52005PC0467

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 5.10.2005

KOM(2005) 467 slutlig

2005/0203 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för interkulturell dialog (2008)

(framlagt av kommissionen) {SEK(2005) 1202}

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Den interkulturella dialogen är nära knuten till EU:s grundläggande ambition att föra Europas folk närmare varandra. Denna satsning från EU:s sida måste bli en uttalad prioritet så att EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen känner sig manade att verkligen ta vara på den kulturella mångfald som finns i Europa och som blir allt rikare tack vare ett allt mer mångfasetterat samhälle och de förändringar och influenser som globaliseringen för med sig. Interkulturell dialog kan också bidra till att underlätta genomförandet av ett antal strategiska prioriteringar för EU. Ett europeiskt år för interkulturell dialog är ett utmärkt sätt att göra medborgarna medvetna om denna prioritering och få dem att bli delaktiga. |

120 | Allmän bakgrund Enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen verka för en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet. För att detta skall lyckas krävs i hög grad interkulturell dialog. Den samlade effekten av EU:s olika utvidgningar, den ökade rörligheten till följd av den inre marknaden, gamla och nya migrationsströmmar, ökade kontakter med resten av världen genom handel, utbildning, fritid och globaliseringen i stort, bidrar till ett ökat utbyte mellan EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen och olika kulturer, språk, befolkningsgrupper och religioner i Europa och resten av världen. Det är därför viktigt att EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU kan inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de svårigheter och spänningar det kan innebära, och dra nytta av de möjligheter som ett sådant samhälle erbjuder, såväl inom Europa som i resten av världen. Det är avgörande för EU:s uppbyggnad att man prioriterar en intensifierad och mer strukturerad interkulturell dialog som involverar alla EU-medborgare och alla andra som bor i Europeiska unionen, särskilt ungdomar, i enlighet med kommissionens nya kommunikationssatsning. Interkulturell dialog framstår som det bästa sättet för medborgarna att hantera den komplexa verkligheten i dagens samhälle och skapa större dynamik. Därför är det viktigt att alla som bor i EU inspireras att aktivt söka kontakt med andra kulturer, såväl i hemlandet som utomlands, för att på så sätt medverka till ökad tolerans och ömsesidig respekt, som är de grundläggande förutsättningarna för interkulturell dialog. Den interkulturella dialogen bidrar således till att genomföra flera av EU:s strategiska prioriteringar, bland annat genom att värna om den kulturella mångfalden i Europa och genom att verka för att EU-medborgarna med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar blir engagerade samhällsmedborgare och visar öppenhet inför resten av världen, ta hänsyn till den nya Lissabonstrategin, enligt vilken kunskapsekonomin behöver människor som kan anpassa sig efter förändringar och dra nytta av alla former av innovation för att öka välståndet, stödja EU:s engagemang för solidaritet, social rättvisa och förbättrad sammanhållning med respekt för EU:s gemensamma värdegrund, ge EU bättre möjligheter att göra sin röst hörd i världen och skapa ett effektivt samarbete med grannländerna, för att på så sätt utvidga området med stabilitet och demokrati utanför EU:s gränser och därmed bana väg för välfärd och trygghet för EU-medborgarna och alla andra som bor i unionen. Därför föreslår kommissionen att 2008 utropas till året för interkulturell dialog. |

139 | Gällande bestämmelser Det finns inga gällande bestämmelser om interkulturell dialog som sådan. Däremot finns det en rad olika projekt som finansieras genom olika EU-program som direkt eller indirekt bidrar till att utveckla denna form av dialog. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Under det europeiska år för interkulturell dialog som 2008 föreslås att bli, kommer flera av EU:s grundläggande principer att klarläggas och konkretiseras. Det rör sig bl.a. om följande principer: Enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen verka för en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet. Dessutom sägs i fördraget att gemenskapen skall ”beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald”. Enligt ingressen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ”bygger unionen på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Den sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap [...]. Unionen skall bidra till bevarandet och utvecklingen av dessa gemensamma värden med respekt för mångfalden i Europas folks kultur och traditioner samt för medlemsstaternas nationella identitet”. Europeiska året för interkulturell dialog kommer att bidra till att genomföra flera av EU:s strategiska prioriteringar, bl.a. den nya Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning samt EU:s engagemang för solidaritet, social rättvisa och förbättrad sammanhållning. Det kan också ge EU större möjligheter att göra sin röst hörd i världen och därmed utvidga området med stabilitet och demokrati utanför unionens gränser. Den interkulturella dialogen är dessutom ett led i kommissionens nya satsning på dialog och kommunikation genom att EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen får möjlighet att komma till tals. Dialogen har en generell inriktning och berör därför ett stort antal EU-åtgärder med olika syften och mål. Flera viktiga initiativ med fokus på interkulturell dialog har satts igång eller planeras, t.ex. på områdena kultur, livslångt lärande, ungdomsfrågor, medborgarskap, kampen mot diskriminering och social utslagning, kampen mot rasism och främlingsfientlighet, asylpolitik och integration av invandrare, audiovisuell politik och forskning. I sina förbindelser med omvärlden är EU engagerat i en rad olika satsningar där man i stor utsträckning arbetar för interkulturell dialog. Ett bra exempel är partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet som omfattar länder där många av EU:s invandrare har sitt ursprung. Partnerskapet omfattar bland annat ett utbytesprogram för ungdomar och två program för interkulturell dialog om kulturarv och audiovisuella media. Den viktigaste insatsen är Anna Lindh-stiftelsen för dialog mellan kulturer som 2005 inrättades i Alexandria i Egypten. Europaåret är ett ypperligt tillfälle att förstärka de interkulturella aspekterna i samtliga relevanta EU-program och EU-åtgärder och därmed göra så att dessa program och åtgärder blir mer synliga och får mer genomslagskraft under 2008. Det kommer att göra de många olika EU-åtgärder som bidrar till den interkulturella dialogen mer sammanhängande och få till stånd större samverkan mellan programmen. Man kan dessutom anpassa åtgärderna genom att ta hänsyn till EU-medborgarnas och övriga människors vardag och ge dem möjlighet att medverka i utformningen av en lämplig form för dialog. Åtgärderna under året kan alltså bygga på en kritisk massa av konkreta projekt för interkulturell dialog inom en rad olika områden. Alla dessa projekt (och de program som ger stöd till projekten) kommer att kunna dra nytta av den extra uppmärksamhet som Europeiska året för interkulturell dialog ger dem. Förberedelserna inför året bör samordnas med förberedelserna och genomförandet av Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007[1] så att dessa båda initiativ samverkar och kompletterar varandra i största möjliga utsträckning. Europaåret riktar sig i första hand till EU:s medlemsstater. Kandidatländerna kommer dock att kunna delta i andra initiativ för att främja interkulturell dialog. Dessa initiativ kommer att utformas inom lämpliga ramar för samarbete och dialog, i synnerhet mellan de civila samhällena i EU och kandidatländerna. Den interkulturella dialogen i EU är nära förknippad med EU:s arbete för att främja en internationell dialog mellan olika kulturer och civilisationer. Därför är det också viktigt att Europeiska året för interkulturell dialog ligger i linje med de internationella aspekterna i de initiativ för interkulturell dialog som utformats exempelvis med de EFTA-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken. Europaåret bör också samordnas med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med länder utanför EU, t.ex. utvecklingsländerna, och som kan dra nytta av målen för den interkulturella dialogen under 2008. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

219 | Interkulturell dialog är en övergripande fråga som berör alla delar av samhället. Dialogen kan alltså inte begränsas till ett visst område eller särskilda aktörer. Inte heller finns det något självklart tillvägagångssätt eller något givet forum för den interkulturella dialogen. Alla EU:s medborgare och alla andra som bor i EU berörs och bör uppmanas att medverka. Eftersom det nyligen hållits ett antal samråd i olika relevanta frågor, bl.a. i samband med utformningen av den nya omgången program för utbildning, kultur, ungdom och medborgarskap, har man gjort bedömningen att det inte behövs något särskilt samråd för Europeiska året för interkulturell dialog. |

Extern experthjälp |

229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. |

230 | Konsekvensanalys Inga ytterligare åtgärder: Att inte vidta några ytterligare åtgärder utöver de enskilda punktinsatser som redan gjorts på vissa områden skulle medföra att en av EU:s politiska prioriteringar inte får den uppmärksamhet den förtjänar och skulle föranleda alternativkostnader av olika slag. Det skulle göra att de betydande satsningar på att integrera den interkulturella dialogen i ett flertal områden inte skulle nå en kritisk massa eller framstå som en helhet. Det skulle begränsa den interkulturella dialogens räckvidd till de områden där det redan finns program för detta ändamål, och göra det omöjligt att utforska nya områden för dialog eller att ge den en sektorsövergripande karaktär. Vidare skulle det medföra att de åtgärder som hittills vidtagits inte når längre än till den specifika målgrupp som åtgärden riktat sig till (t.ex. utbildningsväsendet, akademiker eller kulturaktörer). Man skulle gå miste om ett förstärkt samarbete samt bätte samordning och samverkan mellan dessa grupper. Det skulle dessutom göra det svårare att få allmänheten och samhället i stort att delta. Lagstiftningsåtgärder: Enligt artikel 151 i fördraget får åtgärderna inte omfatta ”någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar”. Att lagstifta är således inte möjligt. Helhetsperspektiv eller integrering av dialogen i alla politikområden (s.k. mainstreaming): Ett helhetsperspektiv används redan i stor utsträckning på många områden och bör fortsätta att tillämpas. Enbart denna lösning räcker emellertid inte för att nå en kritisk massa och ge frågan tillräcklig uppmärksamhet. Den interkulturella dialogens genomslag skulle begränsas till de områden där det redan finns relevanta program och det skulle inte vara möjligt att utforska nya områden eller sektorsövergripande strategier. Flerårigt program eller handlingsprogram: De erfarenheter som hittills gjorts har visat att det vore för tidigt att välja en sådan metod. I ett första skede måste man prova sig fram. Erfarenheterna av Europaåret kan komma att visa huruvida ett flerårigt program eller ett handlingsprogram vore ändamålsenligt, men det är ännu för tidigt att säga. Därför har man valt att genomföra ett Europaår med tre insatsområden som bygger på synliggörande och kommunikation. Insatsområdena tar sin utgångspunkt i en mångfasetterad kritisk massa av konkreta projekt som genomförs under 2008 inom ramen för andra EU-program och EU-åtgärder. |

231 | Kommissionen har gjort en konsekvensanalys i enlighet med kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram. Rapporten finns på engelska på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/evalreports/index_en.htm. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärdens mål Följande allmänna mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog: Att främja den interkulturella dialogen som ett instrument som kan göra det möjligt för EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU att inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de svårigheter det kan innebära, och dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen. Att ge EU:s medborgare, och alla andra som är bosatta i EU, insikt i hur viktigt det är att vara engagerade medborgare[2] och visa öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar, dvs. respekt för människans värdighet, frihet, jämlikhet, icke-diskriminering, solidaritet, demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Åtgärdens särskilda mål är följande: Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som bidrar till den interkulturella dialogen synligare och mer sammanhängande. Interkulturell dialog är en viktig beståndsdel i EU:s politik och instrument på olika områden. EU:s initiativ på det här området har gett upphov till en rad olika konkreta projekt som ger en försmak av olika aspekter av den interkulturella dialogen med olika delar av samhället. Initiativen har också gjort det möjligt att engagera det civila samhället i arbetet med att finna olika former av dialog som är anpassade efter medborgarnas liv och vardag. EU:s insatser på det här området måste dock få större genomslagskraft och bli synligare. Den interkulturella dialogen kan bli en del av varje relevant EU-program eller EU-åtgärd när utformningen och handläggningen medger det. Europaåret bör också göra det lättare att kartlägga relevanta EU-åtgärder för projektägare inom interkulturell dialog och att få till stånd större samverkan mellan dessa åtgärder. Europaåret kommer att bidra till att ge EU:s insatser på området större genomslagskraft, och göra dem mer sammanhängande och effektiva. Att lyfta fram olika kulturers bidrag till vårt kulturarv och till vårt levnadssätt. Att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur man genom interkulturell dialog kan visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt inför den kulturella mångfalden med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar. Att bidra till innovation och en övergripande strategi som syftar till att lyfta fram den interkulturella dialogen på alla områden, och särskilt bland ungdomar. Under året bör man framför allt främja och utarbeta initiativ som för samman olika befolkningsgrupper och samhällsskikt och som ger den interkulturella dialogen ett mångfasetterat perspektiv. Genom att gynna sådant övergripande samarbete bidrar Europaåret indirekt till ett utbyte av erfarenheter och god praxis mellan de olika samhällsgrupperna när det gäller att främja interkulturell dialog. Europaåret kommer att kretsa kring tre typer av åtgärder, som utgör de operativa målen: Åtgärder på EU-nivå: informations- och PR-kampanj om målet för Europeiska året för interkulturell dialog (även på nationell nivå), enkäter och undersökningar på EU-nivå för att utvärdera och kartlägga förberedelser, effektivitet, genomslag och uppföljning på sikt av Europeiska året för interkulturell dialog. Stöd till åtgärder på EU-nivå: ett begränsat antal åtgärder med stort symbolvärde för hela EU som syftar till att ge framför allt ungdomar förståelse för Europaårets mål, kan få EU-stöd med upp till 80 % av totalkostnaden för åtgärden. Samfinansiering av nationella åtgärder med en kraftig EU-dimension: nationella åtgärder som uppfyller kraven kan få EU-stöd med upp till 50 % av totalkostnaden. EU kan också ge icke-finansiellt stöd till initiativ som tas av offentliga eller privata organisationer, t.ex. skriftligt tillstånd att använda logotypen eller annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog. En förutsättning för sådant stöd är dock att organisationerna kan intyga att initiativen redan inletts eller kommer att inledas under 2008 och i väsentlig utsträckning förväntas kunna bidra till att målen för Europeiska året för interkulturell dialog uppnås. Initiativ i länder utanför EU som anordnas i samband eller i samarbete med Europaåret men som inte får ekonomiskt stöd av det, kan få icke-finansiellt stöd från EU samt tillstånd att använda logotypen och annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog. |

310 | Rättslig grund Artikel 151 i EG-fördraget. |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. |

Medlemsstaterna kan av nedanstående skäl inte själva uppnå målen i förslaget i tillräcklig utsträckning: |

321 | För att lyfta fram den interkulturella dialogen krävs insatser från flera olika håll och på flera nivåer, på områden där nationella och lokala myndigheter har stora befogenheter (t.ex. inom kultur- och utbildningspolitik). EU har en kompletterande funktion eftersom dess insatser får större effekter på EU i sin helhet än i enskilda medlemsstater, samtidigt som insatserna är fokuserade på den enskilde medborgaren. Om insatserna enbart görs på nationell nivå skulle det kunna medföra att den interkulturella dialogens omfattning begränsas och att inslaget av EU-medborgarskap i dialogen inte får den plats det förtjänar. |

Av följande skäl kan förslagets mål lättare uppnås med en gemenskapsåtgärd: |

324 | Den interkulturella dialogen kommer att integreras så ofta som möjligt vid genomförandet av relevanta EU-program. Att integrera den interkulturella dialogen i EU-programmen ger inte bara en kritisk massa av projekt och initiativ med interkulturell dialog runtom i Europa, utan skapar även förutsättningar för allmänhetens medverkan. |

325 | Tanken med Europaåren är att de skall engagera så många olika slags människor som möjligt för att väcka uppmärksamhet kring en viss fråga. Det omfattande deltagandet under en begränsad tidsperiod kan bidra till att lyfta fram EU:s politiska prioriteringar. |

327 | Utöver de effekter som följer av att den interkulturella dialogen integreras i EU-programmen kommer Europeiska året för interkulturell dialog att inriktas på satsningar med betydande mervärde för EU. Medlemsstaterna får själva göra satsningar som är anpassade efter de omständigheter som råder på regional och lokal nivå. |

Proportionalitetsprincipen |

331 | Om Europaåret grundar sig på den kritiska massan av EU-finansierade projekt kan en satsning som ger Europaåret stort genomslag genomföras med en budget på uppskattningsvis 10 miljoner euro. Den dynamik som Europaåret skapar kommer att frigöra ytterligare medel. Icke-finansiellt stöd kan användas för att öka antalet åtgärder som drar nytta av Europaårets kommunikationsverktyg och därmed göra den interkulturella dialogen mer synlig. Europeiska året för interkulturell dialog medför inga som helst begränsningar av åtgärder på nationell nivå, utan ger endast dessa åtgärder en EU-dimension. Dessutom rör det sig om enkla insatser som inte är orimligt betungande för de förvaltningar som arbetar med att genomföra Europeiska året för interkulturell dialog. De åtgärder som avses här och finansieringen av dem går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen, i enlighet med proportionalitetsprincipen. |

Val av regleringsform |

342 | Den interkulturella dialogen är inte föremål för några regleringsåtgärder. Europaparlamentets och rådets beslut är den bäst lämpade regleringsformen för att genomföra dialogen. |

BUDGETKONSEKVENSER |

401 | Den preliminära budgeten för Europeiska året för interkulturell dialog är 10 miljoner euro. |

1. 2005/0203 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för interkulturell dialog (2008)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 151.5 första strecksatsen,

med beaktande av kommissionens förslag[3],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[6], och

av följande skäl:

(1) Enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen verka för en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet.

(2) Den samlade effekten av EU:s olika utvidgningar, den ökade rörligheten till följd av den inre marknaden, gamla och nya migrationsströmmar, ökade kontakter med resten av världen genom handel, utbildning, fritid och globaliseringen i stort bidrar till ett ökat utbyte mellan EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen och olika kulturer, språk, befolkningsgrupper och religioner i Europa och resten av världen.

(3) Det är viktigt att EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU kan inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de svårigheter det kan innebära, och dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen.

(4) Interkulturell dialog intar en central plats i EU:s uppbyggnad och framstår som det bästa sättet för medborgarna att hantera den komplexa verkligheten i dagens samhälle och skapa större dynamik.

(5) Den interkulturella dialogen bidrar således till att flera av EU:s strategiska prioriteringar kan genomföras, bland annat genom att

- värna om den kulturella mångfalden i Europa och genom att verka för att EU-medborgarna med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar visar engagemang,

- ta hänsyn till den nya Lissabonstrategin, enligt vilken kunskapsekonomin behöver människor som kan anpassa sig efter förändringar och dra nytta av alla former av innovation för att öka välståndet,

- stödja EU:s engagemang för solidaritet, social rättvisa och förbättrad sammanhållning med respekt för EU:s gemensamma värdegrund,

- ge EU bättre möjligheter att göra sin röst hörd i världen och skapa ett effektivt samarbete med grannländerna, för att på så sätt utvidga området med stabilitet och demokrati utanför EU:s gränser och därmed bana väg för välfärd och trygghet för EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen.

(6) Den interkulturella dialogen är ett viktigt inslag i EU:s politik och instrument på olika områden, t.ex. inom utbildning, ungdomsfrågor, kultur, medborgarskap och idrott, kampen mot olika former av diskriminering och social utslagning, livslångt lärande, kampen mot rasism och främlingsfientlighet, asylpolitik och integration av invandrare, audiovisuell politik och forskning. Dialogen spelar också en allt större roll i Europeiska unionens yttre förbindelser, särskilt förbindelserna med kandidatländerna, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken[7].

(7) Det är av största vikt att alla medborgare och hela det europeiska samhället involveras i en satsning på interkulturell dialog, med utgångspunkt i de många olika erfarenheter och initiativ som står till buds inom unionen.

(8) Med ”engagerade (EU-)medborgare” avses i detta beslut inte enbart unionsmedborgare enligt definitionen i artikel 17 i fördraget om Europeiska Unionen, utan alla som är fast eller tillfälligt bosatta i Europeiska unionen.

(9) Europeiska unionens gemensamma värderingar är de som anges i artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen.

(10) Denna satsning bör komplettera alla EU-program och nationella, regionala och lokala initiativ med ett framträdande inslag av interkulturell dialog. Genom Europeiska året för interkulturell dialog förväntas dessa program och initiativ få mer uppmärksamhet och bli mer samstämda, samtidigt som det bidrar till att göra satsningarna på den interkulturella dialogen mer nydanande och ge dem en mer heltäckande och sektorsövergripande dimension.

(11) Det är också viktigt att man i samband med det europeiska året för interkulturell dialog tar hänsyn till de internationella aspekterna i de initiativ för interkulturell dialog som utformats exempelvis med de EFTA-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken. Kommissionen bör se till att samstämdhet också råder med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med länder utanför EU, t.ex. utvecklingsländerna, och som har anknytning till målen för den interkulturella dialogen under Europaåret.

(12) Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Kandidatländerna bör dock göras delaktiga i åtgärderna under Europeiska året för interkulturell dialog genom olika initiativ för att främja den interkulturella dialogen. Dessa initiativ bör utformas inom lämpliga ramar för samarbete och dialog, i synnerhet dialogen mellan de civila samhällena i EU och kandidatländerna[8].

(13) I detta beslut fastställs för hela programmets löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[9].

(14) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. En rådgivande kommitté anses därför lämplig för den planerade åtgärden.

(15) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det bl.a. krävs multilaterala partnerskap och gränsöverskridande utbyte inom EU och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

År 2008 skall utses till ”Europeiska året för interkulturell dialog”.

Artikel 2 Mål

1. Följande allmänna mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog:

- Att främja den interkulturella dialogen som ett instrument som kan hjälpa EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU att inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de eventuella svårigheter det kan innebära, för att kunna dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen.

- Att ge EU:s medborgare, och alla andra som är bosatta i EU, insikt i hur viktigt det är att vara engagerade medborgare och visa öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar, dvs. respekt för människans värdighet, frihet, jämlikhet, icke-diskriminering, solidaritet, demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

2. Följande särskilda mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog:

- Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som medverkar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda.

- Att lyfta fram olika kulturers bidrag till vårt kulturarv och till vårt levnadssätt; att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur man genom interkulturell dialog kan visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt inför den kulturella mångfalden med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar.

- Att bidra till innovation och en övergripande strategi som syftar till att lyfta fram den interkulturella dialogen på alla områden, och särskilt bland ungdomar.

Artikel 3 Åtgärdernas innehåll

I bilagan anges vilka åtgärder som skall vidtas för att uppnå målen i artikel 2.

Åtgärderna omfattar genomförandet av, eller stöd till, följande typer av verksamhet:

2. Informations- och PR-kampanjer på EU-nivå och i medlemsstaterna i samarbete med media för att sprida de budskap som står i centrum för Europeiska året för interkulturell dialog.

3. Europatäckande evenemang och initiativ för att främja den interkulturella dialogen och för att lyfta fram resultat och erfarenheter som gjorts på området för interkulturell dialog.

4. Nationella evenemang och initiativ med en stark EU-dimension som synliggör målen för Europeiska året för interkulturell dialog.

5. Enkäter och undersökningar på EU-nivå och på nationell nivå för att utvärdera och kartlägga förberedelser, effektivitet, genomslag och uppföljning på sikt av Europeiska året för interkulturell dialog.

Artikel 4 Genomförande

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.2.

Artikel 5 Samarbete mellan medlemsstaterna

Varje medlemsstat skall utse ett nationellt samordningsorgan eller motsvarande administrativt organ som skall organisera landets deltagande i Europeiska året för interkulturell dialog. Varje medlemsstat skall se till att detta organ på lämpligt sätt för samman de olika aktörer som medverkar i den interkulturella dialogen på nationell nivå. Organet skall ansvara för den nationella samordningen av de insatser som görs i samband med Europeiska året för interkulturell dialog.

Artikel 6 Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7 Finansiella bestämmelser

1. De gemenskapsomfattande åtgärder som beskrivs i del A i bilagan skall bli föremål för ett upphandlingsförfarande eller beviljas stöd genom Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. De gemenskapsomfattande åtgärder som beskrivs i del B i bilagan kan beviljas stöd från Europeiska gemenskapernas allmänna budget med upp till 80 % av de totala kostnaderna.

3. De åtgärder som avses i del C i bilagan kan i enlighet med förfarandet i artikel 8 beviljas stöd från Europeiska gemenskapernas allmänna budget med upp till 50 % av de totala kostnaderna.

Artikel 8 Ansöknings- och urvalsförfarande

1. Beslut om att bevilja stöd fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 6.2. Kommissionen skall se till att anslagen fördelas jämnt mellan medlemsstaterna och mellan de olika verksamhetsområden som berörs.

2. Ansökningar om stöd enligt artikel 7.3 överlämnas till kommissionen av det organ som avses i artikel 5.

Artikel 9 Internationella organisationer

För att genomföra Europeiska året för interkulturell dialog får kommissionen samarbeta med lämpliga internationella organisationer.

Artikel 10 Kommissionens roll

1. Kommissionen skall se till att de åtgärder som avses i detta beslut och övriga EU-åtgärder och EU-initiativ är samstämda.

2. Kommissionen skall se till att kandidatländerna görs delaktiga i Europeiska året för interkulturell dialog genom de många EU-program som har inslag av interkulturell dialog och genom att göra särskilda satsningar inom lämpliga ramar, t.ex. dialogen mellan Europeiska unionens och kandidatländernas civila samhällen.

3. Kommissionen skall se till att de åtgärder som vidtas som ett led i Europeiska året för interkulturell dialog kompletterar eventuella initiativ inom ramen för relevant samarbete och dialog med de EFTA-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken.

4. Kommissionen bör se till att samstämdhet också råder med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med länder utanför EU, t.ex. utvecklingsländerna, och som har anknytning till målen för den interkulturella dialogen under Europaåret.

Artikel 11 Budget

1. Finansieringsramen för att genomföra detta beslut under perioden 1 januari 2007–31 december 2008 fastställs härmed till 10 miljoner euro.

2. De årliga anslagen kommer att anslås av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 12 Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1. När åtgärder som finansieras enligt detta beslut genomförs, skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och – om oegentligheter påvisas – genom verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de EU-åtgärder som finansieras enligt detta beslut skall med sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 menas varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en bestämmelse i ett avtal som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller kräva återbetalning av det ekonomiska stöd som beviljats för en åtgärd om oegentligheter konstateras, t.ex. underlåtenhet att följa bestämmelserna i detta beslut eller i det enskilda beslutet eller kontraktet om det finansiella stödet i fråga, eller om det visar sig att åtgärden undergått en väsentlig förändring som är oförenlig med åtgärdens karaktär eller som strider mot villkoren för genomförandet, utan att kommissionens godkännande har inhämtats.

4. Om tidsfristerna inte har hållits eller om endast en del av det tilldelade ekonomiska stödet är berättigat med hänsyn till genomförandet av en åtgärd, skall kommissionen anmoda stödmottagaren att yttra sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra att utbetala det resterande ekonomiska stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Alla felaktigt utbetalda belopp måste återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 13 Kontroll

1. För varje åtgärd som fått stöd enligt detta beslut skall stödmottagaren lägga fram tekniska och ekonomiska rapporter om hur arbetet fortskrider. En slutrapport skall också läggas fram senast tre månader efter att åtgärden slutförts. Kommissionen skall fastställa vilken form och vilket innehåll dessa rapporter skall ha.

2. Efter att slutbetalningen till en åtgärd gjorts skall stödmottagaren under fem år se till att alla verifikationer för utgifterna i samband med åtgärden finns tillgängliga för kommissionen.

3. Kommissionen får vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera att de projekt som fått stöd har genomförts korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen (rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002).

Artikel 14 Uppföljning och utvärdering

Kommissionen skall senast den 31 december 2009 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande utvärderingen av de åtgärder som föreskrivs i artikel 3 i detta beslut.

Artikel 15 Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 16

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

ÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 3

A) ÅTGÄRDER PÅ EU-NIVÅ

1) Informations- och PR-kampanjer, t.ex.

a) utformning av en logotyp och sloganer för Europeiska året för interkulturell dialog, som kan användas vid alla insatser i samband med Europaåret,

b) en informationskampanj som omfattar hela EU och förläggs till de enskilda medlemsstaterna,

c) samarbete med den privata sektorn, radiobolag och andra medier som kan sprida informationen om Europeiska året för interkulturell dialog,

d) utformning av verktyg och stödmaterial som skall väcka allmänhetens intresse och som kommer att vara tillgängliga över hela EU,

e) åtgärder för att uppmärksamma EU:s program, åtgärder och initiativ för Europeiska året för interkulturell dialog och sprida resultaten,

f) utbildningsväsendets och allmänhetens initiativ för att sprida information om Europeiska året för interkulturell dialog,

g) en webbplats med information på Europaservern, med bl.a. en portal för projekt som rör den interkulturella dialogen, för att ge projektägare vägledning om olika relevanta EU-program och EU-åtgärder.

2) Andra åtgärder, t.ex.

Enkäter och undersökningar på EU-nivå för att utvärdera och kartlägga förberedelser, effektivitet, genomslag och uppföljning på sikt av Europeiska året för interkulturell dialog.

3) Finansieringen görs i regel i form av direktköp av varor och tjänster genom öppen eller selektiv upphandling. Den kan även vara i form av bidrag.

B) SAMFINANSIERING AV ÅTGÄRDER PÅ EU-NIVÅ

Ett begränsat antal åtgärder med stort symbolvärde för hela EU som syftar till att ge framför allt ungdomar förståelse för Europaårets mål, kan få EU-stöd med upp till 80 % av totalkostnaden för åtgärden.

Åtgärderna kan bland annat omfatta evenemang, t.ex. en öppnings- respektive avslutningsceremoni för Europeiska året för interkulturell dialog, arrangerad av EU i samarbete med ordförandeländerna under 2008.

C) SAMFINANSIERING AV NATIONELLA ÅTGÄRDER

Nationella åtgärder med en stark EU-dimension som uppfyller villkoren kan få EU-stöd med upp till 50 % av totalkostnaden.

Sådana åtgärder gäller i första hand samfinansiering av ett nationellt initiativ per medlemsstat.

D) ÅTGÄRDER SOM INTE BERÄTTIGAR TILL EU-STÖD

EU kan också ge icke-finansiellt stöd till initiativ som tas av offentliga eller privata organisationer. Det kan t.ex. röra sig om skriftligt tillstånd att använda den logotyp som skall utformas och annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog. En förutsättning för stödet är att dessa organisationer kan intyga att initiativen redan inletts eller kommer att inledas under 2008 och i väsentlig utsträckning förväntas kunna bidra till att målen för Europeiska året för interkulturell dialog uppnås. Initiativ i länder utanför EU som anordnas i samband eller i samarbete med Europeiska året för interkulturell dialog men utan att få ekonomiskt stöd av det, kan få icke-finansiellt stöd från EU samt tillstånd att använda logotypen och annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS NAMN: Europeiska året för interkulturell dialog

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Berört politikområde/berörda politikområden och därmed förknippad verksamhet:

Politikområde: Utbildning och kultur

Verksamhet: Kultur och språk

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta B..A-poster)) inklusive rubriker:

15.04.02.04 Europeiska året för interkulturell dialog

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

1.1.2007 – 31.12.2008

3.3. Budgettekniska uppgifter (lägg till rader vid behov) :

Budget-rubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

15.04.02.04 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | JA | NEJ | NEJ | nr 3 |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

4.1. Finansiella medel

4.1.1. Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i löpande priser

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | n+4 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[10] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 3,000 | 7,000 | 10,000 |

Betalnings-bemyndiganden | b | 1,200 | 4,600 | 4,200 | 10,000 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagande-bemyndiganden | a+c | 3,000 | 7,000 | 10,000 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 1,200 | 4,600 | 4,200 | 10,000 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[11] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.3.4 | d | 0,378 | 0,432 | 0,108 | 0,918 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet | 8.3.5 | e | 0,026 | 0,064 | 0,016 | 0,106 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 3,404 | 7,496 | 0,124 | 11,024 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1,604 | 5,096 | 4,324 | 11,024 |

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

x Förslaget är förenligt med kommissionens meddelande av den 14 juli 2004 – Budgetplan 2007–2013, KOM(2004) 487 slutlig.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[12] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

x Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

4.2. Personal uttryckt i heltidsekvivalenter (inklusive tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) – för ytterligare uppgifter se punkt 8.2.1.

Årsbehov | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | n +4 och följande budgetår |

Total personalstyrka | 4 | 5 | 2 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som skall uppfyllas på lång eller kort sikt.

Se punkt 1 i motiveringen till förslaget till beslut.

5.2. Mervärde som tillförs genom kommissionens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter.

Europaåret riktar sig till medborgarna, men dess mål kan uppnås bättre och får ett större genomslag på EU-nivå än på medlemsstatsnivå. De planerade åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras.

Det ankommer på kommissionen att se till att den verksamhet som finansieras under året kompletterar andra EU-insatser på områden såsom strukturfonderna, utbildning, kultur, ungdomsfrågor, medborgarskap, sysselsättning, sociala frågor, jämställdhet, invandring, främjande av de grundläggande rättigheterna och kampen mot rasism och främlingsfientlighet samt audiovisuell politik och forskning. Det är särskilt viktigt att uppnå samstämdhet med Europeiska året för lika möjligheter för alla så att dessa båda Europaår samverkar i fråga om mål och åtgärder.

5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning.

Se artiklarna 2 och 3 i förslaget till beslut samt den tillhörande bilagan.

5.4. Metod för genomförande (preliminär).

Ange den eller de metoder[13] som valts för åtgärdens genomförande.

x Centraliserad förvaltning

x Direkt av kommissionen

ٱ Indirekt genom delegering till

ٱ genomförandeorgan

ٱ organ som inrättas av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

ٱ nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning

ٱ Delad eller decentraliserad förvaltning

ٱ Tillsammans med medlemsstaterna

ٱ Tillsammans med tredjeländer

ٱ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att de åtgärder som finansieras överensstämmer med varandra. Övervakningen torde ha en positiv effekt på åtgärdernas kvalitet, och medföra att de stämmer överens med de mål som ställts upp för året. Det är i första hand kommissionen som har till uppgift att utforma övervakningssystem. Detta görs i samråd med de medverkande länderna. Övervakningssystemen skall tillämpas i enlighet med ansvaret för finansieringen av verksamheten. Nedanstående tabell innehåller exempel på olika indikatorer som kan användas.

Mål | Indikatorer (vägledande) |

Allmänna mål |

Att främja den interkulturella dialogen som ett instrument som gör det möjligt för EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU att inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de eventuella svårigheter det innebär, för att kunna dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen | Antal och typ av initiativ som finansieras eller sponsras genom Europaåret. Hur har inställningen förändrats hos de personer som deltagit i satsningarna under året? |

Att ge EU:s medborgare, och alla andra som är bosatta i EU, insikt i hur viktigt det är att visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar, dvs. respekt för människans värdighet, icke-diskriminering, solidaritet, demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter | Antal medborgare som deltagit i evenemang som anordnats med anledning av Europaåret. Hur har inställningen förändrats hos de personer som deltagit i satsningarna under året? |

Särskilda mål | Indikatorer |

Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som medverkar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda | Tillgång till och bruk av informationshjälpmedel som utformats och spridits inom ramen för Europaåret och som handlar om relevanta EU-program. Hur väl känner de medverkande i Europaårets verksamhet till dessa program och åtgärder? |

Att lyfta fram olika kulturers bidrag till vårt kulturarv och till vårt levnadssätt; att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur man genom interkulturell dialog kan visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt inför den kulturella mångfalden med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar. | Hur har inställningen förändrats hos de personer (särskilt ungdomar) som deltagit i satsningarna under året? Hur, och hur mycket, har press och media rapporterat om evenemangen (kvalitativt och kvantitativt)? |

Att bidra till innovation och en övergripande strategi som syftar till att lyfta fram den interkulturella dialogen på alla områden, och särskilt bland ungdomar | Antal projekt som involverar projektägare eller nätverk från olika sektorer. |

Driftsmål | Indikatorer |

Informationssatsningar på EU-nivå: | Antal och typ av upplysnings- och PR-verksamheter. Har allmänheten, och särskilt ungdomarna, fått bättre insikt i frågan? Har det skett någon nyhetsbevakning av evenemang som genomförts med anledning av Europaåret? Hur många procent av befolkningen har man nått ut till? Vilka verktyg har tagits fram för att stimulera allmänhetens intresse? |

Enkäter och undersökningar: | Hur omfattande har de publicerade enkäter och undersökningar som behandlar interkulturell dialog varit? |

Evenemang och initiativ på EU-nivå: | Antalet arrangerade evenemang och andel EU-stöd. Mediebevakning av evenemang. Antal deltagare (särskilt ungdomar) i evenemang som arrangerats med stöd genom Europaåret. Har allmänheten blivit mer insatt i frågan? Andel av den totala budgeten som används för att stödja detta driftsmål (vägledande mål: 24 %). |

Evenemang och initiativ på nationell nivå: | Antalet arrangerade evenemang och andel EU-stöd. Mediebevakning av nationella initiativ. Multiplikatoreffekt (antal åtgärder och initiativ på nationell, regional och lokal nivå som sponsrats men ej finansierats av Europaåret). Andel av den totala budgeten som används för att stödja detta driftsmål (vägledande mål: 25 %). |

Indikatorerna bedöms utifrån uppgifter som inhämtats från olika håll: data från enkäter och fokusgrupper, löpande utvärdering av Europaåret samt uppgifter som inhämtats från nationella organ och relevanta projektanordnare för EU-program på området.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

- Förhandsutvärderingen av Europaåret bifogas detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en halvtids-/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder)

En extern utvärdering kommer att påbörjas året före Europeiska året för interkulturell dialog, dvs. 2007. Syftet är att följa den kontroll som görs under året och att tillhandahålla delresultat om så behövs. Resultaten från denna utvärdering förväntas vara klara efter första halvåret 2009.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Se artiklarna 12 och 13 i förslaget till beslut.

8. UPPGIFTER OM MEDEL

8.1. Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[14] (XX 01 01) | A*/AD | 2 | 2 | 0,5 |

B*, C*/AST | 1 | 1 | 0,5 |

Personal som finansieras[15] genom art. XX 01 02 | 1 | 2 | 1 |

Övrig personal som finansieras[16] genom art. XX 01 04/05 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT | 4 | 5 | 2 |

- 8.3.2. Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden

A-tjänstemän: rådgivande kommitté, utformning av anbudsinfordringar, uppföljning av bidragen till medlemsstaterna, informationskampanj, evenemang, undersökningar och pressmeddelanden

B-tjänstemän: ekonomisk uppföljning av anbud och bidrag, biträda A-tjänstemännen i alla arbetsuppgifter

C-tjänstemän: assisterar i alla ovannämnda arbetsuppgifter

8.3.3. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

ٱ Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas.

1 Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år 2006.

1 Tjänster som skall begäras i samband med 2007 års politiska strategi/preliminära budgetförslag.

1 Tjänster som skall fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning).

ٱ Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

EJ TILLÄMPLIGT

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | 0 | 0 | 0 |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0 | 0 | 0 |

8.3.4. Finansiella kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader som inte inkluderats i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,324 | 0,324 | 0,054 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) | 0,054 | 0,108 | 0,054 |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,378 | 0,432 | 0,108 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

Den typiska kostnad som fastställs för tjänstemännen (personalutgifter och därtill hörande utgifter) i riktlinjerna är 108 000 euro.

.

Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel XX 01 02

I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

8.3.5. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,010 | 0,030 | 0,040 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 - Kommittémöten[18] | 0,016 | 0,034 | 0,016 | 0, 066 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2. Övriga förvaltningsutgifter totalt (XX 01 02 11) | 0,026 | 0,064 | 0,016 | 0,106 |

3. Övriga administrativa utgifter (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,026 | 0,064 | 0,016 | 0,106 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Tjänsteresor: i genomsnitt 2 tjänsteresor per land x 25 länder x 800 euro

Rådgivande kommitté: 4 sammanträden x 25 deltagare x 665 euro

Behovet av personalresurser och administrativa resurser kommer att täckas av de anslag som beviljats det upphandlingsansvariga generaldirektoratet inom ramen för den årliga anslagstilldelningen.

[1] Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) - På väg mot ett rättvist samhälle - KOM(2005) 225, 1.6.2005.

[2] Med ”engagerade (EU-)medborgare” avses i detta beslut inte enbart unionsmedborgare enligt definitionen i artikel 17 i fördraget om Europeiska Unionen, utan alla som är fast eller tillfälligt bosatta i Europeiska unionen.

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EUT C […], […], s. […].

[7] Meddelande från kommissionen. Europeiska grannskapspolitiken. Strategidokument - KOM(2004) 373, 12.5.2004.

[8] Se meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Dialog mellan det civila samhället i EU och det i kandidatländerna – KOM(2005) 290, 29.6.2005.

[9] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[10] [11]8WXhi‡ˆ‰Šð - * + 3 4 5 9 H I Utgifter som inte omfattas av kapitel xx i avdelning xx.

[12] Andra utgifter inom kapitel xx än artiklarna xx och xx.

[13] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[14] Om fler än en metod anges skall ytterligare uppifter lämnas under avsnittet ”Kommentarer” i denna punkt.

[15] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[16] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[17] Kostnader som ingår i referensbeloppet.

[18] Det skall göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda verkställande organen.

[19] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.