1.   Syftet med VIS är att förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken för kortare vistelser, det konsulära samarbetet och samrådet mellan viseringsmyndigheter genom att underlätta utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna om ansökningar och de beslut som fattas om dessa, för att

2.   När det gäller viseringar för längre vistelser och uppehållstillstånd ska VIS ha till syfte att underlätta utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna om ansökningar och beslut om dessa, för att

1.   VIS ska vara baserat på en centraliserad struktur och bestå av

VIS centrala system, de enhetliga nationella gränssnitten, webbtjänsten, nätportalen för transportörer och VIS kommunikationsinfrastruktur ska dela och så långt det är tekniskt möjligt återanvända maskinvaru- och programvarukomponenterna från in- och utresesystemets centrala system, de enhetliga nationella gränssnitten för in- och utresesystemet, Etias nätportal för transportörer, in- och utresesystemets webbtjänst respektive in- och utresesystemets kommunikationsinfrastruktur.

2.   Det ska finnas minst två enhetliga nationella gränssnitt enligt punkt 1 c för varje medlemsstat, vilka ska utgöra den fysiska förbindelsen mellan medlemsstaterna och VIS fysiska nätverk. Förbindelsen via den kommunikationsinfrastruktur som avses i punkt 1 d ska vara krypterad. De enhetliga nationella gränssnitten ska vara belägna i medlemsstaternas lokaler. De enhetliga nationella gränssnitten får endast användas för ändamål som fastställts i unionslagstiftningsakter.

3.   VIS centrala system ska stå för teknisk tillsyn och administration och ha en reserv för VIS centrala system, som kan säkerställa alla funktioner i VIS centrala system om det systemet skulle sluta fungera. VIS centrala system ska vara beläget i Strasbourg (Frankrike) och reserven för VIS centrala system ska vara belägen i Sankt Johann im Pongau (Österrike).

4.   Kommunikationsinfrastrukturen ska stödja och bidra till att säkerställa oavbruten tillgänglighet för VIS. Den ska inbegripa redundanser för förbindelserna mellan VIS centrala system och reserven för VIS centrala system och redundanser för förbindelserna mellan varje enhetligt nationellt gränssnitt, å ena sidan, och VIS centrala system och reserven för VIS centrala system, å andra sidan. Kommunikationsinfrastrukturen ska tillhandahålla ett krypterat, virtuellt privat nätverk för VIS-uppgifter och för kommunikation mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och eu-Lisa.

5.   eu-Lisa ska genomföra tekniska lösningar för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för VIS, antingen genom samtidig drift av VIS centrala system och reserven för VIS centrala system – under förutsättning att reserven för VIS centrala system bibehåller kapaciteten att säkerställa driften av VIS om VIS centrala system skulle sluta fungera – eller genom duplicering av systemet eller dess komponenter.

1.   Endast följande uppgiftskategorier ska registreras i VIS:

1a.   CIR ska innehålla de uppgifter som avses i artiklarna 9.4 a–ca, 9.5 och 9.6 samt 22a.1 d–g, j och k. De återstående VIS-uppgifterna ska lagras i VIS centrala system.

1b.   Verifiering och identifiering i VIS med en ansiktsbild ska vara möjliga endast mot ansiktsbilder som finns registrerade i VIS med angivelse om att ansiktsbilden tagits på plats vid inlämning av ansökan i enlighet med artiklarna 9.5 och 22a.1 j.

2.   Utan att det påverkar registreringen av uppgiftsbehandling enligt artikel 34 ska de meddelanden som översänds av VISMail i enlighet med artiklarna 16, 24.2 och 25.2 inte registreras i VIS.

1.   Den förteckning över resehandlingar som möjliggör passage av de yttre gränserna och i vilka en visering kan införas, vilken återfinns i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1105/2011/EU (*), ska integreras i VIS.

2.   VIS ska tillhandahålla en funktion för centraliserad förvaltning av förteckningen över erkända resehandlingar och av underrättelsen om erkännande eller icke-erkännande av förtecknade resehandlingar enligt artikel 4 i beslut nr 1105/2011/EU.

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser om förvaltning av den funktion som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.2.

1.   Åtkomst till VIS för att föra in, ändra eller radera de uppgifter som avses i artikel 5.1 ska uteslutande vara förbehållet vederbörligen bemyndigad personal vid viseringsmyndigheterna samt de myndigheter som är behöriga att uppta eller besluta om en ansökan om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd i enlighet med artiklarna 22a–22f. Antalet vederbörligen bemyndigade bland personalen ska vara begränsat till vad som faktiskt är nödvändigt för deras tjänsteutövning.

2.   Åtkomst till VIS för att inhämta uppgifter ska uteslutande förbehållas den vederbörligen bemyndigade personal vid de nationella myndigheter i varje medlemsstat och de unionsorgan som är behöriga för de ändamål som anges i artiklarna 15–22, 22g–22m och 45e i denna förordning samt för de syften som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/817.

Sådan åtkomst ska endast ges i den utsträckning som uppgifterna är nödvändiga för utförandet av dessa myndigheters och unionsorgans arbetsuppgifter i enlighet med dessa ändamål och ska stå i proportion till de mål som eftersträvas.

2a.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i kapitlen II, III och IIIa får barns fingeravtrycksuppgifter och ansiktsbilder endast användas för sökningar i VIS samt, vid en träff, ges åtkomst till endast för att verifiera barnets identitet

Om en sökning med alfanumeriska uppgifter inte kan genomföras på grund av att resehandling saknas, får barns fingeravtrycksuppgifter även användas för sökningar i VIS inom ramen för asylförfarandet i enlighet med artikel 21, 22, 22j eller 22k.

2b.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i artikel 22h ska – när det gäller personer som i tio år eller mer oavbrutet har innehaft giltiga uppehållstillstånd som har registrerats i VIS – de myndigheter som är behöriga att utföra kontroller inom medlemsstaternas territorium endast ha åtkomst till VIS för inhämtande av de uppgifter som avses i artikel 22c d, e och f samt statusinformation för uppehållstillståndet.

2c.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i artikel 22i ska – när det gäller personer som i tio år eller mer oavbrutet har innehaft giltiga uppehållstillstånd som har registrerats i VIS – de myndigheter som är behöriga att utföra kontroller inom medlemsstaternas territorium endast ha åtkomst till VIS för inhämtande av de uppgifter som avses i artikel 22c d, e och f samt statusinformation för uppehållstillståndet. Om personen inte visar upp en giltig resehandling eller det råder tvivel om den uppvisade resehandlingens äkthet eller verifieringen enligt artikel 22h har misslyckats, ska de behöriga myndigheterna även ha åtkomst till VIS för inhämtande av de uppgifter som avses i artikel 22a.1 d–g och i.

2d.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i artiklarna 22j och 22k ska de behöriga asylmyndigheterna inte ha åtkomst till VIS-uppgifter för personer som i tio år eller mer oavbrutet har innehaft giltiga uppehållstillstånd som har registrerats i VIS i enlighet med kapitel IIIa.

2e.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i kapitel IIIb ska medlemsstaternas utsedda myndigheter och Europol inte ha åtkomst till VIS-uppgifter för personer som i tio år eller mer oavbrutet har innehaft giltiga uppehållstillstånd som har registrerats i VIS i enlighet med kapitel IIIa.

2f.   Genom undantag från bestämmelserna om användning av uppgifter i artiklarna 45e och 45f ska medlemmarna i de europeiska gräns- och kustbevakningsenheterna – med undantag för gränsförvaltningsenheterna – inte ha åtkomst till VIS-uppgifter för personer som i tio år eller mer oavbrutet har innehaft giltiga uppehållstillstånd som har registrerats i VIS i enlighet med kapitel IIIa.

3.   Varje medlemsstat ska utse de behöriga myndigheter vilkas vederbörligen bemyndigade personal ska ha åtkomst till VIS för att föra in, ändra, radera eller inhämta VIS-uppgifter. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända en förteckning över dessa myndigheter till kommissionen och eu-Lisa i enlighet med artikel 45b. I den förteckningen ska det anges för vilket ändamål varje myndighet får behandla VIS-uppgifter. Varje medlemsstat får när som helst ändra eller ersätta den förteckning som den har översänt och ska underrätta kommissionen och eu-Lisa om detta.

De myndigheter som har rätt att söka i eller få åtkomst till VIS i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott ska utses i enlighet med kapitel IIIb.

4.   Förutom de meddelanden som omnämns i punkt 3 ska varje medlemsstat utan dröjsmål till eu-Lisa översända en förteckning över de operativa enheter hos de nationella behöriga myndigheterna som vid tillämpning av denna förordning har åtkomst till VIS. I förteckningen ska anges för vilket ändamål varje operativ enhet ska ha åtkomst till VIS-uppgifter. VIS ska tillhandahålla en funktion för centraliserad förvaltning av dessa förteckningar.

5.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser om förvaltning av funktionen för centraliserad förvaltning av den förteckning som avses i punkt 3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.2.

1.   Ansökningsakterna ska behandlas automatiskt av VIS för att identifiera träffar i enlighet med denna artikel. VIS ska pröva varje ansökningsakt individuellt.

2.   När en ansökningsakt upprättas ska VIS – genom att utföra en automatisk sökning mot den förteckning över erkända resehandlingar som avses i artikel 5a i denna förordning – kontrollera om den resehandling som är kopplad till ansökan är erkänd i enlighet med beslut nr 1105/2011/EU och tillhandahålla ett resultat. Om sökningen visar att resehandlingen inte är erkänd av en eller flera medlemsstater, ska artikel 25.3 i förordning (EG) nr 810/2009 tillämpas vid utfärdande av visering.

3.   För de kontroller som föreskrivs i artikel 21.1, 21.3 a, c och d samt 21.4 i förordning (EG) nr 810/2009 och för det syfte som avses i artikel 2.1 k i den här förordningen ska VIS med hjälp av ESP inleda en sökning för att jämföra de relevanta uppgifter som avses i artikel 9.4, 9.5 och 9.6 i den här förordningen med de uppgifter som finns i en post, akt eller registrering i

Jämförelsen ska göras med både alfanumeriska och biometriska uppgifter, såvida inte det informationssystem eller den databas där sökning görs innehåller endast en av dessa uppgiftskategorier.

4.   VIS ska särskilt verifiera följande:

5.   Sökningar i SIS-registreringar avseende försvunna personer eller sårbara personer, personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande samt personer eller föremål som är registrerade för diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller ska endast göras i det syfte som avses i artikel 2.1 k.

6.   När det gäller Interpol SLTD och Interpol TDAWN ska varje sökning eller verifiering göras på ett sådant sätt att ingen information avslöjas för Interpol-registreringens ägare. Om det krav som föreskrivs i denna punkt inte är uppfyllt, ska VIS inte göra några sökningar i Interpoldatabaser.

7.   När det gäller Europoluppgifter ska den automatiska behandlingen motta den lämpliga underrättelsen i enlighet med artikel 21.1b andra stycket i förordning (EU) 2016/794.

8.   En träff ska genereras om alla eller vissa av uppgifterna i den ansökningsakt som används för sökningen helt eller delvis motsvarar de uppgifter som finns i en post, registrering eller akt i de informationssystem eller databaser som avses i punkt 3. I den manual som avses i artikel 9h.2 ska delvis motsvarighet definieras, inbegripet graden av sannolikhet i syfte att begränsa antalet falska träffar.

9.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 3 ger en träff avseende punkt 4 a i, ii och iii, b, c i, d och g i ska VIS till ansökningsakten foga en hänvisning till en sådan träff och, när så är relevant, de medlemsstater som förde in eller tillhandahöll de uppgifter som gav upphov till träffen.

10.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 3 ger en träff avseende punkt 4 a iv, c ii, e, f och g ii ska VIS i ansökningsakten endast ange att ytterligare verifiering krävs.

I händelser av träffar enligt punkt 4 a iv, e, f och g ii ska VIS skicka en automatisk underrättelse om sådana träffar till den utsedda VIS-myndigheten i den medlemsstat som behandlar ansökan. En sådan automatisk underrättelse ska innehålla de uppgifter som registrerats i ansökningsakten i enlighet med artikel 9.4, 9.5 och 9.6.

I händelse av träffar enligt punkt 4 c ii ska VIS skicka en automatisk underrättelse om sådana träffar till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som förde in uppgifterna eller – om uppgifterna fördes in av Europol – till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som behandlar ansökan. Denna automatiska underrättelse ska innehålla de uppgifter som registrerats i ansökningsakten i enlighet med artikel 9.4.

11.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 3 ger en träff avseende punkt 4 a v, vi och vii, ska VIS varken registrera träffen i ansökningsakten eller ange i ansökningsakten att ytterligare verifiering krävs.

12.   Det unika referensnumret för den uppgiftspost som har genererat en träff ska bevaras i ansökningsakten med tanke på loggar, rapportering och statistik i enlighet med artiklarna 34 och 45a.

13.   VIS ska jämföra de relevanta uppgifter som avses i artikel 9.4 a, aa, g, h, j, k och l med de särskilda riskindikatorer som avses i artikel 9j.

1.   När det gäller en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG eller till en tredjelandsmedborgare som åtnjuter en rätt till fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas enligt en överenskommelse mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan, ska de automatiska sökningarna enligt artikel 9a.3 utföras enbart i syfte att kontrollera att det inte finns några faktiska indikationer eller rimliga skäl grundade på faktiska indikationer som tyder på att personens närvaro på medlemsstaternas territorium innebär en säkerhetsrisk eller en hög epidemisk risk i enlighet med direktiv 2004/38/EG.

2.   VIS ska inte verifiera

3.   Om den automatiska behandlingen enligt artikel 9a.3 i denna förordning har gett en träff som motsvarar en registrering om nekad inresa och vistelse som avses i artikel 24 i förordning (EU) nr 2018/1861, ska viseringsmyndigheten kontrollera grunden för det beslut som ledde till att denna registrering fördes in i SIS. Om denna grund är kopplad till en risk för olaglig invandring, ska registreringen inte beaktas vid bedömningen av ansökan. Viseringsmyndigheten ska gå vidare i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) 2018/1861.

4.   De särskilda riskindikatorer som grundas på en risk för olaglig invandring och som fastställs enligt artikel 9j ska inte tillämpas.

1.   En träff enligt artikel 9a.9 ska verifieras manuellt av den behöriga viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan.

2.   I syfte att göra en manuell verifiering enligt punkt 1 i denna artikel ska den behöriga viseringsmyndigheten ha åtkomst till ansökningsakten och eventuella länkade ansökningsakter samt till de träffar som genererats under den automatiska behandlingen enligt artikel 9a.9.

Den behöriga viseringsmyndigheten ska även ha tillfällig åtkomst till de uppgifter i SIS, in- och utresesystemet, Etias, Eurodac eller Interpol SLTD som gav upphov till träffen så länge de verifieringar som avses i denna artikel och prövningen av viseringsansökan varar samt i händelse av ett överklagandeförfarande. Sådan tillfällig åtkomst ska ske i enlighet med de rättsliga instrument som reglerar SIS, in- och utresesystemet, Etias, Eurodac och Interpol SLTD.

3.   Den behöriga viseringsmyndigheten ska verifiera om sökandens identitet som registrerats i ansökningsakten motsvarar uppgifterna i något av de informationssystem eller någon av de databaser där sökning görs.

4.   Om personuppgifterna i ansökningsakten motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska träffen beaktas vid prövningen av viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009.

5.   Om personuppgifterna i ansökningsakten inte motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska den behöriga viseringsmyndigheten i ansökningsakten radera den felaktiga träffen.

6.   Om den automatiska jämförelsen enligt artikel 9a.13 i denna förordning ger en träff, ska den behöriga viseringsmyndigheten bedöma säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring eller den höga epidemirisken och beakta dessa vid prövningen av en viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009. Den behöriga viseringsmyndigheten får under inga omständigheter fatta beslut automatiskt på grundval av en träff baserad på särskilda riskindikatorer. Den behöriga viseringsmyndigheten ska i samtliga fall göra en individuell bedömning av säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring och den höga epidemirisken.

1.   Varje medlemsstat ska utse en myndighet (utsedd VIS-myndighet) för manuell verifiering och uppföljningsåtgärder avseende träffar enligt artikel 9a.4 a iv-vii, e, f och g ii. Medlemsstaterna får utse fler än en myndighet till utsedd VIS-myndighet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och eu-Lisa om den utsedda VIS-myndigheten.

Om medlemsstaterna väljer att utse Sirenekontoret till utsedd VIS-myndighet, ska de avsätta tillräckliga ytterligare resurser för att Sirenekontoret ska kunna fullgöra de uppgifter som enligt denna förordning anförtros den utsedda VIS-myndigheten.

2.   Den utsedda VIS-myndigheten ska vara verksam åtminstone under normal arbetstid. Den ska ha tillfällig åtkomst – så länge de verifieringar som avses i denna artikel samt artikel 9g varar – till de uppgifter som är registrerade i ansökningsakten och de uppgifter i SIS, Ecris-TCN, Europoluppgifter eller Interpol TDAWN som gav upphov till träffen.

3.   Den utsedda VIS-myndigheten ska inom två arbetsdagar från den av VIS skickade underrättelsen verifiera huruvida sökandens identitet som registrerats i ansökningsakten motsvarar de uppgifter som finns i ett av de informationssystem eller en av de databaser där sökning görs.

4.   Om personuppgifterna i ansökningsakten inte motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska den utsedda VIS-myndigheten i ansökningsakten radera noteringen om att ytterligare verifiering krävs.

1.   Den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som införde uppgifterna i Etias bevakningslista eller – om uppgifterna infördes av Europol – den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som behandlar ansökan ska manuellt verifiera och vidta uppföljningsåtgärder avseende träffar enligt artikel 9a.4 c ii.

2.   De relevanta nationella Etias-enheterna ska inom två arbetsdagar från den av VIS skickade underrättelsen verifiera huruvida de uppgifter som registrerats i ansökningsakten motsvarar uppgifterna i Etias bevakningslista.

3.   Om uppgifterna i ansökningsakten motsvarar uppgifterna i Etias bevakningslista ska den nationella Etias-enheten tillhandahålla ett motiverat yttrande till den centrala viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan om huruvida sökanden utgör en risk för den allmänna säkerheten, vilket ska beaktas vid prövningen av viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009.

4.   Om det var Europol som förde in uppgifterna i Etias bevakningslista, ska den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som behandlar ansökan utan dröjsmål begära ett yttrande från Europol för beaktande vid utarbetandet av sitt motiverade yttrande. I detta syfte ska den nationella Etias-enheten skicka de i enlighet med artikel 9.4 i ansökningsakten registrerade uppgifterna till Europol. Europol ska svara inom 60 timmar från dagen för begäran. Om Europol inte svarar inom denna tidsfrist ska det inte anses finnas några skäl att invända mot utfärdandet av viseringen.

5.   Den nationella Etias-enheten ska skicka det motiverade yttrandet till den centrala viseringsmyndigheten inom sju kalenderdagar från den underrättelse som skickats av VIS. Om den nationella Etias-enheten inte skickar något motiverat yttrande inom denna tidsfrist ska det inte anses finnas några skäl att invända mot utfärdandet av viseringen.

6.   Det motiverade yttrandet ska registreras i ansökningsakten på så sätt att det endast görs åtkomligt för den centrala viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan.

7.   Om uppgifterna i ansökningsakten inte motsvarar uppgifterna i Etias bevakningslista, ska den nationella Etias-enheten informera den centrala viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan om detta, och den myndigheten ska i ansökningsakten radera posten om att ytterligare verifiering krävs.

1.   I händelse av träffar enligt artikel 9a.4 a iii–vii och efter manuell verifiering ska den behöriga viseringsmyndigheten eller den utsedda VIS-myndigheten underrätta Sirenekontoret i den medlemsstat som behandlar ansökan om sådana träffar.

2.   I händelse av träffar enligt artikel 9a.4 a iii ska Sirenekontoret i den medlemsstat som behandlar ansökan göra följande:

3.   I händelse av träffar enligt artikel 9a.4 a iv–vii i denna förordning ska Sirenekontoret i den medlemsstat som behandlar ansökan vidta lämpliga uppföljningsåtgärder i enlighet med förordning (EU) 2018/1862.

1.   I händelse av verifierade träffar enligt artikel 9a.4 e, f eller g ii ska den utsedda VIS-myndigheten om så krävs vidta lämpliga uppföljningsåtgärder. För det ändamålet ska den när så är lämpligt samråda med Interpols nationella centralbyrå i den medlemsstat som behandlar ansökan, Europol eller den centralmyndighet i den dömande medlemsstaten som utsetts i enlighet med artikel 3.1 i rådets rambeslut 2009/315/RIF (*).

2.   Den utsedda VIS-myndigheten ska tillhandahålla ett motiverat yttrande till den centrala viseringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar viseringsansökan om huruvida sökanden utgör en risk för den allmänna säkerheten, vilket ska beaktas vid prövningen av viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009.

3.   I händelse av verifierade träffar enligt artikel 9a.4 e i denna förordning, och om den fällande domen har avkunnats innan Ecris-TCN tas i drift i enlighet med artikel 35.4 i förordning (EU) 2019/816, ska den utsedda VIS-myndigheten i det motiverade yttrande som avses i punkt 2 i den här artikeln inte beakta fällande domar för terroristbrott som avkunnades mer än 25 år före dagen för viseringsansökan eller fällande domar för andra allvarliga brott som avkunnades mer än 15 år före dagen för viseringsansökan.

4.   Om en träff som verifierats manuellt av den utsedda VIS-myndigheten avser de Europoluppgifter som avses i artikel 9a.4 f, ska den utsedda VIS-myndigheten utan dröjsmål begära ett yttrande från Europol i syfte att utföra sin uppgift enligt punkt 2 i den här artikeln. För det ändamålet ska den utsedda VIS-myndigheten skicka de i enlighet med artikel 9.4, 9.5 och 9.6 i ansökningsakten registrerade uppgifterna till Europol. Europol ska svara inom 60 timmar från dagen för begäran. Om Europol inte svarar inom denna tidsfrist ska det inte anses finnas några skäl att invända mot utfärdandet av viseringen.

5.   I händelse av verifierade träffar enligt artikel 9a.4 a iv i denna förordning och efter samråd med Sirenekontoret i den medlemsstat som gjort registreringen ska den utsedda VIS-myndigheten i den medlemsstat som behandlar ansökan tillhandahålla ett motiverat yttrande till den centrala viseringsmyndighet som behandlar viseringsansökan om huruvida sökanden utgör en risk för den allmänna säkerheten, vilket ska beaktas vid prövningen av viseringsansökan enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 810/2009.

6.   Det motiverade yttrandet ska registreras i ansökningsakten på så sätt att det endast görs åtkomligt för den utsedda VIS-myndighet som avses i artikel 9d i den medlemsstat som behandlar ansökan och för den centrala viseringsmyndigheten i samma medlemsstat.

7.   Den utsedda VIS-myndigheten ska skicka det motiverade yttrandet till den centrala viseringsmyndigheten inom sju kalenderdagar från den underrättelse som skickats av VIS. I händelse av verifierade träffar enligt artikel 9a.4 e ska tidsfristen för att skicka det motiverade yttrandet vara tio kalenderdagar. Om den utsedda VIS-myndigheten inte skickar något sådant motiverat yttrande inom denna tidsfrist ska det inte anses finnas några skäl att invända mot utfärdandet av viseringen.

1.   Vid genomförandet av artiklarna 9a–9g ska eu-Lisa i samarbete med medlemsstaterna och Europol upprätta lämpliga kanaler för de underrättelser och det informationsutbyte som avses i de artiklarna.

2.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 48a för att i en manual fastställa de förfaranden och regler som är nödvändiga för sökningar, verifieringar och bedömningar.

1.   De särskilda riskindikatorerna ska tillämpas som en algoritm som möjliggör profilering enligt definitionen i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679 genom jämförelse i enlighet med artikel 9a.13 i den här förordningen av de registrerade uppgifterna i en ansökningsakt i VIS med särskilda riskindikatorer fastställda av Etias centralenhet enligt punkt 4 i den här artikeln som tyder på säkerhetsrisker, risk för olaglig invandring eller höga epidemirisker. Etias centralenhet ska föra in de särskilda riskindikatorerna i VIS.

2.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 48a för att ytterligare definiera säkerhetsrisker eller risker för olaglig invandring eller höga epidemirisker på grundval av följande:

3.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att specificera de risker, enligt definitionen i denna förordning och i den delegerade akt som avses i punkt 2 i denna artikel, på vilka de särskilda riskindikatorer som avses i punkt 4 i denna artikel ska vara baserade. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.2.

De särskilda risker som avses i första stycket i denna punkt ska ses över minst var sjätte månad, och när så är nödvändigt ska en ny genomförandeakt antas av kommissionen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 49.2.

4.   På grundval av de särskilda risker som fastställts i enlighet med punkt 3 ska Etias centralenhet fastställa en uppsättning särskilda riskindikatorer som består av en kombination av uppgifter som inbegriper en eller flera av följande:

5.   De särskilda riskindikatorerna ska vara riktade och proportionella. De får under inga omständigheter grundas enbart på en persons kön eller ålder eller på information som avslöjar en persons hudfärg, ras, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, politiska eller andra åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i en fackförening, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning eller sexuella läggning.

6.   De särskilda riskindikatorerna ska definieras, fastställas, bedömas på förhand, genomföras, utvärderas i efterhand, ses över och raderas av Etias centralenhet efter det att VIS-granskningsnämnden har hörts.

1.   En VIS-granskningsnämnd med en rådgivande funktion inrättas härmed inom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Den ska bestå av en företrädare för den centrala viseringsmyndigheten i varje medlemsstat, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån samt Europol.

2.   Etias centralenhet ska samråda med VIS-granskningsnämnden när det gäller definition, fastställande, förhandsbedömning, genomförande, efterhandsutvärdering, översyn och radering av de särskilda riskindikatorer som avses i artikel 9j.

3.   VIS-granskningsnämnden ska utfärda yttranden, riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis för de ändamål som avses i punkt 2. När VIS-granskningsnämnden utfärdar rekommendationer ska den beakta de rekommendationer som utfärdats av VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter.

4.   VIS-granskningsnämnden ska sammanträda närhelst det är nödvändigt och minst två gånger per år. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska stå för kostnader och tjänster i samband med granskningsnämndens möten.

5.   VIS-granskningsnämnden får samråda med VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter i särskilda frågor som rör grundläggande rättigheter, särskilt när det gäller rätten till privatliv, skyddet av personuppgifter samt icke-diskriminering.

6.   VIS-granskningsnämnden ska anta sin arbetsordning vid sitt första möte med enkel majoritet av nämndens ledamöter.

1.   En oberoende VIS-rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter med en rådgivande och utvärderande funktion inrättas härmed. Utan att det påverkar dessas respektive befogenheter och oberoende ska den bestå av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns ombud för grundläggande rättigheter, en företrädare för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns rådgivande forum för grundläggande rättigheter, en företrädare för Europeiska datatillsynsmannen, en företrädare för Europeiska dataskyddsstyrelsen som inrättades genom förordning (EU) 2016/679 samt en företrädare för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

2.   VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska göra regelbundna utvärderingar och utfärda rekommendationer till VIS-granskningsnämnden om inverkan på de grundläggande rättigheterna av behandlingen av ansökningar och av genomförandet av artikel 9j, särskilt när det gäller rätten till privatliv, skyddet av personuppgifter samt icke-diskriminering.

VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska även stödja VIS- granskningsnämnden vid utförandet av dess uppgifter när den samråder med rådgivningsnämnden i särskilda frågor som rör grundläggande rättigheter, särskilt när det gäller rätten till privatliv, skyddet av personuppgifter samt icke-diskriminering.

VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska ha tillgång till de granskningar som avses i artikel 7.2 e i förordning (EU) 2018/1240.

3.   VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska sammanträda närhelst det är nödvändigt och minst två gånger per år. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska stå för kostnader och tjänster i samband med nämndens möten. Mötena ska äga rum i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns lokaler. Sekretariatet för mötena ska tillhandahållas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska anta sin arbetsordning vid sitt första möte med enkel majoritet av nämndens ledamöter.

4.   En företrädare för VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska inbjudas att delta vid VIS-granskningsnämndens möten i en rådgivande funktion. Ledamöterna i VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska ha tillgång till VIS-granskningsnämndens uppgifter och akter.

5.   VIS-rådgivningsnämnden för grundläggande rättigheter ska utarbeta en årsrapport. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten.

1.   Vid samråd mellan centrala viseringsmyndigheter om ansökningar i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 810/2009 ska begäran om samråd och svaren på denna begäran översändas i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

2.   När det upprättas en ansökningsakt i VIS om en medborgare från ett specifikt tredjeland eller som tillhör en specifik kategori av sådana medborgare för vilka föregående samråd begärs enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 810/2009 ska VIS automatiskt översända begäran om samråd via VISMail till den eller de medlemsstater som angetts.

Den eller de medlemsstater som begäran riktar sig till ska översända sitt svar till VIS, som ska vidarebefordra det svaret via VISMail till den medlemsstat som upprättade ansökan.

I händelse av ett negativt svar ska det i svaret anges huruvida sökanden utgör ett hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten, folkhälsan eller internationella förbindelser.

Uteslutande i syfte att utföra samrådsförfarandet ska förteckningen över de medlemsstater som kräver att andra medlemsstaters centrala myndigheter samråder med deras centrala myndigheter under handläggningen av viseringsansökningar om enhetliga viseringar som lämnats in av medborgare från specifika tredjeländer eller specifika kategorier av sådana medborgare i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 810/2009 integreras i VIS. VIS ska tillhandahålla en funktion för centraliserad förvaltning av den förteckningen.

3.   Översändandet av information via VISMail ska även gälla följande:

3a.   Förteckningen över de medlemsstater som enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 810/2009 kräver att deras centrala myndigheter underrättas om viseringar som utfärdas av andra medlemsstater till medborgare från specifika tredjeländer eller till specifika kategorier av sådana medborgare ska integreras i VIS. VIS ska stå för den centraliserade förvaltningen av den förteckningen.

3b.   Översändandet av information enligt punkt 3 a, b och c ska generas automatiskt av VIS.

3c.   De behöriga viseringsmyndigheterna ska besvara begäranden enligt punkt 3 e inom tre arbetsdagar.

4.   Personuppgifter som översänds enligt denna artikel ska endast användas för samråd mellan och information till centrala viseringsmyndigheter och konsulärt samarbete.”

1.   De behöriga asylmyndigheterna ska ha åtkomst till VIS för sökning med hjälp av fingeravtrycken från en person som ansöker om internationellt skydd, dock endast för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen av en ansökan om internationellt skydd i enlighet med artiklarna 12 och 34 i förordning (EU) nr 604/2013.

Om fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd inte kan användas eller om sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras på grundval av de uppgifter som avses i artikel 9.4 a, aa, b, c eller ca eller artikel 9.5. Ansiktsbilden får emellertid inte vara det enda sökkriteriet.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att det i VIS har registrerats en utfärdad visering vars giltighetstid löper ut högst sex månader innan dagen för ansökan om internationellt skydd eller en visering vars giltighetstid har förlängts så att den löper ut högst sex månader innan dagen för ansökan om internationellt skydd, ska den behöriga asylmyndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter i ansökningsakten och – i fråga om de uppgifter som förtecknas i led e i den här punkten – uppgifter om make/maka och barn enligt artikel 8.4, dock endast för det ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   Sökningar i VIS enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel får endast utföras av de utsedda nationella myndigheter som avses i artikel 34.6 i förordning (EU) nr 604/2013.

1.   De behöriga asylmyndigheterna ska i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 604/2013 ha åtkomst för sökning med hjälp av fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd, dock endast för att pröva en ansökan om internationellt skydd.

Om fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd inte kan användas eller om sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras på grundval av de uppgifter som avses i artikel 9.4 a, aa, b, c eller ca eller artikel 9.5. Ansiktsbilden får emellertid inte vara det enda sökkriteriet.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att uppgifter finns registrerade i VIS om den person som ansöker om internationellt skydd, ska den behöriga asylmyndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter om sökanden och om eventuella länkade ansökningsakter för sökanden enligt artikel 8.3 och – i fråga om de uppgifter som förtecknas i led f i den här punkten – uppgifter om make/maka och barn enligt artikel 8.4, dock endast för det ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   Sökningar i VIS enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel får endast utföras av de utsedda nationella myndigheter som avses i artikel 34.6 i förordning (EU) nr 604/2013.”

1.   När den myndighet som är behörig för upptagande eller prövning av ansökan mottar en ansökan om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd, ska den utan dröjsmål upprätta en ansökningsakt genom att föra in följande uppgifter i VIS i den mån som sökanden i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt måste tillhandahålla dessa uppgifter:

2.   När det gäller fingeravtryck enligt punkt 1 k får fingeravtryck från barn under 6 år inte införas i VIS.

När det gäller ansiktsbilder och fingeravtryck enligt punkt 1 j och k får uppgifter om underåriga endast införas i VIS om samtliga följande villkor är uppfyllda:

3.   Vid upprättande av ansökningsakten ska VIS automatiskt inleda sökningar enligt artikel 22b.

4.   Om sökanden har ansökt som en del av en grupp eller tillsammans med en familjemedlem, ska myndigheten upprätta en ansökningsakt för varje person i gruppen och länka akterna för de personer som har ansökt tillsammans om viseringar för längre vistelse eller uppehållstillstånd.

5.   Om vissa uppgifter inte måste lämnas i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt eller om de inte kan lämnas, ska de särskilda datafälten markeras som ”inte tillämpliga”. När det gäller fingeravtryck ska systemet göra det möjligt att skilja mellan fall där fingeravtryck inte måste lämnas i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt och fall där de inte kan lämnas.

1.   Ansökningsakterna ska behandlas automatiskt av VIS för att identifiera träffar i enlighet med denna artikel. VIS ska pröva varje ansökningsakt individuellt.

2.   För att bedöma huruvida en person kan utgöra ett hot mot medlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet eller folkhälsa enligt artikel 6.1 e i förordning (EU) 2016/399 och för det ändamål som avses i artikel 2.2 f i den här förordningen ska VIS med hjälp av ESP inleda en sökning för att jämföra de relevanta uppgifter som avses i artikel 22a.1 d–g, i, j och k i den här förordningen med de uppgifter som finns i en post, akt eller registrering i

Jämförelsen ska göras med både alfanumeriska och biometriska uppgifter, såvida inte det informationssystem eller den databas där sökning görs innehåller endast en av dessa uppgiftskategorier.

3.   VIS ska särskilt verifiera följande:

4.   Sökningar i SIS-registreringar för försvunna personer eller sårbara personer, personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande samt personer eller föremål som är registrerade för diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller ska endast göras i det syfte som avses i artikel 2.2 f.

5.   När det gäller Interpol SLTD och Interpol TDAWN ska varje sökning eller verifiering genomföras på ett sådant sätt att ingen information avslöjas för Interpol-registreringens ägare.

Om det krav som föreskrivs i denna punkt inte är uppfyllt, ska VIS inte göra några sökningar i Interpoldatabaser.

6.   När det gäller Europoluppgifter ska den automatiska behandlingen motta den lämpliga underrättelsen i enlighet med artikel 21.1b i förordning (EU) 2016/794.

7.   En träff ska genereras om alla eller vissa av uppgifterna i den ansökningsakt som används för sökningen helt eller delvis motsvarar de uppgifter som finns i en post, registrering eller akt i de informationssystem eller databaser som avses i punkt 2. I den manual som avses i punkt 18 ska delvis motsvarighet definieras, inbegripet graden av sannolikhet, i syfte att begränsa antalet falska träffar.

8.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 2 ger en träff avseende punkt 3 a i, ii och iii, b, c i, d och g i ska VIS till ansökningsakten foga en hänvisning till en sådan träff och, när så är relevant, de medlemsstater som förde in eller tillhandahöll de uppgifter som gav upphov till träffen.

9.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 2 ger en träff avseende punkt 3 a iv, c ii, e, f och g ii ska VIS i ansökningsakten endast ange att ytterligare verifiering krävs.

I händelse av träffar enligt punkt 3 a iv, e, f, och g ii ska VIS skicka en automatisk underrättelse om sådana träffar till den utsedda VIS-myndigheten i den medlemsstat som behandlar ansökan. En sådan automatisk underrättelse ska innehålla de uppgifter som registrerats i ansökningsakten i enlighet med artikel 22a.1 d–g, i, j och k.

I händelse av träffar enligt punkt 3 c ii ska VIS skicka en automatisk underrättelse om sådana träffar till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som förde in uppgifterna eller – om uppgifterna fördes in av Europol – till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som behandlar ansökan. Denna automatiska underrättelse ska innehålla de uppgifter som registrerats i ansökningsakten i enlighet med artikel 22a.1 d–g och i.

10.   Om den automatiska jämförelse som avses i punkt 2 ger en träff avseende punkt 3 a v, vi och vii, ska VIS varken registrera träffen i ansökningsakten eller ange i ansökningsakten att ytterligare verifiering krävs.

11.   Det unika referensnumret för den uppgiftspost som har genererat en träff ska bevaras i ansökningsakten med tanke på loggar, rapportering och statistik i enlighet med artiklarna 34 och 45a.

12.   En träff enligt punkt 6 ska verifieras manuellt av den behöriga viserings- eller invandringsmyndigheten i den medlemsstat som behandlar ansökan om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd.

För ändamålet att göra den manuella verifieringen enligt första stycket i denna punkt ska den behöriga myndigheten ha åtkomst till ansökningsakten och eventuella länkade ansökningsakter samt till de träffar som genererats under den automatiska behandlingen enligt punkt 6.

Den behöriga myndigheten ska även ha tillfällig åtkomst till de uppgifter i VIS, SIS, in- och utresesystemet, Etias, eller Interpol SLTD som gav upphov till träffen så länge de verifieringar som avses i denna artikel och prövningen av ansökan om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd varar samt i händelse av ett överklagandeförfarande.

Den behöriga myndigheten ska verifiera huruvida sökandens identitet som registrerats i ansökningsakten motsvarar uppgifterna i något av de informationssystem och databaser där sökning görs.

Om personuppgifterna i ansökningsakten motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska träffen beaktas vid bedömningen av huruvida sökanden av visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd kan utgöra ett hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller folkhälsan i de medlemsstater som behandlar ansökan.

Om träffen avser en person för vilken en registrering om nekad inresa och vistelse eller en registrering om återvändande har införts i SIS av en annan medlemsstat, ska föregående samråd enligt artikel 27 i förordning (EU) 2018/1861 eller artikel 9 i förordning (EU) 2018/1860 vara tillämpligt.

Om personuppgifterna i ansökningsakten inte motsvarar de uppgifter som lagras i det relevanta informationssystemet eller den relevanta databasen ska den behöriga myndigheten i ansökningsakten radera den felaktiga träffen.

13.   För de utsedda VIS-myndigheternas manuella verifiering av träffar enligt punkt 3 a iv–vii, e, f och g ii i denna artikel ska artikel 9d vara tillämplig i överenstämmelse med detta.

14.   För de nationella Etias-myndigheternas manuella verifiering och uppföljningsåtgärder avseende träffar i Etias bevakningslista enligt punkt 3 c ii i denna artikel ska artikel 9e vara tillämplig i överensstämmelse med detta. Hänvisningen till den centrala viseringsmyndigheten ska förstås som en hänvisning till den viserings- eller invandringsmyndighet som är behörig för viseringar för längre vistelse eller uppehållstillstånd.

15.   För Sirenekontorens uppföljningsåtgärder avseende träffar i SIS enligt punkt 3 a iv–vii i denna artikel ska artikel 9f vara tillämplig i överenstämmelse med detta.

16.   För de utsedda VIS-myndigheternas uppföljningsåtgärder avseende träffar enligt punkt 3 e, f eller g ii i denna artikel ska artikel 9g vara tillämplig i överenstämmelse med detta. Hänvisningen till den centrala viseringsmyndigheten ska förstås som en hänvisning till den viserings- eller invandringsmyndighet som är behörig för viseringar för längre vistelse eller uppehållstillstånd.

17.   Vid genomförandet av denna artikel ska eu-Lisa i samarbete med medlemsstaterna och Europol upprätta lämpliga kanaler för de underrättelser och det informationsutbyte som avses i denna artikel.

18.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 48a för att i en manual fastställa de förfaranden och regler som är nödvändiga för sökningar, verifieringar och bedömningar.

1.   Om en behörig myndighet beslutar att avslå en ansökan om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd på grund av att sökanden anses utgöra ett hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller folkhälsan, eller att sökanden har lämnat in handlingar som förvärvats på bedrägligt sätt, förfalskats eller manipulerats, ska den lägga till följande uppgifter till ansökningsakten, om uppgifterna samlas in i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt:

2.   Om ett slutgiltigt beslut har fattats om att på andra grunder än dem som avses i punkt 1 avslå en ansökan om visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd, ska ansökningsakten utan dröjsmål raderas ur VIS.

1.   Om en behörig myndighet beslutar att förlänga en visering för längre vistelse, ska den lägga till följande uppgifter i ansökningsakten om uppgifterna samlas in i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt:

2.   Om en behörig myndighet beslutar att förnya ett uppehållstillstånd är artikel 22c tillämplig.

1.   Endast i syfte att verifiera identiteten för innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet eller äktheten och giltigheten för viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet samt verifiera huruvida villkoren för inresa till medlemsstaternas territorium i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2016/399 är uppfyllda, ska de behöriga myndigheter som ansvarar för kontroller vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna i enlighet med den förordningen ha åtkomst för att göra sökningar i VIS med hjälp av följande uppgifter:

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att det finns uppgifter om innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet registrerade i VIS, ska den behöriga gränskontrollmyndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter i ansökningsakten och länkade ansökningsakter enligt artikel 22a.4, dock endast för de ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   För de ändamål som avses i punkt 1 ska de myndigheter som är behöriga att utföra kontroller vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna även ha åtkomst till VIS för att verifiera fingeravtrycken eller ansiktsbilden för innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet mot de fingeravtryck eller den på plats tagna ansiktsbild som är registrerade i VIS.

4.   Om verifieringen av innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet inte lyckas, eller om det råder tvivel om innehavarens identitet eller äktheten för viseringen för längre vistelse, uppehållstillståndet eller resehandlingen, ska vederbörligen bemyndigad personal vid de myndigheter som är behöriga att utföra kontroller vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna ha åtkomst till VIS-uppgifter i enlighet med artikel 22i.1 och 22i.2.

1.   Endast i syfte att verifiera identiteten för innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet, eller äktheten och giltigheten för viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet eller huruvida villkoren för inresa till, vistelse inom eller bosättning på medlemsstaternas territorium är uppfyllda ska de myndigheter som är behöriga att inom medlemsstaternas territorium kontrollera om villkoren för inresa till, vistelse inom eller bosättning på medlemsstaternas territorium är uppfyllda ha åtkomst till VIS för sökning med hjälp av numret på viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet tillsammans med verifiering av fingeravtrycken från innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet eller med hjälp av numret för viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet.

Om identiteten för innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet inte kan verifieras på grundval av fingeravtryck, får de behöriga myndigheterna även använda sig av ansiktsbilden för verifieringen.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att det finns uppgifter om innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet registrerade i VIS, ska den behöriga myndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter i ansökningsakten och länkade ansökningsakter enligt artikel 22a.4, dock endast för de ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   Om verifieringen av innehavaren av viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet inte lyckas, eller om det råder tvivel om innehavarens identitet, äktheten för viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet eller resehandlingen, ska vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna ha åtkomst till VIS-uppgifter i enlighet med artikel 22i.1 och 22i.2.

1.   De behöriga myndigheter som ansvarar för kontroller vid gränsövergångsställena vid de yttre gränserna i enlighet med förordning (EU) 2016/399 eller inom medlemsstaternas territorium av huruvida villkoren för inresa till, vistelse inom eller bosättning på medlemsstaternas territorium är uppfyllda ska ha åtkomst till VIS för sökning med hjälp av personens fingeravtryck, dock endast för ändamålet att identifiera varje person som tidigare kan ha registrerats i VIS eller som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, villkoren för inresa till, vistelse inom eller bosättning på medlemsstaternas territorium.

Om den personens fingeravtryck inte kan användas eller om sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras på grundval av de uppgifter som avses i artikel 22a.1 d–g eller j. Ansiktsbilden får emellertid inte vara det enda sökkriteriet.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att det finns uppgifter om sökanden i registrerade VIS, ska den behöriga myndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter i ansökningsakten och länkade ansökningsakter enligt artikel 22a.4, dock endast för de ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   När personen innehar en visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd, ska de behöriga myndigheterna ha åtkomst till VIS i enlighet med artikel 22g eller 22h.

1.   De behöriga asylmyndigheterna ska ha åtkomst till VIS för sökning med hjälp av fingeravtrycken från en person som ansöker om internationellt skydd, dock endast för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen av en ansökan om internationellt skydd i enlighet med artiklarna 12 och 34 i förordning (EU) nr 604/2013.

Om fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd inte kan användas eller om sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras på grundval av de uppgifter som avses i artikel 22a.1 d–g eller j. Ansiktsbilden får emellertid inte vara det enda sökkriteriet.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att en visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd har registrerats i VIS, ska den behöriga asylmyndigheten ha åtkomst till VIS för inhämtande av följande uppgifter i ansökningsakten, och, när det gäller de uppgifter som förtecknas i led e i denna punkt, i länkade ansökningsakter beträffande make/maka och barn enligt artikel 22a.4, dock endast för det ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   Sökningar i VIS enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel får endast utföras av de utsedda nationella myndigheter som avses i artikel 34.6 i förordning (EU) nr 604/2013.

1.   De behöriga asylmyndigheterna ska i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 604/2013 ha åtkomst till VIS för sökning med hjälp av fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd, dock endast för att pröva en ansökan om internationellt skydd.

Om fingeravtrycken från den person som ansöker om internationellt skydd inte kan användas eller om sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras på grundval av de uppgifter som avses i artikel 22a.1 d–g eller j. Ansiktsbilden får emellertid inte vara det enda sökkriteriet.

2.   Om en sökning på grundval av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 i denna artikel visar att det i VIS finns uppgifter registrerade om den person som ansöker om internationellt skydd, ska den behöriga asylmyndigheten ha åtkomst till VIS för att inhämta följande uppgifter i ansökningsakten och – i fråga om de uppgifter som förtecknas i led f i denna punkt – i makens/makans och barnens länkade ansökningsakter enligt artikel 22a.4, dock endast för det ändamål som avses i punkt 1 i den här artikeln:

3.   Sökningar i VIS enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel får endast utföras av de utsedda nationella myndigheter som avses i artikel 34.6 i förordning (EU) nr 604/2013.

1.   Varje medlemsstat ska utse de myndigheter som har rätt att inhämta VIS-uppgifter i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott.

De uppgifter som dessa myndigheter har inhämtat får endast behandlas för det specifika fall för vilket uppgifterna har inhämtats.

2.   Varje medlemsstat ska föra en förteckning över sina utsedda myndigheter och ska översända den förteckningen till kommissionen och eu-Lisa. Varje medlemsstat får när som helst ändra eller ersätta den förteckning som den har översänt och ska underrätta kommissionen och eu-Lisa om detta.

3.   Varje medlemsstat ska utse en central åtkomstpunkt som ska ha åtkomst till VIS. Den centrala åtkomstpunkten ska kontrollera att de villkor för åtkomst till VIS-uppgifter som anges i artikel 22o är uppfyllda.

De utsedda myndigheterna och den centrala åtkomstpunkten får ingå i samma organisation om detta tillåts enligt nationell rätt, men den centrala åtkomstpunkten ska agera helt oberoende av de utsedda myndigheterna när den fullgör sina uppgifter enligt denna förordning. Den centrala åtkomstpunkten ska vara åtskild från de utsedda myndigheterna och får inte ta emot instruktioner från dessa vad avser resultatet av kontrollen, som den ska utföra självständigt.

Medlemsstaterna får utse fler än en central åtkomstpunkt för att avspegla sin organisatoriska och administrativa struktur vid uppfyllandet av sina konstitutionella eller rättsliga skyldigheter.

4.   Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen och eu-Lisa om sin centrala åtkomstpunkt och får när som helst ändra eller ersätta sin underrättelse.

5.   På nationell nivå ska varje medlemsstat föra en förteckning över de operativa enheter inom de utsedda myndigheterna som har tillstånd att begära åtkomst till VIS-uppgifter genom den centrala åtkomstpunkten.

6.   Endast vederbörligen bemyndigad personal vid den centrala åtkomstpunkten ska ha behörighet att få åtkomst till VIS-uppgifter i enlighet med artiklarna 22n och 22o.

1.   Europol ska utse en av sina operativa enheter till Europols utsedda myndighet och ska ge denna behörighet att begära åtkomst till VIS-uppgifter genom den utsedda centrala åtkomstpunkt för VIS som avses i punkt 2, i syfte att stödja och stärka medlemsstaternas åtgärder för att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott.

De uppgifter som Europol har inhämtat ska endast behandlas i samband med det specifika fall för vilket uppgifterna har inhämtats.

2.   Europol ska utse en specialiserad enhet med vederbörligen bemyndigade Europoltjänstemän som central åtkomstpunkt. Den centrala åtkomstpunkten ska kontrollera att de villkor för åtkomst till VIS-uppgifter som anges i artikel 22r är uppfyllda.

Den centrala åtkomstpunkten ska agera oberoende när den fullgör sina uppgifter enligt denna förordning och får inte ta emot instruktioner från Europols utsedda myndighet vad avser resultatet av kontrollen.

1.   De operativa enheter som avses i artikel 22l.5 ska lämna in en motiverad elektronisk eller skriftlig begäran till de centrala åtkomstpunkter som avses i punkt 3 i den artikeln för åtkomst till VIS-uppgifter. Vid mottagande av en begäran om åtkomst ska den centrala åtkomstpunkten kontrollera om villkoren enligt artikel 22o är uppfyllda. Om villkoren är uppfyllda ska den centrala åtkomstpunkten behandla begäran. De VIS-uppgifter till vilka åtkomst ges ska överföras till de operativa enheter som avses i artikel 22l.5 på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

2.   I ett exceptionellt brådskande fall där det är nödvändigt att avvärja en överhängande fara för en persons liv som är kopplad till ett terroristbrott eller ett annat grovt brott, ska den centrala åtkomstpunkten behandla begäran omedelbart och ska först i efterhand kontrollera att alla villkor som anges i artikel 22o är uppfyllda, däribland om det verkligen var fråga om ett brådskande fall. Efterhandskontrollen ska äga rum utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar efter det att begäran har behandlats.

3.   Om det vid efterhandskontrollen framkommer att åtkomsten till VIS-uppgifter inte var motiverad, ska alla myndigheter som har haft åtkomst till sådana uppgifter utan dröjsmål radera de uppgifter som de fått åtkomst till från VIS och informera den centrala åtkomstpunkten om raderingen.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EU) 2019/817 ska utsedda myndigheter ha åtkomst till VIS för sökningar om samtliga följande villkor är uppfyllda:

2.   Uppfyllande av villkoret i punkt 1 d ska inte krävas i situationer där åtkomst till VIS behövs som ett verktyg för att kontrollera viseringshistoriken eller perioder av tillåten vistelse på medlemsstaternas territorium för en person som misstänks för, har begått eller misstänks ha utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott, eller den uppgiftskategori med vilken sökningen genomförs inte lagras i CIR.

3.   Sökningarna i VIS ska vara begränsade till sökningar med någon eller några av följande uppgifter i ansökningsakten:

4.   Den ansiktsbild som avses i punkt 3 e får inte vara det enda sökkriteriet.

5.   Sökningar i VIS ska, i händelse av en träff, ge åtkomst till de uppgifter som förtecknas i punkt 3 i denna artikel, liksom till eventuella övriga uppgifter ur ansökningsakten, inbegripet uppgifter om en handling som utfärdats, vägrats, ogiltigförklarats, återkallats, dragits tillbaka, förnyats eller förlängts. Åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 9.4 l och som registrerats i ansökningsakten ska endast ges om inhämtande av de uppgifterna uttryckligen har begärts i en motiverad begäran och godkänts vid en oberoende kontroll.

6.   Genom undantag från punkterna 3 och 5 får de uppgifter som avses i punkt 3 d och e tillhörande barn under 14 år endast användas för sökning i VIS och får endast ges åtkomst till vid träff om

1.   Genom undantag från artikel 22o.1 ska de utsedda myndigheterna inte vara skyldiga att uppfylla de villkor som anges i den punkten för åtkomst till VIS i syfte att identifiera personer som har försvunnit, förts bort eller identifierats som offer för människohandel om det finns rimliga skäl att anse att inhämtande av VIS-uppgifter om dem kommer att stödja deras identifiering eller bidra till att utreda specifika fall av människohandel. Under sådana omständigheter får de utsedda myndigheterna söka i VIS med de personernas fingeravtryck.

2.   Om fingeravtrycken från de personer som avses i punkt 1 inte kan användas eller sökningen på grundval av fingeravtrycken inte lyckas, ska sökningen göras med hjälp av de uppgifter som avses i artikel 9.4 a–ca eller artikel 22a.1 d–g.

3.   Sökningar i VIS ska, i händelse av en träff, ge åtkomst till samtliga uppgifter i artiklarna 9 och 22a samt till uppgifterna i länkade ansökningsakter i enlighet med artikel 8.3 och 8.4 eller artikel 22a.4.

1.   VIS-uppgifter får användas för införande i SIS av en registrering om försvunna personer eller sårbara personer som behöver hindras från att resa i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) 2018/1862. I dessa fall ska den centrala åtkomstpunkt som avses i artikel 22l.3 säkerställa översändandet av uppgifter via en säker kommunikationskanal.

2.   I händelse av en träff mot en SIS-registrering genom användning av VIS-uppgifter enligt punkt 1 får barnskyddsmyndigheter och nationella rättsliga myndigheter begära att en myndighet som har åtkomst till VIS ger dem åtkomst till dessa uppgifter för utförandet av deras arbetsuppgifter. Sådana nationella rättsliga myndigheter ska inbegripa de myndigheter som är ansvariga för att väcka allmänt åtal inom ramen för brottmålsförfaranden och för rättsliga utredningar som föregår åtal mot en person samt deras samordningsmyndigheter enligt artikel 44.3 i förordning (EU) 2018/1862. De villkor som fastställs i unionsrätten och nationell rätt ska gälla. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna överförs på ett säkert sätt.

1.   Europol ska ha åtkomst till VIS för sökning om samtliga följande villkor är uppfyllda:

2.   Uppfyllande av villkoret i punkt 1 d ska inte krävas i situationer där åtkomst till VIS behövs som ett verktyg för att kontrollera viseringshistoriken eller perioder av tillåten vistelse på medlemsstaternas territorium för en person som misstänks för, har begått eller misstänks ha utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott, eller den uppgiftskategori med vilken sökningen genomförs inte lagras i CIR.

3.   Sökningar i VIS ska vara begränsade till sökningar med någon eller några av följande uppgifter i ansökningsakten:

4.   Den ansiktsbild som avses i punkt 3 e får inte vara det enda sökkriteriet.

5.   Sökningar i VIS ska, i händelse av en träff, ge åtkomst till de uppgifter som förtecknas i punkt 3 i denna artikel, liksom till eventuella övriga uppgifter ur ansökningsakten, inbegripet uppgifter om en handling som utfärdats, vägrats, ogiltigförklarats, återkallats, dragits tillbaka, förnyats eller förlängts. Åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 9.4 l och som registrerats i ansökningsakten ska endast ges om inhämtande av de uppgifterna uttryckligen har begärts i en motiverad begäran och godkänts vid en oberoende kontroll.

6.   Genom undantag från punkterna 3 och 5 får de uppgifter som avses i punkt 3 d och e tillhörande barn under 14 år endast användas för sökning i VIS och får endast ges åtkomst till vid träff om

7.   Europols utsedda myndighet får till Europols centrala åtkomstpunkt lämna in en motiverad elektronisk begäran om inhämtande av samtliga VIS-uppgifter eller en viss uppsättning VIS-uppgifter. Vid mottagande av en begäran om åtkomst ska Europols centrala åtkomstpunkt kontrollera om villkoren enligt punkterna 1 och 2 är uppfyllda. Om samtliga villkor är uppfyllda ska den vederbörligen bemyndigade personalen vid den centrala åtkomstpunkten behandla begäran. De VIS-uppgifter till vilka åtkomst ges ska överföras till Europols utsedda myndighet på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

8.   Behandling av uppgifter som Europol har erhållit genom inhämtande av VIS-uppgifter förutsätter tillstånd från uppgifternas ursprungsmedlemsstat. Detta tillstånd ska inhämtas genom den medlemsstatens nationella Europolenhet.

1.   eu-Lisa ska föra logg över all uppgiftsbehandling i VIS som innebär åtkomst för de centrala åtkomstpunkter som avses i artikel 22l.3 för de ändamål som avses i kapitel IIIb. De loggarna ska visa datum och tidpunkt för varje operation, de uppgifter som legat till grund för sökningen, de uppgifter som överförts av VIS och namn på den vederbörligen bemyndigade personal vid de centrala åtkomstpunkterna som fört in och hämtat uppgifterna.

2.   Därutöver ska varje medlemsstat och Europol föra logg över all uppgiftsbehandling i VIS som sker till följd av begäranden om inhämtande av VIS-uppgifter eller åtkomst till VIS-uppgifter för de ändamål som avses i kapitel IIIb.

3.   Av de loggar som avses i punkt 2 ska följande framgå:

4.   De loggar som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel får bara användas för att kontrollera att begäran var prövningsbar, övervaka att uppgiftsbehandlingen skett lagligt samt för att säkerställa dataintegriteten och datasäkerheten. Loggarna ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst. De ska raderas ett år efter det att den lagringsperiod som avses i artikel 23 har löpt ut, om loggarna inte behövs för övervakningsförfaranden som redan har inletts. Europeiska datatillsynsmannen och de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna ska ha åtkomst till loggarna på begäran, för att kunna fullgöra sina uppgifter. Den myndighet som ansvarar för att kontrollera om begäran är prövningsbar ska också ha åtkomst till loggarna i samma syfte. Utöver sådana syften ska personuppgifter raderas i alla nationella akter och i Europols akter efter en månad, om inte uppgifterna behövs för den pågående brottsutredning för vilken de begärdes av en medlemsstat eller av Europol. Endast loggar som inte innehåller personuppgifter får användas för den övervakning och utvärdering som avses i artikel 50.

1.   Utsedda myndigheter i en medlemsstat i vilken denna förordning ännu inte har fått verkan ska ha åtkomst till VIS för sökningar om sådan åtkomst

2.   En medlemsstat i vilken denna förordning ännu inte har fått verkan ska göra sina uppgifter om viseringar tillgängliga för medlemsstater på vilka denna förordning är tillämplig, på grundval av en vederbörligen motiverad skriftlig eller elektronisk begäran, förutsatt att de villkor som fastställs i artikel 22o.1 är uppfyllda.”

1.   Varje ansökningsakt ska lagras i VIS i högst fem år, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om radering i artiklarna 24 och 25 eller bestämmelserna om förande av loggar i artikel 34.

Denna period börjar löpa

2.   Efter utgången av den period som avses i punkt 1 i denna artikel ska VIS automatiskt radera ansökningsakten samt länkarna till den akten enligt artikel 8.3 och 8.4 samt artikel 22a.4.

3.   Genom undantag från punkt 1 ska fingeravtryck från och ansiktsbilder av barn under 12 år raderas när viseringen, viseringen för längre vistelse eller uppehållstillståndet löper ut samt, med avseende på viseringar, när barnet har gjort en utresa vid de yttre gränserna.

Vid tillämpning av denna radering ska in- och utresesystemet automatiskt underrätta VIS när barnets utresa förs in i in- och utreseposten i enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) 2017/2226.”

1.   Endast den ansvariga medlemsstaten ska ha rätt att ändra uppgifter som den har översänt till VIS genom att rätta eller radera sådana uppgifter.

2.   Om en medlemsstat har bevis som tyder på att uppgifter som behandlas i VIS är oriktiga eller att uppgifter har behandlats i VIS i strid med denna förordning, ska den omedelbart informera den ansvariga medlemsstaten. Det meddelandet ska översändas via VISMail i enlighet med förfarandet i artikel 16.3.

Om de oriktiga uppgifterna avser länkar som skapats enligt artikel 8.3 eller 8.4 eller artikel 22a.4 eller om en länk saknas, ska den ansvariga medlemsstaten kontrollera de berörda uppgifterna och tillhandahålla ett svar inom tre arbetsdagar samt vid behov korrigera länken. Om inget svar tillhandahålls inom den tidsfristen, ska den begärande medlemsstaten korrigera länken och via VISMail underrätta den ansvariga medlemsstaten om den korrigering som gjorts.

3.   Den ansvariga medlemsstaten ska så snart som möjligt kontrollera de berörda uppgifterna och om nödvändigt omedelbart rätta eller radera dem.”