(1)

Den 13 november 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av titandioxid (TiO2 ) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 29 september 2023 av European Titanium Dioxide Ad Hoc Coalition (klaganden). Klagomålet ingavs för Europeiska unionens titandioxidindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1617 (3) (registreringsförordningen).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och deras intresseorganisationer, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer, handlare och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Flera parter lämnade synpunkter på inledandet. Dessa gällde produktdefinitionen, den påstådda skada som unionsindustrin lidit, det vinstmål som användes i skadeberäkningarna, orsakssambandet och unionens intresse. Alla dessa synpunkter behandlas nedan i de relevanta avsnitten i denna förordning.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna med hänsyn till deras geografiska belägenhet. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingår i urvalet svarade för 50 % av den totala tillverkningen i unionen och för 65 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom på urvalet av unionsproducenter. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(9)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

En icke-närstående importör lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(11)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(12)

Tjugonio exporterande producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen valde kommissionen ut sju företag som tillhör två separata företagsgrupper på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(13)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i Kina. Inga synpunkter inkom på stickprovsförfarandet.

(14)

Två exporterande producenter i Kina angav att de önskade begära en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. De begärande producenterna fyllde dock inte i det särskilda frågeformuläret för de exporterande producenterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. I slutändan inkom därför inga ansökningar om individuell undersökning.

(15)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter och de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet samt till kända importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet.

(16)

Kommissionen skickade också ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenter som ingår i urvalet, de två grupper av kinesiska exporterande producenter som ingår i urvalet och sex användare. Kommissionen mottog inga svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna.

(19)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Exporterande producenter i Kina:

(20)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2022 till och med den 30 september 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(21)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är titandioxid, med den kemiska formeln TiO2, i alla former, som titanoxider eller i pigment och preparat baserade på titandioxid, innehållande minst 80 viktprocent titandioxid beräknat på torrsubstansen, med alla typer av partikelstorlekar, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2823 00 00 och 3206 11 00 (Taric-nummer 2823000010 och 2823000030) (den undersökta produkten).

(22)

Titandioxid klassificeras med nummer 12065-65-5 och 13463-67-7 i registret för Chemical Abstracts Service (CAS-nr) (den undersökta produkten).

(23)

Titandioxid är en kemisk produkt i form av fint vitt pulver. Den används i en rad industri- och konsumentprodukter som färger, beläggningar, papper, plast, gummi, textilier, farmaceutiska produkter osv. Titandioxid har därför utmärkta ljusspridningsegenskaper där vit opacitet och ljusstyrka krävs.

(24)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

Flera parter lämnade in påståenden om produktdefinitionen inom tidsfristen för att lämna in påståenden om produktdefinitionen.

(28)

För det första begärde en användare, Schulman Plastics SAS (Schulman Plastics), att produktdefinitionen skulle utvidgas till att omfatta den produkt som kallas ”vit masterbatch”.

(29)

För det andra hävdade en användare, Akzo Nobel Sourcing BV (AkzoNobel), att produktkontrollnumrets struktur bör ändras.

(30)

För det tredje hävdade en användare, Munksjö Paper AB (Munksjö), att produktdefinitionen är otydlig och begärde att kommissionen skulle klargöra att så kallad TiO2 av laminatkvalitet, en särskild typ av TiO2 som används vid tillverkning av laminatpapper (TiO2 av laminatkvalitet), inte omfattas av produktdefinitionen. Munksjö ersatte därefter denna begäran och bad kommissionen att undanta laminat av TiO2 från den produktdefinition som är föremål för undersökningen, eller alternativt att undanta det från antidumpningstullar, enligt förfarandet för slutanvändning som föreskrivs i artikel 254 i unionens tullkodex (5). Munksjö lämnade in den senare begäran tillsammans med en annan användare, Felix Schoeller GmbH & Co. KG (Felix).

(31)

För det fjärde begärde en användare, Treibacher Industrie AG (Treibacher), att TiO2 med en renhet på 99,9 % eller mer skulle undantas från produktdefinitionen.

(32)

Slutligen begärde två användare, Flint Group GmbH (Flint) och Sun Chemical Ltd (Sun Chemical) separat att en särskild typ av TiO2 som endast används som pigment vid tillverkning av bläck i den grafiska industrin (grafiskt TiO2) skulle undantas från produktdefinitionen. Flint begärde dessutom att grafisk TiO2 skulle undantas från antidumpningstullar enligt det förfarande för slutanvändning som föreskrivs i artikel 254 i unionens tullkodex.

(33)

Dessutom beaktade kommissionen inte de begäranden om undantag för produkter som lämnats in av flera parter, eftersom dessa begäranden gjordes efter det att tidsfristen för att lämna in begäranden om produktdefinitionen hade löpt ut. Dessa begäranden gällde obestruken TiO2 för icke-vita pigment och TiO2 av livsmedelskvalitet. Confederation of European Paper Industries (CEPI) begärde också att TiO2 av laminatkvalitet skulle undantas från produktdefinitionen när tidsfristen för att lämna in begäranden hade löpt ut. Dessutom lämnade AkzoNobel in en begäran om undantag för TiO2 som tillverkas via kloridprocessen i sitt svar på frågeformuläret efter det att tidsfristen för att lämna in begäranden om produktdefinitionen hade löpt ut.

(34)

Schulman Plastics hävdade att produktdefinitionen borde utvidgas till att omfatta ”vit masterbatch” (MW) (som för närvarande klassificeras enligt Taric-nummer 3206190090). Vit masterbatch är en koncentrerad blandning av grundämnen, till exempel pigment, färgämnen, bärare, dispergeringsmedel och tillsatser. Dessa kapslas in i en härdplast, som sedan kyls och skärs till granulat som används för att färga eller förbättra plastens egenskaper. TiO2 är en viktig vit pigmentkomponent i vit masterbatch: det är ämnet som gör det möjligt för vit masterbatch att färga de vita plasterna. Schulman Plastics hävdade därför att de ökade kostnaderna för att importera TiO2 till unionen till följd av antidumpningstullar kommer att leda till att kinesisk TiO2 avleds till tillverkningen av vit masterbatch i Kina. Detta skulle i sin tur ytterligare öka volymen av billigare vit masterbatch från Kina som importeras/dumpas till unionen, vilket skulle göra att unionsproducenterna av MW inte kan konkurrera effektivt.

(35)

Enligt den bevisning som samlats in under undersökningen, liksom Schulman Plastics egen beskrivning av vit masterbatch, noterade kommissionen att den undersökta produkten, enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande och som upprepas i skäl 21 ovan, används som råvara vid tillverkningen av vit masterbatch, vilket gör vit masterbatch till en produkt i senare led av den undersökta produkten. Detta bekräftas ytterligare av det faktum att Schulman Plastic lämnade in frågeformuläret till kommissionen för användare, vilket dessutom klargjorde att den undersökta produkten är en av de viktigaste råvarorna som de använder i sin tillverkning av vit masterbatch.

(36)

Klagomålet kunde därför inte heller innehålla någon bevisning som skulle göra det möjligt för kommissionen att bedöma om det finns tecken på dumpning och därmed förbunden skada orsakad av import av vit masterbatch med ursprung i Kina, eftersom konstruktionen av normalvärdet för vit masterbatch skulle kräva referensvärden för andra råvaror än de som används för den undersökta produkten vilket definieras för närvarande. Undersökningens omfattning kunde därför inte utvidgas till att omfatta vit masterbatch och eventuella påstådda dumpningsmetoder och den därav följande skada som producenterna av vit masterbatch i unionen vållats skulle behöva fastställas i en separat antidumpningsundersökning.

(37)

Kommissionen avvisade därför begäran om att utvidga denna undersökning till att omfatta vit masterbatch.

(38)

AkzoNobel hävdade att den struktur på produktkontrollnumret som kommissionen fastställt för denna undersökning bör utvidgas med ytterligare ett fält för att ta hänsyn till ytbehandlingen av olika typer av TiO2, eftersom i) de flesta typer av kommersiellt tillgängliga TiO2 innehåller någon form av ytbehandling, ii) sådan ytbehandling påverkar TiO2:s prestanda i olika tillämpningar och iii) ytbehandling finns med på producenternas datablad för de typer av TiO2 som de tillverkar och säljer. Dessutom hävdade AkzoNobel att fältet för produktkontrollnummer för ”TiO2-halt per vikt” inte är tillräckligt detaljerat för att återspegla marknadsförhållandena. Närmare bestämt föreslog AkzoNobel att den del av produktkontrollnumret som omfattar innehållet av TiO2 per vikt mellan 80 % och upp till men inte inräknat 98,5 % bör delas upp i ytterligare tre avsnitt: 80 % upp till men inte inräknat 90 %, 90 % upp till men inte inräknat 95 %, och 95 % upp till men inte inräknat 98,5 %.

(39)

Klaganden motsatte sig dessa krav eftersom ytbehandling är en minimal del av tillverkningskostnaden och därför inte behöver återspeglas i produktkontrollnumrets struktur. Klaganden påpekade vidare att den nuvarande kategoriseringen ”TiO2-halt efter vikt” är tillräckligt detaljerad för att återspegla marknadsförhållandena och säkerställa identiska jämförelser medan det bara skulle vara onödigt komplicerat att lägga till ytterligare två avsnitt till detta område i undersökningen.

(40)

AkzoNobel svarade på den klagandes synpunkter. AkzoNobel hävdade att produktkontrollnummerstrukturen inte bara handlar om att göra rättvisa jämförelser mellan tillverkningskostnader för olika typer av TiO2, utan också om att göra rättvisa jämförelser mellan försäljningspriser, vilket innebär att olika typer av ytbeläggning kommer att påverka försäljningspriset, eftersom den påverkar vilka tillämpningar vissa typer av TiO2 bör användas för. Dessutom visade AkzoNobel, genom att granska faktabladen om TiO2-typerna från unionsproducenten Kronos portfölj, hur ett tillägg av ytterligare två produktkontrollnummer till fältet ”TiO2-innehåll per vikt” skulle sprida de typer av TiO2 som Kronos tillverkar mer jämnt över olika produktkontrollnummer, och hävdade att sådana mer detaljerade produktkontrollnummer skulle vara mer upplysande.

(41)

Under undersökningen fann kommissionen att de flesta typer av TiO2 som marknadsförs av både unionsproducenterna och de exporterande producenterna faktiskt innehåller ytbehandling. Sådan ytbehandling består av olika kombinationer av en eller flera kemikalier, som är relevanta för produktens prestanda i olika tillämpningar och därmed finns med på producenternas datablad och/eller försäljningsbroschyrer.

(42)

Kommissionen erinrar i detta avseende om att syftet med produktkontrollnumret är att säkerställa en rättvis prisjämförelse mellan normalvärdet och exportpriset enligt artikel 2.10 i grundförordningen. Ingen bevisning lämnades dock till kommissionen för sambandet mellan de specifika kemikalier som hittats i beläggningen och de exporterande producenternas priser.

(43)

Ingen av de exporterande producenter som deltog i undersökningen invände mot den föreslagna produktkontrollnummerstrukturen med motiveringen att den skulle leda till en orättvis prisjämförelse.

(44)

Kommissionen fann därför ingen anledning att ändra produktkontrollnumrets struktur så att den speglade dessa faktorer och avvisade AkzoNobels begäran.

(45)

Som förklaras i skälen 27 till 33 inkom flera parter med ansökningar om undantag för produkter. För att bedöma begärandena om undantag för produkter undersökte kommissionen i) dessa produkttypers grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, ii) deras slutanvändning och utbytbarhet, iii) slutanvändarnas uppfattning, iv) tullarnas inverkan på användaren, v) alternativa försörjningskällor och vi) undantagets inverkan på tullarna.

(46)

Felix och Munksjö ansökte gemensamt om undantag från produktdefinitionen (eller alternativt undantag för slutanvändning enligt artikel 254 i unionens tullkodex) för TiO2 av laminatkvalitet och hävdade att detta är en särskild typ av TiO2 som endast används vid produktion av laminatpapper. I sin inlaga av den 21 januari 2024 begärde CEPI också oberoende att TiO2 av laminatkvalitet skulle undantas från produktdefinitionen. CEPI:s begäran lämnades in efter tidsfristen för att lämna in begäranden om produktdefinitionen av den 23 november 2023 (se skäl 33). Analysen i detta avsnitt bygger således endast på de uppgifter som lämnats av Felix och Munksjö.

(47)

Klaganden inkom med ytterligare synpunkter på denna begäran den 2 maj 2024, som Felix och Munksjö besvarade i en uppgiftsinlämning av den 22 maj 2024. Eftersom klagandens synpunkter lämnades efter det att tidsfristen för att inkomma med synpunkter på uppgifter från andra berörda parter löpt ut den 29 januari 2024, beaktades ingen av dessa ytterligare synpunkter. Felix och Munksjö lämnade också nya faktauppgifter i en annan uppgiftsinlämning den 30 maj 2024. På grund av det sena skedet av undersökningen kunde dessa uppgifter inte beaktas i de preliminära undersökningsresultaten.

(48)

Laminatpapper (även kallat dekorpapper) är ett specialpapper som används som yta på olika typer av möbler och ett stort antal andra dekorativa tillämpningar. De två användarna hävdade att den TiO2 som används för att färga detta papper är en särskild typ av TiO2 som inte lämpar sig för andra ändamål eftersom den måste vara täckt med en tjock beläggning som innehåller fosfor. Denna speciella beläggning gör att TiO2 absorberas korrekt i pappersfibrerna och ger den överlägsen ljusfasthet som förhindrar att TiO2-molekylerna (och därmed slutprodukten) blir grå, vilket annars inträffar eftersom molekylerna isoleras från luften i melaminhartsen.

(49)

De två användarna hänvisade till kommissionens beslut av den 4 juli 2018 i koncentrationsärendet Tronox/Cristal (6), där kommissionen drog slutsatsen att det fanns begränsad utbytbarhet på efterfrågesidan mellan titandioxidpigment för användning i papperslaminat och titandioxidpigment för användning i andra sluttillämpningar.

(50)

Klaganden påpekade att användningen av den typ av ytbeläggning som är avsedd för TiO2 av laminatkvalitet inte påverkar TiO2-partiklars vikt eller deras ytstorlek jämfört med andra typer av TiO2, till exempel plast eller beläggning, och att beläggningen i allmänhet inte heller är en betydande del av tillverkningskostnaderna. Klaganden hävdade vidare att de tre typer av kemikalier som används vid ytbehandling används i stor utsträckning av alla TiO2-producenter i deras formuleringar för en uppsättning TiO2-produkttyper (även för färger, beläggningar, plast och andra användningsområden), vilket visar att ingen av dessa kemikalier är exklusiv för produkttyper av laminatkvalitet.

(51)

Vid bedömningen av kriterierna i skäl 45 ovan drog kommissionen slutsatsen att TiO2 av laminatkvalitet har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra TiO2-typer. Både TiO2 av laminatkvalitet och vissa andra typer av TiO2 innehåller fosfor i beläggningen, även om förekomsten av fosfor är mer signifikant i TiO2 av laminatkvalitet. Kommissionen drog vidare slutsatsen att den specifika karaktären för TiO2-beläggning av laminatkvalitet gör den lämplig för tillverkning av laminatpapper, eftersom denna särskilda beläggning hindrar laminatpapper från att bli grått när det utsätts för solljus. Kommissionen konstaterade dock att flera exporterande producenter annonserar denna typ av TiO2 även för användning i PVC och hållbar plast, vilket tyder på att den även kan användas i andra tillämpningar och andra slutanvändningar.

(52)

TiO2 står för omkring [25–35] % av dessa användares totala produktionskostnad och de köper omkring [10–40] % av sin TiO2 från Kina. De två användarna har hävdat och en av användarna har lagt fram bevisning för att unionsproducenterna av TiO2 endast skulle kunna erbjuda dem begränsade kvantiteter TiO2 som inte är tillräckliga för att täcka deras totala efterfrågan.

(53)

Efter att ha analyserat bevisningen och synpunkterna från de två användarna och klaganden fastställde kommissionen först att det inte finns några skäl att utesluta TiO2 av laminatkvalitet från produktdefinitionen eftersom den har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra typer av TiO2 och i princip kan användas för andra ändamål. Kommissionen ansåg vidare att det inte heller finns någon grund för att bevilja undantag för slutanvändning eftersom det, även om det inte skulle finnas någon import av TiO2 från Kina, på grundval av all information som kommissionen har tillgång till i detta skede, finns tillräckliga alternativa försörjningskällor för producenterna av laminatpapper, både inom unionen och från andra marknader i tredjeländer, t.ex. Mexiko.

(54)

En användare, Treibacher, begärde att TiO2 med en renhetsgrad på 99,9 % skulle undantas från produktdefinitionen eftersom denna TiO2 endast är tillgänglig i Kina och används för särskilda nischtillämpningar. Denna användare besvarade dock aldrig frågeformuläret eller lade inte fram någon bevisning som visar att kriterierna i skäl 45 är uppfyllda. Kommissionen kunde därför inte bedöma kriterierna för att bevilja produktundantag och avvisade således denna begäran.

(55)

Två användare begärde att grafisk TiO2 skulle undantas från produktdefinitionen: Sun Chemical och Flint. Sun Chemical lämnade in sina synpunkter efter tidsfristen för påståenden om produktdefinitionen och besvarade inte frågeformuläret, medan Flint lämnade sina synpunkter inom tidsfristen och även lämnade ett svar på frågeformuläret som kommissionen kunde kontrollera. Nedanstående analys bygger därför endast på de uppgifter som Flint lämnat.

(56)

Flint hävdade att den typ av TiO2 som företaget använder är en mycket avancerad produkt av nischkvalitet, som endast används i bläck i grafikindustrin, vars tillverkning omfattar en särskild tillverkningsprocess och särskild know-how.

(57)

Kommissionen konstaterade att grafisk TiO2 har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra TiO2-typer eftersom den är en rutilprodukt av standardtyp med beläggning som innehåller kemikalier som finns i många andra TiO2-typer. Även om den grafiska TiO2-kemin kanske inte skiljer sig åt konstaterade kommissionen att det faktiskt finns ett särskilt kunnande för att tillverka den som endast behärskas av ett begränsat antal producenter i unionen och Kina. Flint köpte också andra typer av TiO2 för andra ändamål än grafiskt bläck i begränsad utsträckning.

(58)

Även om andra typer av TiO2 i princip skulle kunna användas för tillverkning av bläck skulle detta leda till mycket sämre prestanda. Flint har testat olika TiO2-typer från olika producenter för att använda dem i sina bläckformler men de har lagt fram bevisning som visar att de i allmänhet inte uppnår tillfredsställande kvalitetsnivåer. Kommissionen drog därför slutsatsen att producenterna av grafiskt bläck faktiskt har begränsade möjligheter att byta till andra leverantörer, vilket också bekräftades i koncentrationsärendet Hutsman/Rockwoods (7), och prestandan för grafisk TiO2 i slutprodukterna skulle påverka kundernas uppfattning. Det kunde dock inte påvisas att unionsindustrin inte skulle kunna försörja den grafiska industrin i tillräcklig mängd.

(59)

Även om TiO2 i grafiskt bläck inte är helt utbytbart mot andra typer av TiO2 har det fortfarande samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte finns någon anledning att utesluta produkten.

(60)

Eftersom det inte har visats att grafisk TiO2 har särskilda fysiska, kemiska och tekniska egenskaper jämfört med andra typer av TiO2, eller en väldefinierad slutanvändning på grund av ett stort antal recept som Flint har på sina produkter, drog kommissionen i detta skede slutsatsen att det inte skulle vara möjligt för tullmyndigheterna att kontrollera att det verkligen är grafiskt TiO2 som används för tillverkning av bläck, särskilt med tanke på att Flint också köper andra typer av TiO2 för andra ändamål. Slutligen kunde användaren inte tydligt visa att lönsamheten i någon väsentlig utsträckning skulle påverkas negativt av tullarna. Kommissionen avvisade begäran om undantag för slutanvändning.

(61)

I sin inlaga av den 18 december 2023 begärde Sun Chemical att kommissionen även skulle undanta TiO2 i obelagd form från produktdefinitionen (dvs. TiO2 utan ytbehandling), utöver det grafiska undantaget för TiO2 som nämns i skäl 55. Sun Chemical hävdade att detta är en mycket nischad marknad och att produkter tillverkade av sådan obelagd TiO2 konkurrerar på marknader utanför unionen och att eventuella antidumpningstullar därför skulle göra att exporten av dem förlorar sin konkurrenskraft. Kommissionens avdelningar höll också en utfrågning med Sun Chemical där företaget presenterade sin begäran.

(62)

Denna begäran mottogs efter tidsfristen för att lämna in påståenden om produktdefinitionen den 23 november 2023. Kommissionen noterade att synpunkter på produktdefinitionen bör ha lämnats in i början av undersökningen för att ge tillräckligt med tid för att bedöma deras rimlighet och ge andra berörda parter möjlighet att reagera på dem. Sun Chemical lämnade inte heller något svar på frågeformuläret till kommissionen. Även om begäran skulle ha lämnats in i tid kunde kommissionen därför inte kontrollera om kriterierna i skäl 45 är uppfyllda. Kommissionen beaktade därför inte denna begäran.

(63)

I sin inlaga av den 21 januari 2024 begärde CEPI att kommissionen skulle undanta TiO2 av livsmedelskvalitet från produktdefinitionen utöver den begäran om undantag av TiO2 av laminatkvalitet som nämns i skäl 46. CEPI hävdade att denna typ av TiO2 är speciell eftersom den uppfyller kraven för E-171-tillsatser och har en fastställd uppsättning extremt låga tröskelvärden för tungmetaller, vilket gör den mycket dyr att tillverka.

(64)

Eftersom denna begäran gjordes långt efter tidsfristen för att lämna in påståenden om produktdefinitionen av den 23 november 2023 beaktade kommissionen dock inte denna begäran. Som anges i skäl 62 måste synpunkter på produktdefinitionen lämnas in i ett tidigt skede av undersökningen, inom de tidsfrister som fastställts för dessa synpunkter, för att ge tillräckligt med tid för att bedöma deras förtjänster och ge andra berörda parter möjlighet att reagera på dem.

(65)

AkzoNobel begärde att TiO2 som framställts med kloridprocessen skulle undantas från undersökningen, eftersom TiO2 som framställts med kloridprocessen och TiO2 som framställts med sulfatprocessen inte är utbytbara i färg- och beläggningsbranschen. AkzoNobel hävdade vidare att merparten av TiO2-produktionen i Kina sker med sulfatprocessen, medan unionsmarknaden främst förbrukar TiO2 som tillverkas med kloridprocessen. AkzoNobel begärde av samma skäl att kommissionen, om den inte godtar denna begäran om undantag, åtminstone skulle genomföra en separat skade- och orsaksanalys mellan den TiO2 som framställs med kloridprocessen och den som framställs med sulfatprocessen.

(66)

Kommissionen noterade att AkzoNobels begäran om undantag från produktdefinitionen lämnades i dess svar på frågeformuläret, som lämnades in den 20 december 2023, efter tidsfristen för att lämna in ansökningar om produktdefinitionen den 23 november 2023. Begäran beaktades därför inte. Som anges i skäl 62 måste synpunkter på produktdefinitionen lämnas in i ett tidigt skede av undersökningen, inom de tidsfrister som fastställts för dessa synpunkter, för att ge tillräckligt med tid för att bedöma deras förtjänster och ge andra berörda parter möjlighet att reagera på dem.

(67)

När det gäller begäran om separat analys av skada och orsakssamband på grundval av tillverkningsprocessen noterade kommissionen för det första att undersökningen har visat att många användare, däribland målarfärg- och beläggningstillverkare, köper TiO2 som tillverkas med båda metoderna.

(68)

För det andra har kommissionen konstaterat att en tredjedel av den totala försäljningen i unionen för de exporterande producenterna i urvalet består av TiO2 som tillverkas med kloridprocessen.

(69)

Enbart för att de kinesiska producenterna för närvarande tillverkar mer TiO2 genom sulfatprocessen innebär det inte att detta kommer att förbli fallet i framtiden. Undersökningen har visat att den kinesiska industrin har åtagit sig att påskynda övergången från sulfatprocessen till kloridprocessen för att tillverka TiO2.

(70)

För det tredje kunde kommissionen inte fastställa att det fanns sådana skillnader i fysikaliska, kemiska eller tekniska egenskaper mellan de produkter som härrör från de två produktionsprocesserna som skulle motivera att en av dem undantogs. Slutligen kan båda produktionsprocesserna ge anatas-TiO2, som andra berörda parter nästan enhälligt håller isär från rutil-TiO2 på grund av deras olika kristallstruktur, vilket gör det till den huvudsakliga skillnaden mellan typerna av TiO2.

(71)

Baserat på de ovanstående övervägandena avvisade kommissionen AkzoNobels begäranden.

(72)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(73)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera titandioxid. Tjugofem exporterande producenter lämnade in de relevanta uppgifterna.

(74)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(75)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(76)

Den 26 mars 2024 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av titandioxid. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, nämligen Brasilien, Malaysia, Mexiko och Ryssland. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från den exporterande producenten LB-gruppen, klaganden och en användare, AkzoNobel.

(77)

Den 16 april 2024 behandlade kommissionen de synpunkter som mottagits från berörda parter genom en andra notering (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den hade för avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Tronox Pigmentos do Brasil SA (Tronox Brazil) som är en producent av TiO2 i det representativa landet.

(78)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från AkzoNobel och klaganden. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 3.4 nedan.

(79)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Brasilien var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.3 nedan.

(80)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(81)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(82)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(83)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(84)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(85)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(86)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(87)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (8), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (bland annat kemisektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(88)

Klaganden förlitade sig närmare bestämt på bevisningen i rapporten för att betona förekomst av betydande systembetingade snedvridningar i Kinas ekonomi, en ”socialistisk marknadsekonomi” där det kinesiska kommunistpartiet vägleder både den offentliga och den privata sektorn.

(89)

Klaganden påminde om att man i rapporten observerade faktorer som pekade på betydande snedvridningar inom titansektorn i Kina. Eftersom många TiO2-producenter också är verksamma inom titanmetallbranschen hävdade klaganden att TiO2-sektorn i Kina påverkas av betydande snedvridningar lika mycket som titansektorn.

(90)

Dessutom påpekade klaganden att Kinas fjortonde femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling bibehöll och stärkte de ovannämnda betydande snedvridningarna genom att integrera den tidigare trettonde femårsplanen och fastställa följande prioriteringar som förklaras på webbplatsen för Shanghai International Titanium Dioxide Exhibition 2024:

(91)

Klagomålet pekade dessutom på följande faktorer som indikerade betydande snedvridningar.

(92)

För det första betjänas marknaden för produkten i fråga i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter. I Kina utgör, vilket framgår av rapporten, statligt ägda företag majoriteten av råvaruindustrin.

(93)

Klaganden hävdade att de kinesiska myndigheterna fortfarande äger en betydande del av de största tillverkarna, producenterna och säljarna av den berörda produkten, bland annat följande företag och koncernföretag:

(94)

Klaganden noterade därför att den kinesiska regeringen kontrollerar och samordnar den kommersiella strategin för de företag som är involverade i TiO2-produktionen.

(95)

För det andra gör den statliga närvaron i företag som producerar den berörda produkten det möjligt att påverka priser och/eller kostnader.

(96)

Klaganden påpekade till exempel att statlig närvaro i företag inte bara berör statligt ägda företag utan även privata företag. I rapporten, liksom i många tidigare undersökningar, fann kommissionen att kommunistpartiet utövar påtryckningar på privata företag ”för att sätta patriotismen främst och följa partidisciplinen” inom alla sektorer av den kinesiska ekonomin. Enligt artikel 19 i den kinesiska bolagslagen krävs en partimedlem inom varje företag.

(97)

Sektorn för den berörda produkten är regelbundet föremål för överlappningar mellan ledningspositioner och medlemskap i kommunistpartiet. Till exempel är sekreteraren i LB Group medlem i kommunistpartiet medan ordförandena för styrelserna i GPRO Group (som är moderbolag till Nanjing Titanium White Chemical Co., Ltd, en kinesisk TiO2-producent), Bluestar och Lubei Group alla innehar befattningen som sekreterare för sina egna partikommittéer och ordföranden för den senare är också företrädare för den kinesiska nationella kongressen.

(98)

Ordföranden för GPRO förklarade inte bara att ”Kinas kommunistiska parti är ett stort, ärorikt och korrekt marxistiskt parti. Att hålla sig till partiets ledarskap och stärka partiuppbyggnaden är den grundläggande garantin för att företagets utveckling alltid ska gå i rätt riktning och nå stora resultat” medan ordföranden för Lubei Group ledde ett möte för att ”behandla och studera andan i generalsekreterare Xi Jinpings viktiga tal och huvudinnehållet i regeringens arbetsrapport och betonade att tankar och åtgärder snabbt måste enas i linje med detta tal”.

(99)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

(100)

Klaganden erinrade om att bevisningen från kommissionens tidigare antidumpningsundersökningar visar att ”[t]otalt leder planeringssystemet i Kina till att resurser anslås till sektorer som av regeringen betecknats som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att anslås i linje med marknadskrafterna”.

(101)

Dessutom uppgav klaganden att de kinesiska myndigheterna betraktar TiO2-industrin som en strategisk industri under både den trettonde och den fjortonde femårsplanen (se skäl 90).

(102)

Dessutom betonade klaganden att Kina i praktiken tillämpar exportbegränsningar för titanrelaterade produkter. Kina har infört en förteckning över varor som omfattas av exportlicenser som uppdateras regelbundet genom meddelanden från handelsministeriet och den allmänna tullförvaltningen. För varor som förtecknas i denna katalog måste exportörerna erhålla en exportlicens från handelsministeriet eller den behöriga lokala myndigheten (10).

(103)

I detta avseende får handelsministeriet begränsa eller förbjuda export av varor om det är nödvändigt för att upprätthålla statens säkerhet, samhällsnytta eller allmän moral, om det är brist på varorna i fråga eller om de är föremål för effektivt skydd, om destinationslandet eller destinationsregionen har begränsad marknadskapacitet eller under andra omständigheter enligt något internationellt fördrag som Kina har ingått.

(104)

Klaganden påpekade därför att detta exportlicenssystem kan ge upphov till exportbegränsningar för att säkerställa att den inhemska kinesiska industrin kan gynnas av förmånlig och billig tillgång till titanrelaterade produkter. De kinesiska myndigheterna fortsätter därför att genomföra den politik som operatörerna måste följa, vilket hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(105)

För det fjärde är sektorn för den berörda produkten föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig tillämpning av kinesiska konkurs-, företags- och egendomsregler.

(106)

Sådana snedvridningar gäller enligt klaganden för alla sektorer: De kinesiska myndigheterna spelar en viktig roll i insolvensförfarandena och har ofta direkt inflytande över resultatet på olika sätt. De kinesiska myndigheterna måste till exempel i förväg godkänna att domstolarna beslutar om huruvida börsnoterade företags ansökningar ska godtas eller avslås i praktiken.

(107)

Många insolventa företag får omstruktureringsplaner och avförs sällan från förteckningen. Detta innebär att statligt ägda företag gynnas av de faktiska statliga garantierna. På grund av avsaknaden av normala marknadsmekanismer, till exempel effektiva och öppna konkursförfaranden, är det kinesiska finansiella systemet fortfarande mycket snedvridet.

(108)

I en tidigare undersökning av stålhjul (11) fann kommissionen att det kinesiska konkurssystemet är ”olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, till exempel att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter”.

(109)

I den ovannämnda undersökningen konstaterades snedvridningar även när det gäller den kinesiska egendomsrätten, eftersom reglerna om tillhandahållande och förvärv av mark i Kina ofta är otydliga och ogenomskinliga och priserna fastställs ofta av myndigheterna på grundval av icke-marknadsmässiga överväganden.

(110)

Eftersom lagar om konkurser, företag eller ägandeförhållanden i Kina gäller för alla sektorer finns det inga tillgängliga bevis för att dessa lagar inte skulle gälla inom den kinesiska TiO2-sektorn.

(111)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom TiO2-sektorn. Det är därför inte lämpligt att använda inhemska priser, kostnader i Kina är inte tillförlitliga och normalvärdet ska konstrueras uteslutande på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden.

(112)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (12) som bygger på offentligt tillgängliga källor.

(113)

Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga ingripandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(114)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna (13).

(115)

Den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (14). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(116)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (15).

(117)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(118)

Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(119)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system” infogades en ny andra mening som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (16). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(120)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(121)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (17). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(122)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(123)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(124)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(125)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (18).

(126)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (19).

(127)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och Kinas kommunistiska parti (20).

(128)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (21).

(129)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (22).

(130)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (23).

(131)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(132)

Sektorn för den berörda produkten betjänas både av statligt ägda företag och privata företag.

(133)

Pangang Group Vanadium and Titanium Resources, Ltd (24) (Pangang), som är en del av Pangang Group, ett dotterbolag till den statligt ägda koncernen Anshan Iron and Steel Group (Ansteel) (25), har ett betydande statligt ägande (mer än 54 %) (26). Å andra sidan är LB Group, tidigare kallad Lomon Billions Group Co., Ltd (LB Group) (27) ett privat företag (28), medan CNNC Huan Yuan Titanium Dioxide Co., Ltd (29) (CHTI CNNC) är ett privat företag men det har fortfarande lite mer än 7 % av statligt relaterat aktieinnehav (30).

(134)

Myndigheterna uppmuntrar dessutom skapandet av kluster inom den petrokemiska och kemiska sektorn, inte minst för att dra nytta av det ömsesidiga beroendet av olika kemiska tillverkningsprocesser. Enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin ska ”[å]tgärder vidtas för att göra ledande företag större och starkare. Med stöd av marknaden och med stöd av regeringen kommer vi att […] hjälpa sådana företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar av transregionala företag, för att göra branschen mer koncentrerad och underlätta internationell verksamhet. I sektorer som petrokemikalier och kemikalier […] ska vi främja ett antal banbrytande företag som skulle kunna leda ekosystemet i industrikedjan med gedigen konkurrenskraft […]” (31).

(135)

Den statliga vägledningen återspeglas av företagens åtgärder, som framgår av Pangangs webbplats: ”Inför framtiden kommer Pangang Vanadium och Titanium Co., Ltd att fortsätta att fokusera på nationella strategier och marknadsefterfrågan, kontinuerligt stärka sin oberoende innovationsförmåga och påskynda uppförandet av ett specialiserat nytt företag i världsklass med ’enastående professionalism, innovationsdriven, lean management och särdrag’ för att tjäna som grund för Kinas vanadin- och titanindustri och i högre grad bidra till utveckling av hög kvalitet” (32).

(136)

Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (33) och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(137)

En korrekt representation av statlig kontroll och tillsyn över företag finns på provinsnivå. I Yunnan tar Chuxiongs 14:e femårsplan om nya material och avancerad tillverkningsutveckling (Chuxiongs 14:e femårsplan) upp och påverkar sektorn för den berörda produkten genom att fastställa följande mål: ”[G]e fritt spelrum åt fördelarna med Chuxiongs titanresurser och titanindustrin, särskilt fördelarna med vattenkraftresurser och fortsätta att utvidga titanindustrins skala genom att utvidga industrikedjan och förbättra produktmervärdet som huvudlinje. Med hjälp av resurser, teknik och marknadsfördelar för stora företag som Longbai och Kunming Iron and Steel kommer vi att påskynda byggandet av Longbai Groups nya titanindustri och Yunnan Titanium Industry’s relaterade projekt, stärka investeringsfrämjandet, införa företag i senare led i titanindustrin för att utveckla och fokusera på att bygga titanindustrin […]” (34).

(138)

Den 14:e femårsplanen för Chuxiong går in ännu mer i detalj på följande sätt: ”Med fördel av statens möjlighet att främja utvecklingen av kloridbaserad titandioxid kommer vi att inrikta oss på att stödja Longbai Lufeng Titanium Industry för att återuppbygga och utvidga produktionslinjen för kloridbaserad titandioxid, så småningom bilda en kloridbaserad titandioxidproduktionsbas på 300 000–400 000 ton/år. Samtidigt kommer Longbai-gruppen att ge fullt spelrum åt sina fördelar med svavelklorkopplingsteknik, påskynda den strukturella anpassningen och integrationen av den sulfatbaserade titandioxidindustrin, stärka samarbetet mellan sulfatbaserade titandioxidproduktionsföretag och Longbai Group, förbättra resursutnyttjandet, exportera järnsulfat till Sydostasien, inta den sydostasiatiska marknaden, uppmuntra och stödja utvecklingen av inhemska och utländska starka företag inom titandioxidbeläggningar och plast i senare led i Yunnan. Den har blivit den viktigaste produktionsbasen för kloridtitandioxid i landet och leder utvecklingen av Kinas titandioxidindustri. Påskynda utvecklingen av titansvamp, fokusera på att främja konstruktionen av Longbai Groups rotorsvampprojekt av hög kvalitet, påskynda utvecklingen av fullständig produktionsteknik för titansvamp och omvandla och utöka den befintliga produktionslinjen för titansvamp som bygger på den, så småningom bilda en årlig produktionskapacitet på 100 000–300 000 ton och bli världens största produktionsbas för titansvamp. Aktivt främja utvecklingen av högkvalitativa fina titanmaterial” (35).

(139)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (36).

(140)

Titanium Dioxide Industry Branch of China Coating Industry Association (TiO2 Branch) uppger till exempel i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”[h]ar en organisation inom Kinas kommunistiska parti, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller de nödvändiga villkoren för partiorganisationens verksamhet. […] accepterar professionell affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (37). I artikel 36 anges vidare att de personer som ansvarar för organisationen måste uppfylla villkor, t.ex. ”[r]espektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha god politisk kvalitet” (38).

(141)

TiO2 Branch räknar bland sina medlemmar både LB Group och CHTI CNNC, den största respektive näst största producenten i Kina (39).

(142)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(143)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (40), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut.

(144)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (41)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(145)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har Kinas kommunistiska parti stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (42), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (43).

(146)

Redan år 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (44). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(147)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (45) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(148)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (46).

(149)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom titaniumdioxidsektorn. Flera styrelseledamöter och ledamöter av tillsynsrådet i LB Group, den största producenten av den berörda produkten, är medlemmar i kommunistpartiet och innehar befattningar i partikommitténs sekretariat (47). Detsamma gäller CHTI CNNC (48) och Pangang (49).

(150)

Den centrala motpartens inblandning i affärsbesluten framgår tydligt av LB Groups webbplats som beskriver rollen för partiet inom gruppen enligt följande: ”[P]artibyggande leder vägen och företagen sätter segel. Under de senaste åren har partikommittén för Lomon Billions Group Co., Ltd fortsatt att förnya arbetsmodellen för partibyggande, kontinuerligt förbättrat partibyggandets kulturella ställning och aktivt utforskat den djupa integrationen av partibyggande arbete med företagets centrala arbete, stimulerat vitalitet och gett förnyad kraft till en högkvalitativ utveckling av företaget. Xu Gang, sekreterare för partikommittén och ordförande för Lomon Billions, drog följande slutsatser: ”’Lomon Billions följer alltid den oförändrade organisationens, publicitetens och disciplinens inspektionsmönster för partiets arbetsinstitutioner i företaget. Partiorganisationen garanterar övervakningen av partiet och landets politik och större distributioner. Den roll som genomförandet av företag spelar förblir oförändrad, principen att partiet förvaltar kadrar och att partiet hanterar talanger förblir oförändrad och bruket att ”bygga avdelningar där det finns partimedlemmar” förblir oförändrat, så att företagets partiuppbyggande alltid upprätthåller en stark kampduglighet’. […] Lomon Billions Party Committee har utforskat en god praxis att djupt integrera icke-offentligt partibyggande med företagsarbete, insisterar på full täckning av partiorganisationer och partiarbete, vertikal djupgående och horisontell expansion […] (50)”.

(151)

LB Group är i synnerhet kraftigt påverkad av statliga myndigheter, vilket framgår av de föregående skälen (se skäl 137).

(152)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (51). Den statliga närvaron i företag inom titaniumdioxidsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(153)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(154)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (52).

(155)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera.

(156)

Syftet med den fjortonde femårsplanen (se skäl 90) är att ”förändra och uppgradera traditionella industrier, främja optimering av utformningen och strukturell anpassning av råvaruindustrier som petrokemisk industri, stål-, icke-järnmetall- och byggnadsmaterialindustri, öka utbudet av högkvalitativa produkter till exempel lätt industri och textilier, påskynda omvandlingen och uppgraderingen av företag inom viktiga industrier som den kemiska industrin […] Ingående genomförande av särskilda projekt för att stärka tillverkningsindustrins kärnkompetens och tekniska omvandling, uppmuntra företag att tillämpa avancerad och tillämplig teknik, stärka uppdateringarna av utrustning och storskalig tillämpning av nya produkter” (53).

(157)

I det vägledande yttrandet om främjande av den petrokemiska och kemiska industrins högkvalitativa utveckling under den fjortonde femårsplanen (det vägledande yttrandet) betonas också behovet av att ”[…] påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier och kraftfullt utveckla nya kemiska material och finkemikalier. Påskynda den digitala omvandlingen av industrin […] och främja Kinas framsteg från ett stort land inom petrokemi och kemi till ett starkt land inom petrokemi och kemi” (54). Huvudmålen är följande: ”[Å]r 2025 ska den petrokemiska industrin i princip följa ett högkvalitativt utvecklingsmönster med stark oberoende innovationskapacitet, rimlig struktur och utformning, grön, säker och koldioxidsnål, med betydande förbättringar av förmågan att garantera högkvalitativa produkter, en betydande ökning av konkurrenskraften och ett kraftfullt steg när det gäller självförtroende och självförbättring på hög nivå” (55).

(158)

Ovannämnda mål specificeras närmare i de efterföljande avsnitten i det vägledande yttrandet. De utfärdande myndigheterna har till exempel för avsikt att ”uppmana företagen att ta ledningen när det gäller att bilda organisationer för samverkande innovationer som innovationsallianser inom industriteknik och samarbetsmekanismer i tidigare och senare led och stödja de lokala myndigheternas rationella utformning för att bygga regionala innovationscentrum och pilotbaser”, att ”[e]rövra kärnteknologier och stärka slagkraften för innovation och utveckling, […] påskynda genombrott inom viktig teknik […]” (56).

(159)

I 2024 års version av den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin (vägledande katalog) behandlas dessutom produktsektorn direkt genom att TiO2-svavelsyraprocessen förtecknas som en begränsad industri, medan TiO2-kloridprocessen för 2019 anges som en uppmuntrad industri (57).

(160)

På provinsnivå blir politiska mål och motsvarande stödverktyg mer specifika och målinriktade.

(161)

I den fjortonde femårsplanen för avancerad utveckling av den kemiska industrin i Jiangsu (58) (Jiangsu-planen) fastställs till exempel viktiga mål för sektorn för den berörda produkten: ”[I] slutet av den fjortonde femårsplanen ska den industriella strukturen för färgpigment och mellanprodukter vara avsevärt optimerad” och återigen ”[s]ka vi sträva efter att öka bläckindustrins totala produktionsvärde till 8 miljarder renminbi yuan och den överlägsna produktionskapaciteten ska inkluderas i utvecklingen och integreringen av kemiska parker (koncentrationsområden)”.

(162)

När det gäller den oorganiska kemiska industrin fastställs följande mål i Jiangsu-planen: ”[T]otal kvantitetskontroll, kvalitets- och effektivitetsförbättring, optimering av konfigurationen […] Anta avancerade energibesparings- och utsläppsminskningstekniker för att omvandla och uppgradera industrier och företag […] [F]rämja en utveckling av industrier för klor och vätgas i senare led i avancerad, funktionell och förfinad riktning. Utöka och utvidga den regionala klorindustrikedjan […]” (59).

(163)

I den kemiska planen Jiangsu anges dessutom målen för varje industriområde vid kusten. I Lianyungang är till exempel målen att ”[f]rämja integreringen av raffinering och kemikalier. […] Utveckling av högkvalitativa polyolefiner. […] Främja en djupgående bearbetning av råvaror” (60). I Yancheng måste industrierna utveckla nya kemiska material, bland annat svavelsyra.

(164)

I Henan fastställs följande mål för titanbaserade nya material i meddelandet från folkregeringens kansli i provinsen Henan om utfärdandet av Henanprovinsens handlingsplan (2022–2025) för att påskynda omstruktureringen och ledarskapet inom materialindustrin: ”[Ö]ka lokaliseringen av högkvalitativa kloridtitandioxidråvaror och forskning och utveckling av nya högkvalitativa gröna titandioxider, och etablera titan-, zirkonium-, vanadin- och skandiumresurser. Det nya gröna omfattande extraktionssystemet främjar utvecklingen av titanindustrikluster i Jiaozuo, Luoyang och på andra platser” (61).

(165)

I beslutet av Kinas kommunistiska partis sichuanska provinskommitté i Sichuan om främjande av en högkvalitativ utveckling av gröna och koldioxidsnåla industrier med målet att uppnå koldioxidtopp och koldioxidneutralitet fastställs också flera mål: ”Fördjupa den omfattande utvecklingen och användningen av vanadin- och titanresurser. […] stärka titanindustrin, skapa en vanadin- och titanindustribas i världsklass och bygga upp Panzhihua som vanadin- och titanhuvudstad i Kina”. […] Genomföra projektet för att stärka och utvidga vanadin- och titanindustrins kedja och påskynda utvecklingen av avancerade vanadin- och titanprodukter, funktionella material, specialdelar […]” (62).

(166)

Samtidigt uppmanar provinsen Sichuans vägledning för högkvalitativ utveckling av vanadin, titan, stål och sällsynta jordartsmetaller till ”genombrott inom viktig kärnteknik. Genombrott för ett omfattande utnyttjande av teknik för vanadin-titanmagnetit, förverkliga industrialiserad teknik för extraktion av högvärdigt titan från masugnsslagg med hög titanhalt, öka mängden högvärdig kloridtitandioxid, flygtitan- och titanlegeringsprodukter” (63).

(167)

Den 14:e femårsplanen i Chuxiong behandlar och påverkar sektorn för den berörda produkten korrekt (se skäl 137). I planen anges även följande mål: ”[D]en kemiska industrikedjan och den metallurgiska industrikedjan för titan kommer att skapa en hel industrikedja, förbättra förmågan till hållbar utveckling, den centrala konkurrenskraften och marknadsandelen för titanindustrin och bli en viktig nationell produktionsbas för titandioxidklorid och världens största produktionsbas för titansvamp. Bilda en titanindustri på nivån 100 miljarder. Standardisera brytnings- och bearbetningsindustrin för titanmalm, bygga en grön modellgruva, integrera, omvandla och uppgradera slagg med hög titanhalt samt tillverkningsteknik och utrustning för svavelsyratitandioxid samt optimera den regionala utformningen. Kraftfullt utveckla kloridtitandioxid och svamptitan i rotorkvalitet och uppmuntra olika företag att aktivt utveckla säljbara produkter som titanlegeringar och titanprodukter samt titanmaterial av hög kvalitet inom luftfart, rymdfart, navigering och andra områden (64)”. Den fortsätter genom att fastställa följande mål: ”[S]kapa en hel industrikedja. Påskynda konstruktionen av titanmetallurgisk industrikedja av ’ilmenit – titankoncentrat – slagg med hög titanhalt – svamptitan (titandioxid) – titanprofiler (titanlegering eller titanbeläggning)’ och ’slagg med hög titanhalt – titandioxid – beläggning – plast’ titankemisk industrikedja, påskynda utvecklingen av avancerad titandioxidklorid och utöka produktionskapaciteten för titandioxid och tekniska fördelar […] (65)”.

(168)

Den berörda produkten är dessutom föremål för flera exportrestriktioner.

(169)

För det första omfattas titandioxid och andra titanrelaterade produkter av icke-automatiska exportlicenser (66), vilket tvingar exporterande företag att få förhandsgodkännande från myndigheterna i form av licenser eller tillstånd för att exportera produkten. Sådana förfaranden ger inte bara staten kontroll över exportörerna och mängden exporterade varor utan kan också öka transaktionskostnaderna eller hindra exportörer från att reagera snabbt på försäljningsmöjligheter utomlands på grund av långa bearbetningstider (67).

(170)

För det andra är den berörda produkten inte föremål för återbetalning av mervärdesskatt (68).

(171)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(172)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(173)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(174)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (69).

(175)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (70). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (71). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (72).

(176)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för den berörda produkten. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(177)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(178)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (73).

(179)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (74). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(180)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (75). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(181)

Ingen bevisning har lämnats in för att titandioxidsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(182)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(183)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (76), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti) (77) och de genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(184)

Inom sektorn för den berörda produkten har till exempel den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin det centrala målet att förbättra den kemiska industrins konkurrenskraft. När det gäller detta ”[u]ppmuntras finansinstitut att […] tillhandahålla omfattande finansiella tjänster till råvaruföretag som har genomfört sammanslagningar och omorganiseringar samt omvandling och uppgraderingar (78)”.

(185)

Det vägledande yttrandet visar också på de olika stödverktyg och den politik som används för att uppnå de industripolitiska målen som är följande: ”[F]örbättra stödpolitiken. Stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitik, energi-, miljö-, pris- och övrig politik samt industripolitik. Involvera nationella samarbetsplattformar för industrifinansiering och främja kopplingar mellan banker och företag samt samarbete mellan industri och finansiering. […]” (79)

(186)

Bankerna uppfyller ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (80). Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(187)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (81). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (82).

(188)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (83). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (84). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(189)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(190)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Andelen utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (85) och under 2020 rapporterade de officiella medierna i Kina att kommunistpartiet efterlyste att ”utlåningsmarknadens ränta skulle sänkas” (86). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(191)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(192)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(193)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(194)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den aktualiserade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den aktualiserade rapporten.

(195)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj i avsnitten 3.2.2–3.2.8 ovan. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av titandioxid omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(196)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i den aktualiserade rapporten.

(197)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(198)

Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(199)

Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(200)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(201)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(202)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(203)

Som förklaras i skälen 76–77 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(204)

I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko och Ryssland som TiO2-producerande länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina enligt Världsbanken (dvs. länder med högre medelinkomst på grundval av bruttonationalinkomsten). Ryssland kunde dock inte användas som representativt land, eftersom kommissionen inte har tillgång till någon tillförlitlig importstatistik. Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifierades i den första noteringen.

(205)

För de berörda länderna och som nämns ovan kontrollerade kommissionen dessutom den enkla tillgången till uppgifter, inklusive uppgifter om import av produktionsfaktorer samt finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten i dessa potentiella representativa länder.

(206)

Analysen av importen av de viktigaste produktionsfaktorerna (dvs. titanmalm och koncentrat med varierande koncentrationer av TiO2 och titanslagg) visade att det, utan hänsyn till det potentiella representativa landet, inte finns någon tillförlitlig statistik eller någon statistik som möjliggör differentiering på grundval av TiO2-koncentrationen i malmerna.

(207)

Kommissionen använde därför ett internationellt prisriktmärke från en allmänt erkänd malmmarknadsplattform (TZMI (88)) i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för titanmalm och titankoncentrat, nämligen ilmenit, rutil, kalcinerutsläpp, syntetisk rutil och titanslagg.

(208)

Vidare isade kommissionens analys att det endast för Brasilien presenterades data om representativa icke snedvridna volymer av andra viktiga insatsvaror för tillverkningen av TiO2 (huvudsakigen svavelsyra) samt representativa företagsdata som visade på en rimlig vinst och på ett imligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för undersökningsperioden (eller en del av denna). Detta var inte fallet beträffande Mexiko och Malaysia. Analysen visade vidare att importen från Malaysia och Brasilien inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (89). Dessutom är tillverkningen av och tillverkningskapaciteten för TiO3 betydande i Brasilien och inga särskilda snedvridningar av handeln med TiO2 är kända i landet. Även om Brasilien gör exporten av ilmenit, en råvara som används vid tillverkningen av TiO2, avhängig av ett licenskrav, är en sådan potentiell snedvridning av handeln irrelevant med hänsyn till användningen av TZMI-refernsvärdet i stället för brasilianska importdata för ilmenit i detta fall. Det noterades dessutom att ingen berörd part motsatte sig användningen av Brasilien som representativt land.

(209)

När det gäller tillverkarna i Brasilien och tillgången till deras data kunde kommissionen identifiera en tillverkare av TiO2, Tronox Brazil, för vilken finaniella data för 2022 visar på rimlig lönsamhet och rimliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, särskilt med avseende på TiO2-segmentet. Perioden överlappar undersökningsperioden med ett kvartal.

(210)

Kommissionen använde uppgifterna om lönsamhet samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för 2022 trots tillgången på finansiella uppgifter även för hela undersökningsperioden (fjärde kvartalet 2022–tredje kvartalet 2023). Detta beror på att Tronox Brazils verksamhetsresultat för 2023 enligt företagets räkenskaper påverkades av en minskad efterfrågan på marknaden i kombination med import av TiO2 från Kina, vilket ledde till lägre lönsamhet och minskade nettointäkter, försäljningsvolymer och genomsnittliga försäljningspriser för Tronox Brazil på TiO2-marknaden Detta gjorde att de relevanta beloppen för vinst och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte var rimliga i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen.

(211)

LB-gruppen invände mot kommissionens beslut att använda finansiella uppgifter från Tronox Brazil för 2022 och hävdade att kommissionen hade möjlighet att använda uppgifter som helt skulle överlappa undersökningsperioden.

(212)

Det bör noteras att även om de finansiella uppgifterna från Tronox Brazil som visar en rimlig lönsamhet för hela undersökningsperioden finns tillgängliga avser sådana uppgifter företagets hela affärsverksamhet, inklusive verksamhet som inte enbart avser TiO2-segmentet. Tvärtom är finansiella uppgifter för 2023, när endast uppgifter för TiO2-segmentet hämtas, inte rimliga av de skäl som anges i skäl 210. Till följd av detta skulle uppgifterna för undersökningsperioden för TiO2-segmentet inom Tronox Brazil visa driftsresultat nära brytpunkten, vilket inte kunde anses rimligt i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. I stället är 2022 års data för TiO2 den bästa tillgängliga källan till rimliga vinstbelopp och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, då dessa uppgifter endast rör TiO2-segmentet, enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(213)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att de finansiella uppgifter som fanns tillgängliga 2022 för Tronox Brazil för TiO2-segmentet var de lämpligaste för tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen.

(214)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(215)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(216)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(217)

I den andra noteringen angav kommissionen därefter att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IGBE) respektive Brasiliens ministerium för gruvor och energi för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (90) och energi (91).

(218)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omberäknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna priserna i Brasilien.

(219)

AkzoNobel hävdade efter den första och andra noteringen att GTA-priset på svavelsyra inte kan vara representativt och insisterade på att en omvandlingsfaktor på 1,05 i stället skulle användas för att beräkna cif-priserna på grundval av de fob-priser som finns tillgängliga i statistiken från Brasilien eller Internationella handelscentret (ITC). Användaren försökte dessutom undergräva tillförlitligheten för GTA-uppgifterna genom att hänvisa till de alltför höga GTA-priserna för ett antal länder (Polen, Finland och Tyskland). AkzoNobel hävdade dessutom, med hänvisning till den genomsnittliga fraktkostnaden för TiO2 som levererades till Brasilien, att fraktkostnaden för syra ligger i intervallet 5–7 % av syrapriset.

(220)

I artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”. Kommissionen har inte tillgång till uppgifter om inhemska priser för svavelsyra i Brasilien och sådana uppgifter finns inte lätt tillgängliga. Däremot finns det lätt tillgängliga uppgifter om importpriserna för svavelsyra i Global Trade Atlas (GTA). Med tanke på att denna import konkurrerar på den brasilianska hemmamarknaden anses den återspegla de relevanta inhemska priserna.

(221)

Utöver argumentet om att GTA-importvärdena inte är representativa för vissa länder noterades att importen från de omtvistade länderna i förhållande till den totala importen av svavelsyra, särskilt Finland och Tyskland, endast står för omkring 5 % av den totala importen till Brasilien. På det hela taget kontrollerade kommissionen att det fanns tillräckliga representativa kvantiteter av importen av svavelsyra, så att det genomsnittliga pris som tillämpats skulle minska effekten av eventuella potentiellt onormala priser i intervallets lägre och högre delar. Så länge importkvantiteterna var tillräckligt representativa, vilket gällde för svavelsyra, och inga andra särskilda omständigheter förelåg som gjorde att de inte var representativa eller var olämpliga fanns det inget objektivt skäl för att undanta GTA-uppgifter från analysen.

(222)

Dessutom kan den föreslagna användningen av förhållandet mellan fraktens procentuella andel av priset på TiO2 som referenspunkt för att fastställa transportkostnaden för svavelsyra inte upprätthållas. AkzoNobel tycktes bortse från att svavelsra är ett mycket billigare material än TiO2. Det skulle i stället vara lämpligare att betrakta de absoluta enhetskostnaderna för frakt som en referenspunkt med tanke på kontrasten mellan priserna på TiO2 och svavelsyra.

(223)

I avsaknad av sannolika bevis för att de GTA-uppgifter om svavelsyra som användes inte skulle vara representativa avvisade kommissionen därför detta påstående.

(224)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för TiO2

(225)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levererats till en producent i ett representativt land, för andra råvaror än titanmalm och titankoncentrat, använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset för andra råvaror än titanmalm och titankoncentrat det representativa landet som rapporterats i GTA på den nationella tullnivån, till vilken importtullar och transportkostnader lades.

(226)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (99).

(227)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.10 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. De återstående volymerna ansågs vara representativa.

(228)

För de icke snedvridna priserna på titanmalm och titankoncentrat använde kommissionen som grund de priser som rapporterats av TZMI, till vilka transportkostnader lades. Enhetskostnaden för transporten fastställdes som en skillnad mellan cif-priset för ilmenit enligt uppgifterna i Metal Bulletin/Fast Markets (100) och fob-priset för samma typ av titanmalm enligt TZMI:s uppgifter.

(229)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(230)

LB hävdade att kostnaden för titanmalm som kommer från närstående gruvor faktiskt har uppstått och inte snedvridits i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen erinrar om att det krävs en rad insatsvaror för att tillverka TiO2, däribland malm. När tillverkare av TiO2 köper in dessa insatsvaror på hemmamarknaden påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar som beskrivs i skäl 195 ovan. Mer specifikt är en insatsvara som i sig tillverkades i Kina genom att kombinera en rad kostnader för produktionsfaktorer och kostnader för insatsvaror (t.ex. råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) också utsatt för betydande snedvridningar. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning och därför måste LB:s argument avvisas.

(231)

Kommissionen använde den statistik som offentliggjorts av IBGE (101) för att fastställa lönerna i Brasilien med hjälp av detaljerade uppgifter om löner i tillverkningssektorn för 2021, för näringsgren 20.1 ”Tillverkning av oorganiska kemiska produkter” enligt Nace rev. 2.

(232)

Statistiken över IBGE ger information om de totala årslönerna och tillhörande avgifter och om antalet anställda inom den kemiska sektorn. Endast information om personal med anknytning till produktion beaktades. Värdena indexerades efter undersökningsperioden med hjälp av det nationella konsumentprisindexet (102).

(233)

Kommissionen använde den industristatistik om elpriser som publicerats av Brasiliens gruv- och energiministerium (103) för undersökningsperioden. De avgifter som offentliggjordes i den månatliga bulletinen omfattade Imposto sobre Circulação de Mercadorias e Serviços (ICMS), en skatt som tas ut av de brasilianska delstaterna på varutransporter och tillhandahållande av transport- och kommunikationstjänster mellan delstater och kommuner. Denna skatt kunde begäras tillbaka av de industriella användarna och betalades därför inte i praktiken. Eftersom de flesta delstater tog ut 17–18 % i ICMS under undersökningsperioden gjorde kommissionen en ny beräkning av referensvärdet för elektricitet och drog av ett genomsnitt på 17,5 % från de offentliggjorda priserna.

(234)

Kommissionen använde priset på naturgas för industrianvändare i Brasilien som publicerats av Brasiliens gruv- och energiministerium (104) för undersökningsperioden. De satser som offentliggjordes i den månatliga bulletinen omfattade ICMS-skatten och kommissionen tillämpade den metod som användes för att fastställa elpriserna som anges i skäl 233.

(235)

Kommissionen beräknade priset på ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (105). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. För detta ändamål använde kommissionen naturgas som insatsvara för värme och använde det gaspris för industriella användare i Brasilien som det brasilianska gruv- och energiministeriet offentliggjort för undersökningsperioden.

(236)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(237)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(238)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt för vinst på handelsledet fritt fabrik förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter för 2022 för Tronox Brazil som extraherats från företagets webbplats (106).

(239)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(240)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer som tillhandahölls verifierades under kontrollerna. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.4.1.

(241)

Efter att ha fastställt den icke snedvridna tillverkningskostnaden tillämpade kommissionen tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinsten i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.4.7. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Tronox Brazils årsredovisning som förklaras i avsnitt 3.3.3. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 5,9 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 5,0 %.

(242)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(243)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag.

(244)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(245)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till unionen via ett närstående företag som fungerade som importör fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinst.

(246)

Eftersom icke-närstående importörer inte samarbetade i detta fall användes en rimlig vinst på 6,89 % i den nyligen genomförda undersökningen av polyvinylalkoholer (107) för en annan kemisk produkt i den aktuella undersökningen för att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid unionens gräns.

(247)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återvinna dem till nivån fritt fabrik, ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(248)

Såsom förklaras i skäl 239 fastställdes normalvärdet på nivån fritt fabrik med hjälp av tillverkningskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återvinna normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(249)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet (förutom justeringen för mervärdesskatt som skulle betalas på exportförsäljningen utan återbetalning) och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(250)

För att återvinna exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport-, lager-, tull-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader.

(251)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: provision, kreditkostnader och bankavgifter.

(252)

Vad gäller justeringar av provisioner exporterade dessutom LB under undersökningsperioden TiO2 till unionen genom närstående handlare utanför unionen, närmare bestämt i Hongkong och i Förenade kungariket. Näringsidkarna bar ansvaret för försäljningsprocessen och de kommersiella risker som är förknippade med den och fick ett pålägg för försäljningen. Kommissionen konstaterade därför att dessa handlares uppgifter liknade dem hos en agent som arbetar på provisionsbasis. Följaktligen gjordes en justering enligt artikel 2.10 i även för försäljning genom de närstående handelsföretagen. Justeringen bestod av avdrag för handelsföretagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinst på 6,89 % som fastställts i skäl 246.

(253)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(254)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(255)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(256)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 35,0 %.

(257)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja.

(258)

Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(259)

Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde över 96 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(260)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(261)

Den likadana produkten producerades av elva unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(262)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 560 000 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, däribland de svar på det makroekonomiska frågeformuläret som lämnats av klaganden. Som anges i skäl 8 svarade de unionsproducenter som ingår i urvalet för 50 % av unionens totala tillverkning av den likadana produkten.

(263)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(264)

Kommissionen konstaterade att en liten del av unionsproducenternas totala produktion var avsedd för den företagsinterna marknaden. Endast två av alla elva unionsproducenterna rapporterade att de hade sålt eller använt produkten internt och eftersom dessa uppgifter är konfidentiella kan de exakta volymerna inte lämnas ut i denna förordning. De två producenterna var inte bland de tillverkare som ingick i urvalet. Den företagsinterna marknaden var stabil och låg under 1 % av den totala förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden.

(265)

Kommissionen undersökte vissa makroekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om försäljningen på den öppna marknaden. Dessa indikatorer är: försäljningsvolym på unionsmarknaden och marknadsandelar.

(266)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning och försäljning. Dessa är: produktionsvolym, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet och exportförsäljning. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

(267)

Slutligen, med tanke på att endast två producenter som inte ingick i urvalet rapporterade mycket begränsade mängder företagsintern försäljning, återspeglas inte denna försäljning i analysen av mikroekonomiska indikatorer, som baseras på uppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(268)

Eftersom endast en liten del av unionsproducenternas produktion var avsedd för den företagsinterna marknaden, fann undersökningen ingen meningsfull skillnad mellan de ekonomiska indikatorerna, vare sig de undersöktes med avseende på hela verksamheten eller på grundval av uppgifter för den öppna marknaden.

(269)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningsvolymen för unionsindustrin på unionsmarknaden utifrån de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna som ingår i undersökningen och importen till unionen av den berörda produkten från tredjeländer enligt statistik från Eurostat.

(270)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(271)

Förbrukningen i unionen ökade med 4 procentenheter från 2020 till 2021 och var högre än vanligt under båda åren. Detta berodde främst på covid-19-nedstängningarna, som fick människor att renovera sina hem, vilket ledde till en hög efterfrågan på inomhusfärger och beläggningar och följaktligen på TiO2, som är huvudsaklig råvara för dessa produkter. Eftersom covid-19-pandemin pågick under hela 2021 (i motsats till att endast deklareras i mitten av mars 2020) är det logiskt att de positiva effekterna på efterfrågan på unionsmarknaden som detta ledde till var mer uttalade under 2021.

(272)

Efter en sådan efterfrågetopp minskade förbrukningen i unionen med 12 procentenheter 2022 och under undersökningsperioden med ytterligare 14 procentenheter.

(273)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av statistik från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan importvolymen och den totala förbrukningen i unionen enligt tabell 2 ovan.

(274)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(275)

Kinesisk import förekom på unionsmarknaden från början av den berörda perioden. Importen visar en ökande trend, vilket ledde till en ökning med totalt 17 % från 2020 till undersökningsperioden. På den krympande marknad som observerades 2022 och under undersökningsperioden (se tabell 2 ovan) ledde detta till en betydande ökning på 50 % av den kinesiska marknadsandelen från 2020 till undersökningsperioden.

(276)

Under 2021 skedde en tillfällig omsvängning av denna kontinuerliga ökning av kinesiska importvolymer och marknadsandelen på grund av extraordinära omständligheter i samband med den rådande sjöfartskrisen under 2021. Importvolymen från Kina och dess marknadsandel minskade det året med 5 % respektive 9 %.

(277)

Så snart sjöfartskrisen började minska 2022 började dock importen från Kina öka igen och ökade volymmässigt med 10 procentenheter 2022 och ytterligare 12 procentenheter under undersökningsperioden.

(278)

Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av statistik från Eurostat genom att dividera det totala värdet på importen från Kina med den totala importvolymen. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet.

(279)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(280)

Importpriserna från Kina ökade 2021 och 2022. Klaganden hävdade att en sådan ökning sammanföll med en ökning av de globala priserna på ilmenitmalm samt ökade sjöfartskostnader under 2021 och 2022. Eftersom sjöfartskostnaderna minskade till närmare historiska nivåer i slutet av 2022 (dvs. i början av undersökningsperioden) sjönk de kinesiska priserna parallellt, trots att kostnaderna för de viktigaste råvarorna fortfarande var höga.

(281)

Trots detta låg de kinesiska landade priserna under unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2021, när containerpriserna från Kina till unionen nådde sin topp.

(282)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(283)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 14 % och 15,3 % för importen till unionsmarknaden från de exporterande producenter som ingår i urvalet. Den importvolym som konstaterades vara prisunderskridande på detta sätt står för omkring 70 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden.

(284)

Kommissionen fastställde dessutom förekomsten av prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras under hela skadeundersökningsperioden och prisnedgång under undersökningsperioden.

(285)

De kinesiska importpriserna ökade under 2021 och 2022 men låg konstant under unionsindustrins priser utom under 2021 då sjöfartskostnaderna var på en rekordhög nivå. Som framgår av tabell 8 minskade skillnaden mellan unionsindustrins försäljningspriser och deras produktionskostnader varje år under skadeundersökningsperioden och visar att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras.

(286)

Under undersökningsperioden sjönk dessutom de kinesiska importpriserna med mer än en fjärdedel jämfört med 2022, samtidigt som deras volym och marknadsandel på unionsmarknaden ökade. Detta orsakade en betydande prisnedgång för unionsindustrin under undersökningsperioden, eftersom unionsindustrin var tvungen att sänka sina priser under produktionskostnaden och absorbera förluster för att behålla en viss marknadsandel, trots att produktionskostnaderna fortsatte att öka.

(287)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(288)

Såsom anges i skäl 19 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(289)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från klaganden och data om import av den undersökta produkten. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(290)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(291)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(292)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(293)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 31 % mellan 2020 och undersökningsperioden och följer i det närmaste de tendenser i försäljningsvolymen som visas i tabell 6 nedan. Denna minskning av produktionsvolymen var större än minskningen av förbrukningen i unionen med 22 % under skadeundersökningsperioden. Den tillfälliga ökning av produktionsvolymerna som observerades 2021 beror på den ökade efterfrågan, som, vilket förklaras i skäl 271 ovan, orsakades av ”stanna hemma”-ekonomin under nedstängningarna på grund av covid-19, som unionsindustrin lyckades dra särskilt stor nytta av på grund av den minskade kinesiska importen det året.

(294)

Unionens totala kapacitet fluktuerade med 2–3 % under hela skadeundersökningsperioden. Den minskning av kapaciteten som observerades 2021 berodde på att tillverkningen upphörde en månad för underhåll som en av producenterna var tvungen att genomföra det året och på att Kronos Leverkusens produktionslinje för sulfat lades ned. Under 2022 och undersökningsperioden ökade kapaciteten något, främst på grund av slutförandet av projekt som ledde till att flaskhalsar drogs bort för vissa anläggningar i unionen.

(295)

Dessutom stängde en unionsproducent som inte ingick i urvalet, Venator, två av sina anläggningar i unionen: Venator Duisburg och Venator Scarlino. Besluten om nedläggning av dessa anläggningar fattades i juni 2023 och februari 2024 och därför var effekten av dessa nedläggningar på produktionsvolymen och produktionskapaciteten ännu inte synlig eller endast i begränsad utsträckning synlig under undersökningsperioden.

(296)

Det ökade kapacitetsutnyttjandet under 2021, samtidigt som nettoproduktionsvolymerna ökade på grund av den ökade efterfrågan under covid-19-pandemin, är alltså överdimensionerat på grund av den minskade totala kapaciteten. Produktionsvolymerna och kapacitetsutnyttjandet minskar sedan 2022 och särskilt under undersökningsperioden, delvis i linje med trenden för den totala minskningen av efterfrågan, men även på grund av förlusten av marknadsandelar för den kinesiska importen, vilket förklaras nedan.

(297)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(298)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade 2021 med 13 procentenheter jämfört med 2020, främst på grund av den ovannämnda ökningen av efterfrågan till följd av ”stanna hemma”-ekonomin under covid-19-nedstängningarna och det minskade trycket från dumpad kinesisk import under det året. Som redan förklarats ovan började efterfrågan på TiO2 att minska 2022, från en hög nivå under 2021. Eftersom sjöfartskrisen minskade samtidigt började den kinesiska importen att öka, både i absoluta tal och i marknadsandelar, vilket ledde till att försäljningsvolymerna i unionen minskade i förtid.

(299)

Marknadsandelarna återspeglar också denna verklighet på marknaden. I avsaknad av dumpad import från Kina under den ökade efterfrågan 2021 ökade unionsindustrin sin marknadsandel med 4 procentenheter. På den krympande marknaden 2022 och undersökningsperioden, med ständigt ökande volymer av dumpad import från Kina, förlorade unionsindustrin först 4 procentenheter i marknadsandelar 2022 och ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden.

(300)

Som förklaras ovan kunde unionsindustrin på grund av de särskilda omständigheter som orsakats av covid-19-pandemin (”stanna hemma”-ekonomin på grund av nedstängningar under en del av 2020 och 2021 och sjöfartskrisen 2021) dra nytta av efterfrågetoppar under 2021 medan den kinesiska importen minskade det året. Detta bromsade tillfälligt nedgången för unionsindustrin som, om än på den krympande marknaden 2022 och under undersökningsperioden, förlorade betydande marknadsandelar till förmån för den kinesiska importen.

(301)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(302)

Unionsindustrin minskade stadigt sin personalstyrka under skadeundersökningsperioden, eftersom dess produktions- och försäljningsvolymer minskade.

(303)

Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning. Den minskade med 26 % under skadeundersökningsperioden, med en tillfällig ökning 2021, tack vare ökningen av unionsindustrins produktion och försäljning på grund av ovannämnda exceptionellt gynnsamma villkor det året.

(304)

Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(305)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(306)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som de två unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(307)

I tabell 8 ovan visas att perioden 2021 och framåt var en period med kontinuerliga kostnadsökningar, främst på grund av ökade kostnader för de viktigaste råvarorna och energin. Detta var särskilt uttalat under 2022 och undersökningsperioden, när det globala inflationstrycket ökade betydligt. Klaganden hävdade att även om den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 orsakade en stor ökning av energikostnaderna i unionen, är den viktigaste faktorn som påverkade de ökade produktionskostnaderna de ökade kostnaderna för den huvudsakliga råvaran, titanmalm.

(308)

Denna konstaterade ökning av produktionskostnaden parerades således genom en prisökning under 2021 och 2022, då unionsindustrin fortfarande kunde hålla sina försäljningspriser högre än sina produktionskostnader. Som framgår av tabell 8 ovan minskade skillnaden mellan produktionskostnaden och försäljningspriset alltmer varje år. Slutligen kunde unionsproducenterna under undersökningsperioden, trots ytterligare betydande kostnadsökningar jämfört med 2022, inte bara inte längre hålla sina försäljningspriser högre än sina produktionskostnader utan var till och med tvungna att sänka sina priser jämfört med 2022 för att behålla en viss marknadsandel.

(309)

Trots att efterfrågan på TiO2 var den lägsta under undersökningsperioden lyckades importen från flera källor (t.ex. Förenade kungariket och Mexiko, se tabell 12 nedan) öka sina priser jämfört med 2022 medan priserna på importen från andra källor endast minskade något. Det mest uttalade prisfallet, och samtidigt den mest uttalade ökningen av marknadsandelar, kom från kinesisk import som därmed tydligt utövade ett betydande tryck på unionsindustrin att sänka sina egna priser.

(310)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(311)

Den genomsnittliga kostnaden per anställd ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(312)

Lagernivåerna för de tre unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(313)

Lagerhållningen i absoluta tal och i procent av produktionen minskade med 33 % respektive 36 % under 2021 på grund av gynnsamma förhållanden där unionsindustrin kunde öka sina försäljningsvolymer och marknadsandelar. Eftersom marknaden började krympa 2022 ökade lagervolymen igen och inte all planerad produktion såldes. Under undersökningsperioden minskade lagren igen, eftersom även produktionsvolymerna minskade. Eftersom försäljningsvolymerna minskade med den krympande marknaden under både 2022 och undersökningsperioden började lagerhållningen i procent av produktionen åter öka och nådde under undersökningsperioden nästan samma nivå som under 2020.

(314)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(315)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de tre unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(316)

Som framgår av tabell 8 minskade skillnaden mellan unionsindustrins försäljningspriser och dess produktionskostnader varje år under skadeundersökningsperioden medan unionsindustrin under undersökningsperioden till och med var tvungen att sänka sina försäljningspriser under den ökande produktionskostnaden. Detta visar att även om det förekom ett pristryck under skadeundersökningsperioden, förvandlades det till prisnedgång under undersökningsperioden.

(317)

Obalansen i de ökande kostnaderna och de nedpressade priserna ledde till att lönsamheten urholkades under skadeundersökningsperioden och år 2021 var återigen undantaget vilket förklaras nedan.

(318)

Lönsamhetsökningen 2021 förklaras vidare av det faktum att även om nettovinsten på en försäljning per enhet 2021 (229 euro, skillnaden mellan försäljningspris och produktionskostnad per enhet) var lägre än nettovinsten på en försäljning per enhet 2020 (268 euro) ökade kassaflödet fortfarande på grund av ökade försäljningsvolymer.

(319)

I och med att unionsindustrins försäljning minskade under 2022 och undersökningsperioden och dess priser fortsatte att pressas ned under 2022 och sjönk under undersökningsperioden minskade dess lönsamhet med 4,8 procentenheter under 2022 och med ytterligare 16,8 procentenheter under undersökningsperioden vilket var en kraftigt negativ utveckling.

(320)

Investeringarna minskade med –4 % 2021 innan de uppenbarligen ökade med +8 % 2022 och ytterligare +10 % under undersökningsperioden. Denna ökningstendens är dock vilseledande och kommissionen kunde kontrollera att denna synbara ökning under 2022 och undersökningsperioden helt och hållet kan tillskrivas en investering på omkring tio miljoner euro för kapacitetsökning, fördelad över 2022 och undersökningsperioden, som en unionsproducent tidigare hade åtagit sig att göra och inte rimligen kunde ställa in. Som producenten visade gjordes all planering, allt markarbete och all beställning av utrustning före den berörda perioden. När utrustningen levererades måste den installeras eftersom det skulle ha varit dyrare att lämna den oanvänd och exponerad för elementen. Utan denna investering skulle de totala investeringssiffrorna för de unionsproducenter som ingick i urvalet visa en nedåtgående trend liknande andra huvudsakliga skadeindikatorer.

(321)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mot bakgrund av den utveckling som beskrivs ovan minskade den kontinuerligt under hela skadeundersökningsperioden, från en sund räntabilitet på +53 % 2020 till en djupt negativ räntabilitet på –67 % under undersökningsperioden.

(322)

Unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital hade påverkats allvarligt av urholkningen av lönsamheten och kassaflödet under skadeundersökningsperioden.

(323)

Alla huvudsakliga skadeindikatorer uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden och även om unionsindustrins situation tillfälligt förbättrades 2021 minskade skadeindikatorerna kraftigt under 2022 och minskade sedan kraftigt under undersökningsperioden.

(324)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 31 % och dess försäljningsvolym minskade med 25 % mellan 2020 och undersökningsperioden. Denna minskning var större än minskningen av förbrukningen i unionen som minskade med 22 % under skadeundersökningsperioden. Följaktligen minskade unionsindustrins marknadsandel från 49 % 2020 till 47 % under undersökningsperioden med en tillfällig ökning 2021 och början av 2022.

(325)

Samtidigt ökade den kinesiska importvolymen med 17 % under skadeundersökningsperioden och den kinesiska marknadsandelen ökade från 15 % 2020 till 22 % under undersökningsperioden. Importvolymen från Kina minskade tillfälligt med 5 % på grund av sjöfartskrisen mellan 2020 och 2021. Eftersom unionsindustrin skyddades tillfälligt från billig import från Kina, och med ökad efterfrågan under covid-19-pandemin, kunde den öka sina försäljningsvolymer och försäljningspriser och uppnå oväntat höga vinster 2021. Denna positiva utveckling berodde dock på exceptionella omständigheter och den vände under undersökningsperioden när unionsindustrins försäljningsvolymer minskade betydligt (med 38 procentenheter mellan 2021 och undersökningsperioden) och dess lönsamhet sjönk (från 10 % under 2021 till –12 % under undersökningsperioden).

(326)

Dessutom stod unionsindustrin inför en betydande ökning av tillverkningskostnaden som ökade med 71 % under skadeundersökningsperioden. Kostnadsökningarna berodde främst på högre kostnader för de huvudsakliga råvarorna och energi. Unionsindustrin kunde dock inte höja sina försäljningspriser tillräckligt för att kompensera för denna stora kostnadsökning. Dess försäljningspriser ökade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Priserna nådde en topp 2022 men minskade markant under undersökningsperioden trots att produktionskostnaderna fortsatte att öka. Detta ledde till att unionsindustrin gick med förlust under undersökningsperioden. Liknande negativa verkningar syns i kassaflödet och räntabiliteten.

(327)

Som redan förklarats i skäl 316 ovan drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina utövade pristryck på unionsindustrin under hela skadeundersökningsperioden och prisnedgång under undersökningsperioden.

(328)

Även om de extraordinära omständigheterna 2021 gjorde det möjligt för unionsindustrin att prestera väl på den krympande marknaden 2022 och undersökningsperioden ökade den kinesiska importen och vann marknadsandelar vilket pressade unionsindustrins priser medan dess produktionskostnader ökade. Detta är särskilt tydligt under undersökningsperioden när priserna på den kinesiska importen minskade med en fjärdedel jämfört med 2022.

(329)

Flera parter ifrågasatte förekomsten av skada för unionsindustrin.

(330)

China National Coatings Industry Association (CNCIA), en sammanslutning som representerar exporterande producenter, hävdade att det inte förekom någon skada för unionsindustrin med hänvisning till vissa segment av årsrapporter från flera unionsproducenter, särskilt Cinkarna, en av de unionsproducenter som inte ingick i urvalet. CNCIA hävdade därför att i) Cinkarna bibehöll sina högsta produktionsnivåer i enlighet med sin årsrapport 2022, ii) Kronos och Cinkarna ökade sitt totala försäljningsvärde 2021 och 2022, iii) Cinkarna, Tronox och Venator rapporterade pris- och/eller intäktsökningar 2022 jämfört med tidigare år, iv) Cinkarna rapporterade ökad vinst och EBITDA 2022 jämfört med 2021, och v) Cinkarna planerade att fördubbla sin investeringsnivå 2023.

(331)

Kommissionen noterade inledningsvis att även om olika producenter kan prestera bättre eller sämre i varierande utsträckning, är en producents (Cinkarnas) resultat, som betonas i leden i, iv och v ovan, inte nödvändigtvis ett tecken på hela unionsindustrins resultat. Det är just därför som kommissionen väljer ut ett representativt urval av unionsproducenterna för att dra slutsatser om de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av detta urval. Dessutom är kommissionens analys enbart inriktad på de ekonomiska indikatorerna för den undersökta produkten, som kräver en mer detaljerad analys än att bara titta på de allmänna siffrorna i unionsproducentens årsrapport. Om en berörd part anser att det föreslagna urvalet inte skulle ha varit representativt för unionsindustrin som helhet, eftersom ett av de företag som ingick i urvalet presterar mycket sämre än de övriga på grund av särskilda omständigheter, eller omvänt, bör denna part invända mot det föreslagna urvalet av unionsproducenter i början av undersökningen, vilket CNCIA inte gjorde.

(332)

På samma sätt noterade kommissionen att bedömningen enligt leden ii och iii ovan är partiell och endast beaktar vissa av skadeindikatorerna utan att beakta dem mot bakgrund av unionsindustrins och unionsmarknadens totala situation som kommissionen gör när den drar sina slutsatser i antidumpningsundersökningar. Som framgår av tabell 8 ökade unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet både 2021 och 2022. Denna prisökning berodde dock på behovet av att upprätthålla lönsamheten mot bakgrund av att produktionskostnaderna ökade samtidigt. Dessutom fann kommissionen att unionsindustrins totala försäljningsvärde ökade 2022 jämfört med 2021. Detta motsvarar dock inte förbättrade resultat på marknaden, vilket CNCIA föreslog, eftersom den totala försäljningsvolymen minskade. En separat undersökning av det totala försäljningsvärdet under ett visst år är därför inte informativ.

(333)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de faktorer som understryks av CNCIA och som förtecknas i skäl 330, även om de är faktiska, inte ogiltigförklarar kommissionens slutsatser om situationen för unionsindustrin som helhet.

(334)

CNCIA påpekade vidare att kommissionen i sitt beslut om att avsluta antidumpningsundersökningen om import av vinsyra med ursprung i Kina (108) inte fann någon skada trots att unionsindustrins marknadsandel i det fallet minskade med 21 %, jämfört med endast 2 procentenheter i detta fall. Som anges i skäl 332 ovan betraktar kommissionen alla skadeindikatorer på ett övergripande sätt, mot bakgrund av unionsindustrins och unionsmarknadens allmänna situation, som är naturligt olika i varje undersökning, så slutsatser dras från fall till fall. Kommissionen noterade i detta avseende att CNCIA endast inriktar sig på en del av den ovannämnda undersökningen medan beslutet att avsluta i själva verket grundades på flera faktorer, särskilt unionsproducenternas lönsamhet (109). I vilket fall som helst har de särskilda omständigheterna i det fallet ingen betydelse för omständigheterna i den aktuella undersökningen.

(335)

CNCIA hävdade dessutom att den produktionsminskning som observerades efter 2021 kan tillskrivas nedläggningen av anläggningar som beskrivs i skälen 294 och 295 ovan. Som framgår av det makrofrågeformulär som klaganden lämnat in minskade dock nästan alla unionsproducenternas produktionsvolymer både 2021 och 2022 och inte bara i dessa tre anläggningar. Kommissionen avvisar således detta påstående med hänvisning till att det är ogrundat.

(336)

En användare, PPG Industries Europe Sarl (PPG), hävdade vidare att det inte förekommer något pristryck, eftersom Venator beslutade att höja priserna globalt, även i unionen, i början av 2024 på grund av behovet av att ”starta processen för att återvinna marginaler till hållbara nivåer”, med hänvisning till Venators pressmeddelande från februari 2024 (110). Detta är dock inte relevant i samband med analysen ovan eftersom dessa påståenden gjordes efter undersökningsperioden medan alla ovanstående analyser och bedömningar är bakåtblickande mot undersökningsperioden och de tre föregående åren. Ingen slutsats om prisökningar kan heller dras enbart av det faktum att en unionsproducent tillkännagav prisökningar. Kommissionen tillbakavisade således detta påstående.

(337)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(338)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från andra länder, unionstillverkarnas exportresultat och andra faktorer, såsom minskningen av förbrukningen till följd av covid-19-pandemin, förväntade förbättringar av marknadsförhållandena, stigande produktionskostnader och förbud mot användning av TiO2 av livsmedelskvalitet i unionen.

(339)

Som förklaras i skäl 271 ovan ökade förbrukningen i unionen under covid-19-pandemin. Nedstängningarna i unionen fick människor att renovera sina hem vilket ledde till ökad efterfrågan på TiO2 under 2020 och särskilt under 2021. En sådan markant ökning av efterfrågan följdes av en lika markant minskning av efterfrågan under 2022 och undersökningsperioden. Även om denna minskning främst berodde på tömning av lagren till följd av ökad efterfrågan 2020 och 2021 förvärrades den ytterligare av det allmänna inflationstrycket som inleddes 2022 och sannolikt den rädsla för marknadsinstabilitet som orsakades av den ryska invasionen av Ukraina.

(340)

Som framgår av tabell 3 bibehöll den kinesiska importen en stark närvaro i unionen på denna marknad och ökade i volym med 17 % från 2020 till undersökningsperioden. Till och med på den krympande marknad som observerades 2022 och undersökningsperioden ledde detta till en betydande ökning på 50 % av den kinesiska marknadsandelen från 2020 till undersökningsperioden. Denna trend vände endast tillfälligt under 2021: importvolymen från Kina och dess marknadsandel minskade det året med 5 % respektive 9 %, vilket kan tillskrivas sjöfartskrisen, vilket minskade varuvolymerna från Kina. Tillsammans med den största efterfrågan 2021 gav detta en kort respit till unionsindustrin som gjorde det möjligt för den att avsevärt öka sin försäljningsvolym och tillfälligt återta marknadsandelar (se tabell 6 ovan).

(341)

Så snart sjöfartskrisen började minska 2022 började dock importen från Kina öka igen med en volymökning på 10 % år 2022 och ytterligare 12 % under undersökningsperioden vilket var en nackdel för unionsproducenterna och importen från andra tredjeländer (se tabell 12 nedan). Detta återspeglas tydligt i marknadsandelar, där den kinesiska importens ökande marknadsandel sammanfaller perfekt med unionsproducenternas marknadsandel och marknadsandelen för importen från tredjeländer både under 2022 och under undersökningsperioden.

(342)

Importpriserna från Kina återspeglar också de ovan nämnda marknadsförhållandena. De kinesiska landningspriserna låg kvar under unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden utom 2021 då sjöfartskrisen och sjöfartskostnaden från Kina till Europa nådde sin topp. Dessutom låg de kinesiska landningspriserna till och med under unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad både 2020 och under undersökningsperioden medan de 2022 i stort sett låg på samma nivå. Om sjöfartskostnaderna inte hade ökat kraftigt 2021 och 2022 kunde de kinesiska landningspriserna lätt ha legat kvar under unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet under hela skadeundersökningsperioden.

(343)

Även om de kinesiska priserna tydligt ledde till prisnedgång för unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden (se skäl 284) och prisnedgång under undersökningsperioden (se skäl 286).

(344)

Som redan nämnts i skälen 282 och 283 fastställde kommissionen dessutom en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 14 % och 15,3 % för importen från de exporterande producenter som ingick i urvalet på unionsmarknaden under undersökningsperioden vilket sammanföll med unionsindustrins allt sämre situation.

(345)

Analysen av skadeindikatorerna i skälen 269 till 337 visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades under skadeundersökningsperioden och detta sammanföll med en ökning av subventionerad import från Kina och Egypten som konstaterades underskrida unionsindustrins priser under undersökningsperioden. Denna import ledde hur som helst till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades i en betydande omfattning under hela skadeundersökningsperioden och till prisnedgång under undersökningsperioden eftersom unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med den ökade tillverkningskostnaden och till och med tvingades sänka priserna under tillverkningskostnaden under undersökningsperioden.

(346)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att det finns ett orsakssamband med den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(347)

Flera berörda parter hävdade att eventuell skada för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden inte orsakades av den kinesiska exporten utan av andra faktorer. Dessa omfattar en global minskning av konsumtionen efter covid-19-pandemin, stigande produktionskostnader och förbud mot användning av TiO2 av livsmedelskvalitet i unionen.

(348)

Kommissionen analyserade om och i vilken utsträckning dessa faktorer bidrog till skadan.

(349)

Flera parter hävdade att den minskade efterfrågan under 2022 och undersökningsperioden inte var något annat än resultatet av den vanliga nedgången på den cykliska TiO2-marknaden.

(350)

Till stöd för detta påstående försåg en användare kommissionen med marknadsinformation (111) från november 2021 med både historiska trender och prognoser för framtiden.

(351)

Kommissionen noterade i detta avseende att den marknadsinformation som nämns i skäl 350 avser aggregerade globala förbrukningstrender och kanske inte korrekt återspeglar efterfrågan på unionsmarknaden specifikt. Denna slutsats förstärks av att unionens efterfrågan uppvisade en stabil tillväxt 2020 och 2021, vilket redan framgick av klagomålet, med en ökning på 4 % på årsbasis under vart och ett av åren. Såsom framgår av tabell 2 minskade dessutom efterfrågan i unionen med 12 % 2022, men minskade mer markant med ytterligare 14 % under undersökningsperioden. Ingen av dessa utvecklingar är helt i linje med TZMI:s globala prognoser som nämns i skäl 350.

(352)

För det andra hävdade två användare, Munksjö och Felix, på samma sätt i sina svar på frågeformuläret att TiO2-marknaden är mycket cyklisk och att den påstådda skadan för unionsindustrin endast är ett resultat av den krympande marknaden under undersökningsperioden. Munksjö lämnade in ett faktablad från tre olika marknadsinformationskällor (dvs. ICIS, EUWID och TZMI) som visar utvecklingen av priserna på TiO2 på unionsmarknaden under de senaste 15 åren och hävdade att detta visar att unionsmarknaden för TiO2 har genomgått tre cykler av nedgång och expansion sedan 2008 fram till fjärde kvartalet 2023.

(353)

Kommissionen noterade att dessa uppgifter visar att priserna på TiO2 på unionsmarknaden hade tre toppar under de senaste 15 åren: första kvartalet 2012, andra kvartalet 2018 och andra kvartalet 2022. Var och en av dessa perioder med högre priser hade lite olika längd och följdes naturligtvis av sjunkande priser. Den övergripande trenden är dock en prisökning.

(354)

Mot bakgrund av ovanstående och efter att ha analyserat alla tillgängliga uppgifter drog kommissionen följande slutsatser om situationen på unionsmarknaden för TiO2.

(355)

För det första finns det visserligen global cyklikalitet i efterfrågan på TiO2 men det finns inga bevis för att den är unik för TiO2-marknaden och skulle förtjäna särskild hänsyn eftersom alla marknader regelbundet genomgår faser av nedgång och expansion.

(356)

För det andra kan TZMI:s globala efterfrågeprognoser ha varit generellt korrekta om dessa visat sig inte vara helt i linje med den faktiska utvecklingen på unionsmarknaden, åtminstone inte under skadeundersökningsperioden.

(357)

För det tredje kan man av alla uppgifter som kommissionen har tillgång till inte rita ett mönster som med all säkerhet visar när en uppgång eller en nedgång kommer att äga rum på unionsmarknaden och följaktligen dra slutsatsen att nedgången skulle ske 2023.

(358)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionens marknad för TiO2 påverkades av särskilda och extraordinära omständigheter under skadeundersökningsperioden, vilket dikterade efterfrågeutvecklingen, även om trenderna på den globala marknaden i stort sett korrekt förutspådde en ökning av efterfrågan i unionen under 2020 och 2021 och en senare minskning. Som redan nämnts i skäl 271 ovan drog kommissionen slutsatsen att den ”vara hemma”-ekonomi som ledde till nedstängningar på grund av covid-19 resulterade i en ökad efterfrågan på TiO2 2020 och särskilt 2021. Även om efterfrågan i unionen skulle öka under 2020 förstärkte covid-19-pandemin den och orsakade en ökning under 2021. Efter en så stor efterfrågeökning skulle varje minskning av förbrukningen som följer naturligtvis också vara uttalad medan denna minskning (år 2022 och undersökningsperioden) förvärrades ytterligare av a) det allmänna inflationstrycket som började visa sig 2022 och var närvarande under hela undersökningsperioden och sannolikt av b) rädslan för marknadsinstabilitet som orsakades av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

(359)

Å andra sidan hävdade vissa parter att unionsindustrins försämrade situation berodde just på en avsevärt minskad efterfrågan efter covid-19-pandemin och inflationstrycket 2022 som konstaterats ovan.

(360)

Kommissionen noterade i detta avseende att unionsmarknaden upplevde en markant minskning av efterfrågan på grund av både tömning av lager efter den höga efterfrågeperioden under covid-19-pandemin och allmänt inflationstryck (se skäl 358). En sådan krympande marknad skulle säkerligen ha lett till en minskning av unionsindustrins försäljningsvolymer utan hänsyn till förekomsten av dumpad import från Kina.

(361)

Under normala konkurrensförhållanden skulle emellertid en sådan krympande marknadsförsäljningsvolym för alla marknadsaktörer ha minskat i lika stor utsträckning. I det aktuella fallet minskar dock importen från alla andra tredjeländer (utom Kina) och unionsindustrins försäljning (vilket framgår av tabellerna 6 och 12 ovan) nästan överlag under 2022 och undersökningsperioden medan endast den kinesiska importen ökar under dessa år (vilket framgår av tabell 3 ovan) vilket återigen pekar på slutsatsen att de kinesiska producenterna, precis när sjöfartspriserna började sjunka 2022, kunde fortsätta sälja sin produkt på unionsmarknaden till dumpade priser och vinna marknadsandelar till nackdel för andra aktörer.

(362)

När det gäller den minskade förbrukningen påpekade CNCIA att i kommissionens beslut av den 27 juni 2012 om import av vissa koncentrerade sojaproteinprodukter med ursprung i Kina (112) fann kommissionen att en 8-procentig minskning av förbrukningen var tillräcklig för att bryta orsakssambandet. De hävdade att med tanke på att förbrukningen minskade med 14 procentenheter under undersökningsperioden jämfört med 2022 bör kommissionen nu dra samma slutsats.

(363)

Kommissionen påpekade i detta avseende att det refererade ärendet inte avslutades eftersom en minskad efterfrågan försvagade orsakssambandet mellan fastställd dumpning och väsentlig skada utan snarare på grund av att ingen väsentlig skada konstaterades över huvud taget. Argumentet avvisades därför (113).

(364)

CNCIA hävdade vidare att minskningen av försäljningen 2022 också kan förklaras av unionens beslut att det året förbjuda användningen av TiO2 i livsmedel (tillsats E171) (114) med hänvisning till Tronox årsrapport 2022 att detta är en orsak till den minskade försäljningen.

(365)

Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till utgör specialtillämpningar av TiO2 cirka 4 % av den totala marknaden och användningar i livsmedel utgör en ännu mindre del av denna andel. Kommissionen drog därför slutsatsen att eventuella effekter som detta förbud kan ha haft på unionsproducenternas försäljning var försumbara.

(366)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(367)

Kommissionen noterade inledningsvis att även om importen från Förenade kungariket utgjorde den största andelen av importen till unionen från ett annat tredjeland (efter Kina) är de enda producenterna i Förenade kungariket enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till två anläggningar som ägs av unionsindustrin. Denna import konkurrerar därför inte med unionsindustrin på unionsmarknaden och deras priser är också högre än de kinesiska importpriserna. Denna import bidrar därför inte till skadan för unionsindustrin.

(368)

Importvolymen från alla andra tredjeländer har minskat i ökande takt under hela skadeundersökningsperioden enligt följande: En minskning med 5 % under 2021, 8 % under 2022 och 9 % under undersökningsperioden.

(369)

Importvolymerna från framför allt Förenta staterna och Mexiko kan anses följa samma tendenser som beskrivs för unionsindustrins försäljning – en ökning av importen under 2021 som var ett år med exceptionellt hög efterfrågan och därefter en minskning under 2022 och undersökningsperioden. Samtidigt började både Förenta staternas och Mexikos marknadsandelar, efter att tillfälligt ha ökat 2021, minska under 2022 och undersökningsperioden. Importen från alla andra tredjeländer förlorade också marknadsandelar under undersökningsperioden jämfört med 2022.

(370)

De berörda parterna hävdade att orsaken till skadan för unionsindustrin var lågprisimport från Mexiko snarare än kinesisk import. Kommissionen fastställde ovan en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 14 % och 15,3 % för importen från de exporterande producenter som ingick i urvalet på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Kommissionen noterade att importpriset från Mexiko faktiskt var lågt. Det ökade dock betydligt under undersökningsperioden jämfört med tidigare år och var högre än importpriserna från Kina.

(371)

Kommissionen fastställde däremot att de landade priserna på den kinesiska importen minskade betydligt, dvs. med 25 % mellan 2022 och undersökningsperioden och underskred unionsindustrins priser med 18,2 % under undersökningsperioden.

(372)

Kommissionen undersökte därefter betydelsen av importen från Kina och Mexiko för hela unionsmarknaden. Som framgår av tabellerna 3 och 12 ovan är den totala importvolymen från Kina under undersökningsperioden tre gånger större än importen från Mexiko. Dessutom förlorade den mexikanska importen marknadsandelar under undersökningsperioden, jämfört med 2022, liksom hela importen från alla andra tredjeländer (utom Kina). Importen från Kina var däremot den enda som vann marknadsandelar under undersökningsperioden.

(373)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Mexiko och från andra tredjeländer inte försvagade det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade kinesiska importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(374)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(375)

På liknande sätt som tillverkningsvolymerna och den inhemska försäljningen ökade unionsindustrins exportvolymer under 2021 även om denna ökning var mindre uttalad än för den inhemska försäljningen innan den minskade betydligt under 2022 och undersökningsperioden. Exportpriserna följde också samma trend som priserna på unionsmarknaden, ökade 2021 och 2022 innan de föll under undersökningsperioden men låg kvar betydligt över 2021 års nivåer.

(376)

Unionsindustrin uppnådde högre priser på exportmarknaderna än på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden. Trots detta kunde unionsindustrin emellertid inte hålla exportpriset för sin produkt högre än tillverkningskostnaden under undersökningsperioden och tvingades sänka exportpriserna även under det året.

(377)

Klaganden har hävdat att de kinesiska exporterande producenternas illojala handelsmetoder på alla marknader gör det svårt att konkurrera även på exportmarknaderna och är skälet till ett sådant suboptimalt exportresultat. Andra berörda parter hävdade att det inte finns någon bevisning som styrker detta påstående.

(378)

Klagomålet innehöll bevisning för stängningen av Chemours fabrik i Taiwan 2023 och klaganden lämnade ytterligare bevisning under undersökningen som visade att två TiO2-producenter i Japan, Sakai Chemicals och Ishihara Sangyo, tillkännagav stängning av anläggningar 2026 respektive 2027. Alla dessa anläggningar ligger nära Kina, vilket gör det sannolikt att den kinesiska exporten har haft en otillbörlig inverkan på resultatet på deras inhemska marknader eller regionala marknader. Dessutom har de berörda myndigheterna i Brasilien inlett en egen antidumpningsundersökning mot kinesisk TiO2. Kommissionen konstaterade därför att det inte kan uteslutas att den kinesiska exporten hindrar unionsindustrins konkurrensställning på andra marknader som liknar unionsmarknaden.

(379)

Dessutom har kommissionen funnit att lönsamheten för exportförsäljningen följde utvecklingen av lönsamheten för försäljningen i unionen nästan med samma procentenhet under hela skadeundersökningsperioden, medan exportförsäljningen står för omkring 25 % av den totala försäljningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(380)

Kommissionen drog därför slutsatsen att exportresultatet inte var orsaken till skadan för unionsindustrin.

(381)

Flera parter har hävdat att de stigande produktionskostnaderna är orsaken till skadan för unionsindustrin.

(382)

Unionsindustrins produktionskostnader ökade under 2021, särskilt 2022 och undersökningsperioden, men unionsindustrin kunde öka sina priser under 2021 och 2022 för att upprätthålla lönsamheten. Den tvingades endast att sänka priserna under sin tillverkningskostnad under undersökningsperioden när den kinesiska importen på den krympande marknaden sjönk betydligt i pris samtidigt som volymen ökade vilket innebar att marknadsandelarna i unionen ökade.

(383)

Berörda parter pekade återigen på målet om sojaprotein från Kina där ökningen av den huvudsakliga råvaran bröt orsakssambandet. Kommissionen påpekade dock att i föreliggande fall var ökningen av produktionskostnaden global på grund av det globala inflationstrycket och påverkade alla marknadsaktörer i liknande utsträckning, vilket framgår av det faktum att priserna för importen från alla andra tredjeländer (utom Kina) ökade betydligt 2022 och ännu mer under undersökningsperioden. Priserna på den viktigaste råvaran, ilmenitmalm, som står för omkring en tredjedel av den totala produktionskostnaden, ökade globalt med omkring 80 % 2022 jämfört med 2020 års nivåer och minskade endast något under undersökningsperioden.

(384)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de stigande produktionskostnaderna inte bidrog till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(385)

Den 3 april 2024 framförde AkzoNobel ytterligare påståenden om bristande orsakssamband och förlitade sig på rapporten om den globala situationen på TiO2-marknaden som offentliggjordes i februari 2024 av en byrå för marknadsinformation, TZMI. Rapporten tyder på att TiO2-marknaden håller på att återhämta sig och förutspår prisökningar på unionsmarknaden och ökad lönsamhet för unionsproducenterna.

(386)

Kommissionen noterade i detta avseende att även om det i rapporten framkastas att marknadsvillkoren i Europa kommer att förbättras betecknas de fortfarande som svaga i de många mått som den analyserar. När det gäller priserna i Europa och prognoserna om förbättrad lönsamhet för unionsproducenterna på deras hemmamarknad medger rapporten i sig att dess prognoser om de prisnivåer som unionsindustrin kommer att kunna uppnå åtminstone delvis görs under antagande om ett positivt resultat av denna undersökning.

(387)

Även om denna rapport skulle förutsäga unionsindustrins framtida resultat med full noggrannhet gör den i huvudsak denna prognos i ett scenario med återställda lika villkor på unionsmarknaden och kan därför inte användas som ett motargument för kommissionen att inte fatta ett beslut som denna prognos, åtminstone delvis, baseras på.

(388)

Som parterna med rätta påpekar utmanade flera faktorer unionsindustrins situation. För det första kännetecknades 2022 och undersökningsperioden av en exceptionell minskning av efterfrågan på TiO2 på unionsmarknaden. För det andra ökade både energikostnaderna på unionsmarknaden och kostnaderna för ilmenit globalt under dessa två år. För det tredje var importpriserna från Mexiko lägre än de kinesiska priserna under de tre första åren av skadeundersökningsperioden.

(389)

Inget av detta ogiltigförklarar dock det faktum att i) importen från Kina ökade i volym under hela skadeundersökningsperioden (med en tillfällig avmattning på grund av exceptionella omständigheter 2021, ii) den kinesiska importen kom in i Europa till dumpade priser, iii) på den krympande marknaden 2022 och undersökningsperioden ökade den kinesiska importens marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrins och andra tredjeländers marknadsandelar och iv) under undersökningsperioden, när priserna på importen från alla andra länder i stort sett låg kvar på samma nivå som 2022 minskade priset på den kinesiska importen dramatiskt med en fjärdedel av vad det var 2022, vilket gjorde att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades och till en svacka för unionsindustrin.

(390)

I detta sammanhang beaktade kommissionen parternas argument om fabriksnedläggningar i unionen. I klagomålet hävdade klaganden att de tre TiO2-anläggningarna stängdes i unionen på grund av tryck från kinesisk import och att fler nedläggningar kunde ha förväntats utan exceptionellt gynnsamma villkor på grund av covid-19-pandemin. Åtskilliga parter avvisade detta och hävdade att det inte fanns någon bevisning till stöd för denna slutsats och att nedläggningarna berodde på andra omständigheter och inte kunde tillskrivas den påstådda dumpade importen från Kina. Parterna hänvisade till de offentliga uttalandena från företagen, som tillskriver begränsningen av produktion eller nedläggning av anläggningar till ogynnsamma förhållanden på marknaden, såsom minskad efterfrågan, stigande produktionskostnader och i allmänhet dåliga ekonomiska förhållanden, medan Venators (en av unionsproducenterna som inte ingick i urvalet) Scarlino-anläggning hade särskilda problem med att få regleringsgodkännanden.

(391)

På liknande sätt framhöll de berörda parterna ytterligare påståenden i verksamhetsberättelser från unionsproducenter (Kronos, Police, Venator, Cinkarna) som erkände den minskade efterfrågan och ökade tillverkningskostnaden som orsaker till den svåra situation som unionsindustrin befinner sig i. Parterna hävdade att detta bevisar att importen från Kina överlag inte kan hållas ansvarig för den skada som unionsindustrin lidit.

(392)

Kommissionen noterar i detta avseende att även om Venator Scarlino-anläggningen inte kunde drivas med sin fulla kapacitet på grund av väntande lagstadgade tillstånd, på grund av både Kronos och Venators citerade uttalanden, är det uppenbart att besluten om produktionsnivån och den fortsatta produktionen fattas med hänsyn till allmänt svåra marknadsvillkor. Som framgår av analysen ovan omfattar dessa tydligt den dumpade importen från Kina som medför en prispress på marknaden, medan ett antal av de nämnda rapporterna i sig också hänvisar till förekomsten av billig import från Kina som en av utmaningarna (115).

(393)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Effekten av minskad efterfrågan, ökande produktionskostnader och import från andra tredjeländer, särskilt Mexiko, på unionsindustrins negativa utveckling i fråga om försäljningsvolymer, priser och lönsamhet var endast partiell.

(394)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan utgörs huvudsakligen av förlorade marknadsandelar, prisunderskridande, förhindrade prishöjningar och sjunkande lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(395)

Klagandena hävdade att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(396)

För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen.

(397)

Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal.

(398)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(399)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen vid fastställandet av det grundläggande vinstmålet följande faktorer: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(400)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden.

(401)

Både PPG och CNCIA motsatte sig det vinstmål som föreslogs i klagomålet (10,2 %) som för högt. PPG hävdade att inget av åren under undersökningsperioden var tillräckligt för att fastställa den grundläggande vinsten på grund av den exceptionella ekonomiska situationen varje år och erinrade om kommissionens egna slutsatser i antidumpningsundersökningen om import av visst slag av polyetentereftalat med ursprung i Kina (116). De hävdade vidare att eftersom unionsindustrin kunde sälja till priser som översteg produktionskostnaden under hela skadeundersökningsperioden bör den grundläggande vinsten fastställas som en genomsnittlig vinst för alla fyra åren. CNCIA hävdade vidare att kommissionen bör tillämpa samma grundläggande vinst som i antidumpningsundersökningen på import av elektrolytiska mangandioxider med ursprung i Kina (117), eftersom elektrolytiska mangandioxider är en oorganisk förening precis som TiO2.

(402)

Kommissionen noterade att påståendet om unionsproducenternas försäljningspriser kan ha varit korrekt under skadeundersökningsperioden som användes i klagomålet men det var inte längre relevant under den undersökningsperiod som kommissionen använde. Som visas ovan var unionsindustrins försäljningspriser betydligt lägre än deras produktionskostnader under undersökningsperioden. En eventuell lönsamhet som skulle fastställas med hänsyn till unionsindustrins resultat under det året skulle därför inte återspegla den lönsamhet som krävs för att täcka hela kostnaderna.

(403)

När det gäller CNCIA:s påstående innebär inte det faktum att producenterna av dem är verksamma på liknande marknader eller att deras resultat skulle vara jämförbara bara för att elektrolytiska mangandioxider och titanoxider båda är oorganiska kemikalier och ingen bevisning lades fram för kommissionen som visade att de skulle vara det.

(404)

Kommissionen noterade att den kinesiska importens marknadsandel under undersökningsperioden var som lägst 2021 och att lönsamheten och kassaflödet var som mest positiv det året. Den minskade importen från Kina under det året berodde dock, vilket förklaras ovan, på exceptionella omständigheter i samband med sjöfartskrisen. Tillsammans med den stigande efterfrågan på grund av covid-19-nedstängningar var unionsindustrins resultat exceptionellt positiva under detta år. Kommissionen drog därför slutsatsen att 2021 inte skulle vara ett representativt år för att tillhandahålla en grundläggande vinst i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen.

(405)

Dessutom påverkades år 2020 precis som 2021 också av de gynnsamma omständigheterna med ökad konsumtion på grund av ”stanna hemma-ekonomin” under covid-19-nedstängningarna, även om det i mindre utsträckning. På grundval av de uppgifter som finns tillgängliga i detta skede drog kommissionen slutsatsen att 2020 inte heller skulle betraktas som ett representativt år för att ge en grundläggande vinst i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen.

(406)

Slutligen skulle ökningen av importen från Kina och den kraftiga nedgången för unionsindustrin, som inleddes 2022 och fortsatte under undersökningsperioden, inte under något av dessa år betecknas som representativ för att ge en grundläggande vinst i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen.

(407)

Kommissionen hade för avsikt att undersöka den lönsamhet som uppnåtts under de senaste tio åren för att söka efter en period med normala konkurrensvillkor. De unionsproducenter som ingick i urvalet lämnade uppgifter om lönsamheten under tre år före skadeundersökningsperioden. Kommissionen fick dock inte några uppgifter om lönsamheten för enbart försäljningen av TiO2 till icke-närstående kunder i unionen från alla de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för dessa år. Det har därför inte varit möjligt att fastställa en lönsamhet som skulle gälla försäljningen av den undersökta produkten till icke-närstående kunder i unionen på grundval av den information som kommissionen för närvarande har tillgång till.

(408)

Eftersom det inte finns några bevis för att en lönsamhet på över 6 % skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden fastställde kommissionen den grundläggande vinsten till 6 % i enlighet med artikel 7.2 c i grundförordningen.

(409)

Två unionsproducenter visade att deras nivå för investeringar, forskning och utveckling (FoU) samt innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter på grundval av investeringsplaner samt avvisade och uppskjutna projekt vilket visade att dessa investeringar verkligen planerades. De båda unionsproducenternas påståenden befanns vara motiverade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden 0,09 %.

(410)

Denna procentandel på 0,09 % för investeringar, FoU och innovation lades till den grundläggande vinsten på 6 % enligt skäl 398, vilket innebar ett vinstmål på 6,09 %.

(411)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Med den tillgängliga bevisningen som grund fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på 60,68 euro/t.

(412)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 3 400–3 800 euro/t och 3 600–4 000 euro/t för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till ovannämnda målvinstmarginal (se skäl 410) på produktionskostnaden för de tre unionsproducenterna under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(413)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de tre unionsproducenterna sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(414)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 255–259).

(415)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 417–418 nedan).

(416)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. Enligt klagandens bevisning omfattas ilmenit, som utgör 25 % av produktionskostnaden för den undersökta produkten, av ett system med gruvrättigheter för bestämda ändamål i Kina. Dessutom finns ingen återbetalning av mervärdesskatt på export av ilmenit i Kina. Båda dessa åtgärder förtecknas i artikel 7.2a andra stycket i grundförordningen som råvarurelaterade snedvridningar. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(417)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(418)

Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(419)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(420)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen.

(421)

Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, de icke-närstående importörernas, handlarnas och användarnas intressen.

(422)

Det erinras om att unionsindustrin består av elva producenter av elektrolytiska mangandioxider för vilka försäljning och lönsamhet försämrades avsevärt under andra hälften av skadeundersökningsperioden med en efterföljande negativ inverkan på unionsindustrins marknadsandel, lagernivåer, investeringar, räntabilitet och kassaflöde. Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada till följd av den dumpade importen från det berörda landet (se skäl 337 ovan).

(423)

Om åtgärder inte införs är det sannolikt att den dåliga lönsamheten och andra finansiella indikatorer kommer att tvinga unionsindustrin att upphöra med produktion av TiO2 till följd av prispressen från den dumpade importen. Efter införandet av antidumpningsåtgärder förväntas dock unionsindustrins försäljningsvolymer och priser på unionsmarknaden öka vilket kommer att förbättra lönsamheten och andra finansiella indikatorer för denna industri och förhindra nedläggning.

(424)

Det står således klart att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder ligger i unionsindustrins intresse.