(1)

Efter en undersökning (den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 457/2011 (3) en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina).

(2)

I juli 2017 återinförde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2017/1171 (4) en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den första översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

Den 15 September 2023 återinförde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2023/1776 en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Kina efter en andra översyn vid giltighetstidens utgång (den andra översynen vid giltighetstidens utgång).

(4)

Åtgärderna infördes i form av en fast tull på 415 euro/ton på all import från Kina med undantag för tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som beviljats ett minimiimportpris på 1 153 euro/ton.

(5)

Kommissionen mottog den 26 april 2022 en begäran om översyn avseende en ny exportör (begäran) i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen. Begäran ingavs av Xinjiang Xinlianxin Energy Chemical Co., Ltd (sökanden eller Xinjiang XLX), en exporterande tillverkare av melamin i Kina.

(6)

Begäran innehöll bevisning för att sökanden var en ny exporterande tillverkare i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen, nämligen att 1) sökanden inte exporterade den produkt som översynen gäller till unionen under den undersökningsperiod som låg till grund för antidumpningsåtgärderna (1 januari 2009–31 december 2009) (den ursprungliga undersökningsperioden), 2) sökanden inte står i ekonomisk intressegemenskap med någon av de exporterande tillverkare av den produkt som översynen gäller och som omfattas av gällande antidumpningstullar, 3) sökanden började exportera den produkt som översynen gäller till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden.

(7)

Kommissionen fann att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en undersökning enligt artikel 11.4 i grundförordningen i syfte att fastställa en individuell dumpningsmarginal för sökanden.

(8)

Den 1 mars 2023 inledde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2023/442 (5) översynen i syfte att fastställa en individuell dumpningsmarginal för sökanden (förordningen om inledande).

(9)

Kommissionen uppmanade berörda parter att delta i översynen. Alla berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och begära att bli hörda av kommissionen eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom den tidsgräns som fastställts i den inledande förordningen. Det inkom inga synpunkter eller någon begäran om att bli hörd.

(10)

Den produkt som översynen gäller är melamin, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00, med ursprung i Kina.

(11)

Melamin är ett vitt kristallint pulver som främst framställs av urea och används huvudsakligen för tillverkning av laminat, harts, trälim och formmassor samt för behandling av papper och textil.

(12)

Undersökningen omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022 (översynsperioden). Kommissionen förbehöll sig dock rätten att även undersöka om transaktioner kan ha ägt rum under en senare period och vid behov ändra översynsperioden mot bakgrund av undersökningsresultaten.

(13)

Kommissionen begärde att sökanden skulle fylla i ett frågeformulär för att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg nödvändiga för undersökningen. Sökanden inkom med svar på frågeformuläret den 13 april 2023.

(14)

Kommissionen gjorde kontrollbesök på plats hos sökanden i juni 2023. Kommissionen försökte kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att avgöra om sökanden uppfyllde kriterierna för en ny exportör och för att fastställa en individuell dumpningsmarginal.

(15)

Den 18 augusti 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade fastställa en individuell dumpningsmarginal för sökanden. Alla parter fick en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut och begära att bli hörda.

(16)

Synpunkter mottogs från sökanden. Kommissionen övervägde och tog, i tillämpliga fall, hänsyn till synpunkterna. Ingen av parterna begärde att bli hörd.

(17)

Efter synpunkterna på utlämnandet av uppgifter lämnade kommissionen den 7 oktober 2023 reviderade resultat (ytterligare utlämnande av uppgifter) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på det ytterligare utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda.

(18)

Synpunkter på det ytterligare utlämnandet av uppgifter mottogs från sökanden. Kommissionen övervägde och tog, i tillämpliga fall, också hänsyn till dessa synpunkter. Ingen part begärde att få höras.

(19)

Xinjiang XLX bildades år 2011 av Henan Xinlianxin Chemicals Group Co., Ltd (Henan XLX) (6). Företaget började tillverka melamin efter att ha förvärvat nödvändig produktionsteknik från det italienska företaget Eurotecnica för två produktionslinjer under 2016 respektive 2018 (7). Kommissionen drog därför slutsatsen att sökanden inte tillverkade och/eller exporterade den produkt som översynen gäller till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden.

(20)

I undersökningen identifierades ett betydande antal företag som står i ekonomisk intressegemenskap med sökanden (8). Sökandens slutliga ägare är China XLX Fertilizer Ltd (China XLX). Företagsgruppen China XLX består av mer än 40 företag. China XLX har en kontrollerande andel på mer än 75 % i Henan Xinlianxin Chemical Group Co., Ltd (Henan XLX), sökandens direkta moderbolag. Sökanden är ett helägt dotterbolag till Henan XLX. Undersökningen visade att inget av företagen i China XLX-gruppen utom sökanden tillverkade melamin. Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att sökanden inte står i ekonomisk intressegemenskap med någon av de exporterande tillverkare av den produkt som översynen gäller och som omfattas av gällande antidumpningstullar.

(21)

Slutligen bekräftade undersökningen att sökanden exporterade den undersökta produkten till [1–4] oberoende kunder i unionen under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att sökanden faktiskt exporterade till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden.

(22)

Kommissionen drog därför slutsatsen att sökanden uppfyllde villkoren för att betraktas som en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom 1) företaget inte exporterade den produkt som översynen gäller till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, 2) sökanden inte står i ekonomisk intressegemenskap med någon av de exporterande tillverkare av den produkt som översynen gäller och som omfattas av gällande antidumpningstullar, 3) sökanden faktiskt exporterade till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden.

(23)

Inom ramen för den andra översynen vid giltighetstidens utgång drog kommissionen slutsatser om förekomsten av betydande snedvridningar när det gäller tillverkningen och försäljningen av melamin i Kina i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Översynen vid giltighetstidens utgång och den aktuella översynen gällde samma produkt och hade en överlappande översynsperiod (9). Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att beakta slutsatserna om betydande snedvridningar i Kina vid fastställandet av normalvärdet i denna översyn avseende en ny exportör.

(24)

För att få de uppgifter som var nödvändiga för att fastställa normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen förlitade sig kommissionen på valet av ett lämpligt representativt land i den andra översynen vid giltighetstidens utgång. Turkiet befanns uppfylla kriterierna i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(25)

Den 17 juli 2023 utfärdade kommissionen en not om källorna för fastställandet av det normalvärde (not om källor) den hade för avsikt att använda för att fastställa normalvärdet för sökanden.

(26)

I noten om källor informerade kommissionen de berörda parterna om att den avsåg att följa analysen av den andra översynen vid giltighetstidens utgång och använda Turkiet som representativt land. I noten angavs också de relevanta källor som kommissionen avsåg att använda för att fastställa normalvärdet med Turkiet som representativt land.

(27)

Kommissionen underrättade vidare berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter för turkiska tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, i vilken melamin ingår.

(28)

I noten om källor uppmanade kommissionen slutligen också berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Turkiets lämplighet som representativt land samt att föreslå andra länder, förutsatt att de skulle lämna tillräckliga uppgifter om de relevanta kriterierna.

(29)

Kommissionen mottog synpunkter från sökanden om de referensvärden som kommissionen avsåg att använda. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.3 i denna förordning.

(30)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(31)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som icke återspeglar snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(32)

Såsom förklaras närmare i avsnitt 3.2.1 nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(33)

I enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen konstruerades därför normalvärdet på grundval av den kontrollerade förteckningen och konsumerade kvantiteter av insatsvaror som sökanden lämnat och den icke snedvridna kostnaden och vinsten från ett lämpligt representativt land.

(34)

Analysen i avsnittet 3.2.2.1 i genomförandeförordning (EU) 2023/1776 som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den produkt som översynen gäller visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i det avsnittet. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i den andra översynen vid giltighetstidens utgång. Av de orsaker som anges i skäl 23 ansåg kommissionen att dessa slutsatser också var relevanta för den aktuella översynen avseende en ny exportör.

(35)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i följande avsnitt.

(36)

I den andra översynen vid giltighetstidens utgång baserades valet av representativt land på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(37)

Såsom förklaras i skäl 25 utfärdade kommissionen i denna översyn en not om källor som beskrev de fakta och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterierna. Dessutom informerade kommissionen de berörda parterna om att den i detta fall, liksom i den andra översynen vid giltighetstidens utgång (12), avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land.

(38)

När det gäller tillverkningen av melamin undersökte sökandena i den andra översynen vid giltighetstidens utgång sju länder (Indien, Iran, Japan, Qatar, Ryssland, Trinidad och Tobago samt Förenta staterna) där tillverkningen ägde rum.

(39)

När det gäller den ekonomiska utvecklingen var det endast Ryssland som kvalificerade sig som ett land på en liknande utvecklingsnivå som Kina under översynsperioden. Men kommissionen ansåg inte att Ryssland var ett lämpligt representativt land med tanke på att den huvudsakliga råvaran för melamin är gas som är snedvriden i Ryssland, tillsammans med de gällande sanktionerna och det faktum att Ryssland från och med april 2022 beslutade att inte offentliggöra detaljerade import- och exportuppgifter.

(40)

I detta avseende identifierades i den andra översynen vid giltighetstidens utgång Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas med tillverkning i samma allmänna produktkategori, nämligen produkter i ammoniakvärdekedjan, där melamin också ingår.

(41)

När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet fanns uppgifter om viktiga produktionsfaktorer tillgängliga avseende Turkiet. Dessutom var relevanta uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst allmänt tillgängliga för samma allmänna produktkategori. I den andra översynen vid giltighetstidens utgång identifierades tre tillverkare i samma allmänna produktkategori, företaget Ege Gübre Sanayii A.S. (Ege Gübre), Tekfen Holding A.Ş. (Tekfen) och Bagfaș Bandirma Gübre Fabrikalari A.Ș. (Bagfaş). Alla tre företagen tillverkade kvävegödselmedel (13).

(42)

Med hänsyn tagen till alla uppgifter som sökanden lämnat, och efter att ha analyserat synpunkterna i noten om källor, har följande produktionsfaktorer, deras källor och icke snedvridna värden tagits fram för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för melamin

(43)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull (16) och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, förutom Kina och från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas (17) i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (18).

(44)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 i denna förordning drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ vad avser icke-metallurgiskt bituminöst kol.

(45)

Kommissionen konstaterade dock att Turkiet importerade tämligen begränsade kvantiteter ”annat kol” och syre under översynsperioden. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att basera de icke snedvridna kostnaderna för dessa råvaror på internationella priser eller referensvärden i enlighet med artikel 2.6a a andra strecksatsen i grundförordningen.

(46)

För ”annat kol” använde kommissionen under översynsperioden det genomsnittliga exportpriset för Indonesien till alla länder, utom Kina och länder som inte är WTO-medlemmar. Indonesien var den största exportören av ”annat kol” 2022 och stod för 92 % av den totala exporten under den perioden. När det gäller syre förlitade sig kommissionen under översynsperioden på det vägda genomsnittliga exportpriset för Sydafrika, Serbien och Turkiet till alla länder, utom Kina och länder som inte är WTO-medlemmar. Sydafrika, Serbien och Turkiet var stora syreexportörer under 2022 och stod för 35 % av den totala exporten under den perioden. Kommissionen beslutade att inte använda export från unionen och Schweiz, andra stora syreexportörer, som källor till icke snedvridna kostnader på grund av deras högre ekonomiska utvecklingsnivå.

(47)

Kommissionen undersökte om icke-metallurgiskt bituminöst kol, för vilket turkisk importstatistik användes som källa till icke snedvridna kostnader, omfattades av exportrestriktioner i Turkiet som potentiellt kunde snedvrida de inhemska priserna och därmed också importpriserna (19). Kommissionen fann att Turkiet inte tillämpade några exportrestriktioner på export av icke-metallurgiskt bituminöst kol under översynsperioden.

(48)

Kommissionen undersökte vidare om importpriserna kan ha snedvridits genom import från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO. Kommissionen konstaterade att mindre än 0,1 % av importen av icke-metallurgiskt bituminöst kol hade sitt ursprung i Kina och länder som inte är medlemmar i WTO under översynsperioden.

(49)

I sina synpunkter på noten om källor hävdade sökanden att kommissionen inte borde använda ett av referensvärdena för kol, eftersom det inte motsvarade den typ av kol som företaget använde för att tillverka melamin.

(50)

Kommissionen var av annan åsikt. Sökanden lämnade uppgifter om alla inköp av kol under översynsperioden, inbegripet dess specifikationer, särskilt dess värmevärde och askhalt. Dessa uppgifter kontrollerades på plats och stöddes i tillräcklig utsträckning av bevisning från sökanden. Kommissionen konstaterade att sökanden i fråga om värmevärde faktiskt använde två olika typer av kol. Sökandens påstående avvisades därför.

(51)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade sökanden att det foderkol som används vid melamintillverkning inte är detsamma som det kol som klassificeras enligt HS-nummer 2701 12. Parten vidhöll att för att kol ska klassificeras enligt det numret måste det uppfylla båda kriterierna - ha ett värmevärde som är minst 5 833 kcal/kg och en halt av flyktiga ämnen (beräknad på torr mineralfri substans) som överstiger 14 %.

(52)

Kommissionen avvisade påståendet. I skäl 50 förklaras att sökanden rapporterade värmevärdet och askhalten (men inte halten flyktiga ämnen) för alla inköp av kol under översynsperioden. De provresultat som samlades in som bevis under kontrollen på plats visade dock att inköpt kol med ett värmevärde på över 5 833 kcal/kg också hade en halt av flyktiga ämnen som översteg 14 %.

(53)

Vidare konstaterade kommissionen, efter ett påstående som innehöll känsliga, företagsspecifika uppgifter och därför i detalj behandlades i ett ytterligare särskilt utlämnande av upplysningar, att företaget blandade kol med olika värmevärden innan det använde kolet som antingen foderkol eller bränslekol. Även om det vägda genomsnittliga värmevärdet för foderkol översteg 5 833 kcal/kg och för bränslekol under detta tröskelvärde, räknade kommissionen om referensvärdet för att spegla blandningen av olika typer av kol i det icke snedvridna värdet på foderkol och bränslekol. Kommissionen avdelade den tillämpliga icke snedvridna kostnaden för antingen icke-metallurgiskt bituminöst kol eller annat kol specifikt för varje inköpstransaktion som baserades på dess individuella värmevärde.

(54)

För ett antal produktionsfaktorer utgjorde sökandens faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna. Värdet på de förbrukningsvaror som sökanden ådragit sig uttrycktes som en andel av dess faktiska kostnader för direkta material. För att fastställa ett icke snedvridet värde på förbrukningsvaror tillämpades denna procentsats på icke snedvridna kostnader för direkta material.

(55)

Efter utlämnandet av uppgifter påminde sökanden om att den ansåg syre vara en förbrukningsvara och rapporterade den som sådan i sitt svar på frågeformuläret. Sökanden vidhöll att syre skulle behandlas som en förbrukningsvara, särskilt som kommissionen inte specifikt kontrollerade de konsumerade kvantiteterna under kontrollen på plats och inte heller instruerade företaget att behandla syre som en råvara. Sökanden upprepade detta påstående i sina synpunkter på det ytterligare utlämnandet av uppgifter.

(56)

Kommissionen klargjorde att det rapporterade värdet på förbrukningsvarorna var betydande vad gäller deras andel av de totala råvarukostnaderna. Därför analyserade kommissionen, efter kontrollen på plats, de insamlade uppgifterna och beslutade att behandla syre som en enskild råvara. Detta minskade värdet på förbrukningsvarorna till en icke betydande andel av de totala råvarukostnaderna. Vidare ingick de konsumerade kvantiteterna av syre i de kostnadstabeller som företaget lämnade och som kontrollerades på plats. Därför ansåg kommissionen den rapporterade konsumerade kvantiteteten syre vara tillräckligt tillförlitlig. Sökandens påstående avvisades därför.

(57)

Vad gäller de transportkostnader som nämns i skäl 43 angav kommissionen sökandens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de redovisade transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(58)

I noten om källor informerade kommissionen de berörda parterna att den hade för avsikt att använda priserna på vatten i Turkiet som togs ut av Kocaelis generaldirektorat för vatten och avlopp (20) som ansvarar för vattenförsörjning, uppsamling och rening av avloppsvatten i Kocaeliprovinsen för industriella användare. De tillämpliga priserna fanns offentligt tillgängliga på respektive myndighets webbplats.

(59)

Den turkiska myndigheten gjorde åtskillnad mellan två typer av industriella användare: 1) Regelbundna industriella användare, på vilka kommissionen tillämpade avgifter för vatten och avloppsvatten, och 2) industriella användare i organiserade industridistrikt med en gemensam vattenreningsanläggning. Ingen avloppstaxa togs ut av industriella användare i sådana distrikt.

(60)

Eftersom sökanden använde en produktionsteknik som inte producerade avloppsvatten, använde kommissionen avgifter som var tillämpliga på vattenförsörjning (exklusive avloppstaxan) som en icke snedvriden kostnad för råvatten. För att fastställa den icke snedvridna kostnaden för avsaltat vatten, som sökanden själv producerade genom att bereda råvatten, grundade sig kommissionen på förhållandet mellan kostnaden för råvatten och avsaltat vatten enligt sökandens uppgifter. Kommissionen ansåg att detta förhållande inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas som en indikation för att uppskatta de icke snedvridna kostnaderna för avsaltat vatten.

(61)

I den andra översynen vid giltighetstidens utgång konstaterade kommissionen att priserna på el och naturgas i Turkiet ökade under första halvåret 2022 i en takt som översteg inflationstakten i landet (21). Dessutom offentliggjordes inte informationen om priserna på el och naturgas under andra halvåret 2022 av Turkiets statistikinstitut. Med tanke på de delvis olika översynsperioderna i den andra översynen vid giltighetstidens utgång och denna översyn avseende en ny exportör och med tanke på avsaknaden av uppgifter för andra halvåret 2022 grundade kommissionen därför den icke snedvridna kostnaden för el och naturgas på en korg av länder på en ekonomisk utvecklingsnivå liknande den som Kina normalt använder som representativa länder i andra undersökningar som också tillverkade produkter i värdekedjan för ammoniak, särskilt kvävegödselmedel.

(62)

Kommissionen identifierade Brasilien och Malaysia som de två största tillverkarna av kvävegödselmedel på grundval av den statistik som registrerats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) (22).

(63)

I Brasilien fanns de tillämpliga priserna offentligt tillgängliga på elverket CEMIG:s webbplats (23). Kommissionen använde avgifter som gällde för kunder i kategorin ”mellanspänning/högspänning”. Det slutliga elpriset bestod av avgifter för elkraft (kW) och förbrukningsavgift (kWh). I Malaysia fanns de tillämpliga elpriserna offentligt tillgängliga på elverket TNB:s webbplats (24). Kommissionen använde avgifter som gällde för kunder i kategorin ”mellanspänning”. Det slutliga elpriset bestod av avgifter för elkraft (kW) och förbrukningsavgift (kWh). Referensvärdet fastställdes som ett enkelt genomsnitt av de elpriser som fastställts i Brasilien och Malaysia.

(64)

I Brasilien fanns de historiska priserna på naturgas offentligt tillgängliga på elverket GASMIG:s webbplats (25). Eventuella revideringar av priserna under översynsperioden var offentligt tillgängliga på LegisWeb (26). Kommissionen använde sig av de naturgasavgifter som var tillämpliga på industriella användare och valde ut ett förbrukningsintervall i linje med sökandens förbrukning av naturgas. I Malaysia var det historiska priset på naturgas offentligt tillgängligt i den statistik som offentliggjordes av energikommissionen (27). De senaste tillgängliga uppgifterna omfattade år 2019. Kommissionen uppdaterade därför de avgifter som gäller för industrikunder med hjälp av energiprisernas inflationstakt (28). Referensvärdet fastställdes som ett enkelt genomsnitt av de naturgaspriser som fastställts i Brasilien och Malaysia.

(65)

Kommissionen beslutade därför att använda de uppgifter om arbetskraftskostnader inom den relevanta industrisektorn som fanns offentligt tillgängliga från Turkiets statistikinstitut (29). Kommissionen använde den senaste arbetskraftskostnaden per timme (30) i huvudgrupp 20 – Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter i Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning (Nace rev. 2) (31). Eftersom de senaste uppgifterna endast omfattade år 2020 justerade kommissionen arbetskraftskostnaden med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som var tillämpligt på tillverkning under varje kvartal 2022 (32) och som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut.

(66)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan.

(67)

Sökandens tillverkningsomkostnader uttrycktes som en andel av företagets faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(68)

Enligt förklaringen i skäl 37–41 fanns det inga tillverkare av melamin i Turkiet. Därför undersöktes de finansiella uppgifterna för tre turkiska tillverkare i samma allmänna produktkategori för att fastställa icke-snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Liksom i den andra översynen vid giltighetstidens utgång avser detta tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, där även melamin ingår, dvs. kvävegödselmedel i den aktuella undersökningen.

(69)

Kommissionen använde den finansiella information som omfattade översynsperioden som offentliggjordes av företagen Ege Gübre (33), Tekfen (34) och Bagfaș (35) på deras webbplatser eller via en onlineplattform för offentliggörande. I förekommande fall förlitade sig kommissionen på uppgifter som rapporterats för ett segment som ligger närmast melamin. Intäkter och kostnader från investeringsverksamhet beaktades inte.

(70)

Alla tre företagen hade tillgång till finansiell information för översynsperioden och alla finansiella rapporter granskades. Tekfen och Bagfaglio var lönsamma under översynsperioden (inklusive det relevanta segmentet i förekommande fall). Även om Ege Gübre var lönsamt på företagsnivå var det segment som var relevant för melamin förlustbringande. Kommissionen beräknade därför ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av finansiell information från Tekfen och Bagfaş för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet.

(71)

Det tillämpliga vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes till 11,2 % respektive 12,7 %.

(72)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(73)

Eftersom melamin är en råvara utan ytterligare produkttyper konstruerades normalvärdet endast för en produkttyp.

(74)

Kommissionen fastställde de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke-snedvridna enhetskostnaderna på sökandens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningskvantiteter kontrollerades vid kontrollbesöket på plats. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvantiteterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.3. Till de icke snedvridna kostnaderna för de enskilda produktionsfaktorerna lade kommissionen till förbrukningsvarorna enligt beskrivningen i skäl 54.

(75)

Sedan lade kommissionen till tillverkningsomkostnader till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att få fram de icke snedvridna tillverkningskostnaderna såsom förklaras i skäl 67.

(76)

Dessutom lade kommissionen till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på 11,2 % respektive 12,7 % till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(77)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(78)

Sökanden exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder i unionen eller genom en närstående handlare i Kina.

(79)

Exportpriset var det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den undersökta produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(80)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med sökandens exportpris fritt fabrik som fastställs ovan.

(81)

När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader enligt artikel 2.10 e i grundförordningen, förpackning enligt artikel 2.10 f i grundförordningen och bankavgifter enligt artikel 2.10 k i grundförordningen.

(82)

Kommissionen konstaterade att den närstående handlaren som nämns i skäl 78 utförde funktioner liknande dem som utförs av en agent som arbetar på provisionsbasis och mottog ett pålägg för sådana funktioner. Av sekretesskäl lämnades detaljerna i kommissionens analys ut till sökanden i ett särskilt utlämnande. Sökanden inkom inte med några synpunkter.

(83)

Om försäljningen till unionen skedde via den närstående handlaren justerade kommissionen också exportpriset för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som uppstått för den närstående handlaren och för oberoende vinst i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen.

(84)

När det gäller den oberoende vinsten ansåg kommissionen att i samband med denna undersökning kunde en oberoende importörs vinst rimligen användas som en indikation för att uppskatta den lämpliga nivån på justeringen. Eftersom inga importörer samarbetade i denna undersökning grundade kommissionen den oberoende vinsten på uppgifter från tidigare undersökningar. I den första översynen vid giltighetstidens utgång uppnådde en samarbetsvillig importör en vinstmarginal på [2–4] % (exakt siffra kunde av sekretesskäl inte lämnas ut) (36). I antidumpningsundersökningen av import av urea- ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland, Trinidad och Tobago samt Amerikas förenta stater fastställdes en vinst för en oberoende importör till en nivå på 4 % (37). Mot bakgrund av uppgifterna i de två ovannämnda undersökningarna fann kommissionen det därför lämpligt att dra av en justering för oberoende vinst på 4 %.

(85)

Kommissionen har jämfört det vägda genomsnittliga konstruerade normalvärdet för den produkt som översynen gäller med det vägda genomsnittliga exportpriset för den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(86)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 12,0 %.

(87)

I skäl 86 fastställdes sökandens individuella dumpningsmarginal till 12,0 %.

(88)

I den ursprungliga undersökningen baserades de slutgiltiga åtgärder som införts på import från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna på deras individuella dumpningsmarginaler, vilka var lägre än de individuella skademarginalerna för alla tre företagen. De individuella dumpningsmarginaler som fastställdes i den ursprungliga undersökningen varierade mellan 44,9 % och 49,0 % (38).

(89)

Å andra sidan baserades den övriga tull som var tillämplig på alla andra företag på den övriga skademarginalen, som var lägre än dumpningsmarginalen för övriga företag. Den övriga skademarginalen fastställdes till 65,2 % (39).

(90)

Eftersom sökandens individuella dumpningsmarginal fastställdes till en nivå som är lägre än den övriga skademarginalen i den ursprungliga undersökningen, ska den individuella antidumpningstull som tillämpas på import av den produkt som översynen gäller och som tillverkas av sökanden baseras på nivån för dess individuella dumpningsmarginal.

(91)

I den ursprungliga undersökningen utgjordes de individuella antidumpningsåtgärder som tillämpades på import av melamin som tillverkades av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i form av ett minimiimportpris som eliminerade den fastställda dumpningen. Minimiimportpriset fastställdes på grundval av normalvärdet och höjdes till cif-priset vid unionens gräns (40).

(92)

I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter påpekade sökanden att, i enlighet med artikel 9.2 i avtalet om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (WTO:s antidumpningsavtal), ska en antidumpningstull i varje enskilt fall tas ut med vederbörligt belopp på ett icke-diskriminerande sätt för all import av sådan vara, oavsett ursprung, som befinns vara dumpad och förorsaka skada. Därför hävdade sökanden att den borde åtnjuta samma behandling som de tre exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen och därmed omfattas av samma minimiimportpris.

(93)

Sökanden vidhöll att det minimiimportpris som beräknats individuellt för sökanden inte återspeglade det lämpliga beloppet, eftersom kommissionen i den ursprungliga undersökningen tog hänsyn till normalvärdet, exportpriset och skademarginalen för att fastställa minimiimportpriset för de samarbetande företagen, medan den i denna översyn bara tog hänsyn till normalvärdet.

(94)

Sökanden hävdade dessutom att minimiimportpriset inte hade fastställts på en icke-diskriminerande grund. Sökanden drog en parallell med behandlingen av nya exportörer i fall där urval av exporterande tillverkare tillämpades. I dessa fall kommer den nya exportören att omfattas av den tullsats som är tillämplig på de samarbetsvilliga företag som inte ingår i urvalet. Därför hävdade sökanden att denne också skulle omfattas av det minimiimportpris som tillämpades för de tre exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen.

(95)

Slutligen hävdade sökanden att ett högre minimiimportpris inte skulle ligga i unionens intresse.

(96)

I sina synpunkter på det ytterligare utlämnandet av uppgifter upprepade sökanden de argument som sammanfattas i skälen 92–95.

(97)

Kommissionen påminde att den, liksom i den ursprungliga undersökningen, tagit hänsyn till normalvärdet, exportpriset och skademarginalen för att fastställa den antidumpningstullsats som gäller för Xinjiang XLX. Företagets normalvärde och exportpris användes för att fastställa dumpningsmarginalen. Hänsyn togs till den skademarginal som konstaterades i den ursprungliga undersökningen för att fastställa om den individuella antidumpningstull som är tillämplig på sökanden skulle baseras på dumpningsmarginalen eller skademarginalen enligt bestämmelserna i den så kallade regeln om lägsta tull. Slutligen användes normalvärdet som grund för att fastställa nivån på minimiimportpriset, vilket också användes i den ursprungliga undersökningen.

(98)

I artikel 11.4 i grundförordningen anges att en individuell dumpningsmarginal ska fastställas för nya exportörer. Därför ansåg kommissionen att sökandens argument vad gäller behandlingen av nya exportörer i samband med undersökningar, där ett stickprovsförfarande av exporterande tillverkare genomfördes, inte är relevant. Denna behandling tar inte sin utgångspunkt i artikel 11.4 i grundförordningen, utan på särskilda bestämmelser som ingår i relevanta förordningar om införande av tullen i fråga. Dessa avser olika rättsliga grunder som styrs av olika regler.

(99)

Slutligen behandlas inte unionens intresse individuellt i en översyn i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen. I föreliggande fall analyserades det i den ursprungliga undersökningen och resultatet av analysen återspeglades i urvalet i form av åtgärder.

(100)

Följaktligen, på grundval av de orsaker som förklaras i skälen 97–99, avvisades sökandens påståenden, vilket beskrivs i skälen 92–95.

(101)

Efter utlämnandet av uppgifter och upprepade gånger efter ytterligare utlämnanden av uppgifter, hävdade sökanden att för att fastställa minimiimportpriset borde också den sjöfraktskostnad som använts för att justera normalvärdet till cif-nivån vid unionens gräns ändras. Enligt sökanden var sjöfraktskostnaden orimligt hög under översynsperioden, den var i själva verket fyra–fem gånger högre än under normala förhållanden. I detta avseende hänvisade sökanden till ICIS-rapporten om melamin av den 23 augusti 2023 (41) och Kinas index för containerfrakt vid export (42), som offentliggörs av transportministeriet i Folkrepubliken Kina.

(102)

Kommissionen avvisade påståendet. För att fastställa det tillämpliga minimiimportpriset fastställde kommissionen först normalvärdet för sökanden på grundval av konsumerade kvantiteter av de produktionsfaktorer som företaget rapporterat. Därefter baserades justeringen av normalvärdet för att fastställa cif-nivån vid unionens gräns helt på sökandens faktiska transportkostnader, som rapporterats i sökandens svar på frågeformuläret och kontrollerats på plats. Vidare var den justeringen i den ursprungliga undersökningen också baserad på de aktuella transportkostnader som rapporterats av de undersökta företagen under hela undersökningsperioden. Följaktligen fann kommissionen det lämpligt att följa samma metod i föreliggande översyn avseende ny exportör i enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen.

(103)

I detta avseende ska det minimiimportpris som tillämpas på import av den produkt som översynen gäller och som tillverkas av sökanden och som fastställts som normalvärde, justerat till cif-nivån vid unionens gräns, vara 1 346 euro/ton nettoproduktvikt.

(104)

Följaktligen bör genomförandeförordning (EU) 2023/1776 ändras i enlighet med detta.

(105)

Om importen av den produkt som översynen gäller som tillverkas av sökanden gjordes till ett pris för cif-nivån vid unionens gräns som understeg minimiimportpriset som fastställs i skäl 103 ska den tull som är lika med skillnaden mellan minimiimportpriset och cif-nivån vid unionens gräns tas ut på import som registreras i enlighet med artikel 3 i förordningen om inledande. Tullmyndigheterna ska upphöra med registreringen av import av den produkt som översynen gäller och som tillverkas av sökanden.

(106)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att en individuell antidumpningstull ska gälla för den sökande. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla skrivelser och synpunkter beaktades noggrant.

(107)

Detta förfarande påverkar inte det datum då de åtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2023/1776 upphör att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(108)

Den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har avgett ett positivt yttrande.