52002PC0025

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genomförandet av en integrerad marknad för godstrafik på järnväg är en hörnsten i den transportpolitiska vision som skisseras i vitboken om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010 (offentliggjord i september 2001). En vitalisering av järnvägstransporterna behövs för att detta transportsätt skall kunna tillgodose en större andel av den framtida ökade efterfrågan på godstransporter. Målet är inte att öka järnvägstransporternas marknadsandelar i strid med marknadskrafterna, utan snarare att använda marknadskrafterna för att förbättra järnvägens konkurrensförmåga inom de marknadssegment där järnvägen har en relativ fördel. Kommissionen tror att ett öppnande av marknaderna för järnvägsfrakter kommer att skapa den konkurrens som är nödvändig för att ge marknadsaktörerna den drivkraft som behövs för att de skall bli mer effektiva, mer konkurrenskraftiga och mer kundorienterade. Ett öppnande av marknaderna bör attrahera nytt kapital och nya företag, främja utvecklingen av nya tjänster som svarar mot kundernas krav och förbättra järnvägsföretagens finansiella situation. Detta är nödvändigt om järnvägssystemen skall kunna bidra till en effektivare europeisk godstrafik i framtiden.

Vissa framsteg har gjorts i arbetet med att inrätta en inre marknad för godstransporter på järnväg. Järnvägen ligger dock långt efter andra transportsätt, i synnerhet väg- och lufttransport, som konkurrerar med järnvägstransporterna. År 1995 lade kommissionen fram ett förslag om att öppna järnvägsnäten i EU, både vad gäller gods- och passagerartrafik. Man har senare följt upp detta förslag. Vid denna tidpunkt var regelverket för järnvägssektorn ännu inte tillräckligt utvecklat (t.ex. när det gäller säkerhet och driftskompatibilitet) för att kunna garantera välfungerande öppna marknader. Man har erkänt att järnvägsmarknaden bör integreras stegvis på grund av dess särskilda karaktär.

Tillämpningen av principen om rätt att tillhandahålla tjänster förutsätter tillträdesrätt avseende järnvägsinfrastruktur för järnvägsföretag som är etablerade och innehar trafiktillstånd i Europeiska unionen. I direktiv 91/440 togs det första steget i denna riktning genom att man garanterade tillträdesrätt för internationella sammanslutningar och järnvägsföretag, som därigenom fick rätt att bedriva internationell transportverksamhet. I direktiv 2001/12 garanterades tillträdesrätt i det transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter samt, senast från 2008, i hela det europeiska järnvägsnätet för internationell godstransport.

Kommissionen anser att det finns många argument för att denna process borde påskyndas. De beslut som fattats under senare tid har skapat en dynamik på marknaden samt lett till nya förväntningar från transportföretagen, trafikutövarna och potentiella investerare.

Dessa förväntningar har också stärkts av att Europaparlamentet klart tog ställning till förmån för ett fullständigt öppnande av godsmarknaden i samband med förhandlingarna med rådet om infrastrukturpaketet i november 2000, och av den formella begäran om att kommissionen snabbt skulle lägga fram förslag i detta syfte. I Europeiska rådets slutsatser från Stockholm i mars 2001 bekräftade man på nytt behovet av ett fullständigt genomförande av den inre transportmarknaden (man hade då järnvägen i åtanke). Man bör också ta hänsyn till en framtida utvidgning av unionen.

Det är således dags att förbereda nästa steg i marknadsintegrationen: öppnandet av de nationella godstransportmarknaderna (dvs. reguljära inrikes transporttjänster som tillhandahålls av ett utländskt järnvägsföretag), inbegripet möjligheterna till cabotage (dvs. tillfälliga inrikes transporttjänster som tillhandahålls i anslutning till internationella transporttjänster).

Tillträde till järnvägsnäten för inrikes transporter för andra järnvägsföretag än den nationella trafikutövaren är redan möjligt i en rad medlemsstater (t.ex. Österrike, Italien, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket) samt i Schweiz, i enlighet med nationell lagstiftning. Erfarenheterna av de följder som ett öppnande av marknaden får för konkurrenskraften, och för framväxten av innovativa tjänster, är i allmänhet positiva.

Ett antal positiva erfarenheter visar att det finns ett behov av att påskynda processen och att främja ytterligare innovation vad gäller de tjänster som skall tillhandahållas:

- Det bildas nya allianser mellan historiska och nya trafikutövare i länder som Italien, Schweiz, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Syftet är att bedriva verksamhet i internationella transportkorridorer, i synnerhet för att frakta gods över Alperna. Dessa trafikutövare skulle ha fördel av fullständigt öppna marknader genom att de skulle kunna integrera internationella och inrikes transporttjänster i en omfattande transportkedja.

- Det finns många nya järnvägsföretag (t.ex. i Tyskland) som är villiga att komplettera den verksamhet som bedrivs av stora transportföretag som vill strömlinjeforma sin verksamhet. Dessa mindre trafikutövare bör driva matartrafik i nätet, och de bör ha möjlighet att utvidga verksamheten över nationsgränser eller via allianser med andra företag.

- IKEA planerar att inrätta pendeltrafik inom Europa för att förse sina butiker och varuhus med varor. En första linje är planerad mellan Sverige och Duisburg (Tyskland). Många fler lastbilar skulle försvinna från vägarna om dessa internationella transporter på ett smidigt sätt kan integreras med ytterligare järnvägstransport fram till slutdestinationen.

- I Förenade kungariket har godstransporterna på järnväg ökat stadigt sedan 1994, trots de problem som banhållaren har haft.

I föreliggande förslag fastställs därför att alla järnvägsföretag som är etablerade och har trafiktillstånd i Europeiska unionen skall ha tillträdesrätt i järnvägsnätet för inrikes och internationell godstransport från och med det datum då detta direktiv genomförs. Principen om att begränsa tillträdet för internationell godstransport till det transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter (Trans-European Rail Freight Network, TERFN), som i vilket fall som helst bara var en övergångsåtgärd fram till senast 2008, kommer att upphävas. I detta förslag stryks därför alla hänvisningar till TERFN.

De bestämmelser i direktiv 91/440 som avser järnvägssäkerhet, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2001/12, utgår genom detta förslag till ändringar. Syftet är att undvika alla eventuella överlappningar med förslaget till direktiv om järnvägssäkerhet.

2002/0025(COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C , , s. .

med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C , , s. .

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [3],

[3] EGT C , , s. .

i enlighet med det i artikel 251 i fördraget angivna förfarandet [4], och

[4] EGT C , , s. .

av följande skäl:

(1) I direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar [5] föreskrivs att järnvägsföretag skall ha tillträdesrätt i det transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter samt, senast från 2008, i hela järnvägsnätet för internationell godstransport.

[5] EGT L 237, 24.8.1991, s. 25. Direktivet i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 1).

(2) Utvidgningen av denna tillträdesrätt så att den omfattar alla typer av godstransporter på järnväg, i enlighet med principen om tillhandahållande av tjänster, skulle öka effektiviteten inom järnvägen i förhållande till andra transportsätt. Det skulle också underlätta utvecklingen av hållbara transporter mellan och inom medlemsstaterna, genom att konkurrensen främjas och genom att man möjliggör tillförsel av nytt kapital samt marknadsinträde för nya företag.

(3) Godstransporter på järnväg erbjuder betydande möjligheter för skapandet av nya transporttjänster och för förbättring av befintliga transporttjänster på det nationella planet och på Europaplanet.

(4) För att vara fullt konkurrenskraftiga kräver godstransporter på järnväg allt oftare tillhandahållande av omfattande tjänster, inbegripet transporter mellan och inom medlemsstater.

(5) Utvidgningen av tillträdesrätten så att den omfattar alla typer av godstransporter på järnväg kräver att man upphäver den bestämmelse varigenom tillträdesrätten för internationella godstransporter på järnväg begränsas till det transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter (TERFN), ett arrangemang som i vilket fall som helst utformades för en övergångsperiod. I detta förslag stryks därför alla hänvisningar till TERFN.

(6) Eftersom järnvägssäkerheten regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG av den [datum] om reglering av säkerheten på gemenskapens järnvägar och utredning av olyckor och incidenter [6], som en del av ett nytt sammanhängande regelverk för järnvägssektorn i gemenskapen, bör de bestämmelser i direktiv 91/440/EEG som avser säkerhet utgå.

[6] EGT L , , s. .

(7) Direktiv 91/440/EEG bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 91/440/EEG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2001/12/EG, ändras på följande sätt:

(1) I artikel 3 skall den femte strecksatsen utgå.

(2) I artikel 7 skall punkt 2 utgå.

(3) Artikel 10 skall ändras enligt följande:

(a) Punkt 2 skall ersättas med följande:

"2. Järnvägsföretag som omfattas av artikel 2 skall på rättvisa villkor beviljas tillträde till infrastrukturen i alla medlemsstater för att utföra godstransporter på järnväg samt kombinerade godstransporter."

(b) Punkt 3 skall utgå.

(c) Punkt 5 skall ersättas med följande:

"5. Järnvägsföretag som utför järnvägstransporter enligt punkterna 1 och 2 skall på grundval av offentligrättsliga eller privaträttsliga bestämmelser ingå nödvändiga administrativa, tekniska och ekonomiska överenskommelser med järnvägens infrastrukturförvaltare i syfte att reglera de frågor om trafikledning och säkerhet som berör transporterna i fråga. De villkor som reglerar sådana överenskommelser skall vara icke-diskriminerande samt i tillämpliga fall stå i överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg(."

( EGT L 75, 15.3.2001, s. 29.

(d) Punkt 8 skall utgå.

(4) Artikel 10a skall utgå.

(5) I artikel 10b.4 skall punkt c ersättas med följande:

"c) läget för det europeiska järnvägsnätet"

(6) Bilaga I skall utgå.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [18 månader efter detta direktivs ikraftträdande]. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv är riktat till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget

Direktiv om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG av den 26 februari 2001

Dokumentets referensnummer

----

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen*

Syftet med direktivförslaget är att tillhandahålla ett regelverk för ett fullständigt genomförande av en integrerad europeisk marknad för godstransporter på järnväg i enlighet med artiklarna 14 och 80 i fördraget. I merparten av medlemsstaterna är marknaderna för godstransporter på järnväg fortfarande stängda, medan det har skett en marknadsöppning på vissa marknader. Det är därför nödvändigt att harmonisera det regelverk som omfattar tillträde till järnvägsnätet på gemenskapsnivå i syfte att främja skarvfri godstransport på järnväg inom och mellan medlemsstater.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget*

- Vilka sektorer*

Hela järnvägssektorn kommer att påverkas av förslaget, inbegripet underleverantörer och järnvägstransportkunder såsom järnvägsspeditörer, företag som integrerar olika led i transportkedjan och befraktare. Genom att harmonisera nationella regler och inrätta ett gemensamt regelverk för tillträde till järnvägsnätet för godstransporter, kommer förslaget att främja konkurrensen och skapa drivkraft för produktinnovation, kvalitetsförbättringar och konkurrenskraftiga priser. Detta kommer dels att leda till att godstransporter på järnväg blir mer attraktiva för järnvägskunder, dels att efterfrågan på godstransport på järnväg ökar. Förslaget kommer att göra det möjligt för nationella järnvägsföretag, som tidigare var alltför inriktade på den nationella marknaden, att följa en genuint europeisk marknadsstrategi. Integreringen av marknaderna för järnvägstransport kommer också att ha en gynnsam effekt på underleverantörsmarknaderna genom att man främjar öppna och konkurrensutsatta upphandlingar av utrustning för järnvägssektorn.

- Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)*

Idag domineras sektorn av nationella järnvägsföretag i monopolställning. I vissa medlemsstater finns det ett visst antal mindre järnvägsföretag som dock endast har en mindre andel av marknaden. Det är troligt att förslaget kommer att locka nya små och medelstora företag att träda in på marknaden för godstransporter på järnväg. Detta skulle ge ökad konkurrens, mer innovation och en vitalisering av järnvägssektorn.

- Är dessa företag belägna i vissa geografiska områden inom gemenskapen*

Nationella järnvägsföretag finns i alla medlemsstater. Små och medelstora järnvägsföretag finns dock företrädesvis i Tyskland, Italien, Nederländerna, Förenade kungariket och Sverige.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget*

En omedelbar följd av förslaget, när det har införlivats med medlemsstaternas lagstiftning, kommer att vara att järnvägsföretagen måste revidera sina marknadsstrategier, eftersom de eventuellt kommer att möta konkurrens från inhemska och utländska företag. Beroende på konkurrensens intensitet kommer järnvägsföretagen därefter att vara tvungna att dels omstrukturera sin organisation för att kunna dra nytta av möjligheterna att minska kostnaderna, dels omdirigera verksamheten så att den inriktas på växande marknadssegment. Det kan tänkas att vi får se en omställning från dagens produktionssätt, där man samarbetar för att tillhandahålla internationella godstransporter på järnväg, till andra produktionssätt (t.ex. underentreprenad och tjänster som tillhandahålls på grundval av öppet tillträde).

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få

- för sysselsättningen*

Ett öppnande av marknaderna för godstransport på järnväg kommer att medföra ökad konkurrens inom detta transportsätt samt mer kostnadseffektiva transportlösningar. Detta kommer troligen att innebära att antalet anställda inom sektorn minskar. Mer konkurrenskraftig godstransport på järnväg kommer dock troligen att öka marknadsandelarna inom de marknadssegment där dessa tjänster har en konkurrensfördel jämfört med andra transportsätt. Denna utvidgning av verksamheten kommer att leda till en ökning av antalet säkra och attraktiva jobb inom järnvägssektorn. Detta skall jämföras med vad som blir resultatet - en stadigt minskad sysselsättning - om inga åtgärder vidtas för att vitalisera järnvägstransporterna.

- för investeringar och nyetablering av företag*

Ett mer konkurrenskraftigt järnvägssystem som går från att i första hand betjäna inhemska marknader till att omfatta hela gemenskapsmarknaden kommer att ge nya möjligheter för företagen samt främja investeringar. Öppna tjänstemarknader och nya tjänster kommer att leda till investeringar, t.ex. i rullande materiel, trafikledningssystem för tåg, elektroniskt datautbyte och kundinformationssystem. Nya tjänstekoncept kan komma att leda till att nya aktörer etablerar sig på marknaden.

- för företagens konkurrenskraft*

Ett öppnande av nationella marknader för godstransport på järnväg kommer att ge motivation att förbättra servicen och därigenom öka konkurrenskraften hos de tjänster som tillhandahålls. Järnvägsföretagen kommer förmodligen att inrikta sin verksamhet på den europeiska marknaden. En sådan strategi kommer antagligen att föra med sig en konsolidering av sektorn på Europanivå, varigenom företagens förmåga att konkurrera på EU-nivå stärks.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven, el. dyl.)*

Det är troligt att förslaget kommer att göra det lättare för nya aktörer att komma in på marknaden. Det gäller särskilt små och medelstora järnvägsföretag som bildats av stora fraktkunder eller nischmarknadsaktörer (t.ex. operatörer av korta linjer).

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter

Förslaget är ett svar på begäran om att marknaderna för godstransporter på järnväg skall öppnas. Sådana önskemål har framförts av större nationella järnvägsföretag såsom Deutsche Bahn AG, Green Cargo, järnvägsoperatörer i Förenade kungariket, oberoende banhållare och fraktgodskunder.

Den 19 november 2001 organiserade Generaldirektoratet för energi och transport en utfrågning om de olika delarna i det andra järnvägspaketet. Vid denna utfrågning inhämtades synpunkter från alla relevanta berörda parter. Resultaten av denna utfrågning kan sammanfattas enligt följande:

Företrädare för fraktgodskunder, icke-statliga miljöorganisationer, oberoende banhållare och oberoende järnvägsföretag gav ett starkt stöd till en ändring av direktiv 91/440 (i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2001/12) för att öppna tillträdet till hela järnvägsnätet för alla typer av frakttjänster. Att främja konkurrensen på inhemska och internationella marknader för godstransport på järnväg ansågs vara den viktigaste förutsättningen dels för att man skall kunna öka konkurrenskraften och tjänstekvaliteten för järnvägsfrakt, dels för att man skall kunna öka marknadsandelen för detta transportsätt. Man underströk också att driftskompatibilitet var viktigt för att man skall få en välfungerande marknad för järnvägstransporter.

Bland företrädare för nationella järnvägsföretag fanns det blandade åsikter om de gynnsamma effekterna av ett marknadsöppnande för en vitalisering av godstransport på järnväg. Vissa var positiva, andra var skeptiska. De framförde argumentet att konkurrens inte skulle leda till ökad konkurrenskraft för järnvägsfrakterna om de nationella järnvägssystemen inte är driftskompatibla, om det finns kapacitetsbegränsningar och om man inte konkurrerar med vägtransporterna på lika villkor (t.ex. med avseende på avgiftsbeläggning av infrastruktur, sociallagstiftning m.m.).

Företag/organisationer som har yttrat sig eller lämnat ett skriftligt uttalande:

- Fraktkunder: Transfesa, Dutch shippers council, UIRR, UNICE, European Shippers Council

- Nationella järnvägsföretag: SNCF, Deutsche Bahn AG, Czech railways

- Oberoende järnvägsföretag: Netlog Netzwerk Logistik

- Sammanslutningar av järnvägsföretag: Swedish Association of Train Operators, CER

- Oberoende banhållare: Nordic Infrastructure Managers

- Icke-statliga miljöorganisationer: T&E