a)

Artikel 6.4 i rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (1), där det föreskrivs att fordon kan utsättas för stickprovskontroller vad avser gemensamma normer om vikter och, vad avser gemensamma normer för dimensioner, endast då det finns misstanke om att fordonet inte överensstämmer med dess bestämmelser.

b)

Artikel 3.2 i rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (2), där det föreskrivs att varje medlemsstat ska erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat om att ett fordon har genomgått trafiksäkerhetsprov; detta erkännande innebär att inhemska myndigheter kan genomföra kontroll var som helst på sitt territorium.

c)

Artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (3), där det föreskrivs att vissa handlingar, nämligen hyreskontraktet och förarens anställningskontrakt, ska utgöra bevis för att direktivets bestämmelser har iakttagits och finnas i fordonet.

d)

Artikel 3.3, 3.4 och 3.5 i rådets direktiv 76/135/EEG av den 20 januari 1976 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart (4), där det föreskrivs att fartcertifikat och andra intyg ska uppvisas på begäran av inhemska myndigheter.

e)

Artikel 17.1 i rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om fastställande av de tekniska kraven på fartyg i inlandssjöfart (5), där det föreskrivs att medlemsstaterna när som helst får kontrollera att ett fartyg medför giltigt intyg enligt direktivet.

a)

Artiklarna 14 och 15 i rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss (6), enligt vilka en behörig kontrollant har rätt att granska och kontrollera färdbiljett, tillstånd och kontrolldokument som föreskrivs i förordningen.

b)

Artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (7), varigenom medlemsstaterna får rätt att vidta åtgärder som omfattar bland annat organisation, förfaranden och medel avseende ett kontrollsystem för att se till att förordningen efterlevs.

c)

Artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (8), varigenom medlemsstaterna får rätt att vidta åtgärder som omfattar bland annat förfaranden och medel vid kontroll av att färdskrivare överensstämmer med förordningen.

d)

Artikel 5.4 i rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier (9), där det föreskrivs att en bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet ska finnas i fordonet och ska uppvisas när så begärs av behörig kontrolltjänsteman.

a)

Kontroll av förarnas körkort vid person- och godstransporter

b)

Kontroll av transportmedel för farligt gods och då särskilt:

c)

Kontroll av transportmedel för lättfördärvliga livsmedel och då särskilt: