EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011R0977

Kommissionens förordning (EU) nr 977/2011 av den 3 oktober 2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)

EUT L 258, 4.10.2011, p. 9–11 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/977/oj

4.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 977/2011

av den 3 oktober 2011

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (1), särskilt artikel 50, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 48 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (nedan kallad VIS-förordningen) (2), kommer VIS att införas successivt regionvis i den ordning som fastställts av kommissionen i beslut som antagits i enlighet med kommittéförfarandet.

(2)

I enlighet med artikel 48.1 och 48.3 i förordning (EG) nr 767/2008 ska kommissionen fastställa den dag då VIS tas i drift i den första regionen och den dag från och med vilket det blir obligatoriskt i varje efterföljande region att överföra alla uppgifter till VIS: alfanumeriska data, fotografier och fingeravtryck. Redan innan överföringen av alla uppgifter har blivit obligatorisk i en region kan medlemsstater samla in och till VIS överföra alfanumeriska data och fotografier, och alternativt också fingeravtryck, på vilken plats som helst så snart de har underrättat kommissionen om att de har vidtagit nödvändiga tekniska och rättsliga åtgärder för att göra detta. Därmed kan tre situationer föreligga samtidigt när det gäller registreringen i VIS:

(3)

I de regioner där insamlingen och överföringen av viseringsuppgifter till VIS har blivit obligatorisk efter ett beslut av kommissionen kommer alla uppgifter som avses i artikel 5.1 i VIS-förordningen, inklusive fingeravtryck för varje sökande, att registreras i VIS, utom i de fall där den sökande är undantagen från kravet att lämna fingeravtryck, i enlighet med artikel 13.7 i viseringskodexen. På platser där det ännu inte är obligatoriskt att använda VIS får medlemsstaterna på samma sätt besluta att samla in och i VIS registrera alla uppgifter som avses i artikel 5.1 i VIS-förordningen, inklusive fingeravtryck från varje person som söker visering.

(4)

På dessa platser där användningen av VIS ännu inte blivit obligatorisk kan det dock ännu finnas en eller flera medlemsstater som inte registrerar viseringssökande i VIS, medan andra medlemsstater kanske registrerar endast alfanumeriska data och fotografier av viseringssökande.

(5)

Enligt artikel 7.3 aa i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (3) ska den noggranna kontrollen vid inresa, från den tjugonde dagen efter den dag då VIS tagits i drift i den första regionen, även omfatta verifikation av viseringsinnehavarens identitet och av viseringens äkthet genom sökning i VIS. Enligt artikel 18 i VIS-förordningen ska sökningar göras med hjälp av numret på viseringsmärket i kombination med kontroll av viseringsinnehavarens fingeravtryck. För en period på högst tre år efter det att systemet tagits i drift i den första regionen får sökningen i VIS göras på grundval av enbart viseringsmärkets nummer. Vid utgången av denna period ska sökningar i VIS alltid göras med hjälp av viseringsmärkets nummer i kombination med fingeravtryck, utom för viseringsinnehavare vars fingeravtryck inte kan användas. Under ytterligare en period på högst tre år får sökningar undantagsvis göras på grundval av enbart viseringsmärkets nummer i ett begränsat antal fall som anges i artikel 7.3 ab i kodexen om Schengengränserna.

(6)

För att underlätta kontrollerna vid de yttre gränserna bör en särskild kod fogas till viseringsmärket för att ange att viseringsinnehavaren är registrerad i VIS. Avsaknaden av en sådan kod bör inte påverka medlemsstaternas skyldighet att göra sökningar om inresa vid de yttre gränserna i Schengenområdet mot VIS för alla viseringsinnehavare, enligt artikel 7.3 i kodexen om Schengengränserna. I situationer där inga uppgifter har registrerats och där gränsmyndigheterna följaktligen får ett negativt svar från VIS innebär det faktum att ingen kod syns på viseringsmärket att gränsövervakningsmyndigheterna får bekräftelse på att ett sådant negativt svar inte beror på ett tekniskt problem (felaktig negativ identifiering) eller bedrägeri.

(7)

En särskild kod bör också fogas till viseringsmärket för att ange situationer där viseringsinnehavaren är registrerad i VIS men dennes fingeravtryck inte har tagits eftersom det ännu inte var obligatoriskt att ta fingeravtryck i den berörda regionen. Förekomsten av en sådan kod bör inte påverka skyldigheten att göra sökningar i VIS med hjälp av viseringsmärkets nummer i kombination med kontroll av fingeravtrycken från tre år efter det att systemet tagits i bruk i den första regionen.

(8)

Bilaga VII till förordning (EG) nr 810/2009 bör ändras för att säkerställa en harmoniserad tillämpning i medlemsstaterna av de koder som avser registrering av viseringsinnehavare och deras fingeravtryck i VIS.

(9)

Eftersom förordning (EG) nr 810/2009 bygger vidare på Schengenregelverket i enlighet med artikel 5 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 4 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Danmark anmält genomförandet av detta regelverk i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför enligt internationell rätt skyldigt att genomföra denna förordning.

(10)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (4). Den är därför inte bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(11)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (5). Den är därför inte bindande för eller tillämplig i Irland.

(12)

Vad gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (7).

(13)

Vad gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (8), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (9).

(14)

Vad gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet som undertecknats av Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(15)

Vad gäller Cypern utgör denna förordning bestämmelser som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(16)

Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från viseringskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I punkt 9 a i bilaga VII till förordning (EG) nr 810/2009 ska följande strecksatser läggas till:

”—

Om alla uppgifter som avses i artikel 5.1 i VIS-förordningen är registrerade i informationssystemet för viseringar ska följande uppgift läggas till: ”VIS”.

Om endast de uppgifter som avses i punkterna a och b i artikel 5.1 i VIS-förordningen är registrerade i informationssystemet för viseringar, men de uppgifter som avses i punkt c i artikel 5.1 inte samlats in eftersom insamlingen av fingeravtryck inte var obligatorisk i den berörda regionen, ska följande uppgift läggas till: ”VIS 0”.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som avses i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 767/2008.

Den ska upphöra att gälla den dag då insamlingen och överföringen av uppgifter som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 767/2008 blir obligatorisk för alla ansökningar i den region där VIS senast tagits i bruk, i enlighet med det beslut som kommissionen kommer att anta enligt artikel 48.3 i VIS-förordningen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 3 oktober 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.

(2)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

(3)  EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.

(4)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(5)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(6)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(7)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(8)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(9)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(10)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.


Top