A.

Budgetförordningen som antogs den 25 juni 2002 och parlamentets arbetsordning som ändrades den 23 oktober 2002 gäller från och med den 1 januari 2003, med avseende på bestämmelserna för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

B.

De väsentliga bestämmelser i budgetförordningen av den 21 december 1977 och i parlamentets arbetsordning som var tillämpliga 2002 fortsätter att gälla för de ekonomiska aktörernas ansvar under 2002.

C.

Parlamentets arbetsordning ändrades den 23 oktober 2002 i syfte att fastställa att ansvarsfrihet skall beviljas talmannen i stället för generalsekreteraren.

D.

Denna ändring kan emellertid inte tillämpas retroaktivt eftersom det rör sig om en väsentlig bestämmelse som fastställer ansvar. Även för budgetåret 2002 är det därför generalsekreteraren som skall beviljas ansvarsfrihet.

1.

Europaparlamentet noterar följande uppgifter från Europaparlamentets bokslut för budgetåret 2002:

2.

Europaparlamentet gratulerar generalsekreteraren för det effektiva sätt på vilket parlamentets budgetanslag har använts och tackar hela parlamentets personal för det effektiva stöd de har gett ledamöterna under valperioden 1999–2004.

3.

Europaparlamentet konstaterar att de viktigaste ändringarna av anslagen i den budget som ursprungligen antogs för 2002 avsåg

4.

Europaparlamentet konstaterar att dess inkomster 2002 var 67 256 006 euro (2001: 68 415 805 euro).

5.

Europaparlamentet noterar det meddelande som revisionsrätten översände den 17 november 2003, i enlighet med artikel 39.3 i budgetförordningen, med en utvärdering av de fyra nekandena av godkännanden under 2002.

6.

Europaparlamentet påpekar det generella uttalandet i avsnittet om administrativa utgifter (punkt 9.14) i revisionsrättens årsrapport för 2002 om resultatet av testerna av ett urval transaktioner under budgetåret 2002, att utöver de observationer som redovisas i årsrapporten noterades inga väsentliga fel i de transaktioner som testades.

7.

Europaparlamentet fortsätter att uttrycka sitt stöd för åsikten att kapaciteten för att upptäcka och rätta till fel i utanordnarnas egna enheter hädanefter minst måste motsvara det arbete med att upptäcka fel som hittills har utförts av ekonomistyrningsenheten.

8.

Europaparlamentet välkomnar förbättringen när det gäller läsbarheten av den analys av budgetförvaltningen som åtföljer räkenskaperna och som revisionsrätten har uppmanat till i tidigare årsrapporter.

9.

Europaparlamentet upprepar sin begäran till generalsekreteraren (punkt 16 i resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet för 2001 av den 8 april 2003 (7)) att avlägga rapport om huruvida det skulle gå att offentliggöra parlamentets räkenskaper tillsammans med en analys av budgetförvaltningen på parlamentets webbplats.

10.

Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar på fråga 37 i frågeformuläret angående beviljandet av ansvarsfrihet för 2002 (PE 338.137) att de formella förfarandena för förvaltning och kontroll i parlamentet fram till slutet av 2002 (rådgivande kommittén för upphandling och avtal, ekonomistyrningsenheten och rättstjänsten), och den vikt som både parlamentets administration och dess kontrollmyndigheter lägger vid en sund ekonomisk förvaltning, medför att det är mycket osannolikt att händelser liknande dem som förekommit vid Eurostat skulle kunna förekomma inom parlamentet.

11.

Europaparlamentet påminner om uttalandet i punkt 3 i ovannämnda resolution om beviljandet av ansvarsfrihet för 2001 ”att ansvarsfriheten inte bara skall hänföra sig till den förvaltningsverksamhet som utövats av parlamentets generalsekreterare och administration utan också omfatta de beslut som fattats av parlamentets styrande organ, alltså talmannen, presidiet och talmanskonferensen”.

12.

Europaparlamentet noterar att i enlighet med artikel 93a första strecksatsen i arbetsordningen ansvarsfriheten i framtiden skall beviljas Europaparlamentets talman och inte generalsekreteraren.

13.

Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av den nuvarande debatten om ledning av företag och institutioner är motiverat att förstärka kontrollen, inte endast av utanordnarna när det gäller ingåendet av åtaganden och utbetalningar av budgetanslag, utan även kontrollen av de politiska myndigheterna i de fall då de fattar beslut som får avsevärda ekonomiska konsekvenser.

14.

Europaparlamentet påpekar att utanordnaren enligt budgetförordningen skall kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation för sitt agerande eller sin underlåtelse att agera i denna egenskap (artikel 65.2). Parlamentet noterar dessutom att den delegerade utanordnaren i framtiden genom en årlig verksamhetsrapport skall hålla sin institution underrättad om sina åtgärder (artikel 60.7).

15.

Europaparlamentet noterar att vissa ledamöter av presidiet enligt fördelningen av ansvarsområden (8) nu kontrollerar särskilda områden av administrationens verksamhet och i denna egenskap har möjlighet att delta i förhandlingar med tredje part och ingå åtaganden i institutionens namn (i enlighet med ett mandat som beslutats av presidiet) på ett sådant sätt att de kan ingå rättsliga och/eller ekonomiska åtaganden i frågor som eventuellt kan få betydande konsekvenser för budgeten.

16.

Europaparlamentet noterar att det för närvarande inte finns någon definition av den exakta praktiska betydelsen av det politiska ansvar som tillskrivs parlamentets styrande organ när det gäller utövandet av befogenheter och beslutsfattande som får betydande ekonomiska konsekvenser. Parlamentet ger sitt behöriga utskott och sitt presidium i uppdrag att ta ställning till denna fråga och utarbeta konkreta förslag.

17.

Europaparlamentet anser att i syfte att öka insynen och kontrollen sådana förslag skulle kunna omfatta följande:

18.

Europaparlamentet påminner om sin begäran i punkt 11 i resolutionen av den 10 april 2002 (9) om budgetåret 2000 att generalsekreteraren skulle göra revisionsrättens sektorsskrivelse och administrationens svar tillgängliga för budgetkontrollutskottet.

19.

Europaparlamentet konstaterar att denna begäran till fullo tillmötesgicks under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för budgetåret 2001.

20.

Europaparlamentet anser att avsaknaden av några motsvarande bestämmelser i de interna bestämmelserna (10) för genomförandet av budgeten, antagna av presidiet den 4 december 2002, inte kan föras fram som en motivering till varför administrationen underlåtit att under pågående ansvarsfrihetsförfarande tillmötesgå en begäran som förekommit i en tidigare text av större vikt (parlamentets resolution av den 10 april 2002).

21.

Europaparlamentet anser att det inte kan finnas någon rimlig invändning mot att på konfidentiell basis förelägga behörigt utskott eller utskottets föredragande sektorsskrivelser när revisionsrättens årsrapport väl har offentliggjorts.

22.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att ge tydliga instruktioner för överlämnandet av sektorsskrivelserna till behörigt utskott i samband med ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2003, i enlighet med förfarandena för hantering av sekretessbelagda handlingar.

23.

Europaparlamentet ger sitt erkännande till administrationen för att den under den korta perioden mellan dagen för antagandet (den 25 juni 2002) och dagen för ikraftträdandet (den 1 januari 2003) på ett framgångsrikt sätt vidtog de åtgärder som var nödvändiga för att den ändrade budgetförordningen skulle kunna tas i bruk. Parlamentet erinrar dock om att man bör göra en grundlig analys av effekterna av tillämpningen av genomförandebestämmelserna i den nya budgetförordningen för att inte upprepa bristerna från 2003. Fallet med EU:s informationskontor är ett exempel på sådan bristande planering.

24.

25.

Europaparlamentet noterar att internrevisorns arbetsprogram för 2003 omfattade en revision av parlamentets interna kontrollsystem, vars huvudsyfte det är att se över graden av allmänt iakttagande av institutionens minimikrav för intern kontroll. Parlamentet noterar att dess behöriga utskott kommer att informeras om resultatet av revisionen när internrevisorns årsrapport har lagts fram.

26.

Europaparlamentet noterar att enheten för internrevision håller på att göra en revision av upphandlingsförfarandet enligt den nya budgetförordningen och att resultatet av denna revision förväntas föreligga under första halvåret 2004. Parlamentet insisterar på att generalsekreteraren informerar behörigt utskott om dessa resultat och de uppföljningsåtgärder han beslutar vidta så snart förfarandena i de interna bestämmelserna har avslutats.

27.

Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens åtagande (12) att i framtiden på budgetkontrollutskottets begäran översända kopior av de årliga verksamhetsrapporterna som utarbetats av de delegerade utanordnarna i enlighet med artikel 60.7. i budgetförordningen.

28.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att se till att alla tillsättningar på A 1- och A 2-nivå sker på ett sätt som är öppet och som medger insyn och konkurrens med företrädare för personalkommittén närvarande, med observatörstatus, i urvalskommittéerna.

29.

Europaparlamentet påminner om sin begäran i punkt 28 i resolutionen om ansvarsfriheten för 2001 att förslag skulle läggas fram före den 1 juli 2003 för att komma till rätta med situationen för tidigare LA-tjänstemän som klarat ett internt uttagningsprov och överförts till en A-kategoritjänst, innan systemet för övergång mellan kategorier (”décloisonnement”) infördes, och då placerades i den inledande lönegraden (A 7) inom A-kategorin oavsett antalet tjänsteår inom LA-kategorin. Parlamentet noterar att generalsekreteraren i sitt svar av den 18 februari 2004 erkänner att dessa LA-tjänstemän har behandlats sämre än de LA-tjänstemän som drog nytta av systemet för övergång mellan kategorier (”décloisonnement”). I avsikt att respektera principen om icke-diskriminering bland tjänstemän uppmanar därför parlamentet generalsekreteraren att lägga fram konkreta förslag som syftar till att kompensera det ”lilla antal” LA-tjänstemän vars initiativ och energi paradoxalt nog har placerat dem i en mycket oförmånlig situation.

30.

Europaparlamentet välkomnar den modell som införts av ett antal avdelningar i översättningsdirektoratet och som innebär att man har delat in avdelningarna i specialiserade grupper efter parlamentsutskottens verksamhetsområden. Parlamentet noterar att detta system har lett till ökad produktivitet och uppmanar parlamentets administration att undersöka om detta system skulle kunna utvidgas till att omfatta alla avdelningar i översättningsdirektoratet.

31.

Europaparlamentet påminner om att säkerhetsåtgärderna förstärktes till följd av terrorhandlingarna den 11 september 2001. Generalsekreteraren uppmanas att mot bakgrund av den senaste tidens händelser och det internationella säkerhetsklimatet se över och uppdatera alla säkerhetsarrangemang, förebygga potentiella hot och utarbeta katastrofplaner, konsultera experter på området och se till så att välutbildad säkerhetspersonal anlitas i parlamentets lokaler.

32.

Europaparlamentet påpekar att de politiska grupperna endast delvis besvarade det frågeformulär som skickats ut av budgetkontrollutskottet i samband med ansvarsfrihetsförfarandet för 2002.

33.

Europaparlamentet välkomnar att de politiska gruppernas årliga räkenskaper nu offentliggörs på parlamentets webbplats, men beklagar att ingen åtgärd har vidtagits för att tillmötesgå begäran i punkt 80 d i parlamentets resolution av den 8 april 2003 om att de politiska gruppernas interna regler för hur anslagen enligt punkt 3 7 0 1 skall användas också skall finnas med på parlamentets webbplats.

34.

Europaparlamentet anser att en anlitad revisionsbyrå inte skall tillhandahålla närliggande tjänster, i syfte att undvika potentiella intressekonflikter.

35.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att undersöka förslaget om att låta de politiska gruppernas revisionsbyråer rotera (eller åtminstone den person inom revisionsbyrån som är ansvarig för gruppens revision) vart femte år.

36.

Europaparlamentet påminner om punkt 85 i sin resolution av den 8 april 2003 i vilken det uppdrar åt behörigt utskott att fortsätta låta en del av det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet handla om de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas granskade räkenskaper och då i synnerhet uppmärksamma eventuella särskilda anmärkningar från revisionsrättens sida i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2002.

37.

Europaparlamentet påpekar att revisionsrättens årsrapport för 2002 innehåller ett avsnitt om uppföljning av dess särskilda rapport nr 13/2000 (13) om utgifterna för de politiska grupperna i Europaparlamentet.

38.

Europaparlamentet noterar att anslagen under punkt 3 7 0 1 år 2002 var fördelade, i enlighet med presidiets beslut av den 4 februari 2002, enligt följande:

Totalt tillgängligt belopp: 34 988 000 euro

Grupplösa ledamöter (33): 1 154 604 euro

Belopp tillgängligt för grupperna: 33 833 396 euro

39.

Europaparlamentet påminner om att enligt punkt 2.1.6 i bestämmelserna (15) för utnyttjande av anslag under punkt 3 7 0 1 får ett belopp på högst 50 % av de årliga anslag som erhållits från Europaparlamentets budget föras över till följande budgetår av grupperna och de grupplösa ledamöterna. Parlamentet noterar att ingen politisk grupp överskred denna gräns på 50 % för anslag som fördes över från 2002 till 2003 (16).

40.

Europaparlamentet noterar följande anmärkningar från revisionsrätten med avseende på de politiska gruppernas räkenskaper för 2002 (årsrapporten, punkt 9.29 ff.):

41.

Europaparlamentet håller med om att informationsvärdet av gruppernas årsrapporter om utnyttjandet av anslag fortsätter att vara begränsat eftersom bestämmelserna inte innehåller något krav på att det utöver årsredovisningarna skall tillhandahållas information om målen för, typen av och kostnaderna för de huvudsakliga verksamheter som finansieras.

42.

Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att redogöra för genomförbarheten när det gäller att införa ett standardformat för de frågor som skall tas upp både i i) analysen av budgetförvaltningen, som åtföljer gruppernas räkenskaper, och i ii) yttrandena från de externa revisorerna.

43.

Europaparlamentet uppdrar åt sina ansvariga organ att i samband med framtida översyner av bestämmelserna för punkt 3 7 0 1 göra något åt avsaknaden av en samlad redogörelse för utnyttjandet av anslagen.

44.

Europaparlamentet håller med om att, tills de politiska grupperna görs till självständiga juridiska personer, de belopp som överförs av de politiska grupperna skall tas upp på tillgångssidan i Europaparlamentets balansräkning.

45.

Europaparlamentet noterar att de nationella delegationernas utgifter utgör hälften av de totala utgifterna och att i enlighet med de särskilda bestämmelserna kontroller skall göras på plats utöver de granskningar som görs i de politiska gruppernas centrala kontor. Parlamentet föreslår att granskningsreglerna i berörda bestämmelser skall ändras i enlighet härmed.

46.

Europaparlamentet noterar att de politiska grupperna enligt punkt 1.6.2 i bestämmelserna (17) för utnyttjande av anslag under punkt 3 7 0 1 för närvarande får ge ett belopp som inte får överstiga 5 % av deras årliga anslag till politiska partier. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 (18) om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå ett europeiskt politiskt parti inte får ta emot donationer som härrör från budgetarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet. Det uppdrar åt sina ansvariga organ att uppmärksamma denna bestämmelse vid nästa översyn av de berörda bestämmelserna.

47.

Europaparlamentet konstaterar att inte alla grupplösa ledamöter har lämnat in de dokument som behövs till administrationen för budgetåret 2002.

48.

Europaparlamentet påpekar att administrationen enligt punkt 2.9.6 i gällande bestämmelser för grupplösa ledamöter (19) skall utarbeta en resultat- och balansräkning för varje ledamot som visar att räkenskaperna är korrekta och följer dessa bestämmelser.

49.

Europaparlamentet påminner om att fram till antagandet av detta nya regelverk ansvaret för att lägga fram de rapporter och räkenskaper som krävs enligt bestämmelserna för utnyttjande av anslag under punkt 3 7 0 1 vilade hos varje enskild grupplös ledamot.

50.

Europaparlamentet beklagar att administrationen inte har kunnat vidarebefordra rapporterna och räkenskaperna för 2002 till det ansvariga utskottet på grund av att inte alla grupplösa ledamöter ännu har lämnat in en tillfredsställande redovisning av användningen av berörda anslag under 2002.

51.

Europaparlamentet konstaterar att till skillnad från de politiska grupperna är de grupplösa ledamöternas räkenskaper inte föremål för någon extern granskning.

52.

Europaparlamentet anser att de grupplösa ledamöternas användning av anslag under punkt 3 7 0 1 ligger inom parlamentets internrevisors ansvarsområde och att artikel 13.8 i parlamentets interna bestämmelser för genomförandet av budgeten skall tolkas i enlighet härmed.

53.

Europaparlamentet beklagar att rådet inte godkände ledamotsstadgan som stöddes av parlamentet och som skulle ha inneburit ett rättvist system för alla ledamöter.

54.

Europaparlamentet anser att införandet av ledamotsstadgan tillsammans med en reform av utgiftssystemet, som parlamentet stödde, skulle ha varit det bästa sättet att garantera en rättvis och likvärdig behandling av alla ledamöter.

55.

Europaparlamentet påminner om punkt 104 i Europaparlamentets ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för 2001 och revisionsrättens rekommendationer om att ersättningar som betalas ut av parlamentet för utgifter för resor skall stämma överens med de faktiska kostnader som ledamoten haft och att denna fråga behandlas av parlamentets presidium som är det enda organ som är behörigt när det gäller att genomföra lämpliga ändringar.

56.

Europaparlamentet anmodar presidiet och kvestorskollegiet att se över hela systemet med ledamöternas ersättningar och det sätt på vilket det tillämpas och kontrolleras och att de ser till att rättvisa och rimliga resurser tillhandahålls för legitimt parlamentariskt arbete som baseras på ett öppet och ansvarsfullt system och ett effektivt och obyråkratiskt utbetalningsförfarande.

57.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att, i avsaknad av en överenskommelse om en gemensam ledamotsstadga, omedelbart anta de nya bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar utifrån presidiets beslut av den 28 maj 2003. Parlamentet anser att dessa bestämmelser bör träda i kraft i början av parlamentets nästa mandatperiod och bland annat ange att utgifter för resor ersätts på grundval av de faktiska kostnaderna.

58.

Europaparlamentet noterar att enligt föreningen för ledamöternas assistenter (European Parliamentary Assistants Association), revisionsrätten, parlamentets egen styrekonom och vice talmannen med ansvar för assistenterna, Gérard Onesta, medför de nya bestämmelserna för utbetalning av sekretariatsersättningen som trädde i kraft den 1 januari 2001 fortfarande ett antal problem, både när det gäller att garantera överensstämmelse med budgetförordningen samt med berörd nationell lagstiftning (beskattning, socialförsäkring osv.) och när det gäller användarvänligheten. Parlamentet välkomnar därför de ändringar i bestämmelserna för utbetalning av sekretariatsersättningen som antogs av presidiet den 9 februari 2004. Generalsekreteraren uppmanas att tillse att de nya bestämmelserna efterlevs till punkt och pricka. Parlamentet anser dock att det nya kravet när det gäller tjänstekontrakt, där det stadgas att fakturor och arvodesräkningar skall åtföljas av intyg om att den berörda personalen vederbörligen omfattas av en socialförsäkring och att skatter och socialförsäkringsavgifter har inbetalats enligt reglerna, inte bör begränsas till kontrakt vars varaktighet överstiger sex månader.

59.

Europaparlamentet anser att alla betalningar till ledamöternas assistenter så snart det är praktiskt genomförbart bör göras av parlamentets administration, antingen direkt eller genom ett nationellt betalningsombud. Ett sådant system skulle betyda att ledamoten fortsätter att vara ansvarig för beslut om till exempel anställning, avskedande, ledighet och lönenivå, men att parlamentets administration skulle vara ansvarig för att se till att alla betalningarna är förenliga med budgetförordningen och med tillämplig nationell lagstiftning. Enligt parlamentets administration (20) skulle kostnaden för ett sådant system uppgå till högst 120 euro per ledamot per månad.

60.

Europaparlamentet anser också att för att garantera största möjliga insyn i användningen av sekretariatsersättningen måste alla assistenter som betalas från denna ersättning vara ackrediterade av parlamentet, och om det är nödvändigt för att uppnå detta bör den nya kategorin ”valdistriktsbaserad ackreditering” införas. Parlamentet noterar att som en följd härav måste alla assistenters namn inkluderas i det offentliga registret över assistenter.

61.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att inom två veckor efter det att denna resolution antagits i Europaparlamentets kammare informera Europeiska revisionsrätten vilka ackrediterade assistenter som under 2002 inte betalades med ersättningar för sekretariatsutgifter eller från andra finansieringskällor som omnämns i förklaringen om skydd för de ekonomiska intressena. Parlamentet ger Europeiska revisionsrätten i uppdrag att i de av generalsekreteraren överlämnade fallen kontrollera med vilka pengar dessa assistenter betalades och om det då förekommit brott mot Europaparlamentets gällande arbetsordning eller mot nationella föreskrifter.

62.

Europaparlamentet ber generalsekreteraren tillse att de restriktioner som nuvarande EU-stater infört vad beträffar den fria rörligheten för arbetskraft från de nya medlemsstaterna inte förhindrar ledamöter från de nya medlemsstaterna att anställa assistenter från sina hemländer eller möjligheten för dessa assistenter att röra sig fritt inom Europeiska unionens territorium.

63.

Europaparlamentet anser att de närvaroförteckningar som ledamöterna skall underteckna alltid måste övervakas av en parlamentstjänsteman. Parlamentet konstaterar att det vitagits åtgärder för se till att detta nu är fallet.

64.

Europaparlamentet anser att traktamentsersättningen är ett schablonbelopp som avses täcka samtliga personliga utgifter som ledamöterna har i samband med närvaron i parlamentet, inklusive taxiresor. Parlamentet anser därför att den separata taxiersättning (med krav på redovisning av kvitto) som infördes i september 2003 och förlängdes i januari 2004 är överflödig och bör dras in.

65.

Europaparlamentet påpekar att ledamöterna har rätt till en gratis sjukförsäkring enligt parlamentets bestämmelser, även då de omfattas av nationella sjukförsäkringar. Parlamentet anser att dess sjukförsäkring för ledamöterna bör utgöra ett komplement till nationella försäkringar, både offentliga och privata, och baseras på marknadsmässiga villkor. Dessutom bör de ledamöter som väljer att delta i parlamentets försäkring vara skyldiga att betala en sjukförsäkringspremie. Parlamentet anser att en förändring av bestämmelserna i detta avseende bör införas från och med början av nästa valperiod.

66.

Europaparlamentet anser att det nuvarande systemet med förskottsbetalningar som innebär att ledamöternas krav på ersättningar betalas ut av parlamentets administration innan de handlingar som ligger till grund för kravet har verifierats, bör ersättas av ett system med enskilda konton där alla belopp som betalas till och från en ledamot registreras, och på grundval av detta konto skall sedan en enda utbetalning göras till ledamoten en gång per månad.

67.

Europaparlamentet anser dessutom att tills ett sådant system har införts och för att tillmötesgå revisonsrättens anmärkning skall ledamöternas bidrag till det frivilliga pensionssystemet dras av från utbetalningarna av dagtraktamente i stället för från ersättningen för allmänna utgifter.

68.

Europaparlamentet uppmanar sin administration att fortsätta att intensifiera dialogen med lokalbefolkningen i Quartier Léopold-området intill parlamentets lokaler i Bryssel med tanke på det pågående arbetet med de nya D4- och D5-byggnaderna. Det anser att parlamentets administration måste se till att levnadsvillkoren inte sjunker under en acceptabel miniminivå som en följd av byggnadsarbetet och att varje ansträngning måste göras för att ta hänsyn till lokalbefolkningens önskemål när det gäller den framtida utformningen av och tillgången till området som direkt omger parlamentets byggnader.

69.

Europaparlamentet begär att den omfattande översyn av parlamentets interna miljöpolitik som utförs av en konsultfirma som är specialiserad på miljömässig förvaltning (21) och som skulle vara klar i slutet av 2003 vidarebefordras till budgetkontrollutskottet.

70.

Europaparlamentet påpekar att enligt Världshälsoorganisationen orsakar exponering för tobaksrök dödsfall, sjukdomar och funktionshinder.

71.

Europaparlamentet noterar Europeiska ombudsmannens beslut av den 23 januari 2004 om klagomål 260/2003 mot Europaparlamentet, i vilket ombudsmannen fastslår att det råder administrativa missförhållanden och att Europaparlamentet har misslyckats med att vidta tillräckliga åtgärder för att se till att dess interna bestämmelser om rökning i Europaparlamentets byggnader iakttas.

72.

Europaparlamentet anser att parlamentets fortsatta misslyckande med att genomdriva åtgärder mot rökning utgör en allvarlig hälsofara för alla som använder parlamentets lokaler och skulle kunna leda till avsevärda skadeståndskrav.

73.

Europaparlamentet noterar kommissionens beslut att förbjuda rökning överallt i sina lokaler (även i barer och restauranger) från och med den 1 maj 2004. Det uppmanar sin administration och kvestorskollegiet att införa ett förbud för rökning överallt i de offentliga utrymmena i parlamentets byggnader på de tre arbetsorterna från och med den 1 maj 2004. Parlamentet anser att särskilda rum bör inrättas för de personer som önskar röka.

74.

Europaparlamentet noterar att många officiella dokument fortfarande delas ut till ledamöterna i pappersform trots att de är tillgängliga i elektronisk form. I många fall kastas dessa dokument utan att någonsin ha använts vilket resulterar i ett enormt slöseri med pengar och papper. Parlamentet uppmanar kvestorskollegiet att uppdra åt administrationen att upphöra med den automatiska och allmänna utdelningen av följande typer av dokument i den mån som de även är tillgängliga i elektronisk form och/eller kan skickas ut elektroniskt:

75.

Europaparlamentet begär i stället att ett begränsat men tillräckligt antal av dessa dokument skall vara tillgängliga i pappersform vid dokumentdisken.

76.

Europaparlamentet uppmanar till införandet av ett system med elektroniska signaturer som gör det möjligt att sätta en ledamots underskrift på dokument såsom ändringsförslag och frågor från parlamentet, utan att det är nödvändigt att skicka ut dokumenten i pappersform.