1.   Det huvudsakliga målet med denna förordning är att fastställa och upprätthålla en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i unionen.

2.   Dessutom är målen med denna förordning att

3.   Målen i punkterna 1 och 2 ska uppnås genom bland annat följande:

1.   Denna förordning ska tillämpas på följande:

2.   Denna förordning ska också tillämpas på personal och organisationer som medverkar i de verksamheter som anges i punkt 1.

3.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

Vad gäller led a ska medlemsstaterna säkerställa att verksamheter och tjänster utförda av luftfartyg som avses i det ledet utförs med vederbörlig hänsyn till säkerhetsmålen i denna förordning. Medlemsstaterna ska också säkerställa att de luftfartygen, om så är lämpligt, separeras på ett säkert sätt från andra luftfartyg.

Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt Chicagokonventionen får luftfartyg som omfattas av bilaga I till denna förordning och är registrerade i en medlemsstat tas i drift i andra medlemsstater, med förbehåll för godkännande av den medlemsstat inom vilkens territorium driften äger rum. Sådana luftfartyg får även underhållas, och deras konstruktion får ändras, i andra medlemsstater, under förutsättning att sådana konstruktionsändringar och sådant underhåll utförs under tillsyn av den medlemsstat där luftfartyget är registrerat och i enlighet med de förfaranden som fastställs i den medlemsstatens nationella rätt.

4.   Genom undantag från punkt 3 första stycket d ska denna förordning, samt de delegerade akter och genomförandeakter som antas på grundval av denna förordning, tillämpas på konstruktion, produktion och underhåll av en luftfartygstyp som omfattas av tillämpningsområdet för bilaga I punkt 1 e, f, g, h eller i och på personal och organisationer som deltar i sådan verksamhet, om

Denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antas på grundval av denna förordning ska tillämpas på den berörda luftfartygstypen från och med den dag då typcertifikatet utfärdas eller i förekommande fall från och med den dag då deklarationen avges. De bestämmelser som rör byråns bedömning av ansökan om typcertifikat och utfärdande av typcertifikat ska emellertid tillämpas från och med den dag då ansökan mottas.

5.   Utan att det påverkar nationella säkerhets- och försvarskrav och tillämpningen av artikel 7.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 (33) ska medlemsstaterna säkerställa att

ger en nivå i fråga om säkerhet och driftskompatibilitet med civila system som är lika ändamålsenlig som den som följer av tillämpningen av de grundläggande krav som anges i bilagorna VII och VIII till denna förordning.

6.   En medlemsstat får besluta att tillämpa något av, eller en kombination av, avsnitt I, II, III eller VII i kapitel III på viss eller all verksamhet som anges i punkt 3 första stycket a samt på personal och organisationer som deltar i sådana verksamheter, när den anser att bestämmelserna i fråga – mot bakgrund av verksamhetens, personalens och organisationernas särdrag och syftet med och innehållet i bestämmelserna – kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt.

Från och med den dag som anges i det beslutet ska de verksamheter, den personal och de organisationer som berörs uteslutande regleras av bestämmelserna i det eller de berörda avsnitten och av de bestämmelser i denna förordning som avser tillämpningen av de avsnitten.

Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om sitt beslut och ska förse dem med all relevant information, särskilt

När kommissionen efter samråd med byrån anser att det villkor som anges i första stycket inte är uppfyllt, ska kommissionen anta en genomförandeakt innehållande dess beslut i detta avseende. Efter det att genomförandeakten har delgetts den berörda medlemsstaten ska den medlemsstaten utan dröjsmål fatta ett beslut om att ändra eller återkalla det tidigare beslut som avses i första stycket i denna punkt samt informera kommissionen och byrån om detta.

Utan att det påverkar tillämpningen av fjärde stycket får en medlemsstat även när som helst besluta att ändra eller återkalla det tidigare beslut som avses i första stycket i denna punkt. I sådana fall ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om detta.

Byrån ska i den databas som avses i artikel 74 inkludera samtliga beslut av kommissionen och av medlemsstaterna som har varit föremål för underrättelse enligt denna punkt.

Kommissionen, byrån och de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ska samarbeta vid tillämpningen av denna punkt.

7.   Medlemsstaterna får besluta att från denna förordning undanta konstruktion, underhåll och drift av en flygplats samt säkerhetsrelaterad utrustning som används vid denna flygplats, om flygplatsen inte hanterar mer än 10 000 betalande flygpassagerare per år och inte mer än 850 rörelser relaterade till fraktverksamhet per år och under förutsättning att de berörda medlemsstaterna säkerställer att ett sådant undantag inte äventyrar överensstämmelsen med de grundläggande kraven i artikel 33.

Från och med den dag som anges i det undantagsbeslutet ska utformningen, underhållet och driften av den berörda flygplatsen, dess säkerhetsrelaterade utrustning och marktjänster och ledningstjänster för trafik på plattan på flygplatsen inte längre regleras av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om sitt undantagsbeslut och skälen till att det antagits.

När kommissionen efter samråd med byrån anser att ett sådant undantag av en medlemsstat inte uppfyller villkoren i första stycket, ska den anta en genomförandeakt i vilken anges dess beslut i detta avseende. När en berörd medlemsstat har delgetts sådana genomförandeakter ska den medlemsstaten utan dröjsmål ändra eller återkalla undantagsbeslutet samt informera kommissionen och byrån om detta.

Medlemsstaterna ska även underrätta kommissionen och byrån om de undantag som de har beviljat i enlighet med artikel 4.3b i förordning (EG) nr 216/2008.

Medlemsstaterna ska årligen granska trafiksiffrorna för de flygplatser som de har beviljat undantag för enligt denna punkt eller artikel 4.3b i förordning (EG) nr 216/2008. I fall då denna granskning visar att en av dessa flygplatser under tre på varandra följande år hanterar mer än 10 000 betalande flygpassagerare per år eller fler än 850 rörelser per år relaterade till fraktverksamhet, ska den berörda medlemsstaten återkalla undantaget för den flygplatsen. I sådana fall ska den underrätta kommissionen och byrån om detta.

Byrån ska i den databas som avses i artikel 74 inkludera samtliga beslut av kommissionen och av medlemsstaterna som har varit föremål för underrättelse enligt denna punkt.

8.   En medlemsstat får besluta att från denna förordning undanta konstruktion, produktion, underhåll och drift av en eller flera av följande luftfartygskategorier:

När det gäller de luftfartygskategorier som avses i första stycket får medlemsstaterna emellertid inte fatta ett sådant beslut i fråga om luftfartyg för vilka det har utfärdats, eller anses ha utfärdats, ett certifikat i enlighet med förordning (EG) nr 216/2008 eller med den här förordningen eller för vilka det har avgetts en deklaration i enlighet med denna förordning.

9.   Ett undantagsbeslut som fattats av en medlemsstat enligt punkt 8 får inte hindra en organisation som har en huvudsaklig verksamhetsort inom den medlemsstatens territorium från att besluta att konstruera och producera sådana luftfartyg som omfattas av det beslutet i enlighet med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antas på grundval av denna förordning. När en sådan organisation fattar ett sådant beslut, ska den informera den berörda medlemsstaten om detta. I sådana fall ska det undantagsbeslut som medlemsstaten fattat enligt punkt 8 inte tillämpas på dessa konstruktions- och produktionsverksamheter eller på luftfartyg som har konstruerats och producerats som ett resultat av de verksamheterna.

10.   Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt Chicagokonventionen får luftfartyg som omfattas av det undantagsbeslut som fattats enligt punkt 8 och är registrerade i den medlemsstat som fattade det beslutet tas i drift i andra medlemsstater, med förbehåll för godkännande av den medlemsstat inom vilkens territorium driften äger rum. Sådana luftfartyg får även underhållas, och deras konstruktion får ändras, i andra medlemsstater, under förutsättning att sådant underhåll och sådana konstruktionsändringar utförs under tillsyn av den medlemsstat där luftfartyget är registrerat och i enlighet med de förfaranden som fastställs i den medlemsstatens nationella rätt.

I ett certifikat som utfärdas för ett luftfartyg som omfattas av ett undantagsbeslut som fattats enligt punkt 8 ska det klart anges att det inte är utfärdat enligt denna förordning utan enligt nationell rätt i den medlemsstat som utfärdar certifikatet. Andra medlemsstater får godta sådana nationella certifikat endast om de själva har fattat ett motsvarande beslut enligt punkt 8.

11.   Alla bestämmelser i den nationella rätten i den medlemsstat som i enlighet med punkt 8 har fattat ett undantagsbeslut om konstruktion, produktion, underhåll och drift av det luftfartyg som omfattas av det beslutet ska stå i proportion till arten av och risken med den berörda verksamheten och ska beakta de mål och de principer som anges i artiklarna 1 respektive 4.

Den medlemsstat som har fattat ett undantagsbeslut enligt punkt 8 ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om beslutet och förse dem med all relevant information, särskilt uppgift om den dag då beslutet börjar tillämpas samt vilket luftfartygskategori som berörs av beslutet.

En medlemsstat får besluta att ändra eller återkalla ett undantagsbeslut som den fattat i enlighet med punkt 8. Om så är fallet ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om detta.

Byrån ska i den databas som avses i artikel 74 inkludera samtliga beslut av medlemsstaterna som har varit föremål för underrättelse enligt denna punkt.

Ett undantagsbeslut som har fattats av en medlemsstat enligt punkt 8 ska även tillämpas på organisationer och personal som medverkar i den konstruktion, produktion, underhåll och drift som omfattas av det beslutet.

1.   När kommissionen, byrån och medlemsstaterna vidtar åtgärder enligt denna förordning ska de

2.   De åtgärder som vidtas enligt denna förordning ska överensstämma med och stå i proportion till arten av och risken med varje enskild verksamhet som de hänför sig till. Vid utarbetandet och antagandet av sådana åtgärder ska kommissionen, byrån och medlemsstaterna ta hänsyn till följande beroende på vilken verksamhet som bedrivs:

1.   Kommissionen ska, efter samråd med byrån och medlemsstaterna, anta, offentliggöra och vid behov uppdatera ett dokument som beskriver det europeiska flygsäkerhetssystemets funktion, som omfattar de regler, verksamheter och processer som används för att hantera den civila flygsäkerheten i unionen i enlighet med denna förordning (nedan kallat det europeiska programmet för flygsäkerhet).

2.   Det europeiska programmet för flygsäkerhet ska innehålla åtminstone de inslag rörande staters säkerhetsledningsansvar som beskrivs i de internationella standarderna och rekommenderade metoderna.

Det europeiska programmet för flygsäkerhet ska också beskriva processen för att utarbeta, anta, uppdatera och genomföra den europeiska planen för flygsäkerhet som avses i artikel 6, och som medlemsstaterna och berörda aktörer ska vara nära involverade i.

1.   Byrån ska, i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer enligt artikel 5.2 andra stycket, utarbeta, anta, offentliggöra och därefter minst en gång per år uppdatera en europeisk plan för flygsäkerhet. Baserat på en bedömning av relevant säkerhetsinformation ska den europeiska planen för flygsäkerhet identifiera de största säkerhetsrisker som påverkar det europeiska systemet för flygsäkerhet och ange vilka åtgärder som krävs för att begränsa dessa risker.

2.   Byrån ska, i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer enligt artikel 5.2 andra stycket, i en särskild säkerhetsriskportfölj dokumentera de säkerhetsrisker som avses i punkt 1 i den här artikeln och övervaka berörda parters genomförande av relaterade åtgärder för att begränsa riskerna, vid behov bland annat genom att fastställa indikatorer för säkerhetsprestanda.

3.   Den europeiska planen för flygsäkerhet ska, med hänsyn tagen till de mål som fastställs i artikel 1, ange nivån i fråga om säkerhetsprestandan i unionen. Kommissionen, byrån och medlemsstaterna ska gemensamt sträva efter att uppnå den nivån i fråga om säkerhetsprestanda.

1.   Varje medlemsstat ska, i samråd med berörda aktörer, inrätta och upprätthålla ett statligt säkerhetsprogram för förvaltningen av den civila flygsäkerheten när det gäller luftfartsverksamhet under dess ansvar (nedan kallat statligt säkerhetsprogram). Detta program ska stå i proportion till dessa verksamheters omfattning och komplexitet och ska vara förenligt med det europeiska programmet för flygsäkerhet.

2.   Det statliga säkerhetsprogrammet ska innehålla åtminstone de inslag rörande staters säkerhetsledningsansvar som beskrivs i de internationella standarderna och rekommenderade metoderna.

3.   Det statliga säkerhetsprogrammet ska, med beaktande av de mål som anges i artikel 1 och den nivå i fråga om säkerhetsprestanda som avses i artikel 6.3, ange den nivå i fråga om säkerhetsprestanda som ska uppnås på nationell nivå vad gäller luftfartsverksamhet under den berörda medlemsstatens ansvar.

1.   Det statliga säkerhetsprogrammet ska inkludera eller åtföljas av en statlig plan för flygsäkerhet. Baserat på en bedömning av relevant säkerhetsinformation ska varje medlemsstat, i samråd med berörda aktörer, i den planen identifiera de största säkerhetsrisker som berör dess nationella system för civil flygsäkerhet och ange vilka åtgärder som krävs för att begränsa dessa risker.

2.   Den statliga flygsäkerhetsplanen ska omfatta de risker och åtgärder som fastställts i den europeiska planen för flygsäkerhet och som är relevanta för den berörda medlemsstaten. Medlemsstaten ska underrätta byrån om de risker och åtgärder som fastställts i den europeiska planen för flygsäkerhet och som den anser inte vara relevanta för sitt nationella system för flygsäkerhet och skälen till detta.

1.   Luftfartyg som avses i artikel 2.1 a och b, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad ska uppfylla de grundläggande krav på luftvärdighet som fastställs i bilaga II till denna förordning.

2.   Vad gäller buller och utsläpp ska de luftfartygen och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad uppfylla miljöskyddskraven i ändring 12 av volym I, i ändring 9 av volym II och i den första utgåvan av volym III, i deras lydelse de 1 januari 2018, i bilaga 16 till Chicagokonventionen.

De grundläggande krav på miljökompatibilitet som anges i bilaga III till denna förordning ska tillämpas på produkter, delar och utrustning som inte är fast installerad i den mån de bestämmelser i Chicagokonventionen som anges i första stycket i denna punkt inte innehåller några miljöskyddskrav.

Organisationer som medverkar i konstruktionen, produktionen och underhållet av de produkter som avses i artikel 2.1 a och b ska uppfylla kraven i punkt 8 i bilaga III till denna förordning.

1.   Vad gäller luftfartyg som avses i artikel 2.1 a, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar och delar ska överensstämmelse med artikel 9 säkerställas i enlighet med artiklarna 11, 12, och 15.1.

2.   Vad gäller luftfartyg som avses i artikel 2.1 b i, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad ska överensstämmelse med artikel 9 säkerställas i enlighet med artiklarna 11–16.

1.   Enskilda luftfartyg ska vara föremål för certifiering och för dem ska ett luftvärdighetsbevis utfärdas och, om de delegerade akter som avses i artikel 19 föreskriver det, ett miljövärdighetsbevis (buller).

Sådana bevis ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att luftfartyget överensstämmer med den konstruktion som certifierats i enlighet med artikel 11, och att luftfartyget är i skick för säker och miljökompatibel drift.

2.   De bevis som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara giltiga så länge luftfartyget och dess motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad underhålls i enlighet med de genomförandeakter rörande fortsatt luftvärdighet som avses i artikel 17 och är i skick för säker och miljökompatibel drift.

1.   Om inte annat fastställts genom delegerade akter som avses i artikel 19 ska organisationer som är ansvariga för konstruktion och produktion av produkter, delar och utrustning som inte är fast installerad vara föremål för certifiering och ett godkännande ska utfärdas för dem. Detta godkännande ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de bestämmelser som fastställts genom de delegerade akter som avses i artikel 19 för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 9. I godkännandet ska anges vilka befogenheter organisationen har getts och godkännandets omfattning.

2.   Ett godkännande ska även krävas med avseende på

Första stycket ska emellertid inte tillämpas på situationer där sådana godkännanden inte krävs som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 b, med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

De godkännanden som avses i denna punkt ska utfärdas efter ansökan, om sökanden har visat att den följer de genomförandeakter som avses i artikel 17 och som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 9.

3.   I de godkännanden som avses i punkt 2 i denna artikel ska anges vilka befogenheter organisationen har getts. Godkännandena får ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 b.

4.   De godkännanden som avses i punkt 2 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre uppfyller reglerna och förfarandena för utfärdandet och bibehållandet av sådana godkännanden i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 b.

5.   Om ett sådant godkännande som avses i punkt 2 i den här artikeln inte krävs, som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 b med beaktande av de mål och principer som fastställs i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan de genomförandeakter som avses i artikel 17 ändå kräva att den berörda organisationen deklarerar sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med den verksamhet som den utför i överensstämmelse med de genomförandeakterna.

1.   Personal som är ansvarig för en godkännandeförklaring för en produkt, del eller utrustning som inte är fast installerad efter underhåll ska vara skyldiga att inneha en licens, utom i situationer där sådana licenser inte krävs som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 d, och med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

Licensen ska utfärdas efter ansökan, om sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 17 och som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 9.

2.   I den licens som avses i punkt 1 i denna artikel ska anges vilka befogenheter personalen har getts. Licensen kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 d.

3.   Den licens som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdandet och bibehållandet av en sådan licens, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 17.1 d.

1.   För att säkerställa ett enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 9 för de luftfartyg som avses i artikel 2.1 a och b, med undantag för obemannade luftfartyg, samt deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som fastställer detaljerade bestämmelser gällande,

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 9 och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilagorna 1, 6 och 8 till Chicagokonventionen.

1.   Genom undantag från artiklarna 9–13, beroende på vad som är lämpligt, gäller följande:

2.   Genom undantag från artiklarna 9, 10 och 14, beroende på vad som är lämpligt, gäller följande:

Flygtillståndet kan också utfärdas utan en sådan ansökan, av en organisation som godkänts i enlighet med artikel 15 och som har fått befogenhet att utfärda dessa flygtillstånd i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 19.1 k eller den genomförandeakt som avses i artikel 17.1 e, om organisationen har fastställt att luftfartyget kan fungera säkert vid en grundläggande flygning.

Flygtillståndet ska omfattas av lämpliga begränsningar, i enlighet med vad som föreskrivs i de delegerade akter som avses i artikel 19.1 f, särskilt begränsningar som avser att skydda säkerheten för tredje part.

1.   När det gäller luftfartyg enligt artikel 2.1 a och b, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser med avseende på följande:

2.   När det gäller luftvärdighet och miljökompatibilitet för luftfartyg enligt artikel 2.1 a och b, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att ändra bilagorna II och III – om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av vetenskaplig utveckling eller bevis i fråga om luftvärdighet eller miljökompatibilitet – i den omfattning som behövs för att uppnå målen i artikel 1.

3.   När det gäller miljökompatibilitet för luftfartyg enligt artikel 2.1 a och b, med undantag för obemannade luftfartyg, och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128, i syfte att ändra hänvisningarna till de bestämmelser i Chicagokonventionen som anges i artikel 9.2 första stycket, för att uppdatera dem mot bakgrund av senare ändringar av dessa bestämmelser som träder i kraft efter den 4 juli 2018 och som blir tillämpliga i alla medlemsstater, i den mån dessa anpassningar inte utvidgar denna förordnings tillämpningsområde.

1.   Piloter ska vara skyldiga att ha ett flygcertifikat och ett medicinskt intyg för piloter som är lämpligt för den berörda typen av trafik, utom i situationer där sådana certifikat eller medicinska intyg inte krävs som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 23.1 c i, och med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

2.   Det flygcertifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 23 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

3.   Det medicinska intyg för piloter som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 23 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

4.   I det flygcertifikat och det medicinska intyg för piloter som avses i punkt 1 i denna artikel ska anges vilka befogenheter piloten har tilldelats.

Flygcertifikatet och det medicinska intyget för piloter kan ändras i syfte att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.1 c.

5.   Det flygcertifikat eller det medicinska intyg för piloter som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävs eller återkallas om innehavaren inte längre följer de regler och förfaranden för utfärdande och bibehållande av ett sådant flygcertifikat eller medicinskt intyg i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.1 c.

6.   Utbildning och erfarenhet som avser luftfartyg som inte omfattas av denna förordning kan erkännas för erhållande av det flygcertifikat som avses i punkt 1 i denna artikel, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.1 c iv.

1.   Kabinbesättning som deltar i kommersiella lufttransporter ska vara skyldiga att ha ett intyg.

2.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan kabinbesättning som medverkar i annan verksamhet än kommersiell lufttransport också vara skyldig att inneha ett intyg i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.2 a.

3.   De intyg som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 23 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

4.   I det intyg som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska anges vilka befogenheter kabinbesättningen har getts. Intyget kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.2 a.

5.   Det intyg som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande eller bibehållande av ett sådant intyg i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.2 a.

6.   Innan kabinbesättningen utövar sina befogenheter och därefter med jämna mellanrum ska dess medicinska lämplighet bedömas för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav om medicinsk lämplighet som avses i artikel 20 i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 23.2 b.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20 när det gäller piloter som medverkar i drift av luftfartyg enligt artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser för följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilaga 1 till Chicagokonventionen.

Dessa genomförandeakter ska, där så är lämpligt, innehålla bestämmelser om utfärdande av samtliga typer av flygcertifikat och behörigheter som krävs enligt bilaga 1 till Chicagokonventionen. Dessa genomförandeakter akter får också innehålla bestämmelser om utfärdande av andra typer av flygcertifikat och behörigheter.

2.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20 när det gäller kabinbesättning som medverkar i driften av luftfartyg enligt artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   Ett godkännande ska krävas när det gäller flygmedicinska centrum.

2.   Ett godkännande ska krävas för utbildningsorganisationer för piloter och kabinbesättningar, utom i situationer där sådana godkännanden inte krävs som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a, med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

3.   De godkännanden som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de genomförandeakter som avses i artikel 27 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

4.   I de godkännanden som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska anges vilka befogenheter organisationen har getts. Godkännandena kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

5.   De godkännanden som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant godkännande i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

6.   Om det, som ett resultat av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a, med beaktande av de mål och principer som fastställs i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, inte krävs ett godkännande som avses i punkt 2 i den här artikeln för en utbildningsorganisation för piloter eller en utbildningsorganisation för kabinbesättning, kan det i genomförandeakter som avses i artikel 27.1 b ändå krävas att den berörda organisationen deklarerar sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med den verksamhet som den utför i överensstämmelse med dessa genomförandeakter.

1.   Ett certifikat ska krävas för varje utbildningshjälpmedel för flygsimulering som används för utbildning av piloter, utom i situationer där sådana certifikat inte krävs som en följd av antagandet av de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a, med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i den här artikeln ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer, och hjälpmedlet överensstämmer med, de genomförandeakter som avses i artikel 27 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 i den här artikeln ska anges hjälpmedlets funktioner. Certifikatet kan ändras för att återspegla ändringar av dessa funktioner i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i den här artikeln får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren eller hjälpmedlet inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

5.   Där de genomförandeakter som avses i artikel 27 föreskriver det, ska den organisation som ansvarar för driften av utbildningshjälpmedlet för flygsimulering vara skyldig att deklarera att hjälpmedlet uppfyller de grundläggande krav som avses i artikel 20 och de detaljerade specifikationer som fastställts i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 b.

1.   Personer som ansvarar för flygutbildning, flygsimuleringsutbildning eller bedömning av piloters kompetens, samt flygläkare, ska vara skyldiga att ha ett certifikat, utom i situationer där sådana certifikat inte krävs som en följd av de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a, med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten.

2.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan personer som ansvarar för utbildning av kabinbesättningar eller för bedömning av kabinbesättningars kompetens vara skyldiga att ha ett certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

3.   De certifikat som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 27 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20.

4.   I de certifikat som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska det anges vilka befogenheter som har getts.

Certifikaten kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

5.   De certifikat som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av sådana certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 27.1 a.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20 när det gäller utbildningshjälpmedel för flygsimulering och personer och organisationer som medverkar i utbildning, testning, kontroll eller medicinsk bedömning av piloter och kabinbesättningar ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som fastställer närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 20 och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilagorna 1 och 6 till Chicagokonventionen.

1.   Vad gäller piloter och kabinbesättningar som medverkar i drift av luftfartyg som avses i artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, samt utbildningshjälpmedel för flygsimulering, personer och organisationer som medverkar i utbildning, testning, kontroll eller medicinsk bedömning av dessa piloter och kabinbesättningar, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att ändra bilaga IV – om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av den vetenskapliga utvecklingen eller säkerhetsbevis i fråga om flygande personal – i den omfattning som behövs för att uppnå målen i artikel 1.

2.   De regler som avses i punkt 1 ska, där så är lämpligt, innehålla bestämmelser om utfärdande av samtliga typer av flygcertifikat och behörigheter som krävs enligt Chicagokonventionen. Reglerna får också innehålla bestämmelser om utfärdandet av andra typer av certifikat och behörigheter.

1.   För att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 29, och med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan luftfartygsoperatörer som är etablerade eller bosatta eller har en huvudsaklig verksamhetsort inom det territorium där fördragen är tillämpliga vara skyldiga, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 31.1 b första stycket b och c att

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den uppfyller de genomförandeakter som avses i artikel 31 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 29.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska anges vilka befogenheter luftfartygsoperatören har getts. Certifikatet kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 31.1 första stycket b.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 31.1 första stycket b.

5.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan de luftfartygsoperatörer som avses i punkt 1 i den här artikeln vara skyldiga att göra följande i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 31:

6.   Medlemsstaterna ska säkerställa att driften av luftfartyg till, inom eller från det territorium där fördragen är tillämpliga som utförs av en luftfartygsoperatör som är etablerad eller bosatt eller har en huvudsaklig verksamhetsort utanför detta territorium men för vilken medlemsstater utför operatörsstatens funktioner och uppgifter enligt Chicagokonventionen, samt den personal och de organisationer som deltar i denna verksamhet, uppfyller en säkerhetsnivå som motsvarar den som upprättas genom denna förordning.

7.   Om de genomförandeakter som avses i artikel 31.1 första stycket g föreskriver det ska luftfartyg vara utrustade med nödvändig säkerhetsrelaterad utrustning och nödvändiga säkerhetsrelaterade instrument, som när så krävs certifierats i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 19.1 b iii, inbegripet allt eller en del av följande:

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 29 när det gäller drift av luftfartyg enligt artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som fastställer närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 29 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilaga 6 till Chicagokonventionen.

1.   När det gäller drift av luftfartyg enligt artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 för att fastställa närmare bestämmelser med avseende på följande:

2.   När det gäller drift av luftfartyg enligt artikel 2.1 b, med undantag för obemannade luftfartyg, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att ändra bilaga V och, i tillämpliga fall, bilagorna VII och VIII – om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av den vetenskapliga utvecklingen eller säkerhetsbevis i fråga om flygdrift – i den omfattning som behövs för att uppnå målen i artikel 1.

1.   Ett certifikat ska krävas för flygplatser. Certifikatet ska omfatta flygplatsen och dess säkerhetsrelaterade utrustning, såvida inte den säkerhetsrelaterade utrustningen omfattas av en deklaration eller ett certifikat enligt artikel 35.1 a respektive b.

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i den här artikeln ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att flygplatsen

3.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel kan ändras för att inkludera ändringar av flygplatsen eller dess säkerhetsrelaterade utrustning, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 36.1 c.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om flygplatsen eller dess säkerhetsrelaterade utrustning inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 36.1 c.

5.   Certifieringsgrunden för en flygplats ska bestå av

1.   Med beaktande av de mål och principer som fastställs i artiklarna 1 och 4, och framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan de genomförandeakter som avses i artikel 36 kräva att organisationer som medverkar i konstruktion, produktion och underhåll av säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning som används eller är avsedd att användas vid flygplatser som omfattas av denna förordning ska

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 b i denna artikel ska utfärdas efter ansökan när sökanden har visat att utrustningen överensstämmer med de detaljerade specifikationer som fastställts i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 36 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 33.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 b i denna artikel ska utrustningens funktioner anges. Certifikatet kan ändras för att återspegla ändringar av dessa funktioner i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 36.1 d.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 b i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om utrustningen inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 36.1 d.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 33 när det gäller flygplatser och säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 33 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilaga 14 till Chicagokonventionen.

1.   Organisationer som ansvarar för driften av flygplatser ska vara föremål för certifiering och ett certifikat ska utfärdas för dem. Certifikatet ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de delegerade akter som avses i artikel 39 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 33.

I certifikatet ska anges vilka befogenheter den certifierade organisationen har getts och certifikatets omfattning.

2.   Organisationer som ansvarar för tillhandahållande av marktjänster och ledningstjänster för trafik på plattan på flygplatser som omfattas av denna förordning ska deklarera sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med de tjänster som tillhandahålls i överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 33.

1.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att flygplatser inom deras territorium skyddas från verksamhet och utvecklingar i deras närhet som kan medföra oacceptabla risker för luftfartyg som använder flygplatsen.

2.   De organisationer som avses i artikel 37.1 ska övervaka verksamhet och utvecklingar som kan medföra oacceptabla risker för flygsäkerheten i närheten av den flygplats vars drift de ansvarar för. De ska vidta nödvändiga åtgärder för att minska dessa risker i den mån detta ligger inom deras kontroll och, om så inte är fallet, göra de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där flygplatsen är belägen uppmärksamma på dessa risker.

3.   För att säkerställa enhetlig tillämpning av denna artikel ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   När det gäller drift av flygplatser och tillhandahållande av marktjänster och ledningstjänster för trafik på plattan på flygplatser ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser om följande:

2.   När det gäller flygplatser, säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning, drift av flygplatser samt marktjänster och ledningstjänster för trafik på plattan ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att ändra bilaga VII och, i tillämpliga fall, bilaga VIII – om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av den vetenskapliga utvecklingen eller säkerhetsbevis i fråga om flygplatser, i den omfattning som behövs för att uppnå målen i artikel 1.

1.   Tillhandahållandet av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) enligt artikel 2.1 g ska uppfylla de grundläggande krav som fastställs i bilaga VIII och, i tillämpliga fall, bilaga VII.

2.   Luftfartyg som trafikerar det gemensamma europeiska luftrummet, med undantag för dem som medverkar i den verksamhet som avses i artikel 2.3 a, ska följa de grundläggande krav som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

1.   Leverantörer som tillhandahåller flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) ska inneha ett certifikat.

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de genomförandeakter som avses i artikel 43 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska de befogenheter som beviljats anges. Certifikatet kan ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43.1 första stycket b.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43.1 första stycket b.

5.   Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln och i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43, får medlemsstaterna besluta att leverantörer som tillhandahåller flyginformationstjänster ska tillåtas att deklarera sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med de tjänster som tillhandahålls i överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40. I detta fall ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen, byrån och de andra medlemsstaterna om sitt beslut.

6.   Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna bevilja leverantörer av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) undantag från kravet på att inneha ett certifikat, om samtliga följande villkor har uppfyllts:

I fall då en medlemsstat har för avsikt att bevilja ett sådant undantag, ska den underrätta kommissionen och byrån om sin avsikt och ange all relevant information.

Kommissionen ska, efter samråd med byrån, anta genomförandeakter innehållande dess beslut angående huruvida villkoren i första stycket i denna punkt har uppfyllts. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 127.2. Dessa genomförandeakter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, och byrån ska inkludera dem i den databas som avses i artikel 74.

Den berörda medlemsstaten ska bevilja undantaget enbart om de genomförandeakter som avses i tredje stycket innehåller ett positivt beslut. Den ska återkalla undantaget om den, särskilt genom den regelbundna översyn som avses i första stycket e, får kännedom om att villkoren i första stycket inte längre uppfylls. Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om samtliga beviljade undantag och, i tillämpliga fall, resultatet av dessa översyner och eventuella återkallelser.

1.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, kan organisationer som medverkar i konstruktion, produktion eller underhåll av system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43 vara skyldiga att

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 b i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de regler som fastställts genom de genomförandeakter som avses i artikel 43 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 b i den här artikeln ska de befogenheter som beviljats anges. Certifikatet får ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43.1 första stycket d.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 b i den här artikeln får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 43.1 första stycket d.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 när det gäller tillhandahållande av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) enligt artikel 2.1 g ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   De regler som avses i punkt 1 ska vederbörligen beakta generalplanen för flygledningstjänster.

3.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 i den här förordningen och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilagorna 2–4, 10, 11 och 15 till Chicagokonventionen.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 när det gäller tillhandahållande av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) enligt artikel 2.1 g samt när det gäller utformning av luftrumsstrukturer ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   De regler som avses i punkt 1 ska vederbörligen beakta generalplanen för flygledningstjänster.

3.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilagorna 2, 3, 10, 11 och 15 till Chicagokonventionen.

1.   Om de delegerade akter som avses i artikel 47 föreskriver det, ska de leverantörer av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) som avses i artikel 41 vara skyldiga att deklarera att de system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) som ska tas i drift av dessa tjänsteleverantörer uppfyller de detaljerade specifikationer som fastställs i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 47 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40.

2.   Om de delegerade akter som avses i artikel 47 föreskriver det, ska system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) vara föremål för certifiering och ett certifikat utfärdas för dem.

Certifikatet ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att systemen och komponenterna följer de detaljerade specifikationer som fastställts i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 47 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40.

Genom undantag från första stycket och om de delegerade akter som avses i artikel 47 föreskriver det, ska organisationer som medverkar i konstruktion, produktion eller underhåll av system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) tillåtas att deklarera att dessa system och komponenter uppfyller de detaljerade specifikationer som fastställs i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 47 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 och att dessa system och komponenter är lämpliga att användas.

1.   När det gäller system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser om följande:

2.   När det gäller tillhandahållande av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att ändra bilaga VIII och, i tillämpliga fall, bilaga VII, om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av den vetenskapliga utvecklingen eller säkerhetsbevis i fråga om flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS), i den omfattning som behövs för att uppnå målen i artikel 1.

1.   Flygledare ska vara skyldiga att inneha ett flygledarcertifikat och ett medicinskt intyg för flygledare som lämpar sig för den tjänst som tillhandahålls.

2.   Det flygledarcertifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när den som ansöker om certifikatet har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 50 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48.

3.   Det medicinska intyg för flygledare som avses i punkt 1 i den här artikeln ska utfärdas efter ansökan, när flygledaren har visat att flygledaren följer de genomförandeakter som avses i artikel 50 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48.

4.   Flygledarcertifikatet och det medicinska intyg för flygledare som avses i punkt 1 i denna artikel ska ange de befogenheter som flygledaren har fått. Flygledarcertifikatet och det medicinska intyget för flygledare får ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 50.1 första stycket c.

5.   Flygledarcertifikatet och det medicinska intyg för flygledare som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett certifikat eller medicinskt intyg i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 50.1 första stycket c.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48 när det gäller flygledare ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilaga 1 till Chicagokonventionen.

1.   Ett godkännande ska krävas när det gäller organisationer som bedriver flygledarutbildning och flygmedicinska centrum.

2.   Det godkännande som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den följer de genomförandeakter som avses i artikel 53 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48.

3.   I det godkännande som avses i punkt 1 i denna artikel ska anges vilka befogenheter organisationen har beviljats. Godkännandet får ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 53.1 första stycket a.

4.   Det godkännande som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant godkännande i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 53.1 första stycket a.

1.   Personer med ansvar för att tillhandahålla praktisk utbildning och bedöma den praktiska kompetensen hos flygledare samt flygläkare ska vara skyldiga att inneha ett certifikat.

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att han eller hon följer de genomförandeakter som avses i artikel 53 som antagits för att säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48.

3.   I det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska anges de befogenheter som beviljats. Certifikatet får ändras för att lägga till eller ta bort befogenheter i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 53.1 första stycket a.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer reglerna och förfarandena för utfärdande och bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 53.1 första stycket a.

1.   För att säkerställa enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48 när det gäller personer och organisationer som medverkar i utbildning, testning, kontroll och medicinsk bedömning av flygledare ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som med närmare bestämmelser för följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

2.   När kommissionen antar dessa genomförandeakter ska den säkerställa överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 48 i denna förordning och vederbörligen beakta de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, i synnerhet de som anges i bilaga 1 till Chicagokonventionen.

1.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, det berörda obemannade luftfartygets operativa egenskaper och verksamhetsområdets egenskaper, kan ett certifikat krävas för konstruktion, produktion, underhåll och drift av obemannade luftfartyg och deras motorer, propellrar, delar, utrustning som inte är fast installerad och utrustning för att kontrollera dem på distans samt för de anställda, inbegripet fjärrpiloter, och organisationer som medverkar i dessa verksamheter, i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som artikel avses i artikel 57.

2.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat att den uppfyller kraven i de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som avses i artikel 57.

3.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel ska ange de säkerhetsrelaterade begränsningarna, driftsvillkoren och befogenheterna. Certifikatet får ändras för att lägga till eller ta bort begränsningar, villkor och befogenheter i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som avses i artikel 57.

4.   Det certifikat som avses i punkt 1 i denna artikel får begränsas, tillfälligt upphävas eller återkallas om innehavaren inte längre följer villkoren, reglerna och förfarandena för utfärdande eller bibehållande av ett sådant certifikat i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som avses i artikel 57.

5.   Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4, framför allt arten av och risken med den berörda verksamheten, det berörda obemannade luftfartygets operativa egenskaper och verksamhetsområdets egenskaper, kan det i de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som avses i artikel 57 krävas – med avseende på konstruktion, produktion, underhåll och drift av obemannade luftfartyg och deras motorer, propellrar, delar, utrustning som inte är fast installerad och utrustning för att kontrollera dem på distans samt de anställda, inbegripet fjärrpiloter, och organisationer som medverkar i dessa verksamheter – en deklaration som bekräftar överensstämmelse med dessa delegerade akter och genomförandeakter.

6.   Om de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4 kan uppnås utan tillämpning av kapitlen IV och V i denna förordning, får de delegerade akter som avses i artikel 58.1 c föreskriva att dessa kapitel varken ska tillämpas på de grundläggande krav som avses i artikel 55 eller på motsvarande närmare bestämmelser som fastställts i enlighet med artikel 58. I sådana fall ska dessa grundläggande krav och närmare bestämmelser utgöra harmoniserad gemenskapslagstiftning i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (36) samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG (37).

7.   Medlemsstaterna ska säkerställa att information om registrering av obemannade luftfartyg och operatörer av obemannade luftfartyg som omfattas av registreringskrav i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 57 och punkt 4 i bilaga IX lagras i digitala harmoniserade, driftskompatibla nationella registreringssystem. Medlemsstaterna ska ha tillgång till och kunna utbyta denna information genom den databas som avses i artikel 74.

8.   Detta avsnitt ska inte påverka möjligheten för medlemsstaterna att fastställa nationella regler som uppställer vissa villkor för obemannade luftfartygs verksamhet av skäl som faller utanför tillämpningsområdet för denna förordning, inbegripet allmän säkerhet eller skydd av privatlivet och personuppgifter i enlighet med unionsrätten.

1.   För konstruktion, produktion och underhåll av luftfartyg enligt artikel 2.1 a och b, vad gäller obemannade luftfartyg och deras motorer, propellrar, delar, utrustning som inte är fast installerad och utrustning för att kontrollera luftfartygen på distans samt anställda, inbegripet fjärrpiloter, och organisationer som medverkar i dessa verksamheter ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 som fastställer närmare bestämmelser vad gäller följande:

2.   När det gäller konstruktion, produktion, underhåll och drift av luftfartyg enligt artikel 2.1 a och b, vad gäller obemannade luftfartyg och deras motorer, propellrar, delar, utrustning som inte är fast installerad och utrustning för att kontrollera luftfartygen på distans samt anställda, inbegripet fjärrpiloter, och organisationer som medverkar i dessa verksamheter ges kommissionen befogenhet att, anta delegerade akter i enlighet med artikel 128, ändra bilaga IX och, i tillämpliga fall, bilaga III – om det är nödvändigt av tekniska eller driftsmässiga skäl eller på grund av den vetenskapliga utvecklingen eller säkerhetsbevis i fråga om flygdrift – i den omfattning som det behövs för att uppnå målen i artikel 1.

1.   Det utförande av trafik med luftfartyg som avses i artikel 2.1 c för kommersiell lufttransport ska vara föremål för certifiering och ett tillstånd ska utfärdas för detta.

Tillståndet ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med utförandet av trafik med det luftfartyget i enlighet med de krav som anges i artikel 59. I tillståndet ska anges vilka befogenheter operatören har getts och verksamhetens omfattning.

2.   Om de delegerade akter som avses i artikel 61 föreskriver det, ska utförande av trafik med luftfartyg enligt artikel 2.1 c för andra ändamål än kommersiell lufttransport vara föremål för certifiering och ett tillstånd ska utfärdas för detta.

Tillståndet ska utfärdas efter ansökan, när sökanden har visat sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med utförandet av trafik med det luftfartyget i enlighet med de krav som anges i artikel 59.

I tillståndet ska anges vilka befogenheter operatören har getts och verksamhetens omfattning.

Genom undantag från första stycket i denna punkt, och om de delegerade akter som avses i artikel 61 föreskriver det, ska operatörer av de luftfartyg som avses i artikel 2.1 c som bedriver annan verksamhet än kommersiell lufttransport tillåtas att deklarera sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med utförandet av trafik med luftfartyget i enlighet med de krav som anges i artikel 59.

3.   Förutom vad gäller driften av obemannade luftfartyg ska de tillstånd och deklarationer som avses i punkterna 1 och 2 inte krävas för utförandet av trafik med luftfartyg som endast flyger över det territorium där fördragen är tillämpliga.

1.   För de luftfartyg som avses i artikel 2.1 c samt deras flygande personal och deras verksamhet ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser om följande:

2.   Vid antagandet av de bestämmelser som avses i punkt 1 ska kommissionen särskilt säkerställa att

1.   Kommissionen, byrån och medlemsstaterna ska samarbeta inom ramen för ett enda europeiskt system för flygsäkerhet för att säkerställa överensstämmelse med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

2.   För att säkerställa överensstämmelse med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, ska byrån och de nationella behöriga myndigheterna

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella behöriga myndigheter är oberoende när de fattar tekniska beslut om certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad och att de utför sina uppgifter på ett sätt som är opartiskt och öppet redovisat och att de organiseras, bemannas och förvaltas i enlighet därmed. Medlemsstaterna ska också säkerställa att deras nationella behöriga myndigheter har de resurser och den kapacitet som krävs för att de ska kunna utföra de uppgifter de tilldelats enligt denna förordning på ett effektivt sätt och med nödvändig skyndsamhet.

4.   Ansvaret för de uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad som avses i punkt 2 ska fastställas i enlighet med den här punkten.

Byrån ska vara ansvarig om den har tilldelats dessa uppgifter enligt artiklarna 77–82 och om den har tilldelats dessa uppgifter enligt artiklarna 64 och 65.

Om en medlemsstat medger ett undantag enligt artikel 41.6, ska artikel 80.1 a emellertid inte längre tillämpas och denna medlemsstat ska ansvara för tillsynen och kontrollen av efterlevnad med avseende på berörd leverantör av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) i enlighet med vad som föreskrivs i det undantaget.

Den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat där flygplatsen är belägen ska ansvara för dessa uppgifter när det gäller de flygplatscertifikat som avses i artikel 34.1 och det certifikat för en flygplatsoperatör som avses i artikel 37.1.

Denna nationella behöriga myndighet ska också ansvara för uppgifter i samband med tillsyn och kontroll av efterlevnad med avseende på organisationer som ansvarar för tillhandahållande av marktjänster eller ledningstjänster för trafik på plattan vid den flygplatsen.

I samtliga övriga fall ska den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat där den fysiska eller juridiska person som ansökt om certifikatet eller avger deklarationen har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller, när personen inte har något huvudsakligt verksamhetsställe, är bosatt eller etablerad, ansvara för dessa uppgifter, om det inte för ett ändamålsenligt utförande av uppgifterna i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad krävs att de tilldelas en nationell behörig myndighet i en annan medlemsstat i enlighet med de närmare bestämmelser som avses i punkt 14 d.

Om de genomförandeakter som avses i punkt 15 så föreskriver gäller dock följande:

5.   Medlemsstaterna får genom undantag från punkt 4 besluta att deras nationella behöriga myndigheter ska vara gemensamt ansvariga för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad när det gäller en luftfartygsoperatör som medverkar i kommersiell lufttransport om båda följande villkor är uppfyllda:

De berörda medlemsstaterna ska senast den 12 mars 2019 underrätta kommissionen och byrån om det beslutet om gemensamt ansvar och förse dem med all relevant information, i synnerhet det avtal som avses i led a och åtgärder som vidtagits för att säkerställa att dessa uppgifter utförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med led b.

Om kommissionen, efter samråd med byrån, anser att de villkor som anges i första stycket inte är uppfyllda, ska den anta genomförandeakter med dess ett beslut om detta. Efter det att kommissionen har underrättat de berörda medlemsstaterna om sådana genomförandeakter ska de medlemsstaterna utan dröjsmål ändra eller återkalla sina beslut om gemensamt ansvar och underrätta kommissionen och byrån om detta.

Byrån ska i den databas som avses i artikel 74 inkludera samtliga de beslut av kommissionen och medlemsstaterna som har varit föremål för underrättelse enligt denna punkt.

6.   Den tillsyn som utövas av byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska vara fortlöpande och bygga på prioriteringar som fastställts med hänsyn till riskerna för den civila luftfarten.

7.   Vid de rampinspektioner som avses i punkt 2 c ska byrån samarbeta med den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium rampinspektionen äger rum.

8.   Byrån ska förvalta och använda de verktyg och förfaranden som behövs för insamling, utbyte och analys av säkerhetsrelaterad information som erhållits inom ramen för de rampinspektioner som avses i punkt 2 c.

9.   I syfte att underlätta det ändamålsenliga utförandet av deras uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad ska kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheterna utbyta relevant information, bland annat om möjliga eller konstaterade överträdelser.

10.   Byrån ska främja en gemensam förståelse för och tillämpning av kraven i denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, bland annat genom att utarbeta det vägledande material som avses i artikel 76.3 i samråd med de nationella behöriga myndigheterna.

11.   Varje juridisk eller fysisk person som omfattas av denna förordning kan göra byrån uppmärksam på eventuella påstådda skillnader i tillämpningen av reglerna mellan medlemsstaterna. Om sådana skillnader allvarligt hindrar dessa personer i utövandet av sin verksamhet eller på annat sätt medför stora svårigheter, ska byrån och de nationella behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samarbeta för att åtgärda och, när så krävs, skyndsamt undanröja dessa skillnader. Om dessa skillnader inte kan undanröjas ska byrån överlämna ärendet till kommissionen.

12.   Byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska vidta nödvändiga och verkningsfulla åtgärder för att öka och främja medvetenheten om civil flygsäkerhet och sprida säkerhetsrelaterad information med relevans för förebyggande av olyckor och tillbud.

13.   Vad gäller byråns uppgifter beträffande certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad inom ramen för denna förordning ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser om följande:

14.   För att säkerställa ett enhetligt genomförande av och överensstämmelse med punkterna 2–9 i denna artikel när det gäller de nationella behöriga myndigheternas uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad enligt denna förordning ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

15.   För att säkerställa ett enhetligt genomförande av och överensstämmelse med punkterna 2–9 i denna artikel när det gäller byråns och de nationella behöriga myndigheternas uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad enligt denna förordning ska kommissionen, på grundval av de principer som fastställs i artikel 4 och i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 1, anta genomförandeakter som med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   Byrån ska i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna inrätta en mekanism för frivillig sammanslagning och gemensamt utnyttjande av inspektörer och annan personal som har sakkunskap med relevans för utförandet av certifiering och tillsyn enligt denna förordning.

För detta ändamål ska byrån i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna fastställa profiler för erforderlig kompetens och erfarenhet, på grundval av vilka dessa myndigheter och byrån i mån av tillgänglighet ska utse kandidater för deltagande i mekanismen för sammanslagning och gemensamt utnyttjande av europeiska luftfartsinspektörer.

2.   Byrån och varje enskild nationell behörig myndighet får begära stöd från poolen av europeiska luftfartsinspektörer vid utförandet av tillsyn och certifiering. Byrån ska samordna svaren på dessa begäranden och utarbeta lämpliga förfaranden för detta ändamål, i samråd med de nationella behöriga myndigheterna.

3.   De europeiska luftfartsinspektörerna ska utföra sina tillsyns- och certifieringsuppgifter enligt instruktioner från byrån eller den nationella behöriga myndighet som begärt deras stöd, och under dess kontroll och ansvar.

4.   Kostnaderna för stöd som lämnats av de europeiska luftfartsinspektörerna ska täckas av den myndighet som begärde stöd.

Myndigheten kan besluta att finansiera detta stöd genom avgifter som på grundval av de regler som fastställts i enlighet med punkt 6 c faktureras och krävs in från den juridiska eller fysiska person som var föremål för den certifiering och tillsyn som dessa europeiska luftfartsinspektörer utförde.

I sådant fall ska myndigheten överföra det belopp som tagits ut till den myndighet som tillhandahöll stödet.

5.   Alla utlåtanden, protokoll och rapporter från de europeiska luftfartsinspektörer som utövar sin verksamhet i enlighet med denna artikel ska i alla avseenden anses vara likvärdiga med utlåtanden, protokoll och rapporter från nationella inspektörer och ska utgöra tillåten bevisning i administrativa eller rättsliga förfaranden.

6.   Vad gäller den mekanism för sammanslagning och gemensamt utnyttjande som avses i punkt 1 i denna artikel får kommissionen anta genomförandeakter som med närmare bestämmelser om följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   En medlemsstat kan begära att byrån utför de uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad som avses i artikel 62.2 med avseende på en av eller samtliga de fysiska och juridiska personer, luftfartyg, säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning, system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS), utbildningshjälpmedel för flygsimulering och flygplatser för vilka den berörda medlemsstaten är ansvarig enligt denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

När byrån väl godtar en sådan begäran ska den bli den behöriga myndighet som ansvarar för de uppgifter som omfattas av denna begäran och den anmodande medlemsstaten ska befrias från ansvaret för dessa uppgifter.

I samband med byråns utövande av ansvaret för dessa uppgifter ska kapitlen IV och V tillämpas.

2.   En medlemsstat kan begära att en annan medlemsstat utför de uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad som avses i artikel 62.2 med avseende på viss(a) eller all(a) fysiska och juridiska personer, luftfartyg, säkerhetsrelaterad flygplatsutrustning, system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS), utbildningshjälpmedel för flygsimulering och flygplatser för vilka den berörda medlemsstaten är ansvarig enligt denna förordning och enligt de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

När medlemsstaten väl godtar en sådan begäran ska den bli ansvarig för de uppgifter som omfattas av denna begäran och den begärande medlemsstaten ska befrias från ansvaret för dessa uppgifter.

I samband med utövandet av ansvaret för de uppgifter som har omfördelats i enlighet med denna punkt ska kapitlen II och IV, artiklarna 131 och 132 sam de tillämpliga bestämmelserna i den godtagande medlemsstatens nationella rätt tillämpas.

3.   När det gäller kontrollen av efterlevnad ska den medlemsstat som godkänt begäran, eller byrån, endast ansvara för frågor som hör samman med förfaranden som utmynnar i beslut som antas av den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstaten, eller byrån, och som rör uppgifter i samband med certifiering och tillsyn som den tilldelats enligt denna artikel samt tillämpningen av dessa beslut. När det gäller alla andra frågor som rör kontrollen av efterlevnad, ska den fördelning av ansvarsområden som fastställs i denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den inte påverkas.

4.   Byrån eller en medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt, ska endast godta den begäran som avses i punkt 1 eller 2 om byrån eller den nationella behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten anser att den har de resurser som krävs och att den effektivt kan utöva ansvaret för de berörda uppgifterna.

5.   När en medlemsstat önskar tillämpa punkt 1 eller 2, ska den med byrån eller med den andra medlemsstaten, beroende på vilket som är tillämpligt, ingå detaljerade arrangemang för den aktuella omfördelningen av ansvar för uppgifterna i fråga. De fysiska och juridiska personer som berörs av omfördelningen och, i fall av den omfördelning som avses i punkt 2, byrån, ska rådfrågas om dessa detaljerade arrangemang innan de färdigställs. Dessa detaljerade arrangemang ska åtminstone tydligt ange vilka uppgifter som omfördelas och innehålla de rättsliga, praktiska och administrativa arrangemang som är nödvändiga för att säkerställa att omfördelningen sker på ett ordnat sätt och att de berörda uppgifterna utan avbrott fortsätter att utövas på ett effektivt sätt i överensstämmelse med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning samt att den verksamhet som utförs av de berörda fysiska och juridiska personerna fortsätter utan avbrott. De detaljerade arrangemangen ska även innehålla bestämmelser om överföring av relevanta tekniska register och relevant teknisk dokumentation.

Byrån och den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna, beroende på vilket som är tillämpligt, ska säkerställa att omfördelningen av ansvaret för uppgifterna sker i enlighet med dessa detaljerade arrangemang.

6.   Byrån ska via den databas som inrättats enligt artikel 74 ställa en förteckning till förfogande över de medlemsstater som har tillämpat punkterna 1 och 2 i denna artikel. Förteckningen ska tydligt ange vilka uppgifter som omfördelats och vilken behörig myndighet som ansvarar för uppgifterna efter omfördelningen.

Byrån ska ta hänsyn till omfördelningen av ansvaret för uppgifterna när den utför inspektioner och annan övervakning i enlighet med artikel 85.

7.   Omfördelningar av ansvar enligt denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt Chicagokonventionen.

När en medlemsstat i enlighet med denna artikel omfördelar ansvaret för de uppgifter som den tilldelas genom Chicagokonventionen, ska den underrätta Icao om att byrån eller en annan medlemsstat utför de funktioner och uppgifter som den tilldelats enligt Chicagokonventionen.

8.   En medlemsstat som har omfördelat ansvaret för uppgifter till byrån eller en annan medlemsstat i enlighet med punkt 1 eller 2 får när som helst besluta att återkalla omfördelningen. I så fall ska punkterna 4, 5 och 6 samt punkt 7 andra stycket gälla i tillämpliga delar.

1.   En organisation får begära att byrån agerar som behörig myndighet med ansvar för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad med avseende på denna organisation, genom undantag från artikel 62.4, om denna organisation innehar, eller har rätt att ansöka om, ett certifikat enligt kapitel III hos den nationella behöriga myndigheten i en medlemsstat, men den har eller avser att ha en betydande andel av de anläggningar och den personal som certifikatet omfattar i en eller flera andra medlemsstater.

En sådan begäran kan även framställas av två eller flera organisationer som ingår i en och samma företagsgrupp, som var och en har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i en annan medlemsstat och som var och en innehar, eller har rätt att ansöka om, ett certifikat i enlighet med kapitel III för samma typ av luftfartsverksamhet.

2.   De berörda organisationerna ska sända den begäran som avses i punkt 1 till byrån och de nationella behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har sin huvudsakliga verksamhetsort.

Byrån och de berörda nationella behöriga myndigheterna ska, när de tar emot en sådan begäran, utan onödigt dröjsmål samråda med varandra, och vid behov begära in kompletterande synpunkter från de organisationer som framställde begäran. Vid dessa samråd ska byrån och de nationella behöriga myndigheterna överväga att – vid en överenskommelse om omfördelning – använda sig av inspektörer och annan personal som är tillgänglig för de berörda nationella behöriga myndigheterna.

Om byrån eller en berörd nationell behörig myndighet efter dessa samråd anser att begäran skulle inverka negativt på den egna förmågan att på ett effektivt sätt utföra uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad inom ramen för denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, eller att den på annat sätt skulle påverka myndighetens verkliga funktion negativt, ska den, inom en period på högst 180 dagar från och med den dag då den tog emot begäran, informera de berörda organisationerna om att den anser att begäran skulle ha en sådan negativ inverkan och motivera sitt beslut. Den andra parten ska också få informationsskrivelsen. I detta fall ska begäran anses som avslagen.

3.   Om inte begäran har avslagits i enlighet med punkt 2 ska byrån och de berörda nationella behöriga myndigheterna ingå detaljerade arrangemang för omfördelningen av ansvaret för de aktuella uppgifterna. De organisationer som begärde att byrån ska agera som deras behöriga myndighet ska rådfrågas om dessa detaljerade arrangemang innan de färdigställs. Dessa detaljerade arrangemang ska åtminstone tydligt ange vilka uppgifter som omfördelas och innehålla de rättsliga, praktiska och administrativa arrangemang som är nödvändiga för att säkerställa att överföringen sker på ett ordnat sätt och att de berörda uppgifterna utan avbrott fortsätter att utföras på ett effektivt sätt, i överensstämmelse med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning samt att den verksamhet som utförs av de berörda organisationerna fortsätter utan avbrott. De detaljerade arrangemangen ska även innehålla bestämmelser om överföring av relevanta tekniska register och relevant teknisk dokumentation.

Byrån och den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna, beroende på vilket som är tillämpligt, ska se till att omfördelningen av ansvaret för uppgifterna sker i enlighet med dessa detaljerade arrangemang. Byrån ska, vid genomförandet av dessa arrangemang, i möjligaste mån använda sig av inspektörer och annan personal som finns tillgänglig i medlemsstaterna.

4.   När de detaljerade arrangemangen har ingåtts i enlighet med punkt 3 ska byrån bli den behöriga myndighet som är ansvarig för de uppgifter som omfattas av begäran och den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna ska befrias från ansvaret för dessa uppgifter. I samband med byråns utövande av ansvar för de omfördelade uppgifterna ska kapitlen IV och V gälla.

5.   Artikel 64.3, 64.6 och 64.7 ska gälla i tillämpliga delar på all omfördelning av ansvar för uppgifter enligt denna artikel.

6.   Organisationer för vilka byrån agerar som behörig myndighet enligt denna artikel kan begära att de medlemsstater där dessa organisationer har sin huvudsakliga verksamhetsort återupptar ansvaret för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad när det gäller dessa organisationer. I så fall ska artikel 64.4–64.7 gälla i tillämpliga delar.

1.   Om samtliga följande villkor har uppfyllts, närmare bestämt om

ska den berörda medlemsstaten och byrån, på begäran av kommissionen, gemensamt inrätta ett tillfälligt program för tekniskt stöd i syfte att åtgärda de upptäckta bristerna och hjälpa den berörda medlemsstaten att senast i slutet av stödperioden återupprätta sin förmåga att utföra de uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad som omfattas av denna förordning. Detta program för tekniskt stöd ska i synnerhet inbegripa en tidsplan för programmet, planering och utförande av uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i fall där brister har upptäckts, utbildning av och kvalifikationer för relevanta inspektörer och relevant personal samt organisation av arbetet inom den nationella behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, om den direkt kan påverka de upptäckta bristerna.

2.   Den berörda medlemsstaten ska vara ansvarig för genomförandet av det program för tekniskt stöd som ska åtgärda de upptäckta bristerna. I detta syfte ska den berörda medlemsstaten samarbeta med byrån vid genomförandet av detta program för tekniskt stöd, bland annat genom att ge den nationella behöriga myndigheten alla instruktioner som krävs och tillhandahålla alla nödvändiga materiella resurser så att stödprogrammet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.

Under genomförandet av programmet för tekniskt stöd ska den berörda medlemsstaten förbli ansvarig för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad, i enlighet med artikel 62.2. Byrån ska stå för sina egna kostnader när stöd ges till den berörda medlemsstaten.

Vid genomförandet av programmet för tekniskt stöd ska den berörda medlemsstaten, om lämpligt med tanke på bristernas art, använda sig av den pool av europeiska luftfartsinspektörer som inrättats i enlighet med artikel 63, av de behöriga organ som avses i artikel 69 och av de utbildningsmöjligheter som avses i artikel 92.

3.   Byrån ska uppdatera kommissionen och de övriga medlemsstaterna om framstegen med genomförandet av programmet för tekniskt stöd.

4.   Den berörda medlemsstaten ska göra sitt yttersta för att återupprätta sin förmåga att utföra uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med denna förordning. Om den berörda medlemsstaten inser att programmet för tekniskt stöd inte kan genomföras som planerat ska den informera kommissionen om detta och antingen omfördela ansvaret för uppgifterna i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad till byrån eller till en annan medlemsstat i enlighet med artikel 64 eller vidta andra åtgärder för att undanröja bristerna. Omfördelningens omfattning ska begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att åtgärda de upptäckta bristerna. Byrån ska i den databas som har inrättats i enlighet med artikel 74 införa information om de uppgifter som har omfördelats och offentliggöra den informationen.

5.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser, inbegripet artikel 67 i denna förordning och förordning (EG) nr 2111/2005.

1.   Certifikat som utfärdats av byrån eller de nationella behöriga myndigheterna och deklarationer som avgetts av fysiska och juridiska personer i enlighet med denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning ska enbart underställas de regler, villkor och förfaranden som fastställs i denna förordning och de nationella administrativa kraven samt gälla och erkännas i samtliga medlemsstater utan ytterligare krav eller utvärdering.

2.   Om kommissionen anser att en juridisk eller fysisk person till vilken ett certifikat har utfärdats eller som har avgett en deklaration som inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning eller i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning ska kommissionen, på grundval av en rekommendation från byrån, kräva att den medlemsstat som ansvarar för tillsynen över den berörda personen vidtar lämpliga korrigerande åtgärder och skyddsåtgärder, inbegripet begränsning eller tillfälligt upphävande av certifikatet. Kommissionen ska anta genomförandeakter innehållande det beslutet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 127.2. När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på flygsäkerhet, ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 127.4.

Från och med den dag då genomförandeakten träder i kraft ska certifikatet eller deklarationen i fråga, genom undantag från punkt 1, inte längre vara giltigt eller erkännas i samtliga medlemsstater.

3.   När kommissionen anser att den medlemsstat som avses i punkt 2 har vidtagit lämpliga korrigerande åtgärder och skyddsåtgärder, ska den med utgångspunkt i en rekommendation från byrån fatta beslut om att certifikatet eller deklarationen i fråga återigen ska gälla och erkännas i samtliga medlemsstater, i enlighet med punkt 1.

Kommissionen ska anta genomförandeakter innehållande det beslutet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 127.2. När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på flygsäkerhet, ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 127.4.

4.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av förordning (EG) nr 2111/2005.

1.   Byrån och de nationella behöriga myndigheterna får antingen utfärda de certifikat som föreskrivs i denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med denna förordning, på grundval av certifikat som har utfärdats i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland, eller erkänna certifikat och annan relevant dokumentation som styrker efterlevnaden av regler för civil luftfart som har utfärdats i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland, om denna möjlighet föreskrivs i

2.   För att skapa och upprätthålla förtroendet för tredjeländers regleringssystem ska byrån ha rätt att utföra nödvändiga tekniska bedömningar och utvärderingar av tredjeländers lagstiftning och av utländska luftfartsmyndigheter. I syfte att utföra sådana bedömningar och utvärderingar får byrån ingå samarbetsavtal enligt artikel 90.2.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med närmare bestämmelser om erkännande av certifikat och annan dokumentation som styrker efterlevnaden av regler för civil luftfart som utfärdats i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland och som säkerställer en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som föreskrivs i den här förordningen, inklusive villkor och förfaranden för att skapa och upprätthålla det nödvändiga förtroendet för tredjeländers regleringssystem.

1.   Byrån och de nationella behöriga myndigheterna får delegera sina uppgifter i samband med certifiering och tillsyn enligt denna förordning till behöriga organ som har ackrediterats i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 62.13 f eller de genomförandeakter som avses i artikel 62.14 första stycket e och därmed anses uppfylla kriterierna i bilaga VI.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska byrån och de nationella behöriga myndigheter som utnyttjar de behöriga organen inrätta ett system för denna ackreditering och för bedömning av om behöriga organ uppfyller dessa kriterier, både vid ackrediteringstidpunkten och kontinuerligt därefter.

Ett behörigt organ ska ackrediteras antingen individuellt av byrån eller av en nationell behörig myndighet, eller gemensamt av två eller flera nationella behöriga myndigheter eller av byrån och en eller flera nationella behöriga myndigheter.

2.   Byrån eller den nationella behöriga myndigheten eller behöriga myndigheterna, beroende på vilket som är tillämpligt, ska ändra, begränsa, tillfälligt dra in eller återkalla ackreditering av ett behörigt organ som de har beviljat, när detta organ inte längre uppfyller kriterierna i bilaga VI.

3.   Byrån eller den nationella behöriga myndighet eller de nationella behöriga myndigheter som ackrediterar ett behörigt organ får bevilja detta organ rätt att utfärda, förnya, ändra, begränsa, tillfälligt dra in eller återkalla certifikat, eller att ta emot deklarationer, på uppdrag av byrån eller den nationella behöriga myndigheten. Denna rättighet ska inkluderas i ackrediteringen.

4.   Byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska, utan ytterligare tekniska krav eller bedömning, erkänna ackrediteringar av behöriga organ som beviljats av byrån och av andra nationella behöriga myndigheter i enlighet med punkt 1.

Byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska dock inte vara skyldiga att använda hela omfattningen av den ackreditering som beviljats av en annan nationell behörig myndighet eller av byrån, eller att använda hela omfattningen av de rättigheter som beviljats detta behöriga organ av en annan nationell behörig myndighet eller byrån i enlighet med punkt 3.

5.   Byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska utbyta information om de ackrediteringar som beviljats, begränsats, tillfälligt dragits in eller återkallats, däribland information om omfattningen av ackrediteringen och de rättigheter som beviljats. Byrån ska göra denna information tillgänglig genom den databas som avses i artikel 74.

1.   Denna förordning och de delegerande akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning får inte hindra en medlemsstat från att omedelbart reagera om det uppstår ett problem som rör civil flygsäkerhet, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten via den databas som inrättats enligt artikel 74 omedelbart underrätta kommissionen, byrån och de övriga medlemsstaterna om de åtgärder som vidtagits, deras varaktighet och skälen till att de har vidtagits.

2.   När byrån erhåller den underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel ska den utan onödigt dröjsmål bedöma huruvida villkoren i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda. Byrån ska införa resultaten av den bedömningen i den databas som inrättats i enlighet med artikel 74.

Om byrån anser att dessa villkor har uppfyllts ska den, utan onödigt dröjsmål, bedöma om det problem som medlemsstaten fastställt kan lösas genom att byrån fattar de beslut som avses i artikel 76.4 första stycket, varigenom behovet av åtgärder som vidtas av medlemsstaten undanröjs. Om byrån anser att den kan lösa problemet på detta sätt ska den fatta ett lämpligt beslut om detta och informera medlemsstaten genom den databas som inrättats i enlighet med artikel 74. Om byrån anser att problemet inte kan lösas på detta sätt ska den rekommendera kommissionen att ändra de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning på det sätt som den anser nödvändigt mot bakgrund av tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln.

Om byrån anser att dessa villkor inte har uppfyllts ska den, utan onödigt dröjsmål, utfärda en rekommendation till kommissionen om resultatet av denna bedömning. Byrån ska inkludera denna rekommendation i den databas som inrättats enligt artikel 74.

3.   Kommissionen ska med beaktande den rekommendation från byrån som avses i punkt 2 tredje stycket bedöma huruvida villkoren i punkt 1 har uppfyllts.

4.   Om kommissionen anser att dessa villkor inte har uppfyllts eller om den avviker från resultatet av byråns bedömning, ska den, utan onödigt dröjsmål, anta genomförandeakter innehållande kommissionens beslut och slutsatser om detta. Dessa genomförandeakter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och av byrån införas i den databas som inrättats enligt artikel 74.

Efter underrättelse om en genomförandeakt som bekräftar att dessa villkor inte har uppfyllts ska den berörda medlemsstaten omedelbart återkalla den åtgärd som vidtagits i enlighet med punkt 1.

1.   Medlemsstaterna får bevilja undantag för varje fysisk eller juridisk person som omfattas av denna förordning från de krav som är tillämpliga på denna person i enlighet med kapitel III, förutom de grundläggande krav som fastställs i det kapitlet, eller i enlighet med de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits på grundval av det kapitlet i händelse av brådskande oförutsedda omständigheter eller brådskande operativa behov som berör dessa fysiska eller juridiska personer, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

I detta fall ska den berörda medlemsstaten via den databas som inrättats enligt artikel 74 omedelbart underrätta kommissionen, byrån och de övriga medlemsstaterna om det undantag som beviljats, dess varaktighet, skälen för att det har beviljats och, i tillämpliga fall, de nödvändiga kompenserande åtgärder som vidtagits.

2.   Om det undantag som avses i punkt 1 i denna artikel beviljades för en period som överstiger åtta månader i följd eller om en medlemsstat har beviljat samma undantag upprepade gånger och dess sammanlagda varaktighet överstiger åtta månader, ska byrån bedöma huruvida de villkor som avses i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda och, inom tre månader från dagen för mottagandet av den senaste underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel, utfärda en rekommendation till kommissionen om resultatet av denna bedömning. Byrån ska inkludera denna rekommendation i den databas som inrättats enligt artikel 74.

I detta fall ska kommissionen, med beaktande av denna rekommendation, bedöma om dessa villkor är uppfyllda. Om kommissionen anser att dessa villkor inte har uppfyllts eller om den avviker från resultatet av byråns bedömning, ska den inom tre månader från dagen för mottagandet av denna rekommendation anta en genomförandeakt innehållande dess beslut om detta. Dessa genomförandeakter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och av byrån införas i den databas som inrättats enligt artikel 74.

Efter underrättelse om en genomförandeakt som bekräftar att dessa villkor inte har uppfyllts ska den berörda medlemsstaten omedelbart återkalla det undantag som beviljats enligt punkt 1 i denna artikel.

3.   Om en medlemsstat anser att överensstämmelsen med de tillämpliga grundläggande kraven i bilagorna kan påvisas med andra medel än dem som fastställs i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, och att dessa medel medför betydande fördelar vad gäller civil flygsäkerhet eller effektiviteten för de personer som omfattas av denna förordning eller för de berörda myndigheterna, får den till kommissionen och byrån, via den databas som inrättats enligt artikel 74, inge en motiverad begäran om ändring av den berörda delegerade akten eller genomförandeakten för att möjliggöra användning av dessa andra medel.

I detta fall ska byrån utan onödigt dröjsmål utfärda en rekommendation till kommissionen om huruvida medlemsstatens begäran uppfyller villkoren i första stycket. Om det behövs som en följd av tillämpningen av denna punkt ska kommissionen, utan dröjsmål och med beaktande av denna rekommendation, överväga att ändra den berörda delegerade akten eller genomförandeakten.

1.   Kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheterna ska utbyta all information som finns tillgänglig för dem inom ramen för tillämpningen av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning och som är relevanta för de övriga parterna för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning. De behöriga myndigheterna i de medlemsstater som fått i uppdrag att utreda haverier och tillbud inom civil luftfart eller att analysera händelser ska också ha rätt att få tillgång till denna information för att kunna utföra sina uppgifter. Informationen får också spridas till berörda parter i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 5.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av förordningarna (EU) nr 996/2010 och (EU) nr 376/2014 ska byrån ska på unionsnivå samordna insamling, utbyte och analys av information om frågor som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning, inbegripet operativa flygdata. För detta ändamål får byrån ingå överenskommelser om insamling, utbyte och analys av information med fysiska och juridiska personer som omfattas av denna förordning eller med sammanslutningar av sådana personer. När byrån samlar in, utbyter och analyserar denna information och när den ingår och tillämpar sådana överenskommelser ska den i så hög utsträckning som möjligt begränsa den administrativa bördan för de berörda personerna samt säkerställa lämpligt skydd av informationen, inbegripet alla personuppgifter som ingår i den, i enlighet med punkt 6 i denna artikel och med artiklarna 73.1, 123 och 132 i den här förordningen.

3.   Byrån ska på begäran bistå kommissionen i förvaltningen av det europeiska centrala upplag som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 376/2014.

4.   På begäran av kommissionen ska byrån analysera brådskande och viktiga frågor som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning. I förekommande fall ska de nationella behöriga myndigheterna samarbeta med byrån för att genomföra en sådan analys.

5.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om utbyte av den information som avses i punkt 1 i denna artikel mellan kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheterna och spridningen av sådan information till berörda parter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

De närmare bestämmelser som avses i första stycket i denna punkt ska beakta behovet av att

6.   Kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheterna samt de fysiska och juridiska personer och sammanslutningar av sådana personer som avses i punkt 2 i denna punkt, ska i enlighet med unionsrätten och nationell rätt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig konfidentialitet för den information som de erhåller i enlighet med denna artikel. Denna punkt påverkar inte tillämpningen av eventuella strängare krav på konfidentialitet som föreskrivs i förordning (EU) nr 996/2010 eller (EU) nr 376/2014 eller annan unionslagstiftning.

7.   I syfte att informera allmänheten om den övergripande nivån vad gäller civil flygsäkerhet i unionen ska byrån årligen och när särskilda omständigheter föreligger offentliggöra en säkerhetsöversyn. Denna översyn ska innehålla en analys av den allmänna säkerhetssituationen i en ordalydelse som är enkel och lättförståelig och innehålla uppgifter om eventuella förhöjda säkerhetsrisker.

1.   När de uppgifter som avses i artikel 72.1 och 72.2 har lämnats till en nationell behörig myndighet ska informationskällan skyddas i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt om skydd av källan till information som gäller civil flygsäkerhet. När en fysisk person har lämnat sådana uppgifter till kommissionen eller byrån ska källan till dessa uppgifter inte avslöjas och personuppgifter för denna källa inte registreras tillsammans med de uppgifter som lämnats.

2.   Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämplig nationell straffrätt, avstå från att inleda rättsliga förfaranden avseende oöverlagda eller oavsiktliga lagöverträdelser som kommer till deras kännedom enbart på grund av att uppgifter om dessa överträdelser har lämnats enligt denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

Första stycket ska inte tillämpas i fall av avsiktlig försummelse eller vid uppenbart, stort och allvarligt risktagande och grov underlåtenhet att vidta den yrkesmässiga aktsamhet som situationen uppenbarligen kräver och som orsakar förutsebar skada för en person eller på egendom, eller som allvarligt äventyrar säkerhetsnivån inom den civila luftfarten.

3.   Medlemsstaterna får behålla eller anta åtgärder för att stärka det skydd av informationskällor som avses i punkt 1.

4.   Anställda och kontraktsanställda som lämnar information med stöd av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning får inte bli föremål för efterräkningar från sin arbetsgivares sida eller från den organisation till vilken de tillhandahåller tjänster, på grundval av de uppgifter som lämnats.

Första stycket ska inte tillämpas i fall av avsiktlig försummelse eller vid uppenbart, stort och allvarligt risktagande och grov underlåtenhet att vidta den yrkesmässiga aktsamhet som situationen uppenbarligen kräver och som orsakar förutsebar skada för en person eller på egendom, eller som allvarligt äventyrar flygsäkerheten.

5.   Denna artikel ska inte hindra kommissionen, byrån och medlemsstaterna från att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla eller förbättra den civila flygsäkerheten.

6.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av de bestämmelser om skydd av informationskällan som föreskrivs i förordningarna (EU) nr 996/2010 och (EG) nr 376/2014.

1.   Byrån ska, i samarbete med kommissionen och de nationella behöriga myndigheterna, inrätta och förvalta en informationsdatabas med uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan byrån och de nationella behöriga myndigheterna när det gäller utförandet av deras uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad enligt denna förordning.

Databasen ska innehålla uppgifter om följande:

2.   De nationella behöriga myndigheterna, flygläkarna och de flygmedicinska centrumen ska också utbyta information via databasen om piloters medicinska lämplighet. All sådan information som utgör personuppgifter, bland annat hälsouppgifter, ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa effektiv certifiering och tillsyn över piloter i enlighet med artikel 21.

3.   Alla personuppgifter, bland annat hälsouppgifter, som ingår i databasen ska inte lagras längre än vad som är nödvändigt för det syfte för vilket uppgifterna samlades in eller för vilket de bearbetas ytterligare.

4.   Medlemsstaterna och byrån ska säkerställa att registrerade vars personuppgifter behandlas i databasen underrättas i förväg om detta.

5.   Medlemsstaterna och byrån får begränsa omfattningen av de registrerades rättigheter att få tillgång till, korrigera och radera de personuppgifter som förs in i databasen i den mån det är absolut nödvändigt för att skydda den civila flygsäkerheten, i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 7 ska kommissionen, byrån, nationella behöriga myndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna som fått i uppgift att utreda haverier och tillbud inom civil luftfart, för fullgörandet av sina uppgifter, ha nätbaserad och säker tillgång till all information som ingår i databasen.

I förekommande fall får kommissionen och byrån sprida viss information som ingår i databasen, utöver den information som avses i punkt 2, till berörda parter eller göra den tillgänglig för allmänheten.

Byrån ska under alla omständigheter göra följande information tillgänglig för allmänheten:

7.   Informationen i databasen ska vara skyddad mot obehörig tillgång genom lämpliga verktyg och protokoll. Tillgång till och utlämnande av den information som avses i punkt 2 ska begränsas till personer som ansvarar för certifiering och tillsyn över piloters medicinska lämplighet, för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning. Begränsad tillgång till denna information får även beviljas andra behöriga personer för att säkerställa att databasen fungerar väl, särskilt med tanke på det tekniska underhållet av den. Personer som bemyndigats att ha tillgång till information som innehåller personuppgifter ska få utbildning på förhand om tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter och motsvarande skyddsåtgärder.

8.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med nödvändiga bestämmelser om databasens funktion och förvaltningen av denna och med närmare krav avseende följande:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   Härmed inrättas Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet.

2.   För att säkerställa att den civila luftfarten i unionen fungerar och utvecklas väl i enlighet med de mål som anges i artikel 1 ska byrån

1.   Byrån ska på begäran bistå kommissionen i utarbetandet av förslag till ändringar av denna förordning och i utarbetandet av delegerade akter och genomförandeakter som ska antas på grundval av denna förordning, i enlighet med de principer som fastställs i artikel 4. De handlingar som byrån lämnar till kommissionen för dessa ändamål ska lämnas i form av yttranden.

2.   Byrån ska utfärda rekommendationer riktade till kommissionen för tillämpning av artiklarna 70 och 71.

3.   Byrån ska, i enlighet med artikel 115 och de tillämpliga delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, utfärda certifieringsspecifikationer och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material för tillämpningen av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning.

4.   Byrån ska fatta lämpliga beslut angående tillämpningen av punkt 6 i denna artikel samt av artiklarna 77–83, 85 och 126 och om den har tilldelats uppgifter i enlighet med artiklarna 64 och 65.

Byrån får bevilja undantag för varje fysisk eller juridisk person till vilken den har utfärdat ett certifikat i de situationer och på de villkor som föreskrivs i artikel 71.1.

I detta fall ska byrån via den databas som inrättats enligt artikel 74 omedelbart underrätta kommissionen och medlemsstaterna om de undantag som beviljats, skälen för att de har beviljats och, i tillämpliga fall, de nödvändiga kompenserande åtgärder som vidtagits.

Om ett undantag beviljats för en period som överstiger åtta månader i följd eller om byrån har beviljat samma undantag upprepade gånger och dess sammanlagda varaktighet överstiger åtta månader, ska kommissionen bedöma huruvida de villkor som fastställs i artikel 71.1 är uppfyllda. Omkommissionen anser att så inte är fallet ska den anta genomförandeakter innehållande dess beslut om detta. Dessa genomförandeakter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och införas av byrån i den databas som inrättats enligt artikel 74.

Byrån ska återkalla undantaget omedelbart efter underrättelsen om den genomförandeakten.

5.   Byrån ska utfärda rapporter om de inspektioner och annan övervakning som utförs i enlighet med artikel 85.

6.   Byrån ska utan onödigt dröjsmål reagera på ett akut säkerhetsproblem som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning genom att

Med avseende på led b ska de nationella behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål informera byrån om de åtgärder som vidtagits för att uppnå de säkerhetsmål som byrån fastställt. Om problemet påverkar mer än en medlemsstat ska de berörda behöriga nationella myndigheterna dessutom samarbeta med byrån för att säkerställa att de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå dessa säkerhetsmål vidtas på ett samordnat sätt.

7.   Byrån ska avge yttranden om individuella system för specificering av flygtid som föreslås av medlemsstaterna enligt de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 32.1 b och som avviker från de certifieringsspecifikationer som antagits av byrån.

1.   När det gäller produkter, delar, utrustning som inte är fast installerad och utrustning för kontroll av obemannade luftfartyg på distans som avses i artikel 2.1 a och b i ska byrån, i tillämpliga fall och på det sätt som anges i Chicagokonventionen eller dess bilagor, på medlemsstaternas vägnar utföra konstruktions-, tillverknings- eller registreringsstatens funktioner och uppgifter, när dessa funktioner och uppgifter avser godkännande av typkonstruktion och obligatorisk information om fortsatt luftvärdighet. Den ska därför särskilt

2.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på

3.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på de deklarationer som organisationer har avgett i enlighet med artiklarna 18.1 a och 56.5 och uppgifter rörande huruvida konstruktionen för en produkt, del, utrustning som inte är fast installerad eller utrustning för kontroll av obemannade luftfartyg på distans överensstämmer med detaljerade tekniska specifikationer.

1.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 när det gäller godkännanden av och deklarationer från organisationer för utbildning av piloter och kabinbesättningar samt flygmedicinska centrum som avses i artiklarna 24, 56.1 och 56.5, om dessa organisationer och centrum har sitt huvudsakliga verksamhetsställe utanför de territorier som medlemsstaterna är ansvariga för enligt Chicagokonventionen.

2.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på certifikat och deklarationer för utbildningshjälpmedel för flygsimulering i enlighet med artiklarna 25, 56.1 och 56.5 i vart och ett av följande fall:

1.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på

2.   När det gäller system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) enligt artikel 45, inbegripet om de bidrar till genomförandet av Sesar, ska byrån, om de delegerade akter som avses i artikel 47 föreskriver det,

1.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på tillstånd och deklarationer för drift av luftfartyg och för luftfartygsoperatörer i enlighet med artikel 60, om inte en medlemsstat utför operatörsstatens funktioner och uppgifter för de berörda luftfartygsoperatörerna.

2.   Byrån ska ansvara för uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2 med avseende på de tillstånd för luftfartyg och piloter som avses i artikel 61.1 a.

3.   Byrån ska på begäran bistå kommissionen med genomförandet av förordning (EG) nr 2111/2005 genom att utföra alla nödvändiga säkerhetsbedömningar, inklusive besök på plats, av operatörer från tredjeland och myndigheter med ansvar för tillsynen över dessa. Den ska tillhandahålla kommissionen resultaten av dessa bedömningar, med lämpliga rekommendationer.

1.   Byrån ska antingen själv eller genom nationella behöriga myndigheter eller behöriga organ utföra de utredningar som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad i enlighet med artikel 62.2.

2.   För att genomföra de utredningar som avses i punkt 1 ska byrån ha befogenhet att

Byrån ska, när så krävs för att avgöra huruvida en person till vilken den har utfärdat ett certifikat eller som har avgett en förklaring till byrån iakttar denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, även ges befogenhet att utöva de befogenheter som anges i första stycket i förhållande till någon annan juridisk eller fysisk person som rimligen kan förväntas förfoga över eller ha tillgång till information som är relevant för dessa ändamål. Befogenheterna enligt denna punkt ska utövas i enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat eller det tredjeland där utredningen äger rum, med vederbörlig hänsyn till rättigheter och legitima intressen hos personer som berörs och med iakttagande av proportionalitetsprincipen.

När det i enlighet med tillämplig nationell rätt krävs förhandstillstånd från den rättsliga eller administrativa myndigheten i den medlemsstat eller det tredjeland som berörs för att i förekommande fall beträda lokaler, mark och transportmedel som avses i första stycket c, ska dessa befogenheter utövas först efter det att ett sådant förhandstillstånd har erhållits.

3.   Byrån ska säkerställa att dess anställda och, i förekommande fall, andra experter som deltar i utredningen är tillräckligt kvalificerade, väl instruerade och vederbörligen auktoriserade. Dessa personer ska utöva sina befogenheter efter uppvisande av en skriftlig fullmakt.

4.   Tjänstemän från den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium utredningen ska genomföras ska, på byråns begäran, bistå denna vid utförandet av utredningen. Om sådant bistånd krävs ska byrån, i god tid före utredningen, underrätta den medlemsstat inom vars territorium utredningen ska utföras om utredningen och om det bistånd som krävs.

1.   Kommissionen får, på begäran av byrån, ålägga en fysisk eller juridisk person till vilken byrån har utfärdat ett certifikat eller som har avgett en deklaration till byrån i enlighet med denna förordning, antingen det ena eller båda av följande:

2.   De böter och viten som avses i punkt 1 ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De ska fastställas med hänsyn till hur allvarligt fallet är och i synnerhet i vilken utsträckning säkerheten eller miljöskyddet har äventyrats, vilken verksamhet överträdelsen rör och den ekonomiska kapaciteten hos den berörda juridiska eller fysiska personen.

Bötesbeloppet får inte överstiga 4 % av den berörda juridiska eller fysiska personens årsomsättning eller årsinkomst. Vitesbeloppet får inte överstiga 2,5 % av den berörda juridiska eller fysiska personens genomsnittliga dagsomsättning eller dagsinkomst.

3.   Kommissionen ska endast ålägga böter och viten enligt punkt 1 när andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning för att hantera sådana överträdelser är otillräckliga eller oproportionerliga.

4.   Med avseende på åläggandet av böter och viten i enlighet med denna artikel, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 med

5.   Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut som kommissionen har fattat enligt punkt 1. Den får undanröja, sänka eller höja böter eller viten som har beslutats.

6.   Beslut som kommissionen har fattat enligt punkt 1 får inte vara av straffrättslig karaktär.

1.   Byrån ska bistå kommissionen vid övervakningen av medlemsstaternas tillämpning av denna förordning och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning genom att utföra inspektioner och annan övervakning. Dessa inspektioner och andra övervakningsåtgärder ska också syfta till att bistå medlemsstaterna när det gäller att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning och utbyta bästa praxis.

Byrån ska rapportera till kommissionen om de inspektioner och andra övervakningsåtgärder som utförs i enlighet med denna punkt.

2.   För att utföra de inspektioner och andra övervakningsåtgärder som avses i punkt 1 ska byrån ha befogenhet att

Byrån ska, när så krävs för att avgöra huruvida en medlemsstat följer denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, även ges befogenhet att utöva de befogenheter som anges i första stycket i förhållande till någon annan juridisk eller fysisk person som rimligen kan förväntas förfoga över eller ha tillgång till information som är relevant för dessa ändamål.

Befogenheterna enligt denna punkt ska utövas i enlighet med nationell rätt i den medlemsstat där inspektionen eller annan övervakning äger rum, med vederbörlig hänsyn till rättigheter och legitima intressen hos myndigheter och personer som berörs och med iakttagande av proportionalitetsprincipen. När det i enlighet med tillämplig nationell rätt krävs förhandstillstånd från den rättsliga eller administrativa myndigheten i den medlemsstat som berörs för att i förekommande fall beträda lokaler, mark och transportmedel som avses i första stycket c, ska dessa befogenheter utövas först efter det att ett sådant förhandstillstånd har erhållits.

3.   Byrån ska säkerställa att dess anställda och, i förekommande fall, andra sakkunniga som deltar i inspektionen eller annan övervakningsverksamhet är tillräckligt kvalificerade och väl instruerade. Om inspektion genomförs ska dessa personer utöva sina befogenheter efter uppvisande av en skriftlig fullmakt.

I god tid före inspektionen ska byrån underrätta den berörda medlemsstaten om ämnet för och ändamålet med verksamheten, vilket datum den ska inledas och identiteten hos byråns anställda och eventuella andra experter som utför denna verksamhet.

4.   Den berörda medlemsstaten ska underlätta inspektionen eller annan övervakningsverksamhet. Den ska säkerställa att berörda myndigheter och personer samarbetar med byrån.

Om en juridisk eller fysisk person inte samarbetar med byrån, ska de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ge byrån det bistånd den behöver för att kunna utföra inspektion eller annan övervakningsverksamhet.

5.   Om en inspektion eller annan övervakningsverksamhet som utförs i enlighet med denna artikel omfattar inspektion eller annan övervakningsverksamhet som rör en juridisk eller fysisk person som omfattas av denna förordning, ska artikel 83.2, 83.3 och 83.4 tillämpas.

6.   På begäran av medlemsstaten ska rapporter som utarbetats av byrån enligt punkt 1 ställas till dess förfogande på det officiella unionsspråket eller de officiella unionsspråken i den medlemsstat där inspektionen ägde rum.

7.   Byrån ska offentliggöra sammanfattande information om varje enskild medlemsstats tillämpning av denna förordning och av de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning. Den ska ta med denna information i den årliga säkerhetsöversyn som avses i artikel 72.7.

8.   Byrån ska bidra till bedömningen av effekterna av genomförandet av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning, utan att det påverkar kommissionens bedömning enligt artikel 124, med beaktande av de mål som anges i artikel 1.

9.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om byråns arbetsmetoder för utförande av de uppgifter som anges i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna med att identifiera centrala forskningsteman inom området civil luftfart för att bidra till att säkerställa enhetlighet och samordning mellan offentligt finansierad forskning och utveckling och politikområden som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning.

2.   Byrån ska bistå kommissionen vid utformning och genomförande av unionens relevanta ramprogram för forskning och innovation och av de årliga och fleråriga arbetsprogrammen, inbegripet vid genomförande av utvärderingsförfaranden, granskning av finansierade projekt och utnyttjande av resultaten av forsknings- och innovationsprojekt.

Byrån ska genomföra de delar av ramprogrammet för forskning och innovation som rör civil luftfart om kommissionen har delegerat relevanta befogenheter till den.

3.   Byrån får bedriva och finansiera forskning i den utsträckning som denna strikt hänför sig till förbättring av verksamhet inom byråns behörighetsområde. Byråns behov och verksamhet på forskningsområdet ska tas med i byråns årliga arbetsprogram.

4.   Resultaten av forskning som finansieras av byrån ska offentliggöras, såvida inte de tillämpliga reglerna om immateriella rättigheter eller byråns säkerhetsbestämmelser i artikel 123 hindrar offentliggörandet.

5.   Utöver de uppgifter som anges i punkterna 1–4 i denna artikel och i artikel 75 får byrån även bedriva särskild forskningsverksamhet, förutsatt att verksamheten är förenlig med byråns uppdrag och syftena med denna förordning.

1.   De åtgärder som byrån vidtar vad gäller utsläpp och buller, vid certifiering av produkters konstruktion i enlighet med artikel 11, ska syfta till att förhindra betydande skadliga effekter på klimat, miljö och människors hälsa orsakade av de civila luftfartsprodukterna i fråga, med vederbörlig hänsyn till de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, miljöfördelar, teknisk genomförbarhet och ekonomiska konsekvenser.

2.   Kommissionen, byrån, andra unionsinstitutioner, organ, kontor och byråer samt medlemsstaterna ska, inom sina respektive befogenhetsområden, samarbeta om miljöfrågor, inbegripet dem som behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (38) och förordning (EG) nr 1907/2006 och i syfte att säkerställa att det ömsesidiga beroendet mellan klimat- och miljöskydd, människors hälsa och andra, tekniska, områden inom civil luftfart beaktas, med vederbörlig hänsyn till de internationella standarderna och rekommenderade metoderna, miljöfördelar, teknisk genomförbarhet och ekonomiska konsekvenser.

3.   När byrån har relevant sakkunskap ska den bistå kommissionen vid fastställande och samordning av miljöskyddsstrategier och miljöskyddsåtgärder inom den civila luftfarten, särskilt genom studier, simuleringar och teknisk rådgivning, samtidigt som hänsyn tas till det ömsesidiga beroendet mellan miljö- och klimatskydd, människors hälsa och andra, tekniska, områden inom civil luftfart.

4.   För att informera berörda parter och allmänheten ska byrån åtminstone vart tredje år offentliggöra en miljöutredning, som ska ge en objektiv bild av situationen för miljöskyddet med avseende på den civila luftfarten i unionen.

När byrån utarbetar denna utredning ska den i första hand förlita sig på uppgifter som redan är tillgängliga för unionens institutioner och organ samt på offentligt tillgängliga uppgifter.

Byrån ska samarbeta med medlemsstaterna och samråda med berörda parter och organisationer vid utvecklingen av denna utredning.

Utredningen ska också innehålla rekommendationer som syftar till att förbättra miljöskyddsnivån på området civil luftfart i unionen.

1.   Kommissionen, byrån och medlemsstaterna ska samarbeta i säkerhetsfrågor med anknytning till civil luftfart, inbegripet it-säkerhet, där det finns ett ömsesidigt beroende mellan flygsäkerhet och luftfartsskydd inom civil luftfart.

2.   Där det finns ett ömsesidigt beroende mellan flygsäkerhet och luftfartsskydd inom civil luftfart ska byrån på begäran ge kommissionen tekniskt stöd, om byrån har relevant säkerhetsexpertis, i samband med tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 (39) och andra relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen.

3.   För att bidra till att skydda den civila luftfarten mot olagliga ingrepp, där det finns ömsesidigt beroende mellan flygsäkerhet och luftfartsskydd inom civil luftfart, ska byrån, där så krävs, utan onödigt dröjsmål reagera på ett akut problem som är av gemensamt intresse för medlemsstaterna och som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde genom att

Innan byrån vidtar de åtgärder som avses i första stycket a och b ska den inhämta kommissionens samtycke och samråda med medlemsstaterna. Byrån ska, där så är möjligt, basera dessa åtgärder på gemensamma riskbedömningar för EU och beakta behovet av snabba insatser i nödsituationer.

1.   Kommissionen, byrån, andra unionsinstitutioner, organ, kontor och byråer samt medlemsstaterna ska, för att ta itu med de socioekonomiska riskerna för luftfarten, samarbeta inom sina respektive befogenhetsområden i syfte att säkerställa att hänsyn tas till det ömsesidiga beroendet mellan civil flygsäkerhet och därmed sammanhängande socioekonomiska faktorer, däribland inom ramen för regleringsförfaranden, tillsyn och genomförande beträffande rättvisekultur i enlighet med definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 376/2014.

2.   Byrån ska samråda med berörda parter när den tar itu med detta ömsesidiga beroende.

3.   Vart tredje år ska byrån offentliggöra en översyn som ska ge en objektiv bild av de åtgärder som vidtagits, framför allt de åtgärder som handlar om det ömsesidiga beroendet mellan civil flygsäkerhet och socioekonomiska faktorer.

1.   Byrån ska på begäran hjälpa kommissionen att sköta förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer i frågor som omfattas av denna förordning. Sådant bistånd ska i synnerhet bidra till en harmonisering av bestämmelserna, ett ömsesidigt erkännande av certifikat i det europeiska näringslivets intresse och främjande av europeiska säkerhetsnormer för luftfart.

2.   Byrån får samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer och med internationella organisationer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning. För detta ändamål får byrån, efter föregående samråd med kommissionen, upprätta samarbetsavtal med dessa myndigheter och internationella organisationer. Samarbetsavtalen får inte medföra några rättsliga förpliktelser för unionen och dess medlemsstater.

3.   Byrån ska hjälpa medlemsstaterna att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter enligt internationella avtal som rör frågor som omfattas av denna förordning, särskilt sina rättigheter och skyldigheter enligt Chicagokonventionen.

Byrån får agera som en regional tillsynsorganisation för säkerhet inom ramen för Icao.

4.   Byrån ska i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna inkludera och vid behov uppdatera följande information i den databas som avses i artikel 74:

Medlemsstaterna ska använda denna information när de fullgör sina skyldigheter enligt artikel 38 i Chicagokonventionen och när de tillhandahåller Icao information inom ramen för Icaos Universal Safety Oversight Audit Programme.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i fördraget ska kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheter som deltar i Icaos verksamhet samarbeta, genom ett nätverk av experter, i tekniska frågor som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som rör det arbete som utförs av Icao. Byrån ska förse nätverket med nödvändigt administrativt stöd, inklusive stöd till förberedelser inför och anordnande av dess sammanträden.

6.   Utöver de uppgifter som anges i punkterna 1–5 i denna artikel och i artikel 75 får byrån även delta i särskilt tekniskt samarbete och forsknings- och biståndsprojekt med tredjeländer och internationella organisationer, förutsatt att verksamheten är förenlig med byråns uppgifter och de mål som anges i artikel 1.

1.   Byrån ska, inom sitt behörighetsområde i samordning med andra lämpliga berörda parter bidra till att åtgärder vidtas snabbt vid luftfartskriser och till att följderna av dessa kriser begränsas.

2.   Byrån ska delta i den europeiska samordningscellen för luftfartskriser (EACCC) som inrättats i enlighet med artikel 18 i kommissionens förordning (EU) nr 677/2011 (40).

1.   För att främja bästa praxis och enhetlighet vid tillämpningen av denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna förordning får byrån, på begäran av en tillhandahållare av utbildning på luftfartsområdet, bedöma huruvida denne tillhandahållare och dess utbildningskurser följer de krav som byrån har fastställt och offentliggjort i sitt officiella kungörelseorgan. Efter att det slagits fast att så är fallet får tillhandahållaren anordna utbildningskurser som har godkänts av byrån.

2.   Byrån får anordna utbildning som främst riktar sig till dess anställda och anställda vid nationella behöriga myndigheter, men även till behöriga myndigheter i tredjeländer, internationella organisationer, fysiska och juridiska personer som omfattas av denna förordning och andra berörda parter, antingen genom sina egna utbildningsresurser eller vid behov med hjälp av externa utbildningsanordnare.

1.   Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.   Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt nationell lagstiftning. Den får särskilt kunna förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Byrån ska ha sitt säte i Köln i Förbundsrepubliken Tyskland.

4.   Byrån får inrätta lokala kontor i medlemsstaterna eller samlokalisera personal vid unionens delegationer i tredjeländer, i enlighet med artikel 104.4.

5.   Byrån ska lagligen företrädas av den verkställande direktören.

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (41) samt de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal.

2.   Byrån får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av byrån. Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån.

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Domstolen ska vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3.   När det gäller utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med allmänna principer i medlemsstaternas lagstiftning, ersätta skador som orsakats av den eller dess personal när de genomför sina arbetsuppgifter.

4.   Domstolen ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   Personalens personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.

1.   Byrån ska ha en styrelse.

2.   Styrelsen ska ha följande uppgifter:

3.   Styrelsen får ge råd till den verkställande direktören i alla frågor som rör områden som omfattas av denna förordning.

4.   Styrelsen ska inrätta ett rådgivande organ som företräder hela skalan av berörda parter som påverkas av det arbete som utförs av byrån, med vilken den ska samråda innan den fattar beslut inom de områden som avses i punkt 2 c, e, f och i. Styrelsen får också besluta att samråda med det rådgivande organet i andra frågor som avses i punkterna 2 och 3. Styrelsen ska under inga omständigheter vara bunden av det rådgivande organets ståndpunkt.

5.   Styrelsen får inrätta arbetsorgan som ska biträda den vid utförandet av dess uppgifter och i arbetet med att förbereda styrelsens beslut och övervaka att dessa genomförs.

6.   Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen om att till den verkställande direktören delegera relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsmyndighetsbefogenheterna till den verkställande direktören samt de befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina medlemmar eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

1.   Styrelsen ska bestå av företrädare för medlemsstater och för kommissionen, alla med rösträtt. Varje medlemsstat ska utse en ledamot av styrelsen och två suppleanter. En suppleant ska endast företräda ledamoten i dennes frånvaro. Kommissionen ska utse två företrädare och suppleanter för dem. Ledamöternas och suppleanternas mandatperiod ska vara fyra år. Denna period får förlängas.

2.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses på grund av sina kunskaper, sin välkända erfarenhet och sitt engagemang när det gäller civil luftfart, med hänsyn tagen till relevant ledarförmåga och administrativ och budgetrelaterad sakkunskap, vilka ska utnyttjas för att främja syftena med denna förordning. Ledamöterna ska ha det övergripande policyansvaret åtminstone för civil flygsäkerhet i sina respektive medlemsstater.

3.   Alla parter som är företrädda i styrelsen ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens arbete. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

4.   I förekommande fall ska deltagandet av företrädare för europeiska tredjeländer i styrelsen med observatörsstatus samt villkoren för detta deltagande fastställas genom de avtal som avses i artikel 129.

5.   Det rådgivande organ som avses i artikel 98.4 ska utse fyra av sina ledamöter till observatörer i styrelsen. De ska så brett som möjligt representera de olika åsikter som är representerade i det rådgivande organet. Den inledande mandatperioden ska vara 48 månader och ska kunna förlängas.

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska ex officio ersätta ordföranden om denne får förhinder.

2.   Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara fyra år och ska kunna förlängas en gång med ytterligare fyra år. Om deras uppdrag som styrelseledamot upphör någon gång under deras mandatperiod ska deras mandatperiod upphöra automatiskt vid denna tidpunkt.

1.   Styrelsens sammanträden ska sammankallas av dess ordförande.

2.   Styrelsen ska hålla minst två ordinarie sammanträden per år. Dessutom ska den sammanträda om ordföranden, kommissionen eller minst en tredjedel av styrelsens ledamöter begär det.

3.   Byråns verkställande direktör ska delta i överläggningarna, utan rösträtt.

4.   Styrelseledamöterna får, i enlighet med styrelsens arbetsordning, biträdas av sina rådgivare eller experter.

5.   Styrelsen får bjuda in alla personer vars synpunkter skulle kunna vara av intresse att delta i sammanträdena med observatörsstatus.

6.   Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

1.   Styrelsen ska fatta beslut med en majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 98.2 c och d och artikel 103.7. På begäran av en ledamot i styrelsen ska det beslut som avses i artikel 98.2 k fattas med enhällighet.

2.   Varje ledamot som utsetts i enlighet med artikel 99.1 ska ha en röst. Om en ledamot är frånvarande, ska hans eller hennes suppleant ha rätt att utöva ledamotens rösträtt. Varken observatörerna eller byråns verkställande direktör ska ha rösträtt.

3.   Röstningsförfarandena ska fastställas mer i detalj i styrelsens arbetsordning, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutsförhet när så är lämpligt.

4.   Beslut om budget- och personalfrågor, framför allt frågor som avses i artikel 98.2 d, f, h, m, n, o och q, kräver för antagande att kommissionen avger en positiv röst.

1.   Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

2.   Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter, dokumenterad kompetens och erfarenheter som är relevanta för civil luftfart från en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen på grundval av ett öppet och transparent urvalsförfarande.

I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande.

Den kandidat som styrelsen väljer ska före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

3.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering som ska ta hänsyn till en utvärdering av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar. Efter halva mandatperioden får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna angående den verkställande direktörens prestation.

4.   Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av den utvärderingsrapport som avses i punkt 3, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år. Innan styrelsen förlänger den verkställande direktörens mandatperiod ska den underrätta Europaparlamentet att den avser förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Inom en månad före en sådan förlängning av mandatperioden får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och besvara frågor från utskottsledamöterna.

5.   En verkställande direktör vars mandat har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

6.   Den verkställande direktören får avsättas från sin post endast efter styrelsebeslut på förslag av kommissionen.

7.   Styrelsen ska fatta beslut om att utse, förlänga mandatperioden för eller avsätta den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

8.   Den verkställande direktören får biträdas av en eller flera direktörer. Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder ska en av direktörerna ersätta denne.

1.   Den verkställande direktören ska förvalta byrån. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen. Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens befogenheter ska den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

2.   Den verkställande direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om utförandet av sina uppgifter. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av de uppgifterna.

3.   Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas genom denna förordning eller andra unionsrättsakter. Den verkställande direktören ska särskilt ansvara för följande:

4.   Den verkställande direktören ska också ansvara för att besluta huruvida det är nödvändigt för utförandet av byråns uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt att inrätta ett eller flera lokalkontor i en eller flera medlemsstater eller att samlokalisera personal vid unionens delegationer i tredjeländer enligt lämpliga avtal med Europeiska utrikestjänsten. Ett sådant beslut kräver förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och, i tillämpliga fall, den medlemsstat där det lokala kontoret ska inrättas. I beslutet ska omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret eller av den samlokaliserade personalen anges på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubbelarbete i byråns administrativa uppgifter.

1.   En överklagandenämnd ska inrättas som en del av byråns administrativa struktur. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att fastställa överklagandenämndens organisation och sammansättning.

2.   Överklagandenämnden ska pröva överklaganden av sådana beslut som avses i artikel 108. Överklagandenämnden ska sammankallas vid behov.

1.   Ledamöterna och deras suppleanter ska utses av styrelsen med utgångspunkt i en förteckning över kvalificerade sökande vilken upprättats av kommissionen.

2.   Mandatperioden för ledamöterna i överklagandenämnden, inklusive ordförande och suppleanter, ska vara fem år och kunna förlängas med ytterligare fem år.

3.   Överklagandenämndens ledamöter ska vara oavhängiga. I sitt beslutsfattande får de varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

4.   Överklagandenämndens ledamöter får inte utföra några andra uppgifter inom byrån. Överklagandenämndens ledamöter får utföra sitt uppdrag på deltid.

5.   Överklagandenämndens ledamöter får under mandatperioden inte avsättas från sina tjänster eller strykas ur förteckningen över kvalificerade sökande, såvida det inte finns allvarliga skäl för en sådan avsättning eller strykning, och kommissionen, efter att ha mottagit ett yttrande från styrelsen, har fattat ett beslut i detta avseende.

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 128 i syfte att fastställa kompetenskraven för ledamöterna i överklagandenämnden, deras status och avtalsförbindelse med byrån, de enskilda ledamöternas befogenheter under handläggningen av ett överklagande samt regler och förfaranden för omröstning.

1.   Överklagandenämndens ledamöter får inte delta i ett överklagandeförfarande om de har något personligt intresse i ärendet, om de tidigare har representerat någon av parterna i förfarandet eller om de varit med om att anta det beslut som överklagas.

2.   Om någon ledamot av överklagandenämnden anser att han eller hon, av något av de skäl som förtecknas i punkt 1 eller av andra skäl, inte bör delta i ett överklagandeförfarande ska han eller hon meddela överklagandenämnden detta.

3.   En part i ett överklagandeförfarande får invända mot en ledamot i överklagandenämnden på någon av de grunder som anges i punkt 1, eller om ledamoten misstänks vara partisk. En sådan invändning ska inte godtas om parten har inlett förfarandet med vetskap om att det fanns skäl att invända. En invändning får inte grundas på ledamöternas nationalitet.

4.   Överklagandenämnden ska besluta om vilken åtgärd som ska vidtas i de fall som avses i punkterna 2 och 3, varvid den berörda ledamoten inte får vara närvarande. När beslutet fattas ska den berörda ledamoten ersättas i överklagandenämnden av sin suppleant.

1.   Byråns beslut enligt artikel 64, 65, 76.6, 77–83, 85 eller 126 får överklagas.

2.   Ett överklagande i enlighet med punkt 1 ska inte ha suspensiv verkan. Den verkställande direktören får, om han eller hon anser att omständigheterna så tillåter, skjuta upp tillämpningen av det överklagade beslutet.

3.   Ett beslut som inte innebär att förfarandet avgörs för en av parterna får endast överklagas i samband med att det slutliga beslutet överklagas, om det inte i beslutet föreskrivs att det får överklagas särskilt.

1.   Före prövningen av överklagandet ska överklagandenämnden ge byrån möjlighet att ompröva sitt beslut. Om den verkställande direktören anser att överklagandet är välgrundat ska han eller hon ändra beslutet inom två månader från överklagandenämndens delgivning. Detta gäller inte om det finns en motpart till klaganden i överklagandeförfarandet.

2.   Om beslutet inte ändras ska byrån omedelbart besluta om huruvida tillämpningen av beslutet ska skjutas upp i enlighet med artikel 108.2.

1.   Överklagandenämnden ska bedöma huruvida överklagandet kan tas upp till prövning och är välgrundat.

2.   Under prövningen av överklagandet enligt punkt 1 ska överklagandenämnden agera snabbt. Den ska vid behov anmoda parterna att inom vissa tidsfrister inkomma med skriftliga synpunkter på meddelanden från nämnden eller på inlagor från andra parter i överklagandeförfarandet. Överklagandenämnden får besluta att hålla en muntlig förhandling, antingen på eget initiativ eller på motiverad begäran från en av parterna i överklagandet.

1.   Talan får väckas vid domstolen om ogiltigförklaring av byråns akter som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man, om passivitet samt, i enlighet med artikel 97, om utomobligatoriskt och, enligt en skiljedomsklausul, avtalsrättsligt ansvar för skador som orsakats av byråns akter.

2.   Talan om ogiltigförklaring av beslut som fattats av byrån i enlighet med artikel 64, 65, 76.6, 77–83, 85 eller 126 får väckas vid domstolen först efter det att möjligheterna att överklaga inom byrån uttömts.

3.   Unionsinstitutioner och medlemsstaterna får väcka talan mot byråns beslut direkt vid domstolen, utan att behöva uttömma möjligheterna att överklaga inom byrån.

4.   Byrån ska vidta de åtgärder som krävs för att följa domstolens avgörande.

1.   Styrelsen ska fastställa öppna förfaranden för utfärdande av yttranden, certifieringsspecifikationer och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material som avses i artikel 76.1 och 76.3. Dessa förfaranden ska

2.   När byrån, i enlighet med artikel 76.1 och 76.3, utarbetar yttranden, certifieringsspecifikationer och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material ska den fastställa ett förfarande för föregående samråd med medlemsstaterna. För detta ändamål får den inrätta en arbetsgrupp till vilken varje medlemsstat har rätt att utse en expert. När samråd som avser militära aspekter krävs ska byrån, utöver med medlemsstaterna, samråda med Europeiska försvarsbyrån och med andra behöriga militära experter som utsetts av medlemsstaterna. När samråd som avser de eventuella sociala konsekvenserna av sådana åtgärder från byråns sida krävs ska byrån engagera arbetsmarknadens parter på unionsnivå samt andra berörda aktörer.

3.   Byrån ska offentliggöra de yttranden, certifieringsspecifikationer och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material som utarbetats enligt artikel 76.1 och 76.3 och de förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 1 i den här artikeln i en officiell publikation från byrån.

1.   Styrelsen ska fastställa öppna förfaranden för sådana enskilda beslut som föreskrivs i artikel 76.4.

Dessa förfaranden ska särskilt säkerställa

2.   Styrelsen ska fastställa förfaranden som anger på vilka villkor beslut ska meddelas de berörda personerna, inbegripet information om tillgängliga förfaranden för överklagande enligt denna förordning.

1.   Senast den 31 december varje år ska styrelsen, i enlighet med artikel 98.2 c, anta ett programplaneringsdokument som innehåller flerårig och årlig programplanering, på grundval av ett utkast som ska läggas fram av den verkställande direktören sex veckor före antagandet, med beaktande av kommissionens yttrande, vad gäller den fleråriga programplaneringen, efter samråd med Europaparlamentet. Styrelsen ska översända det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Programplaneringsdokumentet ska anses som slutligt när den allmänna budgeten slutligen har antagits och ska vid behov anpassas i enlighet därmed.

2.   Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla detaljerade mål och förväntade resultat, inbegripet resultatindikatorer, och beakta målen för den europeiska planen för flygsäkerhet. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska resurser och personalresurser som anslagits för varje åtgärd, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning, med uppgift om vilken verksamhet som ska finansieras genom regleringsbudgeten och vilken verksamhet som ska finansieras genom avgifter som byrån mottagit. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 4 i denna artikel. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår. Den årliga programplaneringen ska omfatta byråns strategi för dess verksamhet med anknytning till internationellt samarbete i enlighet med artikel 90 samt dem av byråns åtgärder som är kopplade till denna strategi.

3.   Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får någon ny uppgift. Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får till den verkställande direktören delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet.

4.   I det fleråriga arbetsprogrammet ska övergripande strategisk planering anges, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även resursplanering, inbegripet flerårig budget och personal, ska ingå.

Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt för att ta itu med resultatet av den utvärdering som avses i artikel 124.

1.   Den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska innehålla en redovisning av hur byrån genomfört sitt årliga arbetsprogram, sin budget och sina personalresurser. Av rapporten ska klart framgå vilka av byråns uppdrag och uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med det föregående året.

2.   I rapporten ska anges vilken verksamhet byrån har utfört, och verksamhetens resultat ska bedömas mot bakgrund av uppställda mål, resultatindikatorer och fastställd tidplan, risker med verksamheten, utnyttjande av resurser och byråns allmänna drift, samt de interna kontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet. Den ska också ange vilka verksamheter som har finansierats genom regleringsbudgeten och vilka verksamheter som har finansierats genom avgifter som byrån mottagit.

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån. Detta ska inte påverka tillämpningen av de regler om tillgång till personuppgifter och information som anges i förordning (EU) nr 376/2014 och i de genomförandeakter som antagits på grundval av artiklarna 72.5 och 74.8 i den här förordningen.

2.   Byrån får bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde. Den ska särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom den publikation som anges i artikel 115.3, snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete. Byrån ska se till att tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet inte inverkar menligt på ett effektivt utförande av de uppgifter som anges i artikel 75.

3.   Byrån ska vid behov översätta material för säkerhetsfrämjande till unionens officiella språk, där så är lämpligt.

4.   Nationella behöriga myndigheter ska bistå byrån genom att effektivt förmedla relevant säkerhetsinformation inom sina respektive behörighetsområden.

5.   Varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt att skriftligen vända sig till byrån på något av unionens officiella språk och ska ha rätt att erhålla svar på samma språk.

6.   De översättningstjänster som krävs för byråns arbete ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

1.   Utan att det inverkar på andra inkomster ska byråns inkomster omfatta följande:

2.   Byråns utgifter ska omfatta kostnader för personal, administration, infrastruktur och drift. Vad gäller driftsutgifter får budgetåtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår vid behov delas upp i årliga delåtaganden över flera år.

3.   Intäkterna och utgifterna ska balansera varandra.

4.   Regleringsbudgetar, de avgifter som fastställts och uppburits för certifieringsverksamhet och de avgifter som tagits ut av byrån ska behandlas separat i byråns räkenskaper.

5.   När det gäller verksamhet som finansieras med avgiftsrelaterade resurser ska byrån under budgetåret anpassa sin personalplanering och förvaltning på ett sätt som gör det möjligt att snabbt reagera på arbetsbörda och fluktuationer i dessa intäkter.

6.   Varje år ska den verkställande direktören göra en preliminär beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande räkenskapsår, inklusive ett utkast till tjänsteförteckning, och skicka denna till styrelsen tillsammans med material som förklarar budgetläget. Utkastet till tjänsteförteckningen ska, när det gäller tjänster som finansieras via avgifter, vara baserat på en begränsad uppsättning indikatorer som godkänts av kommissionen för att mäta byråns arbetsbörda och effektivitet, och ska ange vilka resurser som krävs för att uppfylla kraven för certifiering och annan verksamhet som byrån bedriver på ett snabbt och effektivt sätt, inbegripet de krav som uppkommer genom omfördelningar av ansvar i enlighet med artiklarna 64 och 65.

På grundval av detta utkast ska styrelsen anta ett preliminärt utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande budgetår. Det preliminära utkastet till beräkning av byråns intäkter och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 31 januari varje år.

7.   Styrelsen ska överlämna det slutliga utkastet till beräkning av intäkter och utgifter för byrån, vilket ska omfatta utkastet till tjänsteförteckning tillsammans med det preliminära arbetsprogrammet, senast den 31 mars till kommissionen och till de europeiska tredjeländer med vilka unionen har ingått internationella avtal som avses i artikel 129.

8.   Kommissionen ska vidarebefordra intäkts- och utgiftsberäkningen till budgetmyndigheten, tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

9.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga Europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

10.   Europaparlamentet och rådet ska godkänna anslag för bidraget till byrån samt anta byråns tjänsteförteckning med beaktande av indikatorerna för byråns arbetsbörda och effektivitet i enlighet med punkt 6.

11.   Styrelsen ska fastställa budgeten. Budgeten blir slutlig när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Den ska i tillämpliga fall anpassas i enlighet därmed.

12.   Styrelsen ska snarast möjligt underrätta Europaparlamentet och rådet om sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt fastighetsprojekt, till exempel hyra eller förvärv av fastigheter, och den ska underrätta kommissionen om detta. För fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för byråns budget väsentligt ska omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (43).

Om Europaparlamentet eller rådet har meddelat sin avsikt att avge ett yttrande ska institutionen i fråga tillställa styrelsen detta yttrande inom sex veckor från och med dagen för underrättelse om projektet.

1.   Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.   Senast den 1 mars efter utgången av varje budgetår ska byråns räkenskapsförare översända de preliminära redovisningarna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten. Byråns räkenskapsförare ska också skicka en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för det räkenskapsåret till kommissionens räkenskapsförare senast den 1 mars efter utgången av varje budgetår. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 147 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (44).

3.   Senast den 31 mars efter utgången av varje budgetår ska den verkställande direktören översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

4.   Enligt artikel 148 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska räkenskapsföraren, efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära redovisningar har mottagits, upprätta byråns slutliga redovisningar på eget ansvar och den verkställande direktören ska överlämna dem till styrelsen för ett yttrande.

5.   Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga redovisningar.

6.   Senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår ska byråns räkenskapsförare överlämna de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.   De slutliga redovisningarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november efter utgången av varje budgetår.

8.   Senast den 30 september efter utgången av varje budgetår ska den verkställande direktören sända revisionsrätten ett svar på dess synpunkter. Den verkställande direktören ska också sända en kopia av sitt svar till styrelsen och kommissionen.

9.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 165.3 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, för Europaparlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl.

10.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, besluta om att bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för budgetens genomförande under budgetår n.

1.   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (45) ska tillämpas fullt ut i syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra lagstridiga handlingar.

2.   Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (46) inom sex månader från och med den 11 september 2018 och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns personal med hjälp av mallen i bilagan till det avtalet.

3.   Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och inspektioner på plats, hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering från byrån.

4.   Olaf får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (47) göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidrag eller ett avtal som finansierats av byrån.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–4 ska byråns samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla uttryckliga bestämmelser om befogenhet för revisionsrätten och Olaf att i enlighet med sina respektive befogenheter utföra sådan revision och sådana utredningar.

1.   Senast den 12 september 2023 och därefter vart femte år ska kommissionen genomföra en utvärdering i överensstämmelse med kommissionens riktlinjer för bedömning av byråns prestationer i förhållande till dess mål, mandat och uppgifter. Vid utvärderingen ska man bedöma i vilken utsträckning denna förordning, byrån och dess arbetsmetoder bidragit till att etablera en hög säkerhetsnivå för civil luftfart. Vid utvärderingen ska man även granska om det finns ett eventuellt behov av att ändra byråns mandat och de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring. I utvärderingen ska hänsyn tas till styrelsens synpunkter och synpunkter från aktörer både på unionsnivå och på nationell nivå.

2.   Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, uppdrag och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs.

3.   Kommissionen ska översända resultaten av utvärderingen tillsammans med sina slutsatser till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. En åtgärdsplan med tidsplan ska bifogas om så är lämpligt. Resultaten från utvärderingen och rekommendationerna ska offentliggöras.

1.   Avgifter ska tas ut för

Alla avgifter ska uttryckas och betalas i euro.

2.   Avgiftsbeloppen ska fastställas på en nivå som säkerställer att intäkterna från dessa täcker hela kostnaden för verksamheten i samband med de tillhandahållna tjänsterna och förhindrar en betydande ackumulering av överskott. Byråns samtliga utgifter för personal som deltar i den verksamhet som avses i punkt 1, särskilt arbetsgivarens proportionella bidrag till pensionssystemet, ska avspeglas i denna kostnad. Avgifterna ska vara intäkter som avsatts för byrån för verksamhet med anknytning till tjänster för vilka avgifter ska betalas.

3.   Budgetöverskott som genereras genom avgifter ska finansiera framtida verksamhet som rör avgifter, eller kompensera förluster. Om ett betydande positivt eller negativt budgetutfall blir återkommande ska avgiftsnivån ses över.

4.   Efter samråd med byrån i enlighet med artikel 98.2 i ska kommissionen anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om avgifter som tas ut av byrån, varvid särskilt ska anges i vilka fall avgifter enligt artikel 120.1 c och d ska tas ut, avgiftsbeloppens storlek och hur avgifterna ska betalas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 127.3.

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 4 i den förordningen tillämpas.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 19, 28, 32, 39, 47, 54, 58, 61, 62.13, 68.3, 84.4, 105 och 106 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 11 september 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 19, 28, 32, 39, 47, 54, 58, 61, 62.13, 68.3, 84.4, 105 och 106 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som avses i artiklarna 19, 28, 32, 39, 47, 54, 58, 61, 62.13, 68.3, 84.4, 105 och 106 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1.   De nödvändiga arrangemangen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de anläggningar som denna medlemsstat ska ställa till byråns förfogande samt de särskilda regler i värdmedlemsstaten som ska tillämpas på den verkställande direktören, styrelseledamöterna, byråns anställda och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan byrån och den medlemsstat där sätet är beläget.

2.   Byråns värdmedlemsstat ska tillhandahålla de nödvändiga förutsättningarna för att byrån ska kunna fungera smidigt, vilket inkluderar lämplig skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

1.   I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning ska medlemsstaterna utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med bestämmelser i nationella lagar och andra författningar i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

2.   Med avseende på behandlingen av personuppgifter inom ramen för denna förordning ska kommissionen och byrån utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

1.   Förordning (EG) nr 216/2008 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 11 september 2018.

2.   Förordning (EG) nr 552/2004 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 11 september 2018. Artiklarna 4, 5, 6, 6a och 7 i den förordningen och bilagorna III och IV till den förordningen ska emellertid fortsätta att tillämpas fram till det datum då de delegerade akter som avses i artikel 47 i den här förordningen börjar tillämpas, i den mån de akterna omfattar syftet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 552/2004, och under alla omständigheter senast den 12 september 2023.

3.   Förordning (EEG) nr 3922/91 ska upphöra att gälla från och med tillämpningsdatumet för de närmare bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav med avseende på taxiflyg, sjukvård i nödsituationer och enpilotsverksamhet för kommersiell lufttransport med flyg som antas enligt artikel 32.1 a.

4.   Hänvisningar till de upphävda förordningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och, om så är lämpligt, läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga X.

1.   De certifikat och särskilda specifikationer för luftvärdighet som utfärdats eller erkänts och de deklarationer som avgetts eller godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 216/2008 och dess genomförandebestämmelser ska fortsätta att vara giltiga och ska anses ha utfärdats, avgetts och erkänts enligt motsvarande bestämmelser i denna förordning, inklusive för tillämpningen av artikel 67.

2.   Senast den 12 september 2023 ska de genomförandebestämmelser som antagits på grundval av förordningarna (EG) nr 216/2008 och (EG) nr 552/2004 anpassas till denna förordning. Fram till anpassningen ska eventuella hänvisningar i de genomförandebestämmelserna till

3.   Byrån ska senast två år efter den 11 september 2018, i enlighet med artikel 76.1 och 76.3 i denna förordning, avge yttranden rörande förslag till ändringar av kommissionens förordningar (EU) nr 748/2012 (50), (EU) nr 1321/2014 (51), (EU) nr 1178/2011 (52) och (EU) nr 965/2012 (53) och den tillämpliga certifieringsspecifikationen i syfte att anpassa dem, vad gäller luftfartyg som huvudsakligen är avsedda för sport- och fritidsändamål, till denna förordning.

4.   Byrån får senast den 12 september 2021 utfärda vägledande material som medlemsstaterna frivilligt kan använda för att stödja utvecklingen av proportionella nationella regler rörande konstruktion, produktion, underhåll och drift av de luftfartyg som förtecknas i bilaga I.

5.   Genom undantag från artiklarna 55 och 56 ska de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 216/2008 fortsätta att tillämpas till dess att de delegerade akter som avses i artikel 58 och de genomförandeakter som avses i artikel 57 i den här förordningen träder i kraft.

6.   Medlemsstaterna ska säga upp eller anpassa befintliga bilaterala avtal som de ingått med tredjeländer på de områden som omfattas av denna förordning, så snart som möjligt efter det att denna förordning trätt i kraft och under alla omständigheter före den 12 september 2021.