22.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/28

—

med beaktande av rådets resolution av den 3 december 2001 om uppföljning av grönboken om företagens sociala ansvar (1),

—

med beaktande av rådets resolution av den 6 februari 2003 om företagens sociala ansvar (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen – Handlingsplan (COM(2003)0284) (handlingsplan om företagsstyrning),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Sociala företag (COM(2011)0685),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (COM(2011)0682),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—

med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2002 om kommissionens grönbok om främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 maj 2003 om kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar – näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2007 om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap (5),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 24 maj 2012 om kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar  (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel samt utskottet för kultur och utbildning (A7-0017/2013).

1.

Europaparlamentet understryker att företagen inte kan ta på sig de offentliga myndigheternas ansvar för att främja, genomföra och kontrollera sociala och miljörelaterade normer.

2.

Europaparlamentet understryker att den aktuella globala ekonomiska krisen orsakats av fundamentala misstag i fråga om transparens, ansvarsutkrävande och ansvarstagande samt kortsiktigt tänkande, och att EU har en skyldighet att se till att alla lär sig av dessa misstag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att genomföra Eurobarometerundersökningar om förtroendet för näringslivet. Resultaten av dessa undersökningar måste diskuteras i hela sin vidd och leda till åtgärder från alla berörda parters sida. Parlamentet är mycket starkt för företagens sociala ansvar och anser att ett sådant ansvar – under förutsättning att inte bara de större företagen utan alla företag tillämpar det korrekt – i hög grad kan bidra till att på nytt bygga upp det förlorade förtroendet, och att detta är absolut nödvändigt för en hållbar ekonomisk återhämtning. Åtgärder till stöd för företagens sociala ansvar kan dessutom bidra till att lindra den ekonomiska krisens sociala konsekvenser. Att företag övertar ansvar för samhälle, miljö och medarbetare gynnar enligt parlamentets mening alla och ökar det ömsesidiga förtroende som behövs för ekonomisk framgång. Det ligger i företagens och hela samhällets intresse att företagens sociala ansvar integreras i en hållbar företagsstrategi, och parlamentet framhåller att många företag engagerar sig för detta område på ett föredömligt sätt, särskilt små och medelstora företag.

3.

Europaparlamentet anser att företagen kan bidra till att utveckla en social marknadsekonomi och uppnå Europa 2020-strategins mål, garantera arbetstillfällen och underlätta den ekonomiska återhämtningen.

4.

Europaparlamentet anser att debatten om företagens sociala ansvar bör ses i ett bredare sammanhang där man visserligen bevarar en inriktning som i första hand utgår från frivillighet men som ändå möjliggör en dialog om regleringsåtgärder där det är lämpligt.

5.

Europaparlamentet ansluter sig till kommissionens förslag om en ny definition av företagens sociala ansvar, som neutraliserar motsättningen mellan frivilliga och obligatoriska metoder.

6.

Europaparlamentet anser att företagsstyrning är ett centralt inslag i ett företags sociala ansvar, särskilt med tanke på förbindelserna till myndigheterna, arbetstagarna och deras intresseorganisationer, liksom företagets policy i fråga om bonusar, avgångsvederlag och löner. Parlamentet anser framför allt att företag som befinner sig i ett kärvt läge inte bör ge sina chefer alltför höga bonusar, avgångsvederlag och löner, eftersom det är inte är socialt ansvarsfullt.

7.

Europaparlamentet anser att ett företags skattepolitik ska betraktas som en del av företagets sociala ansvar och att det därför inte är socialt ansvarsfullt att tillämpa strategier för skatteundandragande eller utnyttjande av skatteparadis.

8.

Europaparlamentet konstaterar att man vid utvärderingen av ett företags sociala ansvar bör ta hänsyn till uppträdandet inom företagen i det berörda företagets leverantörskedja och inom dess eventuella underleverantörsföretag.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att främja modeller för innovativa företag som syftar till att stärka förbindelserna mellan företagen och det sociala sammanhang där dessa är verksamma.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de pågående diskussionerna om översynen av redovisnings- och insynsdirektiven, så att den föreslagna nya strategin för företagens sociala ansvar kompletterar det reviderade direktivet.

11.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att stödja innovativa lösningar som kan göra det möjligt för företagen att anta sociala och miljörelaterade utmaningar, t.ex. intelligenta transportsystem och miljöeffektiva och tillgängliga produkter med universell design.

12.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionens insatser för att göra företagens sociala ansvar mer synligt och sprida bästa praxis. Parlamentet ansluter sig uttryckligen till införandet av ett system för europeiskt erkännande av socialt ansvarstagande inom företag och partnerskap. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att bland annat överväga om ett europeiskt intyg över företagens sociala ansvar skulle kunna införas för detta ändamål.

13.

Europaparlamentet välkomnar tanken om inrättande av flerpartsforum för ansvarsfullt företagande och tillstyrker den sektorsövergripande strategi som valts.

14.

Europaparlamentet erkänner betydelsen av och potentialen hos CSR Europes initiativ Enterprise 2020, som kan bidra avsevärt till att befästa kopplingen mellan företagens sociala ansvar och konkurrenskraft genom att underlätta spridningen av bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att försöka uppnå fler synergieffekter när det gäller målen att ta fram politik och initiativ till förmån för social innovation och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja de insatser från CSR Europe som har till huvudsyfte att stärka samarbetet mellan företagen och medlemsstaterna, så att utarbetandet av nationella handlingsplaner och spridningen av bästa praxis främjas.

15.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att genomföra regelbundna undersökningar för att bedöma medborgarnas förtroende för och attityder till företagens strategier för socialt ansvarstagande. Parlamentet rekommenderar att man länkar samman innehållet i dessa undersökningar med översynen av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion, för att fastställa vilka hinder det finns för en mer ansvarsfull konsumtion.

16.

Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att utforma särskilda åtgärder för att motverka vilseledande och felaktig information om åtaganden för socialt ansvarstagande inom företag och om produkters och tjänsters miljömässiga och sociala påverkan. Dessa åtgärder bör gå längre än åtgärderna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och särskilt ta hänsyn till vilka möjligheter det finns att inge och behandla klagomål mot bakgrund av ett öppet och tydligt förfarande samt att inleda utredningar. Parlamentet anser att den s.k. grönmålningen inte bara lurar och vilseleder konsumenter, myndigheter och investerare, utan även minskar tilltron till att företagens sociala ansvar är ett effektivt instrument för att främja en hållbar tillväxt för alla.

17.

Europaparlamentet instämmer i att man bör förbättra införlivandet av sociala och miljörelaterade aspekter i offentlig upphandling. I detta sammanhang vill parlamentet att man avlägsnar urvalskriteriet om lägsta pris och ökar ansvarstagandet alltmer längs hela underleverantörskedjan.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fler initiativ till att frigöra och stärka den potential som finns i konceptet företagens sociala ansvar i syfte att bekämpa klimatförändringar (genom sammankoppling med resurs- och energieffektivitet), t.ex. i företagens metoder för inköp av råvaror.

19.

Europaparlamentet betonar att EU:s stöd till regeringar i tredjeländer för att genomföra social- och miljölagstiftning och effektiva kontrollsystem är ett nödvändigt komplement till arbetet med att främja EU-företagens sociala ansvarstagande överallt i världen.

20.

Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar är en del av processen för att tillämpa företagens sociala ansvar i investeringsbeslut. Parlamentet påpekar att det för närvarande inte finns någon allmän definition av socialt ansvarsfulla investeringar, men att det vanligtvis är en kombination av investerarnas finansiella mål och deras inställning på områdena sociala frågor, miljö, etik och företagsstyrning.

21.

Europaparlamentet erkänner vikten av att företagen sprider social och miljörelaterad information för att fastställa hållbarhetsrisker samt öka investerarnas och konsumenternas förtroende. Parlamentet påminner om de avsevärda framsteg som görs i detta avseende och uppmanar kommissionen att stödja det mål som internationella kommittén för integrerad rapportering ställt upp, nämligen att göra integrerad rapportering till global norm under de närmaste tio åren.

22.

Europaparlamentet anser att strikt respekt för de mänskliga rättigheterna och för vikten av noggrannhet och transparens måste upprätthållas för att företagens sociala ansvar ska kunna garanteras under hela försörjningskedjan, för att de europeiska företagens fotavtryck i fråga om hållbarhet ska kunna mätas och för att skatteundandragande och olagliga penningtransaktioner ska kunna bekämpas.

23.

Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvarstagande inte får försvagas till att bli ett marknadsföringsverktyg, och att ansvaret kan uppnå sin fulla genomslagskraft endast om det är förankrat i företagets helhetsstrategi och förverkligas och genomförs i dess dagliga verksamhet och dess finansiella strategier. Parlamentet skulle välkomna en länk mellan verkligt ansvarstagande från företagens sida och god företagsstyrning, och anser att kommissionen bör uppmuntra företag att besluta om strategier för socialt ansvar på styrelsenivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att införa koder för god företagspraxis (”förvaltningskoder”) som återger vikten av ansvarstagande hos alla i företaget och etablerar en stark koppling mellan företagets resultat på områdena miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter å ena sidan och dess finansiella resultat å andra sidan.

24.

Europaparlamentet understryker att de företag som tar socialt ansvar bör göras lätta att känna igen för investerare och konsumenter, i syfte att uppmuntra dem i deras arbete.

25.

Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar som ett led i förverkligandet av företagens sociala ansvar i samband med investeringsbeslut sammanför investerarnas finansiella och ekonomiska mål med överväganden kring socialpolitik, miljö, etik, kultur och utbildning.

26.

Europaparlamentet följer på nära håll de pågående diskussionerna om lagförslaget om öppenhet och insyn när det gäller social och miljörelaterad information från företag. Parlamentet vill att man antar ett förslag till rättsakt som innebär att man kan bibehålla en hög grad av flexibilitet – med tanke på den mångfacetterade karaktären hos företagens sociala ansvar och företagens varierande tillämpning av detta ansvar – och en tillräcklig grad av jämförbarhet för att tillgodose investerarnas och de övriga intressenternas behov samt behovet av att ge konsumenterna enkel tillgång till information om företagets sociala effekter, inklusive styrningsaspekter och s.k. livscykelkostnadsmetoder. Parlamentet anser att informationen om hållbarhet i förekommande fall även bör avse underleverantörs- och leverantörskedjan och bygga på globalt accepterade metoder, till exempel de som tagits fram av Global Reporting Initiative eller kommittén för integrerad rapportering. Parlamentet vill dessutom att det införs ett undantag eller ett förenklat regelverk som de små och medelstora företagen kan tillämpa.

27.

Europaparlamentet efterfrågar ökad, mer inkluderande och mer insynsvänlig övervakning av principerna för företagens sociala ansvar i EU:s handelspolitik, med tydliga riktmärken för att mäta förbättringar med målet att öka tilltron till systemet.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla konkret information om och utbildning i socialt ansvarstagande, så att företagen kan dra full nytta av sitt sociala ansvar och införliva det i sin organisationskultur.

29.

Europaparlamentet uppmuntrar medieföretagen att i sina strategier för socialt ansvar ta med normer för öppen och insynsvänlig journalistik, där det också ingår garantier för källskydd och rättigheter för personer som slår larm om missförhållanden.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma både bindande och icke-bindande åtgärder för att underlätta erkännandet och främjandet av företagens insatser för transparens och för spridning av icke-finansiell information.

31.

Europaparlamentet motsätter sig bestämt en utveckling av särskilda parametrar som kan medföra onödiga administrativa bördor och ineffektiv brist på flexibilitet i verksamheten, t.ex. utveckling av prestandaindikatorer på unionsnivå. I stället uppmanar parlamentet kommissionen att tillhandahålla företagen internationellt accepterade metoder och främja användningen av dem, t.ex. de metoder som tagits fram av Global Reporting Initiative och kommittén för integrerad rapportering.

32.

Europaparlamentet anser emellertid att det är mycket viktigt att kommissionen så snart som möjligt utvecklar de aviserade gemensamma livscykelkostnadsbaserade metoderna för att mäta miljöprestanda. Dessa metoder skulle vara ändamålsenliga både när det gäller insynen i företagens information och myndigheternas bedömning av företagens miljöprestanda.

33.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lansera en gemensam praxis i fråga om företagens sociala ansvar och sociala agerande. Denna praxis måste enligt parlamentets mening vara ett komplement till en uppförandekod för samreglering och självreglering och göra det möjligt för alla intressenter att delta i en kollektiv inlärningsprocess, i syfte att förbättra och stärka effektiviteten och ansvarsskyldigheten inom ramen för åtgärder som involverar flera olika intressenter.

34.

Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och aktivt samråd med och deltagande av representativa organisationer, inklusive fackföreningar, i arbetet med att utveckla, tillämpa och övervaka företagens processer och strukturer för socialt ansvar tillsammans med arbetsgivarna i ett genuint partnerskap.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kravet på systematisk rapportering om viktig information om hållbarhet inte är alltför betungande för företagen, med tanke på att de måste välkomna alla nya strategier för socialt ansvarstagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra en övergångsperiod innan kravet på regelbunden icke-finansiell rapportering träder i kraft för företagen, eftersom det skulle göra det möjligt för dem att i första hand på vederbörligt sätt förverkliga sitt sociala ansvar internt och införa en tillförlitlig och detaljerad politik för det sociala ansvarstagandet som ett led i deras interna förvaltningssystem.

36.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att överväga att införa ett krav på att alla investeringsfonder och finansinstitut ska informera alla sina kunder (privatpersoner, företag, myndigheter osv.) om eventuella kriterier för etiska och ansvarsfulla investeringar som de tillämpar eller andra standarder eller koder som de följer.

37.

Europaparlamentet stöder kommissionens direktiv om miniminormer för brottsoffer. Parlamentet vill att företagen i de berörda sektorerna (till exempel turism-, försäkrings-, bostads- och telekommunikationssektorn) ska tillämpa en politik för socialt ansvar som omfattar positiva och praktiska strategier och strukturer för att stödja brottsoffer och deras familjer under en kris och att fastställa en särskild politik för alla arbetstagare som – på eller utanför arbetsplatsen – utsätts för ett brott.

38.

Europaparlamentet framhåller att instrumenten för självreglering och samreglering, t.ex. de sektorsövergripande uppförandekoderna, är mycket värdefulla och erbjuder avsevärda möjligheter. Därför vädjar parlamentet till kommissionen att förbättra de befintliga styrmedlen genom att ta fram en kod med beprövade metoder på detta område. Parlamentet motsätter sig dock en gemensam strategi som inte tar hänsyn till de enskilda sektorerna och företagens specifika behov.

39.

Europaparlamentet påminner om den särskilda karaktären hos små och medelstora företag som främst är verksamma på lokal och regional nivå och inom specifika sektorer. Enligt parlamentet är det därför centralt att unionens politiska strategier i fråga om företagens sociala ansvar, däribland de nationella handlingsplanerna om företagens sociala ansvar, respekterar de små och medelstora företagens särskilda behov och är förenliga med principen ”tänk småskaligt först” samt erkänner de små och medelstora företagens informella och intuitiva strategi i förhållande till sitt sociala ansvar.

40.

Europaparlamentet påpekar att man måste engagera små och medelstora företag i arbetet kring företagens sociala ansvar och lyfta fram deras resultat.

41.

Europaparlamentet inser att många små och medelstora företag i Europa redan tillämpar en politik för socialt företagsansvar genom att exempelvis anställa lokalbefolkningen, engagera sig i samhället och tillämpa goda styrelseformer gentemot leverantörskedjan osv. Parlamentet påpekar dock att de flesta av dessa små och medelstora företag inte vet att de faktiskt agerar hållbart eller har ett socialt ansvar och en god företagsstyrning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att först utreda de små och medelstora företagens aktuella praxis innan den överväger specifika strategier för socialt företagsansvar som är särskilt inriktade på små och medelstora företag.

42.

Europaparlamentet motsätter sig varje initiativ som kan komma att medföra administrativa, byråkratiska eller finansiella bördor för små och medelstora företag. Däremot stöder parlamentet insatser som gör det möjligt för små och medelstora företag att genomföra samfällda åtgärder.

43.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att på ett intelligent sätt utnyttja sammanhållningsstödet i syfte att stödja de affärsförmedlande organisationernas roll inom små och medelstora företag för att främja företagens sociala ansvar. I detta fall bör man t.ex. utgå från det främsta tyska program som samfinansieras av Europeiska socialfonden.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna, de små och medelstora företagens branschorganisationer och andra intressenter fastställa strategier och åtgärder för att gynna utbytet av bästa praxis bland små och medelstora företag när det gäller socialt ansvarstagande, till exempel en databas som samlar in relevanta fall och praktiska exempel med information om projekt som genomförts i olika länder.

45.

Europaparlamentet rekommenderar att det tas fram handledningar och anvisningar för ansvarsfullt företagande som riktas till små och medelstora företag. I detta sammanhang understryker parlamentet att det omgående behövs bättre akademisk forskning om metoder för att öka acceptansen för socialt ansvarstagande inom små och medelstora företag, liksom om de ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekterna av en sådan ansvarstagande policy på lokal och regional nivå.

46.

Europaparlamentet anser att agendan för företagens sociala ansvar, om den ska ha någon verklig effekt på fattigdomsminskningen, också måste fokusera på de små och medelstora företagen eftersom de har stor kumulativ verkan på den sociala situationen och miljön.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa strategier för att utveckla och stödja spridningen av socialt ansvarstagande bland små och medelstora företag. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att man tar fram särskilda åtgärder för småföretag och mikroföretag.

48.

Europaparlamentet understryker att parlamentet sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har rätt att få fullständig information om hur resultaten av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling inlemmas i avtalsförhandlingarna innan dessa avslutas och om vilka delar av avtalen som ändrats för att förhindra negativa effekter som fastställts i samband med en sådan bedömning.

49.

Europaparlamentet understryker att det i de framtida bilaterala investeringsfördrag som EU undertecknar måste råda god balans mellan behovet av att skydda investerarna och behovet av möjligheter till statliga ingripanden, särskilt avseende sociala och hälso- och miljörelaterade normer.

50.

Europaparlamentet vill att arbetsgivarna ska främja idén om sponsorverksamhet.

51.

Europaparlamentet påminner om att det redan finns både domstolsförfaranden och alternativ till domstolsförfaranden för att lösa handelstvister och/eller begära ersättning för negativa externa effekter av oansvarig eller olaglig företagsverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att öka medvetenheten om dessa möjligheter bland både företagen och den breda allmänheten. Parlamentet påminner om att Internationella Handelskammaren (ICC) erbjuder tvistlösningstjänster för enskilda, företag, stater, statliga organ och internationella organisationer som önskar tillgripa andra metoder än domstolsförfaranden, vilka kan bidra till att förbättra de drabbades faktiska tillgång till rättvisa i samband med överträdelser av principerna för ansvarsfull företagsverksamhet som orsakar ekonomiska, sociala och miljömässiga skador i EU och/eller utomlands.

52.

Europaparlamentet understryker att ökad medvetenhet på bolagsnivå om vikten av företagens sociala ansvar och följderna av bristande efterlevnad, som är en uppgift för kommissionen, måste åtföljas av lämpliga åtgärder för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad inom värdländernas förvaltningar, i syfte att säkerställa att de rättigheter som är kopplade till företagens sociala ansvar och tillgången till rättvisa faktiskt respekteras.

53.

Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra EU-företagen att ta initiativ för att främja företagens sociala ansvar samt att utbyta bästa praxis med sina utländska partner.

54.

Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att utveckla eventuella regleringsåtgärder inom en solid juridisk ram i linje med utvecklingen av internationella normer, för att undvika oenhetliga nationella tolkningar och risker för konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar på regional, nationell eller makroregional nivå.

55.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionens insatser för att främja ansvarsfullt företagande i förbindelserna med andra länder och regioner i världen. I detta avseende efterlyser parlamentet ökade insatser för att förankra ömsesidighetsprincipen inom handeln.

56.

Europaparlamentet bekräftar att utvecklingen av företagens sociala ansvar i första hand bör styras av en flerpartsstrategi där företagen själva har en framträdande roll. Företagen måste ha möjlighet att ta fram en strategi som passar deras egen, specifika situation. Parlamentet betonar att det behövs riktade åtgärder och metoder för att utveckla socialt ansvarstagande inom små och medelstora företag.

57.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens nuvarande strategi för företagens sociala ansvar täcker perioden 2011–2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det i god tid antas en ambitiös strategi för perioden efter 2014.

58.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.