16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/1

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2013/C 335/01

Datum för antagande av beslutet	2.10.2013
Referensnummer för statligt stöd	SA.32225 (11/NN)
Medlemsstat	Nederländerna
Region	Noord-Brabant	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Bedrijfsverplaatsing Nedalco
Rättslig grund	Koopovereenkomst, gesloten tussen Koninklijke Nedalco BV, Nedalco International BV, enerzijds, de Gemeente Bergen op Zoom, anderzijds (zie BIJLAGE 14)
Typ av stödåtgärd	Stöd för särskilda ändamål	Nedalco
Syfte	Annat
Stödform	Andra – engångsersättning för förflyttning
Budget	Total budget: 70 000 000 EUR
Stödnivå	% – Åtgärd som inte utgör stöd
Varaktighet	Från och med den 12.2.2010
Ekonomisk sektor	Tillverkning av andra organiska baskemikalier
Den beviljande myndighetens namn och adress	Gemeente Bergen op Zoom Jacob Obrechtlaan 4 4611 AR Bergen op Zoom NEDERLAND
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

Datum för antagande av beslutet	25.7.2013
Referensnummer för statligt stöd	SA.36188 (13/N)
Medlemsstat	Belgien
Region	—	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Besluit van de Vlaamse Regering houdende subsidiëring van incubatoren
Rättslig grund	Besluit van de Vlaamse Regering houdende subsidiëring van incubatoren
Typ av stödåtgärd	Stödordning	—
Syfte	Innovation, Forskning och utveckling
Stödform	Bidrag
Budget	Total budget: 6 EUR (i miljoner)   Årlig budget: 1 EUR (i miljoner)
Stödnivå	50 %
Varaktighet	1.9.2013–30.8.2019
Ekonomisk sektor	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Vlaamse Overheid Agentschap Ondernemen Koning Albert II laan 35, bus 12 1030 Brussel BELGIË
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

Datum för antagande av beslutet	11.6.2013
Referensnummer för statligt stöd	SA.36493 (13/N)
Medlemsstat	Tyskland
Region	Saarland	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	EFI-Programm — Saarland
Rättslig grund	Richtlinien für die Förderung von Entwicklung, Forschung und Innovation im Saarland — EFI-Programm
Typ av stödåtgärd	Stödordning	—
Syfte	Forskning och utveckling, Innovation
Stödform	Bidrag
Budget	Total budget: 18,6 EUR (i miljoner)
Stödnivå	100 %
Varaktighet	1.1.2009–31.12.2015
Ekonomisk sektor	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Staatskanzlei des Saarlandes Am Ludwigsplatz 14 66117 Saarbrücken DEUTSCHLAND
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

Datum för antagande av beslutet	22.8.2013
Referensnummer för statligt stöd	SA.36503 (13/N)
Medlemsstat	Sverige
Region	—	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Statligt stöd vid korttidsarbete
Rättslig grund	Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete
Typ av stödåtgärd	Stödordning	—
Syfte	Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin
Stödform	Bidrag
Budget	Årlig budget: 4 700 000 000 SEK
Stödnivå	% – Åtgärd som inte utgör stöd
Varaktighet	1.1.2014–31.12.2019
Ekonomisk sektor	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Skatteverket SE-106 61 Stockholm SVERIGE
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

Datum för antagande av beslutet	18.9.2013
Referensnummer för statligt stöd	SA.36953 (13/N)
Medlemsstat	Spanien
Region	Andalucia	Artikel 107.3 a
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Port Authority of Bahía de Cádiz
Rättslig grund	Reglamento (CE) no 1083/2006 del Consejo de 11 de julio de 2006
Typ av stödåtgärd	Stöd för särskilda ändamål	Autoridad Portuaria de la Bahía de Cádiz
Syfte	Genomförande av ett viktigt projekt av gememsamt europeiskt intresse
Stödform	Bidrag
Budget	Total budget: 60,06 EUR (i miljoner)
Stödnivå	50,7 %
Varaktighet	—
Ekonomisk sektor	Havs- och kustsjöfart, godstrafik
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministerio de Hacienda y Administraciones Publicas, DG Fondos Comunitarios Paseo de la Castellana, 162 Madrid ESPAÑA
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

---

16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/6

---

Eurons växelkurs (1)

15 november 2013

2013/C 335/02

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3460
JPY	japansk yen	134,99
DKK	dansk krona	7,4588
GBP	pund sterling	0,83770
SEK	svensk krona	8,9438
CHF	schweizisk franc	1,2346
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,2535
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,155
HUF	ungersk forint	298,41
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7025
PLN	polsk zloty	4,1829
RON	rumänsk leu	4,4513
TRY	turkisk lira	2,7443
AUD	australisk dollar	1,4422
CAD	kanadensisk dollar	1,4085
HKD	Hongkongdollar	10,4363
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6216
SGD	singaporiansk dollar	1,6791
KRW	sydkoreansk won	1 431,79
ZAR	sydafrikansk rand	13,7085
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,2005
HRK	kroatisk kuna	7,6315
IDR	indonesisk rupiah	15 640,52
MYR	malaysisk ringgit	4,3103
PHP	filippinsk peso	58,623
RUB	rysk rubel	43,9833
THB	thailändsk baht	42,527
BRL	brasiliansk real	3,1146
MXN	mexikansk peso	17,4647
INR	indisk rupie	84,9600

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/7

---

Inbjudan att lämna förslag – COMM-C2/01/13

Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå – Programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2014–2020)

2013/C 335/03

VARNING:

Denna inbjudan att lämna förslag är beroende av att

—	förordningen om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2014-2020), nedan kallat programmet, antas slutgiltigt av den lagstiftande myndigheten utan betydande ändringar,

—	den kommitté som inrättats genom förordningen om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” lämnar ett positivt yttrande eller inte har något att invända,

—	de anslag som avses i budgetförslaget för 2014 är disponibla efter det att budgeten för 2014 har fastställts av den budgetansvariga myndigheten eller enligt systemet med provisoriska tolftedelar.

Programmet utgör den rättsliga grunden för denna inbjudan att lämna förslag.

1.   MÅL

1.1   Programmets allmänna mål

I enlighet med det övergripande målet att föra unionen närmare medborgarna är programmets allmänna mål

—	att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald,

—	att främja det europeiska medborgarskapet och att förbättra villkoren för medborgerligt och demokratiskt deltagande på unionsnivå.

1.2   Programmets särskilda mål

Programmets särskilda mål är:

—	att öka medvetenheten om ihågkommande, gemensam historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte som är att främja freden, dess värden och folkens välfärd, genom att stimulera debatt, reflexion och utveckling av nätverk.

—	att uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang, interkulturellt engagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

1.3   Tematiska prioriteringar

För 2014 har följande tematiska prioriteringar antagits:

Programdel 1:   Europeiskt ihågkommande

Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen har EU som mål att främja freden, dess värden och folkens välfärd.

Mot denna bakgrund stödjer programmet ”Ett Europa för medborgarna” organisationer som belyser orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria liksom andra avgörande ögonblick och hållpunkter i Europas nutidshistoria. De historiska händelser som särskilt kommer att uppmärksammas 2014 är 100-årsdagen av första världskrigets utbrott, 25-årsminnet av Berlinmurens fall och 10-årsminnet av EU:s utvidgning till Central- och Östeuropa.

Programdel 2:   Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang

Val till Europaparlamentet kommer att hållas i alla medlemsstater den 22–25 maj 2014. Dessa val kommer att vara de första som hålls i enlighet med Lissabonfördraget, vilket stärker EU-medborgarens roll som politisk aktör genom artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.

Mot denna bakgrund kommer programmet ”Ett Europa för medborgarna” i enlighet med programdel 2 att stödja organisationer som arbetar för att främja medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska liv, från lokal demokrati till att uppmuntra medborgare att delta fullt ut i EU:s politik.

2.   SYFTE MED INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG

Målet med denna inbjudan är att välja ut organisationer som riktar sig till EU och som, genom sin varaktiga, normala och regelbundna verksamhet konkret bidrar till målen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” enligt punkt 1.1 och 1.2 ovan.

Denna inbjudan att lämna förslag avser strukturellt stöd, så kallat driftsbidrag, till organ som arbetar för mål av allmänt unionsintresse, för att öka medvetenheten om europeiskt ihågkommande (programdel 1) eller för att uppmuntra demokratisk delaktighet och engagemang (programdel 2). Bidraget är tänkt att samfinansiera de driftskostnader som gör det möjligt för organet att vara oberoende och genomföra den verksamhet som planerats i det årliga arbetsprogrammet. Verksamheten ska överensstämma med organisationens stadgeenliga mål och måste bidra till utvecklandet och genomförandet av ett eller flera av de mål som eftersträvas inom ramen för programmet.

Organisationer beviljas stöd i form av ramavtal om partnerskap som sträcker sig över fyra år (2014–2017) efter denna inbjudan att lämna förslag. Ramavtal om partnerskap är samarbetsmekanismer som upprättats mellan en särskild organisation och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (1).

I enlighet med ramavtalen för partnerskap kommer årliga driftsbidrag att beviljas varje år.

3.   URVALSKRITERIER

Ansökningar som uppfyller nedanstående kriterier kommer att granskas ingående.

3.1   Formella kriterier

Ansökningar kommer att behandlas endast om de gjorts på ett av de officiella EU-språken och på den officiella ansökningsblankett som finns att tillgå via internet. Den ska vara fullständigt ifylld och undertecknad och ska lämnas in inom den angivna tidsfristen.

Ansökningsblanketten ska åtföljas av alla andra handlingar som avses i ansökningsformuläret.

Ansökningar kommer att anses vara giltiga om de

a)	uppfyller kraven som anges i punkt 4 och 5 i denna inbjudan,

b)	lämnas in före den 20 december 2013 kl. 12.00 (belgisk tid),

c)	lämnas in på den officiella ansökningsblanketten (se punkt 13), korrekt ifylld,

d)	är undertecknade av organisationens firmatecknare,

e)	har en balanserad budget vad gäller utgifter och intäkter,

f)	uppfyller de finansiella villkor för inbjudan som anges i punkt 5.

3.2   Länder som kan få bidrag

Juridiska organ med säte i följande länder får söka:

a)	EU-medlemsstater: Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Förenade kungariket.

b)

Vissa andra länder (nämligen EFTA-länder, anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer) under förutsättning att dessa länder har undertecknat ett samförståndsavtal med EU-kommissionen under 2014. I detta fall kan sökande från dessa länder ansöka om ett ramavtal för partnerskap som sträcker sig över tre år, från 2015 till 2017, senast den 31 december 2014.

3.3   Vem kan söka?

3.3.1   Kategorier av organisationer

För att kunna beviljas ett ramavtal om partnerskap ska organisationen tillhöra en av följande kategorier:

A.

Civilsamhällets organisationer för europeiskt ihågkommande (programdel 1) Organisationer som bedriver verksamhet som belyser orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria (särskilt, men inte bara, nazismen, som ledde till förintelsen, fascismen, stalinismen och totalitära kommunistregimer) och som hedrar minnet av offren för deras brott. Organisationer som bedriver verksamhet som gäller andra avgörande ögonblick och hållpunkter i Europas nutidshistoria. Organisationer som inriktar sig på EU:s gemensamma värden: att öka medborgarnas medvetenhet om vikten av att upprätthålla och främja demokratiska värden i EU genom minnet av framstående européer såsom grundarna av EU-projektet eller andra som på avgörande sätt har bidragit till senare skeenden av byggandet av EU.

B.

Civilsamhällets organisationer som verkar på europeisk nivå (programdel 2): Centralorganisationer, nätverk och andra organisationer i det civila samhället som strävar efter att uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang på unionsnivå.

C.

Organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) (programdel 1 och 2): Dessa organisationer utgör en länk mellan forskning och beslutsfattande på EU-nivå. De bidrar till att finna lösningar på problem och underlätta samverkan mellan forskare, intellektuella och beslutsfattare. Inbjudan riktar sig till tankesmedjor som i huvudsak inriktar sig på målen och prioriteringarna för programmet ”Ett Europa för medborgarna”, bedriver verksamhet som går längre än ren forskning och inte exklusivt riktar sig mot specialistgrupper. Detta gäller de båda programdelarna.

D.

Plattformar för paneuropeiska organisationer (programdel 2): Det särskilda med denna typ av plattformar är att deras medlemmar själva är centrala organisationer (plattformar) på europeisk nivå. Dessa paneuropeiska plattformar representerar ett stort antal EU-medborgare och täcker en rad olika politikområden.

3.3.2   Organisationer som kan få stöd

För att kunna beviljas driftsbidrag måste organisationer som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse:

a)	Vara en ideell organisation.

b)	Spela en aktiv roll inom området europeiskt medborgarskap (europeiskt ihågkommande, demokratiskt delaktighet och medborgarengagemang) i enlighet med vad som anges i dess stadgar eller uppdragsbeskrivning och höra till en av ovan nämnda kategorier.

c)	Ha varit etablerade och ha haft status som juridisk person i minst fyra år (det datum ansökan lämnas in) i ett av de länder som kan få bidrag.

d)	Bedriva sin verksamhet i länder som kan få bidrag.

e)

Ha följande geografiska täckning: — Det civila samhällets organisationer på europeisk nivå (kategori B) och det civila samhällets organisationer för europeiskt ihågkommande (kategori A) ska ha medlemmar eller verksamhet i minst 12 länder som kan få bidrag. — Plattformar för paneuropeiska organisationer (D) ska ha minst 20 paraplyorganisationer som medlemmar, som alla måste ha medlemmar i minst 15 medlemsstater, och som sammantaget täcker de 28 medlemsstaterna. — Organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) behöver inte ha någon särskild geografisk täckning för att kunna få stöd.

Fysiska personer och offentliga organisationer är inte behöriga för denna inbjudan.

3.4   Stödberättigande verksamheter

Den sökande organisationens verksamhet ska på ett påtagligt sätt bidra till utvecklingen och genomförandet av programmets allmänna och särskilda mål.

Sökanden ska tillhandahålla:

—	ett strategiskt arbetsprogram för en period på fyra år med start 2014, och

—	ett detaljerat årligt arbetsprogram för en period på 12 månader med start 2014.

Den sökande organisationens strategiska arbetsprogram ska täcka den stadgeenliga verksamheten, inklusive konferenser, seminarier, rundabordskonferenser, representation, kommunikaton och tillvaratagande, och annan återkommande europeisk verksamhet med anknytning till programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

3.5   Period för vilken bidrag kan beviljas

Ramavtalet för partnerskap löper över 4 år. För de särskilda årliga bidragen ska den period för vilken bidrag kan beviljas sammanfalla med den sökandes budgetår, vilket framgår av organisationens reviderade räkenskaper.

För sökande vars budgetår inte sammanfaller med kalenderåret inleds den period för vilken bidrag kan beviljas det datum då deras budgetår inleds under 2014.

4.   TILLDELNINGSKRITERIER

Följande tilldelningskriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av ansökningarna:

—

Förenlighet med programmets mål och programdelar: 30 % — Det föreslagna arbetsprogrammet ska vara lämpligt med beaktande av målen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”: — Organisationens arbetsprogram bör bidra till uppfyllande av målen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”. — Den sökandes uppdrag ska överensstämma med målen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

—

Kvaliteten hos verksamhetsplanen/arbetsprogrammet 30 % — Det föreslagna arbetsprogrammet ska vara lämpligt för att nå organisationens mål. — Samstämmighet: överensstämmelse mellan de olika målen inom den föreslagna verksamheten och anpassning av de föreslagna insatserna och resurserna. — Effektivitet: resultat ska uppnås till ett rimligt pris. — Arbetsprogrammen ska redogöra för en tydligt utarbetad europeisk dimension. — Prioritet ges åt organisationer som använder nya arbetsmetoder eller föreslår innovativ verksamhet.

—

Spridning: 15 % — Organisationer som mottar driftsstöd ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att resultatet används och sprids. — Det föreslagna arbetsprogrammet ska skapa en multiplikatoreffekt hos en bredare publik än den som direkt deltar i verksamheten. — En realistisk och praktisk spridningsplan bör vara upprättad så att effektiv överföring och utbyte av resultat som planerats i arbetsprogrammet är möjlig.

—

Effekt och medborgarnas medverkan 15 % — Antalet partner, deltagare, politisk input och involverade länder bör vara tillräckligt stort för att garantera att det föreslagna arbetsprogrammet verkligen når ut i Europa. — Effekt: I arbetsprogrammet bör man sträva efter att nå målen, i synnerhet vad gäller konkreta underlag för bestlutsfattande. — Hållbarhet: I det föreslagna arbetsprogrammet bör man sträva efter att uppnå effekter på lång sikt. — I det föreslagna arbetsprogrammet bör deltagarna ges möjlighet att aktivt engagera sig i verksamheten och frågor som lyfts. — Balans mellan medborgare som redan är aktiva inom organisationer/institutioner och medborgare som ännu inte är involverade bör eftersträvas. — Prioritet kommer att ges åt organisationer som involverar medborgare från underrepresenterade grupper eller med färre möjligheter.

—

I vilken mån avsaknad av finansiering håller tillbaka genomförandet av arbetsprogrammet (10 %) — I arbetsplanen ska det finnas en detaljerad analys av hur kostnaderna har utvecklats och av samtliga program för medfinansiering under de senaste tre åren. — Av förslagen ska det framgå att det inte finns tillräckligt med andra tillgängliga finansieringskällor som skulle göra det möjligt att genomföra arbetsprogrammet. — Av förslagen ska det framgå i vilken utsträckning det begärda beloppet är nödvändigt för att genomföra arbetsprogrammet. — Av förslagen ska det framgå i vilken mån det är nödvändigt att genomföra detta arbetsprogram nu för att uppnå denna inbjudans mål och/eller i vilken utsträckning en försening vore skadlig i detta avseende.

5.   FINANSIERINGSVILLKOR

Ett EU-bidrag ska uppmuntra till att genomföra verksamhet som inte skulle kunna genomföras utan unionens stöd. Det grundas på principen om samfinansiering. EU-bidraget kompletterar den sökandes organisations egna ekonomiska deltagande och/eller allt nationellt, regionalt eller privat stöd som den kan ha mottagit.

Det faktum att en ansökan mottas medför inte någon förpliktelse att bevilja ett stöd motsvarande det belopp som den sökande har begärt. Det beviljade beloppet kan under inga omständigheter överstiga det begärda beloppet. Beviljande av stöd innebär inte att mottagaren har rätt till stöd följande år.

Unionens ekonomiska stöd får inte överstiga 70 % av de stödberättigade provisoriska utgifterna för alla kategorier av organisationer förutom plattformar för paneuropeiska organisationer (se punkt 3.3.1.), för vilka taket är satt till 90 %.

Högsta bidrag per kategori som kan beviljas är följande:

Typ	Lägsta belopp	Högsta belopp	Maximal samfinansieringssats
A. Civilsamhällets organisationer för europeiskt ihågkommande (programdel 1)	60 000 EUR	200 000 EUR	70 %
B. Civilsamhällets organisationer som verkar på europeisk nivå (programdel 2)	60 000 EUR	200 000 EUR	70 %
C. Organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) (programdel 1 och 2)	60 000 EUR	350 000 EUR	70 %
D. Plattformar för paneuropeiska organisationer (programdel 2)	60 000 EUR	600 000 EUR	90 %

Målet är att välja ut cirka 8 organisationer inom programdel 1, ”Europeiskt ihågkommande”, och 26 organisationer inom programdel 2, ”Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang”, i programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

5.1   Avtalsvillkor

När en ansökan har blivit godkänd mottar den sökande antingen ett beslut om rampartnerskap och ett bidragsbeslut eller ett ramavtal om partnerskap och ett bidragsavtal, beroende på var organisationen har sitt juridiska säte.

—	Ramavtal om partnerskap formaliserar en långsiktig samarbetsmekanism mellan kommissionen och dess partners, (se punkt 3.1). Det kan ske i form av ett beslut om rampartnerskap eller ett ramavtal om partnerskap.

—

Baserat på beslutet/avtalet kommer specifika årsbidrag att tilldelas i form av: — Bidragsbeslut: en ensidig handling där bidrag ges till en stödmottagare. Till skillnad från bidragsavtalet måste inte mottagaren skriva under bidragsbeslutet och kan påbörja verksamheten omedelbart efter mottagande/tillkännagivande. Bidragsbeslutet påskyndar alltså processen. Bidragsbeslutet är tillämpligt på alla stödmottagare som är etablerade inom EU. — Bidragsavtal ska undertecknas av stödmottagaren och omedelbart skickas tillbaka till genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA). EACEA är den sista part som undertecknar kontraktet. Bidragsavtalet är tillämpligt på stödmottagare som är etablerade utanför EU.

En mall för bidragsbeslutet och bidragsavtalet kommer att tillgängliggöras på följande webbplats: http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/index_en.php

De allmänna villkoren för beslutet/avtalet finns tillgängliga under rubriken ”Documents register” på EACEA:s webbplats http://eacea.ec.europa.eu/index.htm

6.   BUDGET

Den totala budgeten för ramavtalen för parterskap på fyra år (2014–2017) kommer att uppgå till 27,04 miljoner EUR. Ungefär en tredjedel kommer att reserveras för organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor).

Den totala budgeten för specifika årsbidrag som ska fastställas för 2014 kommer att uppgå till 6,76 miljoner EUR för 2014. EU-kommissionen har för avsikt att finansiera cirka 34 organisationer inom ramen för denna inbjudan.

Det strukturella stödet kommer att ges inom ramen för budgetpost 16.02.01 i Europeiska unionens allmänna budget.

Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att inte fördela alla tillgängliga medel.

7.   SISTA INLÄMNINGSDATUM/ANSÖKNINGSFÖRFARANDE

Sista inlämningsdatum för ansökningar är den 20 december 2013 kl. 12.00 (belgisk tid).

Närmare information om ansökningsförfarandet finns tillgänglig på följande adress: http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/index_en.php

Ansökningarna ska endast göras på den elektroniska blanketten (eForm). Alla uppgiftsfält i ska vara ifyllda.

Dessutom måste följande dokument bifogas e-blanketten.

—	Försäkran på heder och samvete undertecknad av den person som är behörig att ingå juridiskt bindande åtaganden på den ansökande organisationens vägnar.

—	Fullständig budget.

—	Fullständigt ifylld blankett för den juridiska personen.

—	Blankett för bankuppgifter.

Ansökningar som görs på papper och skickas in med post, fax eller e-post kommer inte att beaktas.

EU-kommissionen och genomförandeorganet förbehåller sig rätten att begära ut all nödvändig ytterligare information.

Alla dokument måste skickas/laddas upp elektroniskt på följande adress:

http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/index_en.php

Endast ansökningar som uppfyller kriterierna för bidragsberättigande kan komma i fråga för bidrag. Om en ansökan inte anses uppfylla behörighetskraven kommer ett brev där orsakerna till detta anges att skickas till sökanden.

Någon information om de beslut som fattas om enskilda ansökningar kommer inte att ges innan urvalsförfarandet är avslutat. Resultatet av urvalsförfarandet kommer att offentliggöras våren 2014 på följande adress:

http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/funding/2014/index_en.php

Sökande som valts ut för finansiering kommer att motta ett EU-bidragsbeslut/-avtal. Sökande vars ansökningar inte antagits kommer att informeras skriftligt. Ansökningar kommer inte att återsändas till avsändarna.

Checklista över handlingar som ska lämnas in av sökanden:

1.	Fullständigt ifylld ansökningsblankett (e-Form).

2.	Fullständigt ifylld budgetblankett (ska bifogas e-Form).

3.	Undertecknad försäkran på heder och samvete (ska bifogas e-Form).

4.	Fullständigt ifylld blankett för den juridiska personen (tillgänglig på följande adress: http://ec.europa.eu/budget/contracts_grants/info_contracts/legal_entities/legal_entities_en.cfm#en (ska bifogas e-Form)

5.	Blankett för bankuppgifter (tillgänglig på följande adress: http://ec.europa.eu/budget/library/contracts_grants/info_contracts/financial_id/fich_sign_ba_gb_en.pdf (ska bifogas e-Form)

---

(1)  Under förutsättning av antagandet av kommissionens beslut om återinrättandet av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur med ett nytt mandat för perioden 2014–2020.

---

16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/15

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.7082 – EVO/PKO/eService JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2013/C 335/04

1.

Kommissionen mottog den 11 november 2013 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget EVO Payments International LLC (EVO, USA), kontrollerat av EVO Holdco, Inc. (USA) och Madison Dearborn Partners, LLC (USA) samt Powszechna Kasa Oszczędności Bank Polski SA (PKO, Polen) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar gemensam kontroll över företaget Centrum Elektronicznych Usług Płatnicznych SA (eService, Polen) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — EVO: verksamhet inom området elektronisk behandling av betalningsförmedling och tillhörande tjänster i USA, Kanada och EES, — PKO: verksamhet inom området banktjänster och finansiella tjänster, inbegripet banktjänster för privatpersoner och företag och investeringsbanktjänster, mäklartjänster, leasing, factoring, investerings- och pensionsfonder samt tjänster för bostads- och fastighetsutveckling, — eService: verksamhet inom området behandling av kortbetalningar som görs i butiksterminaler eller via internet, kontantkort för mobiltelefoner, tilläggsbetalningar via butiksterminaler samt tjänster i samband med kontantuttag.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.7082 – EVO/PKO/eService JV, till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).

---

16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/16

---

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 335/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”CRÈME DE BRESSE”

EG-nr: FR-PDO-0005-01046-18.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Crème de Bresse”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.4.

Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör etc.).

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Crème de Bresse”

En grädde med ”halvtjock” textur som har genomgått en biologisk mognadsprocess. Fetthalten är minst 36 gram per 100 gram produkt.

Den kännetecknas i synnerhet av krämighet och lätt syrlighet med toner av kokt mjölk, söta kex och vanilj.

”Crème de Bresse” kompletterad med uppgiften ”épaisse” (tjock)

En grädde med ”tjock” textur som har genomgått en biologisk mognadsprocess. Fetthalten är minst 33 gram per 100 gram produkt.

Den kännetecknas av en markant syrlighet och en välutvecklad arom med klart friska toner och tydliga mjölk- (färsk mjölk, obehandlad mjölk etc.) och smöraromer.

Dessa två typer av grädde får inte homogeniseras. Man får inte heller tillsätta förtjockningsmedel eller smaktillsatser. Det är inte tillåtet att använda vasslegrädde, rekonstituerad, fryst eller djupfryst grädde, färgämnen, antioxidationsmedel eller surhetsreglerande medel som är avsedda att sänka mjölkens eller gräddens surhetsgrad.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den obehandlade helmjölken skummas inom 36 timmar från uppsamlingen.

Mjölkens pH-värde vid mottagningen ska ligga på 6,4‒6,9 och lipolysindexet på högst 0,80 milliekvivalenter per 100 gram fett.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Minst 80 % av besättningens totala foderranson per år, uttryckt i torrsubstans, ska komma från det geografiska området.

Besättningens foder baseras på ett utfodringssystem där torrsubstans utgör minst 75 % av kornas totala foderranson i genomsnitt per år.

Med foder avses

—	grönfoder som betas eller distribueras i tråg,

—	gräs och fodermajs i alla konserveringsformer,

—	färsk eller torkad lusern,

—

halm,

—

rötter,

—	andra typer av spannmål som distribueras färska eller i form av konserverat foder.

Raps som distribueras färsk, senap, kål, pepparrot, rovor, rybs, kålrötter och rädisor får inte användas i besättningens foder.

Endast fodermajs (kolvar eller korn) från icke-transgena produkter tillåts i besättningens foder.

Tillskottet av kompletteringsfoder begränsas till 1 800 kilo per ko i besättningen och år.

Med kompletteringsfoder avses

—	kraftfoder: säd och därav framställda produkter, knölar och därav framställda produkter och produkter som framställs av rötter,

—	kvävehaltiga foder: frön från proteingrödor och oljeproteingrödor och därav framställda produkter, dehydratiserad lusern och andra därav framställda produkter,

—	blandfoder: blandningar av kraftfoder och kvävehaltiga foder,

—	mineraler, vitaminer och spårämnen,

—	biprodukter från jäsningsindustrin,

—	garvämnen.

Palmolja och isomerer av sådan olja är inte tillåtna.

a)   Betesperiod

Besättningen ska beta minst 150 dagar per år, i följd eller inte.

Under denna period förfogar varje ko som mjölkas över minst 10 ar betesmark som kan nås från mjölkningslokalen.

Betningen får kompletteras med grönfoder. Det färska gräs som delas ut bör ätas inom 24 timmar och alla rester efter dessa 24 timmar ska tas bort från trågen.

Majstillskottet säkerställs genom distribution av minst 10 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 1 kg torra majskorn i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

b)   Vinterperiod

Under denna period säkerställs grästillskottet genom distribution av minst 15 % torrsubstans gräs (gräs och lusern i alla konserveringsformer), i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

Under denna period säkerställs majstillskottet genom distribution av minst 25 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 2,5 kg torra majskorn, i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen liksom framställningen av ”Crème de Bresse” ska ske i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Grädden ska förpackas i enheter med en volym på högst 1 000 liter.

3.7   Särskilda regler för märkning

Märkningen på de produkter som omfattas av ursprungsbeteckningen ”Crème de Bresse” ska innehålla följande uppgifter:

—	Namnet på beteckningen i tecken med en storlek som motsvarar minst två tredjedelar av storleken på de största tecken som finns på märkningen.

—	Europeiska unionens symbol för ”SUB” från och med det att produkten har registrerats av Europeiska unionen.

Namnet på ursprungsbeteckningen ”Crème de Bresse” kan följas av uppgiften ”épaisse” (tjock) för den grädde som uppfyller produktionsvillkoren.

När det rör sig om direktförsäljning av producenten eller någon annan person som står under dennes direkta ansvar, på gårdar eller marknader, krävs dock inte någon individuell märkning. En skylt bör emellertid vara försedd med dessa uppgifter.

Mallarna med avseende på märkningen och skylten ska fastställas av gruppen, som ska se till att övriga operatörer får tillgång till denna.

Beteckningen ”Crème de Bresse” följt av uppgiften ”Appellation d’origine protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) måste finnas på fakturor och handelsdokument från och med det att Europeiska unionen registrerat produkten.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar följande kommuner:

Departementet Ain: Abergement-Clémenciat (L'), Attignat, Bâgé-la-Ville, Bâgé-le-Châtel, Beaupont, Bény, Béréziat, Biziat, Boissey, Bourg-en-Bresse, Buellas, Certines, Ceyzériat, Chanoz-Châtenay, Chavannes-sur-Reyssouze, Chaveyriat, Chevroux, Coligny, Condeissiat, Confrançon, Cormoz, Courmangoux, Courtes, Cras-sur-Reyssouze, Cruzilles-lès-Mepillat, Curciat-Dongalon, Curtafond, Dommartin, Dompierre-sur-Chalaronne, Domsure, Etrez, Foissiat, Gorrevod, Illiat, Jasseron, Jayat, Journans, Laiz, Lent, Lescheroux, Malafretaz, Mantenay-Montlin, Marboz, Marsonnas, Meillonnas, Mézériat, Montagnat, Montcet, Montracol, Montrevel-en-Bresse, Neuville-les-Dames, Péronnas, Perrex, Pirajoux, Polliat, Pont-de-Veyle, Pressiat, Saint-André-de-Bâgé, Saint-André-d'Huiriat, Saint-André-sur-Vieux-Jonc, Saint-Cyr-sur-Menthon, Saint-Denis-lès-Bourg, Saint-Didier-d'Aussiat, Saint-Étienne-du-Bois, Saint-Étienne-sur-Chalaronne, Saint-Étienne-sur-Reyssouze, Saint-Genis-sur-Menthon, Saint-Jean-sur-Reyssouze, Saint-Jean-sur-Veyle, Saint-Julien-sur-Reyssouze, Saint-Julien-sur-Veyle, Saint-Just, Saint-Martin-du-Mont, Saint-Martin-le-Châtel, Saint-Nizier-le-Bouchoux, Saint-Rémy, Saint-Sulpice, Saint-Trivier-de-Courtes, Salavre, Servas, Servignat, Sulignat, Tossiat, Tranclière (La), Treffort-Cuisiat, Vandeins, Verjon, Vernoux, Vescours, Villemotier, Viriat, Vonnas.

Departementet Jura: Augea, Balanod, Beaufort, Bletterans, Bonnaud, Cesancey, Chazelles, Chilly-le-Vignoble, Condamine, Cosges, Courlans, Courlaoux, Cousance, Cuisia, Digna, Fontainebrux, Frébuans, Gevingey, Larnaud, Mallerey, Maynal, Messia-sur-Sorne, Montmorot, Nanc-lès-Saint-Amour, Nance, Orbagna, Repôts (Les), Ruffey-sur-Seille, Sainte-Agnès, Saint-Amour, Saint-Didier, Trenal, Vercia, Villevieux, Vincelles.

Departementet Saône-et-Loire: Abergement-de-Cuisery (L'), Bantanges, Baudrières, Beaurepaire-en-Bresse, Bosjean, Bouhans, Branges, Brienne, Bruailles, Champagnat, Chapelle-Naude (La), Chapelle-Thècle (La), Condal, Cuiseaux, Cuisery, Devrouze, Diconne, Dommartin-lès-Cuiseaux, Fay (Le), Flacey-en-Bresse, Frangy-en-Bresse, Frette (La), Frontenaud, Genête (La), Huilly-sur-Seille, Joudes, Jouvençon, Juif, Lessard-en-Bresse, Loisy, Louhans, Ménetreuil, Mervans, Miroir (Le), Montagny-près-Louhans, Montcony, Montpont-en-Bresse, Montret, Rancy, Ratenelle, Ratte, Romenay, Sagy, Saillenard, Saint-André-en-Bresse, Sainte-Croix, Saint-Étienne-en-Bresse, Saint-Germain-du-Bois, Saint-Martin-du-Mont, Saint-Usuge, Saint-Vincent-en-Bresse, Savigny-en-Revermont, Savigny-sur-Seille, Sens-sur-Seille, Serley, Simandre, Simard, Sornay, Tartre (Le), Thurey, Tronchy, Varennes-Saint-Sauveur, Vérissey, Vincelles.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska produktionsområdet för ”Crème de Bresse” består av en lätt kuperad slätt med inslag av skogspartier och häckar. Det kulliga landskapet är typiskt för Bresse och dess höjd överstiger inte 300 meter. Det är en geologisk enhet med lerjordar som säkerställer goda vattenreserver. Oftast finns dock en viss variation mellan gårdarnas olika skiften. Området har ett tätt och omfattande system av vattendrag som har sina källor i Jurabergen och fylls på av många åar och bäckar. Det har ett kontinentalt klimat som är typiskt för Bresse, med en stabil och regelbunden nederbörd på mer än 800 mm/år, vilket gynnar gräsets tillväxt under växtperioden och som, tillsammans med en god markskötsel, möjliggör odling av flera olika sorters spannmål, framför allt obevattnade majsodlingar.

De hydrografiska, geografiska, morfologiska och klimatmässiga förhållandena har lett till att området har isolerats (många vattentag, svårframkomliga vägar) och har gjort att detta jordbruksområde som lämpar sig för blandjordbruk och uppfödning i nästan självförsörjande system har organiserats på ett särskilt sätt. På de låglänta delarna med ogenomträngliga lerjordar som ofta översvämmas finns gräsmarker och häckar. På sluttningarna med bättre markförhållanden odlas spannmål, i synnerhet majs, och på platåerna där avrinningen är dålig låter man skogen växa. Den varierande vegetationen är det grundläggande geografiska särdraget i detta område (s.k. bocage bressan) med omväxlande odlingar, gräsmark och trädbevuxen mark.

Uppfödarna har varit tvungna att anpassa sig efter de olika platsernas särdrag och efter kapaciteten i den naturliga miljön, och har tvingats ta hänsyn till denna genom att utveckla ett visst jordbrukssystem. Därför utmärker sig blandodlingen i Bresse genom följande:

—

Upprätthållandet av ett vallsystem som tar upp hälften av jordbruksytorna i området. I Bresse anses gräs vara en riktig gröda. Kvaliteten på det gräs som skördas (olika växtpopulationer och botanisk sammansättning) beror lika mycket på underhållet av de fuktiga permanenta gräsmarkerna som på skötseln av de tillfälliga gräsmarkerna. Dessa metoder utgår från en genuin yrkesskicklighet hos mjölkproducenterna i Bresse, vilka använder sig av en lokal foderproduktion, bete eller grönfoder.

—

Odlingen av majs som har en särskild betydelse bland dem som odlar spannmål i Bresse. Sedan mer än 400 år tillbaka odlar uppfödarna sin majs utan bevattning och de har gjort den till en mycket viktig del i djurens foder. Majsen nämns faktiskt redan 1612 i en bouppteckning efter ett dödsfall i Montpont-en-Bresse (P. Ponsot, 1997) och sedan 1625 i marknadsrapporterna från Louhans (L. Guillemaut, 1896). Majsen var ett tecken på överflöd och välstånd. På så vis uppstod det gamla smeknamnet ”gulmagar” (ventres jaunes) på invånarna i Bresse.

—	Yrkesskickligheten i fråga om de ensilagetekniker som utvecklades av uppfödarna i Bresse under 1800-talet (Lecouteux, 1875) för att ta itu med de svårigheter som hörde ihop med höskörden i ett fuktigt klimat.

Det är utifrån dessa två huvudsakliga odlingar som uppfödarna i Bresse anpassar sitt produktionssystem när det gäller kompletterande uppfödning, exempelvis fjäderfä och mjölkdjur. De fastställer även med avseende på mjölkproduktionen ett fodersystem för djuren bestående av gräs och majs. De produkter som framställs av mjölken, i synnerhet grädden, har en viktig plats i denna ekonomi. Grädden säljs sedan på marknaderna till ett lokalt klientel eller till ägghandlare som transporterar den tillsammans med ägg och fjäderfän till de närliggande byarna i regionen.

Med utgångspunkt i gårdstillverkningen skapades de första kooperativen i början av 1930-talet. Medvetna om vikten av att bevara råvarans ursprungliga särdrag har de organiserat mjölkuppsamlingen från platser inom ett begränsat område kring bearbetningsanläggningarna och eftersträvar korta transportvägar. De ser även till att mjölken omgående börjar behandlas när den tas emot och begränsar antalet steg då grädden bearbetas och pumpas.

På så sätt bevarar de den traditionella framställningen av grädden, av grädde från komjölk, samtidigt som de utvecklar ett kontrollsystem för de biologiska mognadsprocesserna.

Tillverkarna använder sig av stammar av syrabildande och smakgivande mjölkbakterier för att uppnå en tillräcklig syrning och en intensiv smak hos grädden.

Särskild uppmärksamhet ägnas även åt förpackningen av grädden genom att man minimerar antalet steg då produkten bearbetas och pumpas.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Grädden erhålls genom en biologisk mognadsprocess, utan någon tillsats av förtjockningsmedel eller smaktillsatser. Den har en färg som varierar mellan antikvit och elfenbensvit, med en glansig och slät yta med få eller inga synliga bubblor.

Den finns i två olika varianter som utmärker sig genom sin fetthalt, surhetsgrad, textur och olika lämplighet för matlagning.

Den halvtjocka grädde som kännetecknas av en hög fetthalt med minst 36 gram per 100 gram lämpar sig bra för matlagning, har en slät och mycket fyllig textur och smaken fyller hela munnen. Den utvecklar en intensiv smak, både i näsan och i munnen, och blandar en lätt syrlighet med mjölkiga och söta toner (kokt mjölk, söta kex, vanilj), vilket ger den dess särart.

Denna grädde är mycket värmetålig (potatisgratänger, kyckling med gräddsås, korv med gräddsås, bakverk) och används ofta vid långvarig tillagning i höga temperaturer.

Den tjocka grädde som kännetecknas av en fetthalt på minst 33 gram per 100 gram produkt har en tjock textur och en markant syrlighet. Den är slät och mycket krämig och ger en fyllig känsla i munnen. Den utvecklar en intensiv smak, både i näsan och i munnen, med friska toner och tydliga mjölkaromer (färsk mjölk, obehandlad mjölk etc.) och smör.

Denna grädde används vanligtvis utan att tillagas, tillsammans med frukt eller i färskost, eller för kortvarig tillagning vid måttliga temperaturer.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det system där man ger traditionellt blandfoder från Bresse till boskapen, och blandar gräs och majs, är en av de faktorer som avgör egenskaperna hos den mjölk som produceras i det geografiska området. Balansen i fodret mellan de två beståndsdelarna (gräs och majs) påverkar egenskaperna hos mjölken, vilket gynnar omvandlingen till grädde.

Grästillskottet i foderransonen ger mjölken utmärkande sensoriska egenskaper. Det faktum att producenterna bevarar gräsmarkernas floristiska mångfald och botaniska sammansättning ger mjölken dess intensiva färg, påverkar mjölkens fettlösliga halt och sammansättning och den rikliga mängden arombildande ämnen som fäster sig vid fettet.

Majstillskottet garanterar, på grund av dess höga energivärde, en mjölk som är rik på fett och proteiner. Detta ligger också bakom de stora fettpartiklarna, vilket är typiskt för den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Crème de Bresse”. Det har en direkt inverkan på den höga arompotentialen hos mjölken, eftersom bindningarna med de smakgivande beståndsdelarna stärks.

Villkoren för kylning och lagring av mjölken på gården, närheten till operatörerna och de korta uppsamlingsvägarna bidrar till att bevara mjölkens sammansättning och den inneboende kvaliteten i mjölkfettet. Den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Crème de Bresse” har ett särskilt lågt lipolysindex, vilket visar att fettet är av en mycket god kvalitet. Dess ursprungliga färg bidrar till gräddens färg.

På grund av bearbetarnas snabba omhändertagande av mjölken och det begränsade antalet bearbetnings- och pumpningssteg bevarar fettet alla sina kvaliteter. Frånvaron av homogenisering gör det möjligt att bevara gräddens textur och halt och att ge den ett slätt och glansigt utseende med få eller inga synliga bubblor.

Den biologiska mogningen av grädden, vilket är ett viktigt steg i produktionen av ”Crème de Bresse”, tar lång tid och sker vid låga temperaturer med utvalda syrabildande och smakgivande stammar av mjölkbakterier. Genom att justera parametrarna under denna etapp är det möjligt att variera surhetsgraden hos grädden och få fram halvtjocka eller tjocka texturer. Denna variation, som påverkar fettrikedomen, ger grädden olika smakgivande sammansättningar. Eftersom förtjockningsmedel och smaktillsatser är förbjudna kan gräddens naturliga smak garanteras.

Särdragen hos ”Crème de Bresse” beror främst på mjölkens egenskaper liksom på yrkesskickligheten i samband med den framställning som utvecklats och bevarats av bearbetarna. Idag är ”Crème de Bresse” en ingrediens som är mycket vanlig i den regionala matlagningen. Den används ofta av kockar och konditorer som uppskattar dess kvaliteter (kyckling från Bresse med gräddsås, fisk eller frikadeller i krämig sås, potatisgratänger, briocher, tårtor och kakor från Bresse ‒ en blandning av socker, smör och grädde).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCCremedeBresse.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Se fotnot 2.

---

16.11.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 335/22

---

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 335/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”BEURRE DE BRESSE”

EG-nr: FR-PDO-0005-01045-18.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Beurre de Bresse”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.5.

Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Beurre de Bresse” är ett osaltat smör som framställs i smörkärna och i synnerhet kännetecknas av följande:

—	Sin intensivt gula färg som kan bli mer ljusgul under vintern.

—	Sin mjuka och luftiga textur som beror på mycket små vattendroppar och små håligheter, vilket är utmärkande för smör som framställs i traditionella smörkärnor. Smöret är inte kompakt och har ett lätt kornigt utseende.

—	Doften kännetecknas av vassletoner, blommiga eller lätt söta toner.

—	Smöret smälter i munnen, vilket visar på dess goda förmåga att lösa upp sig.

—	Smaken domineras av mjölkiga och friska toner och en antydan av hasselnötter och valnötter. Smaken dröjer sig kvar i munnen.

Smöret har en god bredbarhet och lämpar sig för matlagning.

Det är inte tillåtet att använda rekonstituerat, kylt eller djupfryst smör och inte heller eventuella processer som är avsedda att öka smörets fettfria torrsubstans tillåts, i synnerhet införande av mjölksyrabakterier under blandningen.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den obehandlade helmjölken skummas inom 36 timmar från uppsamlingen.

Mjölkens pH-värde vid mottagningen ska ligga på 6,4–6,9 och lipolysindexet på högst 0,80 milliekvivalenter per 100 gram fett.

Smöret ska uteslutande framställas av obehandlad eller pastöriserad grädde som har genomgått en biologisk mognadsprocess, med en fetthalt på minst 36 gram per 100 gram produkt, och som kommer från det geografiska området.

Grädden börjar behandlas inom 36 timmar från mjölkuppsamlingen och högst 48 timmar efter skumningen av mjölken.

Det är förbjudet att homogenisera grädden. Man får inte använda rekonstituerad, fryst eller djupfryst grädde, färgämnen eller antioxidationsmedel eller surhetsreglerande medel som är avsedda att sänka mjölkens eller gräddens surhetsgraden.

Den typ av jäsningsmedel som används måste innehålla syrabildande och smakgivande stammar av mjölkbakterier. Det är förbjudet att tillsätta förtjockningsmedel eller smaktillsatser. Mognadsprocessen utförs vid 12–18 °C under 18–24 timmar. Kärningen ger en grädde med en surhetsgrad på minst 20 °D.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Minst 80 % av besättningens totala foderranson per år, uttryckt i torrsubstans, ska komma från det geografiska området.

Besättningens foder baseras på ett fodersystem som står för minst 75 % av torrsubstansen i kornas totala ranson, i genomsnitt per år.

Med foder avses

—	grönfoder, som betas eller distribueras i tråg,

—	gräs och fodermajs i alla konserveringsformer,

—	färsk eller torkad lusern,

—

halm,

—

rötter,

—	andra typer av spannmål som distribueras färska eller i form av konserverat foder.

Raps som distribueras färsk, senap, kål, pepparrot, rovor, rybs, kålrötter och rädisor får inte användas i besättningens foder.

Endast fodermajs (kolvar eller korn) från icke-transgena produkter tillåts i besättningens foder.

Tillskottet av kompletteringsfoder begränsas till 1 800 kilo per ko i besättningen och år.

Med kompletteringsfoder avses

—	kraftfoder: säd och därav framställda produkter, knölar och därav framställda produkter och produkter som framställs av rötter,

—	kvävehaltigt foder: frön från proteingrödor och oljeproteingrödor och därav framställda produkter, dehydratiserad lusern och andra därav framställda produkter,

—	blandfoder: blandningar av kraftfoder och kvävehaltiga foder,

—	mineraler, vitaminer och spårämnen,

—	biprodukter från jäsningsindustrin,

—	garvämnen.

Palmolja eller isomerer av sådan olja är inte tillåtna.

a)   Betesperiod

Besättningen ska beta minst 150 dagar per år, i följd eller inte.

Under denna period förfogar varje ko som mjölkas över minst 10 ar betesmark som kan nås från mjölkningslokalen.

Betningen får kompletteras med grönfoder. Det färska gräs som delas ut bör ätas inom 24 timmar och alla rester efter dessa 24 timmar ska tas bort från trågen.

Majstillskottet säkerställs genom distribution av minst 10 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 1 kg torra majskorn, i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

b)   Vinterperiod

Under denna period säkerställs grästillskottet genom distribution av minst 15 % torrsubstans gräs (gräs och lusern i alla konserveringsformer), i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

Under denna period säkerställs majstillskottet genom distribution av minst 25 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 2,5 kg torr majs, i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen liksom framställningen av ”Beurre de Bresse” ska ske i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Förpackningen sker i enheter med en vikt på högst 25 kg.

3.7   Särskilda regler för märkning

Märkningen på de produkter som omfattas av ursprungsbeteckningen ”Beurre de Bresse” ska innehålla följande uppgifter:

—	Namnet på beteckningen i tecken med en storlek som motsvarar minst två tredjedelar av storleken på de största tecken som finns på märkningen.

—	Europeiska unionens symbol för ”SUB” från och med det att produkten har registrerats av Europeiska unionen.

När det rör sig om direktförsäljning av producenten eller någon annan person som direkt står under dennes ansvar, på gårdar eller marknader, krävs dock inte någon individuell märkning. En skylt bör emellertid vara försedd med dessa uppgifter.

Mallarna med avseende på märkningen och skylten ska fastställas av gruppen, som ska se till att övriga operatörer får tillgång till denna.

Beteckningen ”Beurre de Bresse” följt av uppgiften ”Appellation d'origine protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) måste finnas på fakturor och handelsdokument från och med det att Europeiska unionen registrerar produkten.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar följande kommuner:

Departementet Ain: Abergement-Clémenciat (L'), Attignat, Bâgé-la-Ville, Bâgé-le-Châtel, Beaupont, Bény, Béréziat, Biziat, Boissey, Bourg-en-Bresse, Buellas, Certines, Ceyzériat, Chanoz-Châtenay, Chavannes-sur-Reyssouze, Chaveyriat, Chevroux, Coligny, Condeissiat, Confrançon, Cormoz, Courmangoux, Courtes, Cras-sur-Reyssouze, Cruzilles-lès-Mepillat, Curciat-Dongalon, Curtafond, Dommartin, Dompierre-sur-Chalaronne, Domsure, Etrez, Foissiat, Gorrevod, Illiat, Jasseron, Jayat, Journans, Laiz, Lent, Lescheroux, Malafretaz, Mantenay-Montlin, Marboz, Marsonnas, Meillonnas, Mézériat, Montagnat, Montcet, Montracol, Montrevel-en-Bresse, Neuville-les-Dames, Péronnas, Perrex, Pirajoux, Polliat, Pont-de-Veyle, Pressiat, Saint-André-de-Bâgé, Saint-André-d'Huiriat, Saint-André-sur-Vieux-Jonc, Saint-Cyr-sur-Menthon, Saint-Denis-lès-Bourg, Saint-Didier-d'Aussiat, Saint-Étienne-du-Bois, Saint-Étienne-sur-Chalaronne, Saint-Étienne-sur-Reyssouze, Saint-Genis-sur-Menthon, Saint-Jean-sur-Reyssouze, Saint-Jean-sur-Veyle, Saint-Julien-sur-Reyssouze, Saint-Julien-sur-Veyle, Saint-Just, Saint-Martin-du-Mont, Saint-Martin-le-Châtel, Saint-Nizier-le-Bouchoux, Saint-Rémy, Saint-Sulpice, Saint-Trivier-de-Courtes, Salavre, Servas, Servignat, Sulignat, Tossiat, Tranclière (La), Treffort-Cuisiat, Vandeins, Verjon, Vernoux, Vescours, Villemotier, Viriat, Vonnas.

Departementet Jura: Augea, Balanod, Beaufort, Bletterans, Bonnaud, Cesancey, Chazelles, Chilly-le-Vignoble, Condamine, Cosges, Courlans, Courlaoux, Cousance, Cuisia, Digna, Fontainebrux, Frébuans, Gevingey, Larnaud, Mallerey, Maynal, Messia-sur-Sorne, Montmorot, Nanc-lès-Saint-Amour, Nance, Orbagna, Repôts (Les), Ruffey-sur-Seille, Sainte-Agnès, Saint-Amour, Saint-Didier, Trenal, Vercia, Villevieux, Vincelles.

Departementet Saône-et-Loire: Abergement-de-Cuisery (L'), Bantanges, Baudrières, Beaurepaire-en-Bresse, Bosjean, Bouhans, Branges, Brienne, Bruailles, Champagnat, Chapelle-Naude (La), Chapelle-Thècle (La), Condal, Cuiseaux, Cuisery, Devrouze, Diconne, Dommartin-lès-Cuiseaux, Fay (Le), Flacey-en-Bresse, Frangy-en-Bresse, Frette (La), Frontenaud, Genête (La), Huilly-sur-Seille, Joudes, Jouvençon, Juif, Lessard-en-Bresse, Loisy, Louhans, Ménetreuil, Mervans, Miroir (Le), Montagny-près-Louhans, Montcony, Montpont-en-Bresse, Montret, Rancy, Ratenelle, Ratte, Romenay, Sagy, Saillenard, Saint-André-en-Bresse, Sainte-Croix, Saint-Étienne-en-Bresse, Saint-Germain-du-Bois, Saint-Martin-du-Mont, Saint-Usuge, Saint-Vincent-en-Bresse, Savigny-en-Revermont, Savigny-sur-Seille, Sens-sur-Seille, Serley, Simandre, Simard, Sornay, Tartre (Le), Thurey, Tronchy, Varennes-Saint-Sauveur, Vérissey, Vincelles.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska produktionsområdet för ”Beurre de Bresse” består av en lätt kuperad slätt med inslag av skogspartier och häckar. Det kulliga landskapet är typiskt för Bresse och dess höjd överstiger inte 300 meter. Det är en geologisk enhet med lerjordar som säkerställer goda vattenreserver. Oftast finns dock en viss variation mellan gårdarnas olika skiften (med inslag av andra jordtyper). Området har ett tätt och omfattande system av vattendrag som har sina källor i Jurabergen och fylls på av många åar och bäckar. Det har ett kontinentalt klimat som är typiskt för Bresse, med en stabil och regelbunden nederbörd på mer än 800 mm/år, vilket gynnar gräsets tillväxt under växtperioden och som, tillsammans med en god markskötsel, möjliggör odling av flera olika sorters spannmål, framför allt obevattnade majsodlingar.

De hydrografiska, geografiska, morfologiska och klimatmässiga förhållandena har lett till att området har isolerats (många vattentag, svårframkomliga vägar) och har gjort att detta jordbruksområde som lämpar sig för blandjordbruk och uppfödning i nästan självförsörjande system har organiserats på ett särskilt sätt. På de låglänta delarna med ogenomträngliga lerjordar som ofta översvämmas finns gräsmarker och häckar. På sluttningarna med bättre markförhållanden odlas spannmål, i synnerhet majs, och på platåerna där avrinningen är dålig låter man skogen växa. Den varierande vegetationen är det grundläggande geografiska särdraget i detta område (s.k. bocage bressan) med omväxlande odlingar, gräsmark och trädbevuxen mark.

Uppfödarna har varit tvungna att anpassa sig efter de olika platsernas särdrag och efter kapaciteten i den naturliga miljön, och har tvingats ta hänsyn till denna genom att utveckla ett visst jordbrukssystem. Därför utmärker sig blandodlingen i Bresse genom följande:

—

Upprätthållandet av ett vallsystem som tar upp hälften av jordbruksytorna i området. I Bresse anses gräs vara en riktig gröda. Kvaliteten på det gräs som skördas (olika växtpopulationer och botanisk sammansättning) beror lika mycket på underhållet av de fuktiga permanenta gräsmarkerna som på skötseln av de tillfälliga gräsmarkerna. Dessa metoder utgår från en genuin yrkesskicklighet hos mjölkproducenterna i Bresse, vilka använder sig av en lokal foderproduktion, bete eller grönfoder.

—

Odlingen av majs som har en särskild betydelse bland dem som odlar spannmål i Bresse. Sedan mer än 400 år tillbaka odlar uppfödarna sin majs utan bevattning och de har gjort den till en mycket viktig del i djurens foder. Majsen nämns faktiskt redan 1612 i en bouppteckning efter ett dödsfall i Montpont-en-Bresse (P. Ponsot, 1997) och sedan 1625 i marknadsrapporterna från Louhans (L. Guillemaut, 1896). Majsen var ett tecken på överflöd och välstånd. På så vis uppstod det gamla smeknamnet ”gulmagar” (ventres jaunes) på invånarna i Bresse.

—	Yrkesskickligheten i fråga om de ensilagetekniker som utvecklades av uppfödarna i Bresse under 1800-talet (Lecouteux, 1875) för att ta itu med de svårigheter som hörde ihop med höskörden i ett fuktigt klimat.

Det är utifrån dessa två huvudsakliga odlingar som uppfödarna i Bresse anpassar sitt produktionssystem när det gäller kompletterande uppfödning, exempelvis fjäderfä och mjölkdjur. De fastställer även med avseende på mjölkproduktionen ett fodersystem för djuren bestående av gräs och majs. De produkter som framställs av mjölken, i synnerhet smöret, har en viktig plats i denna ekonomi. Smöret säljs sedan på marknaderna till ett lokalt klientel eller till ägghandlare som transporterar den tillsammans med ägg och fjäderfän till de närliggande byarna i regionen.

Med utgångspunkt i gårdstillverkningen skapades de första kooperativen i början av 1930-talet. Medvetna om vikten av att bevara råvarans ursprungliga särdrag har de organiserat mjölkuppsamlingen från platser inom ett begränsat område kring bearbetningsanläggningarna och eftersträvar korta transportvägar. De ser även till att mjölken omgående börjar behandlas när den tas emot och begränsar antalet steg då grädden bearbetas och pumpas.

På så sätt bevarar de den traditionella framställningen av smör, av grädde från komjölk, samtidigt som de utvecklar ett kontrollsystem för den biologiska mognadsprocessen och anpassade smörkärnor.

Tillverkarna använder sig av stammar av syrabildande och smakgivande mjölkbakterier för att uppnå en tillräcklig syrning och en intensiv och originell smak hos grädden. Kärningen utförs i små smörkärnor med hjälp av den genuina yrkesskickligheten hos smörtillverkarna, som dagligen kan anpassa framställningsparametrarna i förhållande till de säsongsbundna variationerna i mjölkens och gräddens sammansättning.

Särskild uppmärksamhet ägnas även åt formningen och paketeringen av smöret, genom att man minimerar antalet steg då produkten bearbetas och pumpas.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Det är ett kärnat, osaltat smör som framställs av lagrad grädde.

Smöret har en jämn och intensivt gul färg som under vintern kan vara något ljusare gul, och texturen är mjuk och luftig. Smöret har ett något kornigt utseende och smälter lätt i munnen.

”Beurre de Bresse” har typiska mjölkiga och friska toner och påminner om hasselnötter och valnötter. Smaken dröjer sig också kvar i munnen.

Smöret har en god bredbarhet. Det är utomordentligt i matlagning och kan bilda en fyllig mousse som håller sig ända till dess smöret serveras.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det system där man ger traditionellt blandfoder från Bresse till boskapen, och blandar gräs och majs, är en av de faktorer som avgör egenskaperna hos den mjölk som produceras i det geografiska området. Balansen i fodret mellan de två beståndsdelarna (gräs och majs) påverkar egenskaperna hos mjölken, vilket gynnar omvandlingen av fettet till smör.

Grästillskottet i foderransonen ger mjölken utmärkande sensoriska egenskaper. Det faktum att producenterna bevarar gräsmarkernas floristiska mångfald och botaniska sammansättning ger mjölken dess intensiva färg, påverkar mjölkens fettlösliga halt och sammansättning och den rikliga mängden arombildande ämnen som fäster sig vid fettet.

Majstillskottet garanterar, på grund av dess höga energivärde, en mjölk som är rik på fett och proteiner. Detta ligger också bakom de stora fettpartiklarna, vilket är typiskt för den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Beurre de Bresse”. Det har en direkt inverkan på den höga arompotentialen hos mjölken, eftersom bindningarna med de smakgivande beståndsdelarna stärks.

Villkoren för kylning och förvaring av mjölken på gården, närheten till operatörerna och de begränsade uppsamlingsvägarna bidrar också till att bevara mjölkens sammansättning och den inneboende kvaliteten i mjölkfettet. Den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Beurre de Bresse” har ett särskilt lågt lipolysindex, vilket visar att fettet är av en mycket god kvalitet.

Bearbetarna använder sig av en mängd komplicerade tekniker och ägnar produkten särskild uppmärksamhet under bearbetningen (daglig hantering av skillnader i fråga om temperatur, surhetsgrad, blandningshastighet etc.) genom att begränsa antalet bearbetningssteg för att ta till vara på fettet på bästa sätt och bevara alla dess egenskaper.

Den biologiska mogningen av grädden, vilket är ett viktigt steg i produktionen av ”Beurre de Bresse”, tar lång tid och sker vid låga temperaturer med utvalda syrabildande och smakgivande stammar av mjölkbakterier. Detta gör det möjligt att syra grädden – vilket främjar kärningen och gör det möjligt att få fram de smakgivande beståndsdelar som sitter fast vid fettpartiklarna. För att begränsa risken för att fettet försämras börjar man bearbeta den lagrade grädden direkt.

Kärningen sker i små volymer vilket ger smöret dess luftiga textur och lätt korniga utseende på grund av uppkomsten av mycket små vattendroppar och små håligheter. Denna teknik spelar en avgörande roll i struktureringen av smöret, genom att den bevarar fettets ursprungliga egenskaper, vilka ligger bakom smörets smältande textur, bredbarhet och lämplighet för matlagning, och garanterar att man bevarar de smakämnen som utvecklas när grädden mognar.

Särdragen hos ”Beurre de Bresse” beror främst på mjölkens egenskaper liksom på yrkesskickligheten i samband med den framställning som har utvecklats och bevarats av bearbetarna. Idag är ”Beurre de Bresse” en mycket vanlig ingrediens i den regionala matlagningen (grodlår i smör, hönsbröst i smör, kakor och tårtor som bereds med en blandning av socker, grädde och smör etc.).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCBeurredeBresse.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Se fotnot 2.

---