regionerna.

Målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning ska främjas genom tre EU‑fonder. Enligt artikel 176 i EUF-fördraget är syftet med Eruf att främja utvecklingen och omstruktureringen av regioner som utvecklas långsammare och av industriregioner på tillbakagång.

Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska även särskild hänsyn tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar samt regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

Enligt artikel 349 i EUF-fördraget ska specifika åtgärder vidtas för att beakta situationen i de yttersta randområdena, vilken förvärras av specifika faktorer som allvarligt hämmar områdenas utveckling. De specifika åtgärderna ska inbegripa villkor för tillgång till strukturfonderna.

Tidpunkten för översyn av EU:s finansiering av sammanhållningspolitiken är vald för att sammanfalla med förslaget till en ny flerårig budgetram i enlighet med kommissionens arbetsprogram.

Som sägs i översynen av EU:s budget bör ”EU-budgeten användas till att finansiera allmänna nyttigheter på EU-nivå eller åtgärder som medlemsstaterna och regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett bättre resultat”[7]. Förslaget följer subsidiaritetsprincipen eftersom Erufs uppdrag anges i fördraget och politiken genomförs med delad förvaltning och med hänsyn till ansvarsfördelningen mellan medlemsstaternas och regionernas behörigheter.

Både förslaget och typen av åtgärd (dvs. finansiering) anges i EUF‑fördraget, där strukturfondernas rättsliga grund finns, och där det anges att strukturfondernas uppgifter, prioriterade mål och organisation ska fastställas i förordningar.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens förslag till flerårig budgetram föreslås att 376 miljarder euro ska satsas på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för perioden 2014–2020.

Föreslagen budget 2014–2020 || Miljarder euro

Konvergensregioner Övergångsregioner Konkurrenskraftsregioner Territoriellt samarbete Sammanhållningsfonden Extra anslag för de yttersta randområdena och regionerna med mycket låg befolkningstäthet || 162,6 39 53,1 11,7 68,7 0,926

Fonden för ett sammanlänkat Europa, för transport, energi och informations- och kommunikationsteknik (IKT) || 40 miljarder euro (med ytterligare 10 miljarder euro öronmärkta i Sammanhållningsfonden)

*Alla uppgifter i fasta priser på 2011 års prisnivå.

I sitt förslag anger kommissionen minimiandelar för Europeiska socialfonden (ESF) för varje regionkategori, för att fonden i högre grad ska bidra till att huvudmålen i Europa 2020 uppfylls. När dessa andelar tillämpas blir ESF:s andel av sammanhållningspolitikens medel 25 %, dvs. 84 miljarder euro. Detta innebär att högst 183,3 miljarder euro finns tillgängliga för Eruf under perioden 2014–2020.

5.           SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET

I förslaget till förordning anges tillämpningsområdet för Erufs insatser, och dessutom innehåller det en förteckning över verksamheter som inte kan komma i fråga för stöd. Investeringsprioriteringar anges för vart och ett av de tematiska målen.

Övergångsregioner och mer utvecklade regioner kommer att bli ålagda att satsa största delen av sin tilldelning av sammanhållningsmedel (utom ESF) på energieffektivitet och förnybar energi, små och medelstora företags konkurrenskraft samt innovation. Mindre utvecklade regioner kommer att kunna anslå sina medel till ett bredare urval av mål som återspeglar deras bredare spektrum av utvecklingsbehov. Enligt förslaget gäller följande:

– Minst 80 % av medlen anslås till energieffektivitet och förnybar energi, forskning och innovation samt stöd till små och medelstora företag i mer utvecklade regioner och övergångsregioner, varvid 20 % av medlen bör anslås till energieffektivitet och förnybar energi. Med tanke på de kvarvarande omstruktureringsbehoven i de regioner som håller på att fasas ut från konvergensmålet, ska minimiandelen minskas till 60 %.

– Minst 50 % av medlen anslås till energieffektivitet och förnybar energi, forskning och innovation samt stöd till små och medelstora företag i mindre utvecklade regioner, varvid 6 % av medlen bör anslås till energieffektivitet och förnybar energi.

Enligt förslaget ska fokus ökas på hållbar stadsutveckling. Den ökade fokuseringen ska uppnås genom att minst 5 % av Eruf-medlen reserveras för hållbar stadsutveckling, inrättandet av en stadsutvecklingsplattform för främjande av kapacitetsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte samt fastställandet av en förteckning över städer där integrerade insatser för hållbar stadsutveckling kommer att genomföras.

Ett mål med förslaget är att bidra till ökad resultatinriktning för finansieringen, genom att man fastställer gemensamma indikatorer för både fysiska utfall och resultat som rör finansieringens slutmål.

I förslaget nämns behovet av att i de operativa programmen särskilt uppmärksamma specifika svårigheter hos regioner med allvarliga och permanenta naturliga eller demografiska nackdelar.

Slutligen innehåller förslaget särskilda bestämmelser om användning av specifika tilläggsanslag för de yttersta randområdena.

2011/0275 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 178 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 176 i fördraget är syftet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) att bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Eruf bidrar således till att minska dels klyftan i utvecklingsnivå mellan olika regioner, dels den grad av eftersläpning som kännetecknar de minst gynnade regionerna, inklusive områden på landsbygden och i städerna, industriregioner på tillbakagång, områden med svåra och beständiga naturbetingade eller demografiska nackdelar, till exempel öar, bergsområden, glesbygdsområden och gränsområden.

(2) De bestämmelser som är gemensamma för Eruf, Europeiska socialfonden (nedan kallade strukturfonderna) och Sammanhållningsfonden anges i förordning (EU) nr […]/2012 av den […] om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska fonden för jordbrukets utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006[10] [grundförordningen].

(3) Det bör antas särskilda bestämmelser om vilka verksamheter som Eruf får stödja enligt de tematiska mål som fastställs i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen]. Samtidigt bör utgifter som ligger utanför Erufs tillämpningsområde definieras och förtydligas, inklusive när det gäller minskningen av utsläpp av växthusgaser i anläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG[11].

(4) För att på bästa sätt tillgodose Erufs särskilda behov och i enlighet med Europa 2020-strategins[12] princip om att sammanhållningspolitiken bör stödja behovet av smart och hållbar tillväxt för alla är det nödvändigt att inom varje tematiskt mål som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen] ange de åtgärder som är specifika för Eruf som investeringsprioriteringar.

(5) Eruf bör bidra till Europa 2020, så att man säkerställer en större koncentration av Eruf-stöd till unionens prioriteringar. Beroende på vilken regionkategori som stödet ges till, bör det koncentreras på forskning och innovation, små och medelstora företag samt åtgärder för minskade klimatförändringar. Koncentrationsgraden bör anpassas till regionens utvecklingsnivå och de särskilda behoven hos regioner vars BNP per capita för perioden 2007–13 var lägre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-25 under referensperioden.

(6) Ett antal gemensamma indikatorer för bedömningen av programgenomförandet bör anges innan medlemsstaterna utarbetar sina operativa program. Dessa indikatorer bör kompletteras med programspecifika indikatorer.

(7) Inom ramen för en hållbar stadsutveckling anses det nödvändigt att stödja integrerade åtgärder för att tackla de såväl ekonomiska, miljö- och klimatmässiga som samhälleliga utmaningar som påverkar stadsområdena samt att fastställa ett förfarande för att fastställa förteckningen över städer som omfattas av åtgärderna och de finansiella anslag som avsätts för dessa åtgärder.

(8) Med avstamp i tidigare erfarenheter och på grund av fördelarna med att integrera åtgärder för hållbar stadsutveckling i de operativa program som stöds av Eruf under perioden 2007–2013, bör nu ett ytterligare steg tas på unionsnivå genom att man inrättar en plattform för stadsutveckling.

(9) För att kartlägga eller testa nya lösningar på frågor som rör hållbar stadsutveckling med relevans på unionsnivå, bör Eruf stödja innovativa åtgärder på området hållbar stadsutveckling.

(10) Eruf bör uppmärksamma de ytterst glesbefolkade områdenas problem när det gäller tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader, i enlighet med protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt om särskilda bestämmelser om mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland och Sverige. Eruf bör också uppmärksamma de särskilda svårigheter som finns såväl på vissa öar som i bergsområden, gränsområden och glesbygdsområden, eftersom deras geografiska läge hämmar deras utveckling, samt se till att stödja en hållbar utveckling.

(11) De yttersta randområdena måste ägnas särskild uppmärksamhet genom att man undantagsvis utvidgar Erufs tillämpningsområde till att omfatta driftsstöd, för att kompensera för de extra kostnader som förorsakas av områdenas särskilda ekonomiska och sociala situation, vilken ytterligare försvåras av de faktorer som anges i artikel 349 i fördraget, nämligen deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Kombinationen av dessa faktorer av bestående natur hämmar allvarligt områdenas utveckling. För att stödja utvecklingen av befintliga och nya ekonomiska verksamheter bör minst 50 % av de särskilda tilläggsanslagen användas till insatser som bidrar till diversifieringen och moderniseringen av ekonomierna i de yttersta randområdena.

(12) För att fastställa förfaranden för urvalet och genomförandet av innovativa åtgärder, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller det innehåll och det tillämpningsområde som anges i artikel 9. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. När kommissionen förbereder och utformar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar samtidigt, punktligt och på ett lämpligt sätt tillställs Europaparlamentet och rådet.

(13) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller förteckningen över städer som ska delta i plattformen för stadsutveckling. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[13].

(14) Denna förordning ersätter Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999[14]. Av tydlighetsskäl bör därför förordning (EG) nr 1080/2006 upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Gemensamma bestämmelser

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastställs uppgifterna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), tillämpningsområdet för dess stöd vad gäller målen Investering för tillväxt och sysselsättning och Europeiskt territoriellt samarbete samt särskilda bestämmelser om Eruf-stödet till målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

Artikel 2 Uppgifter för Eruf

Eruf ska bidra till finansieringen av stöd som ska förstärka den ekonomiska, sociala och territoriala sammanhållningen genom att motverka de viktigaste regionala obalanserna genom stöd till utveckling och strukturell anpassning av regionala ekonomier, bland annat omstrukturering av industriregioner på tillbakagång och regioner som utvecklas långsammare.

Artikel 3 Tillämpningsområde för Eruf-stödet

1. Eruf ska stödja följande:

a)      Produktiva investeringar som bidrar till att skapa och bevara varaktig sysselsättning, genom direktstöd för investeringar i små och medelstora företag.

b)      Investeringar i infrastruktur för grundläggande tjänster till medborgarna på områdena energi, miljö, transport samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).

c)      Investeringar i infrastruktur på det sociala området samt inom vård och utbildning.

d)      Utveckling av de inneboende möjligheterna genom stöd till regional och lokal utveckling, forskning och innovation. Dessa åtgärder ska omfatta

i)        fasta investeringar i utrustning och småskalig infrastruktur,

ii)       stöd och tjänster inriktade på företag, särskilt små och medelstora företag,

iii)      stöd till offentlig forskning och innovationsorgan samt investeringar i teknik och tillämpad forskning hos företag,

iv)      nätverksarbete, samarbete och utbyte av erfarenheter mellan regioner, städer samt relevanta aktörer inom samhälle, ekonomi och miljö.

e)      Tekniskt stöd.

I mer utvecklade regioner ska Eruf inte stödja investeringar i infrastruktur för grundläggande tjänster till medborgarna på områdena miljö, transport samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).

2. Eruf ska inte stödja

a)      Avveckling av kärnkraftverk.

b)      Minskning av utsläpp av växthusgaser i anläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

c)      Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak.

d)      Företag i svårigheter enligt definitionen i unionens regler för statligt stöd.

Artikel 4 Tematisk koncentration

De tematiska mål som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen] och motsvarande investeringsprioriteringar som anges i artikel 5 i denna förordning vilka Eruf kan bidra till ska koncentreras på följande vis:

a)           I mer utvecklade regioner och övergångsregioner ska

i)       minst 80 % av Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas de tematiska mål som anges i leden 1, 3 och 4 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen], och

ii)       minst 20 % av Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas det tematiska mål som anges i led 4 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen].

b)           I mindre utvecklade regioner ska

i)       minst 50 % av Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas de tematiska mål som anges i leden 1, 3 och 4 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen], och

ii)       minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas det tematiska mål som anges i led 4 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen].

Genom undantag från led a i ska minst 60 % av Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas vart och ett av de tematiska mål som anges i leden 1, 3 och 4 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen], i de regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av medelvärdet av BNP i EU-25 under referensperioden, men som är stödberättigade inom kategorierna övergångsregioner eller mer utvecklade regioner enligt artikel 82.2 b och c i förordning (EU) nr [ ]/2012 [grundförordningen].

Artikel 5 Investeringsprioriteringar

Eruf ska stödja följande investeringsprioriteringar inom de tematiska mål som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen]:

1.           Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom att

a)      förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU- intresse,

b)      främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation, produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering,

c)      stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål.

2.           Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik genom att

a)      öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät,

b)      utveckla IKT‑produkter och IKT‑tjänster, e‑handel och främja efterfrågan på IKT,

c)      stärka IKT-tillämpningar för e‑förvaltning, e‑lärande, e‑integration och e‑hälsovård.

3.           Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom att

a)      främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag,

b)      utveckla nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering.

4.           Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer genom att

a)      främja produktion och distribution av förnybar energi,

b)      främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i små och medelstora företag,

c)      stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer och inom bostadssektorn,

d)      utveckla smarta svagströmsnät,

e)      främja koldioxidsnåla strategier för stadsområden.

5.           Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar genom att

a)      stödja riktade investeringar för anpassning till klimatförändringar,

b)      främja investeringar för att hantera särskilda risker, säkra motståndskraften mot katastrofer och utveckla katastrofhanteringssystem.

6.           Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser genom att

a)      tillgodose de betydande behoven av investeringar i avfallssektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning,

b)      tillgodose de betydande behoven av investeringar i vattensektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning,

c)      skydda, främja och utveckla kulturarvet,

d)      skydda den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000[15], och miljövänlig infrastruktur,

e)      göra insatser för att förbättra stadsmiljön, inklusive sanering av industriområden och minskning av luftföroreningar.

7.           Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur genom att

a)      stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T),

b)      främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur,

c)      utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik,

d)      utveckla omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem,

8.           Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet genom att

a)      utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande och nyföretagande,

b)      genomföra lokala utvecklingsinitiativ samt stöd till ett nät av tjänster i närmiljön som syftar till att skapa nya sysselsättningstillfällen, när sådana åtgärder ligger utanför tillämpningsområdet för förordning (EU) nr […]/2012 [ESF],

c)      investera i infrastruktur för offentliga arbetsförmedlingstjänster.

9.           Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom att

a)      investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området vilka bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, minska skillnader i hälsostatus och övergå från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället,

b)      stödja fysiskt och ekonomiskt återställande av utarmade stads- och landsbygdssamhällen,

c)      stödja socialt företagande.

10.         Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer.

11.         Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen, genom att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster som berörs av genomförandet av Eruf samt stödja åtgärder som rör institutionell kapacitet och effektiviteten hos offentliga förvaltningar som får stöd av Europeiska socialfonden.

Kapitel II Indikatorer för Eruf-stöd till målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Artikel 6 Indikatorer för målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna förordning ska användas där så är tillämpligt och i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen]. För gemensamma indikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll och kumulativa mål fastställas för år 2022.

För programspecifika utfallsindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll och kumulativa mål fastställas för år 2022.

För programspecifika resultatindikatorer ska utgångsvärdet fastställas med hjälp av senast tillgängliga uppgifter och målen fastställas för år 2022, men de får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer.

Kapitel III

Särskilda bestämmelser för territoriella särdrag

Artikel 7

Hållbar utveckling i städerna

1. Eruf ska inom de operativa programmen stödja hållbar utveckling i städerna genom strategier med integrerade åtgärder för att tackla de ekonomiska, miljö- och klimatmässiga samt samhälleliga utmaningar som påverkar stadsområdena.

2. Varje medlemsstat ska i sitt partnerskapsavtal upprätta en förteckning över städer där integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling ska genomföras och ett preliminärt årligt bidrag till dessa åtgärder på nationell nivå.

Minst 5 % av Eruf-medlen som tilldelats på nationell nivå ska tilldelas integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling som delegeras till städer för förvaltning genom de integrerade territoriella investeringar som avses i artikel 99 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen].

Artikel 8 Plattformen för stadsutveckling

1. Kommissionen ska i enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen] inrätta en plattform för stadsutveckling för att främja dels kapacitetsbyggande och nätverkssamarbete mellan städer, dels utbyte av erfarenheter rörande stadsutvecklingspolitik på unionsnivå på områden relaterade till Erufs investeringsprioriteringar och hållbar stadsutveckling.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en förteckning över städer som ska delta i plattformen på grundval av de förteckningar som fastställs i partnerskapsavtalen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 14.2.

Förteckningen ska innehålla högst 300 städer, med högst 20 städer per medlemsstat. Städerna ska väljas ut enligt följande kriterier:

a)      Befolkning, med hänsyn till specifika drag i de olika ländernas stadssystem.

b)      Förekomsten av en strategi för integrerade åtgärder för att tackla de ekonomiska, miljö- och klimatmässiga samt de samhälleliga utmaningarna i stadsområdena.

3. Plattformen ska också stödja nätverksarbete mellan alla städer som vidtar innovativa åtgärder på kommissionens initiativ.

Artikel 9 Innovativa åtgärder på området hållbar utveckling av stadsområden

1.           På kommissionens initiativ får Eruf stödja innovativa åtgärder inom området hållbar stadsutveckling, upp till ett tak på 0,2 % av det totala årliga Eruf-anslaget. Åtgärderna ska omfatta studier och pilotprojekt för att kartlägga eller testa nya lösningar inom hållbar stadsutveckling med relevans på unionsnivå.

2.           Genom undantag från artikel 4 får man genom innovativa åtgärder stödja all verksamhet som krävs för att uppnå de tematiska mål som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen] och motsvarande investeringsprioriteringar.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 13 rörande förfaranden för urvalet och genomförandet av innovativa åtgärder.

Artikel 10 Områden med naturbetingade och demografiska nackdelar

Operativa program som samfinansieras av Eruf i områden med svåra och beständiga naturbetingade och demografiska nackdelar i enlighet med artikel 111.4 i förordning (EU) nr …/2012 [grundförordningen] ska i första hand inriktas på de specifika svårigheterna i dessa områden.

Artikel 11 De yttersta randområdena

1. De särskilda tilläggsanslagen för regionerna i de yttersta randområdena ska användas för att kompensera för extrakostnader som är kopplade till de nackdelar som avses i artikel 349 fördraget och som uppkommer i de yttersta randområdena i samband med stöd till

a)      de tematiska mål som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen],

b)      godstransporter och startstöd för transporttjänster,

c)      insatser rörande begränsade lagringsmöjligheter, en överdimensionerad produktionsapparat och underhåll av denna, samt arbetskraftsbrist på den lokala marknaden.

Minst 50 % av de särskilda tilläggsanslagen ska tilldelas åtgärder som bidrar till diversifieringen och moderniseringen av ekonomierna i regionerna i de yttersta randområdena, med särskild inriktning på de tematiska mål som anges i leden 1, 2 och 3 i artikel 9 i förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen].

2. De särskilda tilläggsanslagen får också användas som ett bidrag till finansieringen av driftsstöd och utgifter för allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

3. Det belopp för vilket samfinansieringsandelen gäller ska stå i proportion till de extra kostnader som avses i punkt 1 och som stödmottagaren ådragit sig när det gäller driftsstöd och utgifter endast för allmännyttiga skyldigheter och avtal och kan omfatta de totala stödberättigande kostnaderna för utgifter för investeringar.

4. Finansiering enligt denna artikel får inte användas för

a)      stöd av insatser som rör sådana varor som omfattas av bilaga I till fördraget,

b)      stöd till transport av personer enligt artikel 107.2 a i fördraget,

c)      undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter.

Kapitel IV Slutbestämmelser

Artikel 12 Övergångsbestämmelser

1.           Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar, inklusive helt eller delvis inställande, av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av förordning (EG) nr 1080/2006 eller någon annan rättsakt som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2013 och som följaktligen ska tillämpas på detta stöd eller på de berörda projekten fram till dess att de avslutas.

2.           Ansökningar om stöd i enlighet med förordning (EG) nr 1080/2006 ska fortsätta att vara giltiga.

Artikel 13 Delegering

1. Kommissionens ska ha befogenhet att anta delegerade akter på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Kommissionen ska tilldelas befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 9.3 på obestämd tid från och med den 1 januari 2014.

3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 9.3 kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5. En delegerad akt som antagits enligt artikel 9.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig detta inom två månader från det datum då akten delgetts Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har informerat kommissionen om att de inte kommer att motsätta sig detta. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet.

Artikel 14 Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av samordningskommittén för fonderna. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 15 Upphävande

Förordning (EG) nr 1080/2006 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 16 Översyn

Europaparlamentet och rådet ska se över denna förordning senast den 31 december 2022 i enlighet med artikel 177 i fördraget.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

Gemensamma indikatorer för Eruf-stöd inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning (Artikel 6)

|| ENHET || BETECKNING

Produktiv investering || ||

|| företag || Antal företag som får bidrag.

|| företag || Antal företag som får annat ekonomiskt stöd än bidrag

|| företag || Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt

|| företag || Antal nya företag som får stöd

|| euro || Privata investeringar som matchar offentligt stöd till små och medelstora företag (bidrag)

|| euro || Privata investeringar som matchar offentligt stöd till små och medelstora företag (annat än bidrag)

|| heltidsekvivalenter || Antal arbetstillfällen som skapats i små och medelstora företag som får stöd

Turism || besök || Antal besök på turistattraktioner som får stöd

IKT-infrastruktur || personer || Befolkning som har tillgång till bredband på minst 30 Mbps

Transporter || ||

Järnväg || km || Total längd av nya järnvägslinjer

||  varav: TEN-T

km || Total längd av ombyggda eller uppgraderade järnvägslinjer

||  varav: TEN-T

Vägar || km || Total längd av nybyggda vägar

|| varav: TEN-T

km || Total längd av ombyggda eller uppgraderade vägar

|| varav: TEN-T

Stadstransporter || passagerarresor || Ökning av antalet passagerarresor med stadstransporter som får stöd

Inre vattenvägar || tonkm || Ökning av gods som transporteras på uppgraderade inre vattenvägar

Miljö || ||

Fast avfall || ton || Ny kapacitet för avfallsåtervinning

Vattenförsörjning || personer || Antal invånare som fått förbättrad vattenförsörjning

|| m3 || Uppskattad minskning av läckage i vattendistributionsnät

Behandling av avloppsvatten || pe (personekvivalent) || Antal invånare som fått förbättrad avloppsvattenbehandling

Riskförebyggande åtgärder och riskhantering || personer || Befolkning som omfattas av åtgärder för skydd mot översvämning

personer || Befolkning som omfattas av skydd mot skogsbränder och andra skyddsåtgärder

Återställande av mark || hektar || Yta med återställd mark

Hårdgörning av mark || hektar || Förändringar när det gäller hårdgjord mark p.g.a. nybyggnation

Natur och biologisk mångfald || hektar || Ytareal med livsmiljöer i bättre skick

Forskning och innovation || ||

|| personer || Antal personer som arbetar med FoU i nybyggda eller nyutrustade forskningsanläggningar

|| företag || Antal företag som samarbetar med stödmottagande forskningsinstitutioner

|| heltidsekvivalenter || Antal tjänster för FoU‑personal som skapats i stödmottagande enheter

|| euro || Privata investeringar som matchar offentligt stöd till innovations- eller FoU-projekt

|| företag || Antal företag som introducerat för marknaden nya eller väsentligt förbättrade produkter som en följd av stöd till innovations- eller FoU‑projekt

|| företag || Antal företag som introducerat för företaget nya eller väsentligt förbättrade produkter på marknaden som en följd av stöd till innovations- eller FoU‑projekt

Energi och klimatförändringar || ||

Förnybar energi || MW || Extra produktionskapacitet för förnybar energi

Energieffektivitet || hushåll || Antal hushåll med förbättrad energiförbrukningsklass

|| kWh/år || Minskning av primär energiförbrukning i offentliga byggnader

|| användare || Antal nya energianvändare som är anslutna till smarta elnät

Minskning av växthusgaser || ton koldioxidekvivalenter || Uppskattad minskning av växthusgaser

Social infrastruktur || ||

Barntillsyn och utbildning || personer || Kapacitet hos barntillsyns- och utbildningsinfrastruktur som får stöd

Hälso- och sjukvård || personer || Kapacitet hos vårdtjänster som får stöd

Bostäder || hushåll || Antal hushåll som fått förbättrad bostad

Kulturarv || besök || Antal besök på kulturarvsplatser som får stöd

Stadsutveckling || ||

|| personer || Befolkning i områden med integrerade strategier för stadsutveckling

|| kvadratmeter || Nya grönområden i stadsområden

|| kvadratmeter || Nya offentliga eller kommersiella byggnader i stadsområden

|| kvadratmeter || Nya bostäder i stadsområden

[1]               KOM(2011) 500 slutlig.

[2]               Meddelande från kommissionen: Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010).

[3]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och de nationella parlamenten. Översyn av EU:s budget (KOM(2010) 700 slutlig, 19.10.2010).

[4]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011).

[5]               Femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, november 2010.

[6]               Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Results of the public consultation on the conclusions of the fifth report on economic, social and territorial cohesion (SEK(2011) 590 slutlig, 13.5.2011).

[7]               KOM(2010) 700 slutlig 19.10.2010.

[8]               EUT C […], […], s. […].

[9]               EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT L […], […], s. […].

[11]             EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

[12]             Meddelande från kommissionen: Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010).

[13]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[14]             EUT L 210, 31.7.2006, s. 1.

[15]             Ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nät av särskilda bevarandeområden som inrättas i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).