Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C:2007:031:FULL

Europeiska unionens officiella tidning, C 31, 13 februari 2007


Display all documents published in this Official Journal
 

ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 31

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

50 årgången
13 februari 2007


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   Resolutioner, rekommendationer, inställningar och yttranden

 

YTTRANDEN

 

Europeiska centralbanken

2007/C 031/01

Europeiska centralbankens yttrande av den 12 december 2006 om ett utkast till kommissionens direktiv om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (CON/2006/57)

1

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2007/C 031/02

Eurons växelkurs

7

2007/C 031/03

Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare – Omräkningskurser för valutor enligt rådets förordning (EEG) nr 574/72

8

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Kommissionen

2007/C 031/04

Specifikt program Förebyggande och bekämpande av brott – Ramöverenskommelser om partnerskap

10

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2007/C 031/05

Statligt stöd – Italien – Statligt stöd nr C 49/2006 (f.d. NN 65/2006) – Poste Italiane SpA – BancoPosta – Ersättning för distribution av finansiella produkter via postsparbank – Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget ( 1 )

11

2007/C 031/06

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4573 – Candover/Parques Reunidos) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

31

2007/C 031/07

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4559 – Balfour Beatty/Galaxy/Exeter Airport) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

32

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


I Resolutioner, rekommendationer, inställningar och yttranden

YTTRANDEN

Europeiska centralbanken

13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 12 december 2006

om ett utkast till kommissionens direktiv om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner

(CON/2006/57)

(2007/C 31/01)

Inledning och rättslig grund

ECB avger på eget initiativ detta yttrande till kommissionen om ett utkast till kommissionens direktiv om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (1), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (2) (nedan kallat direktivförslaget). Det huvudsakliga syftet med direktivförslaget, som är en genomförandeåtgärd baserad på artikel 53a i fondföretagsdirektivet, är att förtydliga betydelsen och tillämpningsområdet för vissa definitioner enligt fondföretagsdirektivet för att säkerställa att det tillämpas på ett enhetligt sätt i hela Europeiska unionen samt för att produktpasset (3) skall fungera bättre.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande över direktivförslaget grundas på artikel 105.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, eftersom direktivförslaget är länkat till genomförandet av euroområdets penningpolitik, särskilt med beaktande av de europeiska penningmarknadernas funktion. I detta avseende anser ECB att föreslagna nivå-2 rättsakter utgör ”förslag till gemenskapsrättsakt” i enlighet med artikel 105.4 i fördraget. ECB förväntade sig därför att kommissionen skulle ha tagit initiativ att formellt höra ECB om direktivförslaget i enlighet med gällande bestämmelser i fördraget. Mot bakgrund av att ECB har flera kommentarer avseende direktivförslaget har ECB beslutat att på eget initiativ avge ett yttrande. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1

Ett effektivt och välintegrerat finansiellt system är viktigt för ett smidigt och effektivt genomförande av penningpolitiken i euroområdet. Även om detta gäller alla delar i det finansiella systemet, är det av störst betydelse för det marknadssegment som är viktigast för genomförandet av penningpolitiken, nämligen penningmarknaden. Den europeiska marknaden för kortfristiga värdepapper är det minst integrerade penningmarknadssegmentet i EU. Därför följer ECB med särskilt intresse regleringsförslag, liksom marknadsinitiativ som syftar till att stärka integrationen, utvecklingen och transparensen för marknader för kortfristiga värdepapper i Europa (4).

1.2

Det är av största vikt för uppbyggnaden av den inre marknaden för finansiella tjänster att genomförandet och tolkningen av EU-rätten sker på ett enhetligt sätt. Mot denna bakgrund verkar valet av direktiv som rättsligt instrument för att uppnå detta enhetliga genomförande i detta fall motverka målet med genomförandeåtgärder i sammanhang med fondföretagsdirektivet, vilket är att klargöra definitionerna ”för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv inom hela gemenskapen” (5), att ”främja en gemensam förståelse av huruvida vissa tillgångar är godkända för investeringar enligt fondföretagsdirektivet”, att ”minska risken för olika tolkningar av fondföretagsdirektivet” samt att ”förbättra rättssäkerheten och möjliggöra en mer sammanhängande tolkning av fondföretagsdirektivet” (6). Ett förslag till genomförandeåtgärd i form av en förordning med detaljerade bestämmelser direkt tillämpliga på alla fondföretag skulle bättre kunna tackla den rådande ojämna tillämpningen av vissa allmänna principer i fondföretagsdirektivet (t.ex. avseende regler om godtagbarhet av penningmarknadsinstrument).

2.   Specifika kommentarer

2.1

För det första, vad avser offentliggörande och informationskrav, inför direktivförslaget olika krav beroende på vilken rättslig natur emittenten har. För penningmarknadsinstrument emitterade av institutioner som är föremål för tillsyn (7) kan till exempel informationen begränsas till antingen information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet (8). Vad gäller icke-finansiella företag (9) krävs information om både emissionen och emissionsprogrammet samt emittentens rättsliga och finansiella ställning. Kommissionen anger att det i denna skillnad tas i beaktande att ”t.ex. vissa bankcertifikat skulle ha svårt att uppfylla vissa kriterier enligt artikel 5.2” i direktivförslaget. Generellt sett anser ECB att det viktigt att lämplig och standardiserad information, liksom standardiserad statistik, är tillgänglig för marknadsaktörerna för att marknaderna skall fungera smidigt och effektivt. Det rekommenderas därför att samma ordalydelse antas för artikel 5.3 a och artikel 5.2 a i direktivförslaget.

2.2

För det andra kan införandet av penningmarknadsinstrument som har emitterats av en medlemsstats lokala eller regionala myndighet (eller om medlemsstaten är en förbundsstat, en delstat som ingår i förbundsstaten) som inte har garanterats av en medlemsstat enligt artikel 5.2 (”övriga” emittenter), snarare än under artikel 5.4 i direktivförslaget (dvs. jämte andra offentliga organ i medlemsstater) behöva övervägas ytterligare. Lokala, regionala och federala myndigheter i EU åtnjuter i allmänhet finansiellt stöd från sina respektive medlemsstater liksom särskild status enligt nationell insolvenslagstiftning. Vidare kan frågan huruvida skulder som lokala, regionala och federala myndigheter i EU har är formellt garanterade av deras medlemsstater, ge upphov till komplexa frågor i vissa fall, och utgör kanhända inte en lämplig bas för att skilja på instrument med eller utan garanti. Det borde övervägas att behandla regionala, lokala och (för fondföretagsdirektivet) federala myndigheter i medlemsstaterna på samma sätt både i ”nivå-1” fondföretagsdirektivet (artikel 19.1 h första strecksatsen) och i prospektdirektivet 2003/71/EG (10). Liknande argument kan anföras för internationella offentliga organisationer. Kommissionen kunde sålunda överväga att ändra artikel 5.2 i direktivförslaget genom att stryka referensen till lokala, regionala eller federala myndigheter i medlemsstater, liksom internationella offentliga organisationer, för att uppnå en enhetlig behandling av alla sådana offentliga organ.

2.3

För det tredje refereras i artikel 5.3 c i direktivförslaget till behovet av tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet ”eller andra uppgifter som gör det möjligt att göra en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med en investering i sådana instrument”. Det bör i detta sammanhang noteras att tillgängligheten av tillförlitlig statistik och av andra uppgifter som gör det möjligt att bedöma kreditrisker är två distinkta och önskvärda kännetecken för en marknad, vilka endast delvis överlappar varandra. Därför bör det ena inte behandlas som en motsvarighet till det andra. Dessutom är detta kriterium delvis överflödigt om det läses tillsammans med artikel 5.1 b, vilket redan föreskriver att för de finansiella instrument som avses i artikel 19.1 h i fondföretagsdirektivet skall information vara tillgänglig som möjliggör ”en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med investeringen”. Därför bör referensen till ”eller andra uppgifter som gör det möjligt att göra en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med en investering i sådana instrument” i artikel 5.3 c i direktivförslaget strykas.

2.4

För det fjärde, ger referensen till ”kontroll av den information…” av ”en för ändamålet kvalificerad tredje part” i artikel 5.2 c i direktivförslaget upphov till vissa viktiga tolkningssvårigheter. I dess tidigare förklaringar (11) angav kommissionen att handlare, revisorer, offentliga organ eller andra marknadsstrukturer kan vara godkända i den mån de inte är föremål för instruktioner från emittenten. Enligt kommissionen är syftet med detta kriterium att säkerställa att information om instrument som emitteras av företagsenheter – särskilt med tanke på att dessa enheter inte är föremål för tillsyn eller är reglerade – är tillförlitlig och föremål för kvalificerad granskning. Kommissionens förslag lämnar dock visst rum för flexibilitet beträffande frågan hur detta kan uppnås och påtvingar inte en specifik struktur. Det är inte klart vem som slutligen skall besluta om den tredje partens ”lämplighet”. Dessutom föreskrivs enligt artikel 5.2 c i direktivförslaget att kontrollen av informationen avser både emissionen eller emissionsprogrammet och emittentens rättsliga och finansiella ställning. Beroende på den tredje partens beskaffenhet kommer den kontrollerande enheten dock inte nödvändigtvis att ”kontrollera” dessa båda element. Till exempel kommer en revisor att kontrollera emittentens finansiella ställning, men inte programmet. Det är tveksamt om advokatfirmor och handlare skulle kunna anses kontrollera finansiell information. Ett offentligt organ skulle kunna kontrollera programmet, men inte nödvändigtvis en emittents finansiella ställning. Slutligen verkar införandet av kontrollmekanismer för ospecificerad information av ”en för ändamålet kvalificerad tredje part (12)” i direktivförslaget närma informationskraven för penningmarknadsinstrument till de krav som gäller för formella prospekt. I detta avseende bör det understrykas att prospektkraven på ett uttömmande sätt verkar täckas av prospektdirektivet, enligt vilket penningmarknadsinstrument undantas från definitionen av värdepapper (13).

2.5

Uppenbarligen motsäger den handlingsfrihet som medlemsstaterna ges vid tillämpningen av detta kriterium målet med dessa genomförandeåtgärder, vilket är att ge mer rättssäkerhet och att säkerställa en enhetlig tillämpning. Såvida inte det är möjligt att klargöra betydelsen av denna bestämmelse, vilket verkar problematiskt mot bakgrund av de olika situationer som möjligen täcks in, föreslås därför att helt ta bort detta kriterium.

2.6

För det femte, föreskrivs i artikel 5.4 i direktivförslaget att när det gäller samtliga penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h första strecksatsen i fondföretagsdirektivet (förutom de instrument som avses i punkt 2 i denna artikel) skall lämplig information bestå av information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet. Vad beträffar emittenterna, täcker artikel 19.1 h första strecksatsen i fondföretagsdirektivet särskilt icke-medlemsstater, EU, Europeiska investeringsbanken, ECB samt centralbankerna i medlemsstaterna. Den föreslagna bestämmelsen skulle därför tillämpas på kollektiva investeringsföretags investering i vissa instrument som har emitterats av centralbanker och som används vid genomförandet av penningpolitiken (14). Med beaktande av att informationen om emittentens rättsliga och finansiella ställning inte skulle vara av direkt relevans för fondföretagsinvesterare vad avser centralbanker, samt också med beaktande av Eurosystemets befogenheter vad avser villkoren för emission av sådana instrument (15), föreslår ECB att artikel 5.4 i direktivförslaget ändras så att alla penningmarknadsinstrument som emitterats av ECB eller en centralbank i en medlemsstat undantas från den punkten.

2.7

Slutligen definieras i artikel 3.2 i kommissionens direktivförslag penningmarknadsinstrument som instrument som normalt omsätts på penningmarknaden och som uppfyller ett av följande kriterier: i) De har en löptid vid emissionstillfället på högst 397 dagar, eller ii) De har en återstående löptid på högst 397 dagar, eller iii) De genomgår regelbundna avkastningsjusteringar i linje med penningmarknadsförhållanden åtminstone var 397:e dag, eller iv) Deras riskprofil motsvarar den som gäller för finansiella instrument som har en löptid på högst 397 dagar och som är föremål för en avkastningsjustering som avses i led iii. Kommissionen uppmärksammar att denna definition inte är samma som definitionen av penningmarknadsinstrument i förordning ECB/2001/13 (16), som hänvisar till en återstående löptid på upp till ett år, eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång om året. ECB är medveten om att den föreslagna 397-dagarsperioden är resultatet av CESR:s förslag att löptiden på 12 månader skall förlängas till 397 dagar för att inkludera risken för förseningar i avvecklingen som kan leda till en brytning om avvecklingen av instrumentet försenas (17). Det föreslås att man återgår till den lösning som kommissionen föreslagit i tidigare utkast av direktivförslaget, där man satte löptiden till ett år ”utan att det påverkar eventuellt ytterligare uppskov för avveckling som anges i emissionen eller emissionsprogrammet”.

3.   Ändringsförslag

De ändringsförslag av ”direktivförslaget” som är resultatet av rekommendationerna ovan framgår av bilagan.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2006.

ECB:s ordförande

Jean-Claude TRICHET


(1)  Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9), (nedan kallat fondföretagsdirektivet).

(2)  Kommissionens arbetsdokument ESC/43/2006.

(3)  ECB noterar att både Europeiska monetära institutet, ECB:s föregångare, och ECB konsulterades av rådet om fondföretagsdirektivet under 1995 respektive 1999. Se Europeiska monetära institutets yttrande CON/1994/8 av den 27 juli 1995 om kommissionens förslag till ett direktiv avseende företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), ECB:s yttrande CON/98/54 av den 16 mars 1999 på anmodan av Europeiska unionens råd i enlighet med artiklarna 109l.2 och 109f.6 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 5.3 i Europeiska monetära institutets stadga avseende två förslag från Europeiska kommissionen till direktiv av Europaparlamentet och rådet om ändring av direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), ref. 98/0242 KOM(1998) 451, slutlig och ref. 98/0243 KOM(1998) 449, slutlig, (EGT C 285, 7.10.1999, s. 9).

(4)  ECB stödjer därför STEP-initiativet (Short-Term European Paper), vilket är ett marknadsdrivet initiativ som främjas av Financial Markets Association (ACI) och Europeiska bankföreningen (EBF) och som syftar till att främja integration och utveckling av de europeiska marknaderna för kortfristiga värdepapper genom att konvergera marknadsstandarder. STEP:s marknadskonvention anger de kriterier och de krav som måste uppfyllas för att ett emissionsprogram skall vara STEP-kompatibelt och sålunda kunna STEP-märkas. Dessa kriterier avser information, dokumentationsformat, avveckling och tillhandahållande av uppgifter för framställning av STEP-statistik.

(5)  Se artikel 53a 1 i fondföretagsdirektivet.

(6)  Se bakgrundsdokumentet, s.1, tredje stycket.

(7)  D.v.s. de emittenter som täcks av artikel 5.3 i direktivförslaget.

(8)  Artikel 5.3 a i direktivförslaget.

(9)  Artikel 5.2 a i direktivförslaget.

(10)  Artikel 1.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG, (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64).

(11)  Se arbetsdokument ESC/24/2006.

(12)  Artikel 5.2 c i direktivförslaget.

(13)  Artikel 2.1 a i direktiv 2003/71/EG.

(14)  ECB kan t.ex. som en del av Eurosystemets öppna marknadstransaktioner utge skuldcertifikat med målet att justera Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn för att skapa eller förstärka ett likviditetsunderskott på marknaden. Dessa skuldcertifikat har en löptid på mindre än 12 månader. Villkoren för sådana skuldcertifikat fastställs av ECB (se Europeiska centralbanken, Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet: Allmän dokumentation av Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden, september 2006, s. 17).

(15)  Se artikel 105.2 första strecksatsen i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (fördraget) liksom artiklarna 18.2 och 20 i protokollet som bifogas fördraget om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

(16)  Se punkt 7 femte strecksatsen i bilaga 1 till förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut, (EGT L 333, 17.12.2001, s. 1). Förordning senast ändrad genom förordning ECB/2004/21 (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42)

(17)  CESR:s råd till Europeiska kommissionen om förtydligande av definitioner avseende godkända tillgångar för fondföretags investeringar (januari 2006) (CESR/06-005), s. 20, punkterna 63-64.


BILAGA

Ändringsförslag

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Artikel 5.2

När det gäller penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h andra och fjärde strecksatserna i direktiv 85/611/EEG, eller de penningmarknadsinstrument som har emitterats av en regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller av en internationell offentlig organisation men inte har garanterats av en medlemsstat eller, i fråga om förbundsstater som är medlemsstater, av en av de delstater som ingår i förbundsstaten, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av följande:

a)

Information om både emissionen eller emissionsprogrammet och emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Kontroll av den information som avses i led a genom en för ändamålet kvalificerad tredje part som inte tar emot instruktioner av emittenten.

(d)

Tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet.

När det gäller penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h andra, tredje och fjärde strecksatserna i direktiv 85/611/EEG, eller de penningmarknadsinstrument som har emitterats av en regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller av en internationell offentlig organisation men inte har garanterats av en medlemsstat eller, i fråga om förbundsstater som är medlemsstater, av en av de delstater som ingår i förbundsstaten, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av följande:

a)

Information om både emissionen eller emissionsprogrammet och emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Kontroll av den information som avses i led a genom en för ändamålet kvalificerad tredje part som inte tar emot instruktioner av emittenten.

(c d)

Tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet.

Motivering – se punkterna 2.1-2.5 i yttrandet

Ändring 2

Artikel 5.3

När det gäller penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h tredje strecksatsen i direktiv 85/611/EEG, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av följande:

a)

Information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet eller andra uppgifter som gör det möjligt att göra en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med en investering i sådana instrument.

När det gäller penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h tredje strecksatsen i direktiv 85/611/EEG, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av följande:

a)

Information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

b)

Regelbundna uppdateringar av den information som avses i a och närhelst en väsentlig händelse inträffar.

c)

Tillförlitlig statistik om emissionen eller emissionsprogrammet eller andra uppgifter som gör det möjligt att göra en lämplig bedömning av de kreditrisker som är förenade med en investering i sådana instrument.

Motivering – se punkterna 2.1-2.5 i yttrandet

Ändring 3

Artikel 5.4 skulle bli artikel 5.3

Vad gäller samtliga penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h, första strecksatsen, i direktiv 85/611/EEG förutom de instrument som avses i punkten 2 i denna artikel, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om den emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

Vad gäller samtliga penningmarknadsinstrument som täcks av artikel 19.1 h, första strecksatsen, i direktiv 85/611/EEG förutom de instrument som avses i punkt 2 i denna artikel och de som har emitterats av Europeiska centralbanken eller en medlemsstats centralbank, skall lämplig information som avses i punkt 1 b i denna artikel bestå av information om emissionen eller emissionsprogrammet eller om den emittentens rättsliga och finansiella ställning före emissionen av penningmarknadsinstrumentet.

Motivering – se punkt 2.6 i yttrandet

Ändring 4

Artikel 3.2

Hänvisningen i artikel 1.9 i direktiv 85/611/EEG till penningmarknadsinstrument som instrument som normalt omsätts på penningmarknaden skall förstås som en hänvisning till finansiella instrument som uppfyller ett av följande kriterier:

i)

De har en löptid vid emissionstillfället på högst 397 dagar.

ii)

De har en återstående löptid på högst 397 dagar.

iii)

De genomgår regelbundna avkastningsjusteringar i linje med penningmarknadsförhållanden åtminstone var 397:e dag.

(iv)

Deras riskprofil, inklusive kreditvärdighets- och ränterisker, motsvarar den som gäller för finansiella instrument som har en löptid som avses i leden i eller ii, eller som är föremål för en avkastningsjustering som avses i led iii.

Hänvisningen i artikel 1.9 i direktiv 85/611/EEG till penningmarknadsinstrument som instrument som normalt omsätts på penningmarknaden skall förstås som en hänvisning till finansiella instrument som, utan att det påverkar eventuellt ytterligare uppskov för avveckling som anges i emissionen eller emissionsprogrammet, uppfyller ett av följande kriterier:

i)

De har en löptid vid emissionstillfället på högst ett år 397 dagar.

ii)

De har en återstående löptid på högst ett år 397 dagar.

iii)

De genomgår regelbundna avkastningsjusteringar i linje med penningmarknadsförhållanden åtminstone en gång om året var 397:e dag.

(iv)

Deras riskprofil, inklusive kreditvärdighets- och ränterisker, motsvarar den som gäller för finansiella instrument som har en löptid som avses i leden i eller ii, eller som är föremål för en avkastningsjustering som avses i led iii.

Motivering – se punkt 2.7 i yttrandet


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/7


Eurons växelkurs (1)

12 februari 2007

(2007/C 31/02)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,2956

JPY

japansk yen

157,94

DKK

dansk krona

7,4537

GBP

pund sterling

0,66565

SEK

svensk krona

9,1050

CHF

schweizisk franc

1,6238

ISK

isländsk krona

88,38

NOK

norsk krona

8,0955

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CYP

cypriotiskt pund

0,5791

CZK

tjeckisk koruna

28,310

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

254,71

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6965

MTL

maltesisk lira

0,4293

PLN

polsk zloty

3,9198

RON

rumänsk leu

3,3961

SKK

slovakisk koruna

34,705

TRY

turkisk lira

1,8301

AUD

australisk dollar

1,6745

CAD

kanadensisk dollar

1,5177

HKD

Hongkongdollar

10,1234

NZD

nyzeeländsk dollar

1,8933

SGD

singaporiansk dollar

1,9933

KRW

sydkoreansk won

1 214,82

ZAR

sydafrikansk rand

9,4401

CNY

kinesisk yuan renminbi

10,0500

HRK

kroatisk kuna

7,3548

IDR

indonesisk rupiah

11 716,76

MYR

malaysisk ringgit

4,5266

PHP

filippinsk peso

62,428

RUB

rysk rubel

34,2140

THB

thailändsk baht

43,727


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/8


ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SOCIAL TRYGGHET FÖR MIGRERANDE ARBETARE

Omräkningskurser för valutor enligt rådets förordning (EEG) nr 574/72

(2007/C 31/03)

Artikel 107.1–107.4 i förordning (EEG) nr 574/72

Referensperiod: januari 2007

Tillämpningsperiod: april, maj, juni 2007

01-2007

EUR

BGN

CZK

DKK

EEK

CYP

LVL

LTL

HUF

MTL

PLN

RON

SKK

SEK

GBP

NOK

ISK

CHF

1 EUR =

1

1,95580

27,8402

7,45390

15,6466

0,578418

0,697532

3,45280

253,884

0,429300

3,87949

3,39218

34,7506

9,07954

0,663407

8,27805

91,0245

1,61545

1 BGN =

0,511300

1

14,2347

3,811180

8,00010

0,295745

0,356648

1,76542

129,811

0,219501

1,98358

1,73442

17,7680

4,64237

0,339200

4,23256

46,5408

0,825981

1 CZK =

0,0359192

0,0702509

1

0,267738

0,562014

0,0207763

0,0250548

0,124022

9,11931

0,0154201

0,139348

0,121844

1,24822

0,32613

0,0238291

0,297341

3,26953

0,0580259

1 DKK =

0,134158

0,262386

3,73499

1

2,09912

0,0775994

0,0935794

0,463221

34,0605

0,057594

0,520465

0,455088

4,66207

1,21809

0,0890013

1,11057

12,2117

0,216726

1 EEK =

0,0639116

0,124998

1,77931

0,476391

1

0,0369677

0,0445804

0,220674

16,2261

0,0274373

0,247945

0,216800

2,22097

0,580288

0,0423994

0,529064

5,81753

0,103246

1 CYP =

1,72885

3,38129

48,1317

12,8867

27,0507

1

1,20593

5,96938

438,927

0,742197

6,70707

5,86458

60,0787

15,6972

1,14693

14,3115

157,368

2,79288

1 LVL =

1,43363

2,80389

39,9125

10,6861

22,4314

0,829236

1

4,95003

363,974

0,615456

5,56174

4,86311

49,8194

13,0167

0,951078

11,8676

130,495

2,31596

1 LTL =

0,289620

0,566439

8,06309

2,15880

4,53157

0,167521

0,202019

1

73,5298

0,124334

1,12358

0,98244

10,0645

2,62962

0,192136

2,39749

26,3625

0,467868

1 HUF =

0,00393881

0,00770353

0,109657

0,0293595

0,0616290

0,00227828

0,00274745

0,0135999

1

0,00169093

0,0152806

0,0133611

0,136876

0,0357626

0,00261303

0,0326057

0,358529

0,00636297

1 MTL =

2,32937

4,55579

64,8503

17,3629

36,4468

1,34735

1,62481

8,04286

591,390

1

9,03678

7,90165

80,9472

21,1496

1,54532

19,2827

212,030

3,76300

1 PLN =

0,257766

0,504138

7,17626

1,92136

4,03316

0,149096

0,179800

0,890014

65,4425

0,110659

1

0,874387

8,95752

2,34039

0,171004

2,13380

23,4630

0,416409

1 RON =

0,294796

0,576562

8,20719

2,19738

4,61255

0,170515

0,205630

1,017870

74,8439

0,126556

1,14366

1

10,2443

2,67661

0,195570

2,44033

26,8337

0,476229

1 SKK =

0,0287765

0,056281

0,801143

0,214497

0,450254

0,0166448

0,0200725

0,0993593

7,30587

0,0123537

0,111638

0,0976148

1

0,261277

0,0190905

0,238213

2,61936

0,0464870

1 SEK =

0,110138

0,215407

3,06626

0,820956

1,72328

0,0637057

0,0768246

0,380284

27,9622

0,0472821

0,427278

0,373607

3,82736

1

0,0730661

0,911725

10,02520

0,177922

1 GBP =

1,50737

2,94812

41,9655

11,2358

23,5852

0,871891

1,05144

5,20465

382,697

0,647114

5,84783

5,11327

52,3821

13,6862

1

12,4781

137,208

2,43509

1 NOK =

0,120801

0,236264

3,36314

0,900442

1,89013

0,0698738

0,0842629

0,417103

30,6695

0,0518601

0,468648

0,409780

4,19793

1,09682

0,0801405

1

10,9959

0,195149

1 ISK =

0,0109860

0,0214865

0,305854

0,0818889

0,171894

0,00635453

0,00766312

0,0379326

2,78918

0,00471631

0,0426203

0,0372666

0,381772

0,0997483

0,00728822

0,0909430

1

0,0177475

1 CHF =

0,619021

1,210680

17,2337

4,61412

9,68557

0,358053

0,431787

2,13736

157,159

0,265746

2,40149

2,09983

21,5114

5,62042

0,410663

5,12428

56,3461

1

1.

Genom förordning (EEG) nr 574/72 skall omräkningskursen till en valuta av belopp som är uttryckta i en annan valuta vara den kurs som under den referensperiod som fastställs i punkt 2 beräknas av kommissionen på grundval av det månatliga genomsnittet av de referensvalutakurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken.

2.

Referensperioden skall vara

januari månad för omräkningskurser som gäller från och med påföljande 1 april,

april månad för omräkningskurser som gäller från och med påföljande 1 juli,

juli månad för omräkningskurser som gäller från och med påföljande 1 oktober,

oktober månad för omräkningskurser som gäller från och med påföljande 1 januari.

Valutaomräkningskurserna skall offentliggöras i det andra numret i februari, maj, augusti och november i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Kommissionen

13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/10


Specifikt program ”Förebyggande och bekämpande av brott”

Ramöverenskommelser om partnerskap

(2007/C 31/04)

En ansökningsomgång om ramöverenskommelser om partnerskap offentliggörs på webbplatsen Europa under följande adress:

http://ec.europa.eu/justice_home/funding/isec/funding_isec_en.htm

Sista dagen för inlämnande av anbud är den 27 mars 2007


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Kommissionen

13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/11


STATLIGT STÖD – ITALIEN

Statligt stöd nr C 49/2006 (f.d. NN 65/2006) – Poste Italiane SpA – BancoPosta

Ersättning för distribution av finansiella produkter via postsparbank

Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 31/05)

Genom den skrivelse, daterad den 22 november 2006, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Kommissionen har beslutat att inte göra invändningar mot vissa övriga stöd/åtgärder, i enlighet med vad som beskrivs i den skrivelse som följer på denna sammanfattning.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Direktoratet statligt stöd II

Registreringsenheten för statligt stöd

B-1049 Bryssel

Fax: (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Italien. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

I enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 kan allt olagligt stöd återkrävas från mottagaren.

1.   BEDÖMD ÅTGÄRD

De bedömda åtgärderna är de påstådda exklusiva rättigheter som innehas av PI för distribution av postsparbanksprodukter och den ersättning för detta som CDP betalar till PI.

1.1.   Postsparbanksverksamhet

(1)

I artikel 1.1 i dekretet från ekonomi- och finansministeriet av den 6 oktober 2004 (1) (nedan kallat ”dekretet”) definieras, med avseende på lagdekret nr 269 av den 30 september 2003, postsparbankverksamhet som det inkassering av medel, med hjälp av den statliga garantin, som görs av CDP via PI. Postsparböcker (Libretti postali) och räntebärande postkuponger (Buoni fruttiferi postali) används för detta ändamål.

(2)

I artikel 1.2 i dekretet föreskrivs att postsparbankverksamheten, dvs. CDP:s inkassering av medel via PI, utgör en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

1.2.   Ersättning utbetald av CDP för räntebärande postkuponger och postsparböcker

(3)

CDP betalar en årlig ersättning till PI för distributionen av räntebärande postkuponger och postsparböcker. Sedan år 2000 har denna ersättning grundats på successiva överenskommelser.

(4)

För att förbereda den nya överenskommelsen (2006–2008), utfördes en benchmarkstudie (nedan kallad ”studien”) av […] (2) i januari 2006, i syfte att för CDP:s och PI:s räkning bestämma marknadsersättningarna för räntebärande postkuponger och postsparböcker. Studien överlämnades till kommissionen av Italien som en bilaga till skrivelsen av den 21 april 2006.

(5)

Metoden i studien utvecklar sex på varandra följande steg:

i)

Fastställande av de viktigaste egenskaperna för varje postal produkt.

ii)

Fastställande av ett jämförbart finansiellt instrument för varje postal produkt.

iii)

Definition av ett referensexempel.

iv)

Fastställande av den ekonomiska komponent som skall jämföras.

v)

Bestämning av ersättningssats.

vi)

Jämförelse av ersättningssatsen med den sats som CDP betalar till PI.

1.3.   PI:s påstådda exklusiva rättighet att distribuera postsparbankprodukter

(6)

Enligt Italien har den rättsliga grunden för perioden 1993–2003 för PI:s distribution av räntebärande postkuponger och postsparböcker varit lag 197/83 och lagdekret 284/99. CDP fick tillstånd att använda sig av andra aktörer än PI för att samla in de ekonomiska medel som behövdes för dess uppdrag (3).

(7)

Från och med 2003 när CDP omvandlades till ett aktiebolag (SpA) medger artikel 5.7. i lagdekret nr 269 av den 30 september 2003 att CDP, för finansieringen av sina olika verksamhetsområden, har möjlighet att använda både postsparbankprodukter och medel som härrör från emission av värdepapper, finansiering av lån och andra ekonomiska transaktioner, som kan vara garanterade av staten.

(8)

I artikel 2 i dekretet fastställs också att CDP kan finansiera sin verksamhet genom att utge andra postsparbanksprodukter, utföra andra transaktioner, ägna sig åt upplåning och utge värdepapper, även med staten som garant (4).

2.   KOMMISSIONENS BEDÖMNING

2.1.   Frånvaro av alla exklusiva distributionsrättigheter för postsparbanksprodukter

(9)

Det fanns inte någon sådan exklusiv distributionsrättighet.

2.2.   Förekomst av statligt stöd i den ersättning som utbetalas för distributionen av räntebärande postkuponger och postsparböcker

(10)

År 2002 beslöt kommissionen, med tanke på Ferring-domen (5), att det stöd som PI beviljats av italienska myndigheter från 1959 till 1999 inte utgjorde statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget eftersom det inte överkompenserade för de extrakostnader som uppstod på grund av uppdraget att tillhandahålla en offentlig tjänst. PI:s postsparbanksverksamheter låg inom beslutets tillämpningsområde.

(11)

De tre kriterierna i) statliga medel, ii) selektivitet och iii) inverkan på handeln mellan medlemsstater samt snedvridning av konkurrensen är uppfyllda.

(12)

När det gäller förmånskriteriet är den metod som i studien används i syfte att för CDP:s och PI:s räkning fastställa marknadsersättningarna för distributionen av räntebärande postkuponger och postsparböcker, lämplig och möjlig att tillämpa för perioden 2000-2006.

(13)

Som en följd av dekretet av den 6 oktober 2004 har inkassering av postsparmedel blivit en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (6).

(14)

Det måste särskilt kontrolleras om kompensationen är högre än vad som krävs för att täcka samtliga eller delar av de kostnader som uppstår vid fullgörandet av den offentliga tjänsteskyldigheten, samtidigt som man beaktar de relevanta intäkterna och en rimlig vinst, medan nivån på den nödvändiga kompensationen (i avsaknad av ett offentligt upphandlingsförfarande) måste avgöras på grundval av en analys av de kostnader, som ett typiskt välskött företag som är lämpligt utrustat inom samma sektor skulle ådra sig, under beaktande av intäkterna och en rimlig vinst av fullgörandet av skyldigheterna.

2.2.1   Postsparböcker

(15)

Den årliga ersättning som betalas till PI för postsparböcker under perioden 2000–2005 var inte statligt stöd.

2.2.2   Räntebärande postkuponger

Jämförbara produkter

(16)

Den metod som användes för att bedöma huruvida det arvode till PI för räntebärande postkuponger var marknadsmässigt kräver att man hittar jämförelsematerial till de olika typerna av räntebärande postkuponger.

(17)

Kommissionen måste uttrycka sina tvivel om jämförelsematerialet som skall användas i bedömningen av om distributionsarvodet till PI för räntebärande postkuponger var marknadsmässigt.

(18)

Dessutom nämns inte räntebärande postkuponger med fast löptid i studien då någon utgivning av dessa värdepapper inte planerades. För undersökningen av de ersättningar som betalats till PI sedan 2000 anser kommissionen dock att det skulle vara nödvändigt att bredda omfattningen på studien och inkludera räntebärande postkuponger med fast löptid.

Ersättning till PI för placering av räntebärande postkuponger

(19)

Kommissionen anser att ersättningar som bygger på genomsnittliga depositioner eventuellt inte är helt relevanta eftersom Italien inte har visat att PI:s största kostnadspost vid hanteringen av räntebärande postkuponger är kopplade till dagliga transaktioner, däribland både inköp och återbetalning av räntebärande postkuponger. Den huvudsakliga kostnadsdrivande faktorn skulle kunna ha att göra med placeringen av nya räntebärande postkuponger. Det faktum att PI:s ersättning i hög grad har berott på den årliga placering underbygger denna åsikt.

(20)

Den genomsnittliga ersättningarna för 2006 är högre än den som fastställdes i studien som den högsta ersättningen för placering av räntebärande postkuponger. Denna situation bottnar i det faktum att PI även mottar ytterligare arvoden för hanteringen av räntebärande papperspostkuponger och avmaterialsierade räntebärande postkuponger samt för tillverkningen av de aktuella kupongerna i pappersform (se nedan).

(21)

Den exakta sammansättningen av och värdena på olika ersättningar som betalats till PI för räntebärande postkuponger sedan 2000 är i detta skede okänt för kommissionen.

(22)

ABI har angivit värden på kommissionerna för placering av företagsobligationer varierar beroende på en serie av faktorer som t.ex. utgivarens rating, strukturen på utgivningen, placeringsnätverket och hur komplext värdepappret är. De ersättningar som betalats till banker för placering av bankobligationer på konton tillhöriga tredje man omnämns också.

(23)

Utvecklingen av obligationspriset på utgivningsdagen för postala värdepapper kan vara en kompletterande indikator.

(24)

De ersättningar som beräknats av kommissionen skulle snarare ligga i den övre delen av skalan för den marknadsersättning som fastställs genom studien, och klart över de arvoden som presenterades av ABI. Risken föreligger därför att hitta ersättningar som ligger över de normala marknadsvillkoren.

(25)

Kommissionen har svårigheter att förstå varför det jämförelsematerial som fastställts i det andra steget av studien inte beaktas i det femte steget där ersättningen bestäms: nämligen för 18 månaders räntebärande postkuponger, statspapper (BOT och CTZ) (7) och för ordinarie och indexerade räntebärande postkuponger, medellångfristiga/långfristiga Eurobonds (8).

(26)

Slutligen förefaller uppgifter som meddelades av Italien i en skrivelse av den 31 juli 2006 omfatta räntebärande postkuponger som hålls av ekonomi- och finansministeriet och inte de som endast innehas av CDP. Kommissionen betvivlar att de ersättningar som hänföra sig till PI:s distribution av räntebärande postkuponger för CDP:s räkning skulle kunna integrera räntebärande postkuponger som hålls av ovan nämnda ministerium.

Ersättning till PI för hantering av räntebärande postkuponger i pappersform samt bidrag till tillverkningskostnader för papperskuponger

(27)

Ytterligare ersättning skulle beviljas för hantering av ordinarie räntebärande postkuponger och räntebärande postkuponger med fast löptid i pappersform. Dessutom skulle ett fast belopp överföras till PI som ersättning för tillverkningen av papperskupongerna. De italienska myndigheterna lämnar inte någon ingående motivering för dessa belopp i form av en marknadsjämförelse; i studien anges att någon jämförbar ersättning inte kan hittas på marknaden eftersom den italienska bankmarknaden numera är längre sysslar med värdepapper i pappersform.

(28)

Till följd av detta har kommissionen i detta skede allvarliga svårigheter att göra en bedömning av huruvida den ersättning som CDP betalat för tillverkning och hantering av räntebärande postkuponger i pappersform

i)

har uppfyllt det tredje och fjärde Altmark-kriteriet sedan 2004 och

ii)

överensstämde med marknaden under perioden 2000–2003.

2.3.   De statligt stödens laglighet

(29)

Stödet skulle, om det verkligen föreligger, vara olagligt.

2.4.   Fördragsförenligheten hos det stöd som betalats av CDP för räntebärande postkuponger

Artikel 87.2 och 87.3

(30)

Inte något av undantagen i artikel 87.2 och 87.3 är tillämpliga i detta ärende.

Artikel 86.2

(31)

För att bedöma förenligheten med fördraget för den kompensation för offentliga tjänster som PI beviljats tillämpar kommissionen de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades PI (9).

(32)

Tjänsteenheterna har stött på allvarliga svårigheter i bedömningen av fördragsförenligheten hos de ersättningar som CDP betalat till PI för räntebärande postkuponger, om dessa ersättningar var statligt stöd.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”La Commissione desidera informare l'Italia che, avendo esaminato le informazioni fornite dalle autorità italiane sulla misura in oggetto, ha deciso di considerare che parte della misura non configuri aiuto di Stato e di avviare, per la parte restante, il procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE.

1.   PROCEDIMENTO

(1)

Il 30 dicembre 2005 l'Associazione Bancaria Italiana (ABI) presentava denuncia alla Commissione per una serie di presunti benefici a favore delle attività bancarie di Poste Italiane SpA (PI) (10), svolte tramite la divisione pienamente integrata Bancoposta.

(2)

Stando alla denuncia, PI godrebbe di un presunto diritto di collocamento “in esclusiva” dei prodotti finanziari del risparmio postale concesso da Cassa Depositi e Prestiti SpA (CDP), e di una presunta sovracompensazione dei costi di collocamento. Un secondo vantaggio risulterebbe dall'esclusiva per tale servizio di collocamento: allontanare la clientela dagli omologhi prodotti bancari.

(3)

Con lettera del 7 febbraio 2006 la Commissione avanzava alcuni quesiti, nell'ambito in particolare del risparmio postale. Dopo aver chiesto proroga del termine di risposta, l'Italia ha replicato con lettera del 21 aprile 2006, protocollata il 24 aprile 2006. La Commissione ha poi chiesto ulteriori chiarimenti con lettera del 29 giugno 2006, cui l'Italia ha risposto con lettera del protocollata il 2 agosto 2006 e con lettera del 9 agosto 2006-31 luglio 2006 protocollata il 14 agosto 2006.

(4)

Il 30 marzo 2006 si è svolta una riunione con le autorità italiane e i rappresentanti di PI.

(5)

Il 20 aprile 2006 è stata inviata una lettera a ABI cui questa ha risposto con lettera dell'8 giugno 2006, protocollata il 14 giugno.

2.   Attività di CDP e Poste Italiane/Bancoposta — Mercati interessati

2.1.   Cassa Depositi e Prestiti

(6)

La missione di CDP è favorire lo sviluppo degli investimenti pubblici, delle opere infrastrutturali destinate alla fornitura dei servizi pubblici a carattere locale e delle grandi opere di interesse nazionale.

(7)

L'attività di CDP è incardinata in due distinti rami di azienda.

Il primo, denominato “gestione separata”, gestisce il finanziamento degli investimenti dello Stato, delle regioni, degli enti locali, degli enti pubblici e degli organismi di diritto pubblico. La raccolta del risparmio postale, garantito dallo Stato, rappresenta la maggiore fonte di provvista.

Il secondo ramo, denominato “gestione ordinaria”, è preposto al finanziamento di opere, di impianti, di reti e di dotazioni destinati alla fornitura di servizi pubblici e alle bonifiche. Allo scopo, CDP potrà raccogliere fondi con l'emissione di titoli, l'assunzione di finanziamenti e altre operazioni finanziarie, senza garanzia dello Stato.

(8)

CDP è stata trasformata da amministrazione dello Stato in società per azioni a fine 2003. Da allora, nonostante il trasferimento di 30 % del suo capitale azionario a 65 fondazioni bancarie (11), CDP rimane sotto il controllo dello Stato.

2.2.   Poste Italiane

(9)

PI è il fornitore del servizio postale universale in Italia e adempie l'obbligo di servizio postale universale (12) ai sensi della normativa nazionale (13) e dei regolamenti sul servizio postale universale. Attualmente i servizi finanziari in generale non sono compresi nel mandato di servizio di interesse economico generale affidato a PI.

(10)

Il Gruppo Poste Italiane, oltre a garantire il servizio universale postale, è in grado di offrire prodotti e servizi integrati di comunicazione, logistici e finanziari su tutto il territorio nazionale. I dati principali per il 2005 sono (14):

Totale dipendenti (media annuale)

151 529

Aree territoriali

9

Filiali

140

Uffici postali

13 881


PRINCIPALI DATI ECONOMICI DEL GRUPPO POSTE ITALIANE

milioni di euro 

Ricavi totali

16 486,2

Ricavi delle vendite e prestazioni di cui: 

15 207,9

da Servizi Postali 

5 207

da Servizi Finanziari 

4 001

da Servizi Assicurativi 

5 837

da Altri Servizi 

162

Altri ricavi 

1 278

Utile netto 

348,9


IL SETTORE POSTALE

Prodotti e servizi

volumi (n. pezzi) 

Corrispondenza (Posta Ordinaria, Prioritaria, Raccomandata, Assicurata, atti giudiziari, altra posta registrata)

3 542 126 000

Posta commerciale (Postatarget, cataloghi, posta non indirizzata, ecc.)

1 892 195 000

Periodici (stampe, gadget, libri, ecc.)

1 246 731 000

Comunicazioni elettroniche (telegrammi, fax, telex)

18 053 000

Corriere Espresso (Poste Italiane e Sda)

44 130 000

Pacchi

20 396 000


IL RISPARMIO POSTALE

Libretti di risparmio, buoni fruttiferi e conti correnti postali: ammontare complessivo

267 636 milioni di euro

Polizze vita: importi sottoscritti

5 834 milioni di euro

Conto Bancoposta: numero di conti correnti in essere

4 583 000

Carta Postepay: numero carte emesse

1 700 000

(11)

Nel 2004 le attività finanziarie di PI hanno rappresentato il 42 % dei suoi ricavi totali (la percentuale più alta in Europa) (15).

(12)

Prima del dicembre 2003 PI era posseduta per il 100 % dallo Stato italiano.

(13)

Nel dicembre 2003 lo Stato italiano ha disposto il trasferimento di 35 % del capitale sociale di PI presso CDP. PI resta tuttavia un soggetto privato controllato dallo Stato.

Servizi postali

(14)

Stando a uno studio recente (16), il mercato postale italiano era relativamente aperto alla concorrenza prima dell'attuazione della prima direttiva postale (17). Operatori diversi da PI potevano già distribuire corrispondenza pubblicitaria indirizzata e posta ibrida. Inoltre, alcuni operatori postali locali erano attivi nella distribuzione di corrispondenza nell'ambito di un rapporto di subappalto con PI. Dopo l'attuazione della direttiva 97/67 sui servizi postali, le modalità di recapito della posta ibrida sono state fatte rientrare fra i servizi riservati, con la conseguente interruzione dei rapporti di subappalto. La posta transfrontaliera in entrata e in uscita fa integralmente parte dell'ambito riservato di PI. Dal 1o gennaio 2003 è stata recepita nella legislazione italiana la seconda direttiva postale (18) che prevede il pieno completamento del mercato postale interno entro il 1o gennaio 2009, con la limitazione dei prodotti riservati fino a 100 gr per la corrispondenza e al triplo della tariffa base della posta prioritaria. Inoltre, restano fra i servizi riservati le prestazioni di back office e il recapito della posta all'ingrosso. Il mercato postale è ora relativamente aperto de jure, essendo ormai liberalizzata la consegna della pubblicità diretta per corrispondenza. Le regole di ingresso non sono considerate severe (19).

(15)

Il 19 ottobre 2006 la Commissione ha adottato una proposta finalizzata alla completa apertura dei mercati postali dell'UE alla concorrenza entro il 2009, in linea con la scadenza fissata nell'attuale direttiva postale.

Servizi finanziari

(16)

Con decreto del Presidente della Repubblica 14 marzo 2001, n. 144 sono stati disciplinati i servizi di tipo bancario e finanziario esercitabili da PI, che costituiscono le attività di Bancoposta. Tali attività comprendono: raccolta di risparmio tra il pubblico sotto ogni forma; prestazione dei servizi di pagamento; intermediazione in cambi; promozione e collocamento di finanziamenti concessi da banche e altri intermediari finanziari abilitati; prestazione di alcuni servizi di investimento (negoziazione per conto terzi e collocamento e raccolta ordini, con l'esclusione quindi della negoziazione per contro proprio e della gestione di patrimoni su base individuale). Viene escluso esplicitamente che Poste Italiane possa esercitare l'attività di finanziamento.

(17)

Bancoposta, che è una divisione commerciale integrata di PI, può essere considerata un istituto di risparmio e un intermediario finanziario. Pur non essendo una banca, si serve dei numerosi uffici postali di PI per il proprio funzionamento e per offrire prodotti bancari e finanziari.

(18)

I 13 881 sportelli postali, in media almeno uno per comune, che fanno di PI la più grande rete bancaria in Italia, sono da considerarsi un vantaggio piuttosto che un onere: ai loro costi provvedono essenzialmente i servizi finanziari, quindi non costituirebbero un onere per il fornitore del servizio universale. In un rapporto pubblicato nel 2004 l'agenzia di rating Fitch dichiara che PI possiede una capacità di raggiungere l'intera popolazione italiana che nessuna banca nazionale potrà eguagliare in un prossimo futuro (20). L'agenzia ritiene inoltre che PI abbia posto lo sviluppo dei servizi finanziari al centro della sua strategia.

(19)

PI offre un'ampia gamma di servizi finanziari concorrenti con quelli offerti dal sistema bancario:

servizi di raccolta del risparmio diretta, indiretta e relativi impieghi;

servizi di pagamento;

collocamento di prodotti finanziari e di investimento.

(20)

Ai fini della presente decisione, l'elemento più rilevante riguarda gli strumenti di raccolta, in particolare del risparmio postale in quanto PI raccoglie fondi in nome e per conto di CDP collocando i buoni fruttiferi postali e i libretti di risparmio postale.

(21)

Negli ultimi anni, inoltre, PI ha sensibilmente ampliato la gamma degli strumenti di pagamento offerti alla propria clientela, affiancando a quelli tradizionali della sua operatività (bollettini postali e vaglia postali) anche gli strumenti un tempo tipicamente offerti dalle banche (carte di debito e di credito, bonifici, servizi di addebito in conto per il pagamento di bollette) (21).

(22)

Da ultimo, PI colloca i seguenti prodotti finanziari e di investimento:

obbligazioni strutturate emesse da banche;

polizze assicurative emesse da Poste Vita (22);

fondi comuni di Bancoposta Fondi SGR, società di gestione patrimoniale (23);

finanziamenti per conto terzi. Vengono offerti prestiti personali e mutui per conto di banche.

3.   MISURE SOTTOPOSTE A VALUTAZIONE

(23)

Le misure oggetto di valutazione nella presente decisione sono il presunto diritto esclusivo di collocamento dei prodotti del risparmio postale riconosciuto a PI e la corrispondente remunerazione versata a PI da CDP.

3.1.   Risparmio postale

(24)

Il decreto 6 ottobre 2004 (24) del ministero dell'Economia e delle Finanze (di seguito “decreto”) relativo al decreto legge 30 settembre 2003, n. 269, definisce all'articolo 1, comma 1, il risparmio postale come “la raccolta di fondi, con obbligo di rimborso assistito dalla garanzia dello Stato, effettuata dalla CDP SpA avvalendosi di Poste italiane SpA”.

(25)

Secondo l'articolo 1, comma 2, del decreto, il risparmio postale, ossia la raccolta di fondi effettuata da CDP per il tramite di PI, costituisce servizio di interesse economico generale.

Libretti postali

(26)

I libretti di risparmio postale sono strumenti di raccolta garantiti dallo Stato, e quindi a basso profilo di rischio. I libretti di risparmio postale si distinguono in libretti nominativi e libretti al portatore (25). Fra le principali operazioni effettuate su libretto postale figurano i versamenti e i prelievi e l'accredito pensione. L'attuale rendimento è dell'1,40 % (26). Gli interessi sono capitalizzati al 31 dicembre di ogni anno e sono soggetti a una ritenuta fiscale pari al 27 %.

(27)

I libretti non comportano alcuna spesa di apertura e di gestione.

Buoni fruttiferi postali

(28)

I buoni fruttiferi postali (BFP) sono strumenti di raccolta garantiti dallo Stato, e quindi a basso profilo di rischio. Si configurano come one-coupon bond, con incorporata un'opzione put di tipo americano che consente al risparmiatore di chiedere il rimborso, ad un prezzo prefissato, in qualunque momento della vita del buono. Gli interessi sono liquidati in un'unica soluzione al momento del rimborso e sono assoggettati alla ritenuta fiscale del 12,5 %.

(29)

I buoni fruttiferi postali indicizzati introdotti a partire da ottobre 2003 garantiscono, oltre ad un tasso fisso annuale di rendimento determinato al momento dell'emissione, un premio a scadenza legato all'andamento di un indice azionario (27) o all'inflazione.

(30)

I buoni a termine non sono più sottoscrivibili dal 2003 e avevano una durata massima di 7 anni.

(31)

I buoni a 18 mesi sono stati introdotti nel 2005 colmando la lacuna esistente per questa particolare durata.

(32)

Le quattro principali tipologie di buoni fruttiferi postali sono pertanto le seguenti:

Tabella 1

BFP

Durata massima

Stock CDP al 31.12.2005

(miliardi di EUR)

BFP ordinari

20 anni

50,4

BFP indicizzati a scadenza

7 anni

1,6

BFP 18 mesi

18 mesi

1,9

BFP a termine

7 anni

4,1

(33)

Poiché sono emessi a rubinetto, l'importo totale di ciascuna emissione non è stabilito in anticipo.

(34)

Il servizio di collocamento, la gestione e il rimborso dei buoni fruttiferi postali e di altre operazioni ad essi relative sono esenti da commissione e altri oneri a carico dei risparmiatori.

Consistenze della raccolta

(35)

Secondo ABI, gli importi detenuti dalle famiglie italiane nella forma di prodotti del risparmio postale e loro principali concorrenti sono:

Tabella 2

(miliardi EUR)

 

dic. 1999

dic. 2004

BFP

BFP  (28)

113

160

Titoli di Stato

126

203

Fondi obbligazionari euro-governativi

156

160

Libretti

Libretti di risparmio postali

36

60

Depositi a risparmio bancari

69

74

3.2.   Remunerazione da CDP per il collocamento dei BFP e dei libretti postali

(36)

Il decreto stabilisce, agli articoli 5 e 8, che il costo della raccolta sotto forma di buoni postali fruttiferi e libretti di risparmio postale deve allinearsi rispettivamente al costo equivalente dell'indebitamento e al costo di raccolta a breve termine del Tesoro sul mercato.

(37)

Stando ai bilanci di CDP, il costo medio della raccolta è stato del 2,6 % nel 2004 e del 2,3 % nel 2005. Lo spread attività fruttifere — passività onerose è stato del 2,2 % nel 2004 contro l'1,5 % nel 2005.

(38)

CDP corrisponde a PI una remunerazione annuale per l'attività di collocamento dei prodotti del risparmio postale, basata su convenzioni successive.

(39)

Secondo ABI, dalla relazione della Corte dei conti si evince che, al 31 dicembre 2001, la convenzione prevedeva:

una remunerazione per sottoscrizioni di buoni postali fruttiferi pari al 2 %;

una remunerazione a scaglioni per la raccolta netta dei libretti;

per la partecipazione ai costi di produzione uno 0,551 % per le consistenze sui libretti e uno 0,033 % per le consistenze sui buoni postali fruttiferi;

una remunerazione per “il miglioramento del servizio” applicabile alle consistenze accertate al 31 dicembre 1998 pari allo 0,33 % per le consistenze sui libretti e allo 0,1 % per le consistenze sui buoni postali fruttiferi.

(40)

Nel 2003 è stata stipulata una nuova convenzione di durata triennale (2003-2005). Risulta che questa sia commisurata al conseguimento di obiettivi prefissati da CDP e che preveda:

una remunerazione legata alla performance per il collocamento e la gestione dei libretti postali, pari allo 0,48 % — 0,90 % della giacenza media giornaliera;

per i BFP una remunerazione per l'attività di collocamento, per quella di gestione e per la partecipazione ai costi di produzione. La remunerazione del servizio di collocamento dei BFP è stata pari al […] (29) % della raccolta annua; la remunerazione del servizio di gestione amministrativo-contabile dei BFP cartacei ordinari e a termine è stata dello […] % del capitale medio annuo, e dello […] % del capitale medio annuo per i BFP dematerializzati; il rimborso per la produzione di buoni cartacei è stato di […] di euro l'anno.

(41)

Per preparare la nuova convenzione (2006-2008) è stato commissionato, nel gennaio 2006, uno studio di benchmarking a […] (di seguito “lo studio”) finalizzato a determinare la remunerazione di mercato CDP/PI per i prodotti del risparmio postale. Lo studio è stato trasmesso alla Commissione dalle autorità italiane in allegato alla lettera del 21 aprile 2006.

(42)

L'approccio metodologico dello studio si articola in sei fasi successive:

i)

individuazione delle caratteristiche dei prodotti del risparmio postale;

ii)

identificazione di prodotti di raccolta similari ai prodotti del risparmio postale;

iii)

identificazione del campione di riferimento su cui sviluppare l'analisi;

iv)

identificazione delle componenti economiche considerate nell'analisi;

v)

determinazione delle percentuali di remunerazione;

vi)

confronto tra la remunerazione di mercato e la remunerazione di CDP a PI.

(43)

Seguono le principali conclusioni cui è giunto lo studio.

Per i BFP a lungo termine, prodotti finanziari assimilabili sono le obbligazioni corporate con rating pari o superiore a BBB di Standard&Poor's e/o Baa2 di Moody's. Le commissioni di collocamento sono analizzate in base a due sottocategorie: da un lato le strutture inflation-linked per i BFP ordinari, dall'altro le strutture equity-linked per i BFP indicizzati.

Per i BFP a 18 mesi, prodotti finanziari assimilabili sono le obbligazioni corporate con rating pari o superiore a A- di Standard&Poor's e/o A3 di Moody's.

Per i libretti, prodotti finanziari assimilabili sono i libretti di deposito a risparmio bancari.

Il benchmark di mercato e la remunerazione che CDP e PI dovranno contemplare sono:

Tabella 3

(in %)

 

Benchmark

Remunerazione di PI

Min

Max

Libretti

remunerazione su giacenza media

1,10

[…]

BFP ordinari

remunerazione su importi collocati

1,35

3,05

[…] (30)

BFP indicizzati

remunerazione su importi collocati

1,80

3,45

[…] (31)

BFP 18 mesi

remunerazione su importi collocati

0,48

1,25

[…]

(44)

Lo studio riporta inoltre che:

in caso di mancato raggiungimento dell'obiettivo di raccolta netta dei libretti e dei BFP, è prevista una riduzione della remunerazione di PI;

è prevista una remunerazione dell'attività di gestione dello […] % sui capitali medi annui per i buoni cartacei, e dello […] % sui capitali medi annui per i buoni dematerializzati; il rimborso forfetario per la produzione di buoni cartacei è di […] di euro l'anno.

(45)

Secondo l'Italia, la remunerazione da CDP per il collocamento del risparmio postale è stata la seguente:

Tabella 4

Remunerazione (Mio EUR)

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006 (32)

Libretti

529

387

511

456

538

558

606

BFP

309

439

316

452

474

600

550

Totale

838

826

827

908

1 012

1 158

1 156

 

 

 

 

 

 

 

 

Giacenza media

154 589

167 321

181 210

194 364

210 720

226 690

239 909

 

 

 

 

 

 

 

 

Remunerazione %

0,54 %

0,49 %

0,46 %

0,47 %

0,48 %

0,51 %

0,48 %

(46)

Stando ai bilanci di CDP, la commissione corrisposta a PI varia in larga misura in funzione dei volumi di raccolta e consente a CDP di mantenere un'eccezionale flessibilità operativa e una struttura di costi estremamente snella.

(47)

ABI ritiene che PI venga remunerata in misura superiore:

alle commissione fissate ex lege per il collocamento dei titoli di Stato;

alle commissioni ottenute dalle banche per il collocamento di obbligazioni emesse da terzi.

Ciò rappresenterebbe un aiuto di Stato a danno delle banche, le quali potrebbero prestare lo stesso servizio a condizioni migliori con minori oneri a carico dello Stato.

(48)

Inoltre, secondo ABI le commissioni per il collocamento di corporate bonds variano da 0,5 % a 6 % e dipendono da una molteplicità di fattori quali, ad esempio, il rating dell'emittente, la struttura dell'emissione, la rete di collocamento, il grado di complessità del titolo. Le commissioni richieste dalle banche per il collocamento per conto terzi di obbligazioni bancarie sono pari, in media, all'1/1,5 % dell'ammontare collocato.

3.3.   Presunta concessione a PI del diritto esclusivo di collocamento dei prodotti del risparmio postale

(49)

ABI ritiene che fino alla privatizzazione di CDP nel 2003, l'attività di collocamento svolta da PI è stata consentita in esclusiva da un soggetto pubblico a uno privato senza alcuna procedura di evidenza pubblica, in violazione dei principi di libera concorrenza. Oggi viene concessa in esclusiva da un soggetto privato controllato dallo Stato (CDP) a un altro soggetto privato controllato dallo Stato e da CDP.

(50)

Secondo le autorità italiane, la base giuridica per la concessione a PI del servizio di collocamento dei BFP e dei libretti era costituita, nel periodo 1993-2003, dalla legge 197/83 e dal decreto legislativo 284/99. CDP era autorizzata ad avvalersi di operatori diversi da PI per la raccolta delle risorse finanziarie necessarie all'esercizio delle proprie funzioni (33).

(51)

Dal 2003, con la trasformazione di CDP in società per azioni, il decreto legge 30 settembre 2003, n. 269 conferma all'articolo 5, comma 7, che CDP finanzia le attività della sua gestione separata utilizzando sia i prodotti del risparmio postale sia “fondi provenienti dall'emissione di titoli, dall'assunzione di finanziamenti e da altre operazioni finanziarie, che possono essere assistiti dalla garanzia dello Stato”.

(52)

Inoltre, a norma dell'articolo 2 del decreto 6 ottobre 2004 CDP è autorizzata, per il reperimento delle risorse necessarie, ad emettere altri prodotti del risparmio postale, nonché ad effettuare operazioni, contrarre finanziamenti ed emettere titoli, anche assistiti dalla garanzia dello Stato (34).

(53)

L'Italia ha confermato che nessuna banca o intermediario finanziario ha mai espresso a CDP la volontà di collocare prodotti finanziari emessi dalla stessa CDP.

4.   VALUTAZIONE

(54)

Nel 2002, vista la sentenza Ferrino (35), la Commissione ha deciso che il sostegno fornito dal governo italiano a PI per il periodo 1959-1999 non costituiva aiuto di Stato ai sensi dell'articolo 87, paragrafo 1, del trattato, non avendo dato luogo a sovracompensazioni dei costi netti supplementari della missione di servizio universale affidata alla società (36). Le attività di risparmio postale di PI rientravano nell'ambito di quella decisione.

4.1.   Assenza di diritto esclusivo di collocamento

(55)

Il quadro giuridico applicabile a CDP, esposto alla sezione 3.3 della presente decisione, non sancisce nessun diritto esclusivo di collocamento de jure.

(56)

ABI, cui sono stati inviati quesiti al riguardo con lettera del 20 aprile, non ha risposto alle argomentazioni esposte dalla Commissione.

(57)

Inoltre, ad oggi non risulta che nessun operatore diverso da PI abbia mai espresso la volontà di collocare prodotti finanziari per nome e per conto della CDP, né che alcuna richiesta di terzi sia rimasta insoddisfatta.

(58)

È indubbio tuttavia che CDP si sia avvalsa soltanto di PI per la raccolta di risorse finanziarie, nell'ambito di convenzioni successive stipulate tra i due soggetti. Essendo ovvio il vantaggio di CDP nel servirsi di Poste per la raccolta fondi, vista soprattutto l'estensione geografica della rete, la questione residua che la Commissione deve elucidare è se la remunerazione corrisposta a PI sia o meno conforme al mercato.

4.2.   Aiuto pubblico nella remunerazione per il collocamento dei BFP e dei libretti postali

(59)

Per stabilire se una misura costituisca aiuto di Stato ai sensi dell'articolo 87, paragrafo 1, la Commissione deve valutare se l'aiuto:

è concesso dallo Stato, ovvero mediante risorse statali;

conferisce un vantaggio economico;

può falsare la concorrenza favorendo talune imprese o talune produzioni;

incide sugli scambi fra Stati membri.

(60)

I BFP e i libretti richiedono un'analisi separata in quanto sussistono differenze nella valutazione in relazione al criterio del vantaggio. L'analisi degli altri tre criteri può invece essere svolta congiuntamente per entrambi i prodotti.

4.2.1.   Risorse statali, selettività, incidenza sugli scambi e distorsione della concorrenza

Risorse statali

(61)

Per configurare aiuto di Stato, i vantaggi devono essere imputabili allo Stato e concessi direttamente o indirettamente mediante risorse statali.

(62)

La remunerazione è a carico di CDP, che è un operatore controllato dallo Stato, e si fonda su specifiche leggi e decreti applicabili a CDP e al risparmio postale, e su convenzioni tra CDP e PI.

(63)

Pertanto, nel presente caso ricorrono entrambe le condizioni cumulative citate sopra. Le remunerazioni corrisposte a PI/Bancoposta gravano su risorse statali.

Selettività

(64)

L'articolo 87, paragrafo 1, vieta gli aiuti che “favoriscano talune imprese o talune produzioni”, cioè gli aiuti selettivi.

(65)

La remunerazione per il collocamento del risparmio postale è limitata a PI, quindi è selettiva.

Incidenza sugli scambi e distorsione della concorrenza

(66)

L'articolo 87, paragrafo 1, vieta anche gli aiuti che incidono sugli scambi tra Stati membri e falsano o minacciano di falsare la concorrenza.

(67)

Nel valutare tali due condizioni, la Commissione non è tenuta a dimostrare un'incidenza effettiva degli aiuti sugli scambi tra gli Stati membri o un'effettiva distorsione della concorrenza, ma deve solamente esaminare se gli aiuti siano idonei a incidere su tali scambi e a falsare la concorrenza (37). Allorché un aiuto finanziario concesso da uno Stato membro rafforza la posizione di un'impresa nei confronti di altre imprese concorrenti negli scambi intracomunitari, questi sono da considerarsi influenzati dall'aiuto.

(68)

Non è necessario che PI partecipi essa stessa agli scambi intracomunitari. Infatti, quando uno Stato membro concede un aiuto ad un'impresa, l'attività sul mercato nazionale può essere mantenuta o incrementata, con la conseguente diminuzione delle possibilità per le imprese con sede in altri Stati membri di penetrare nel mercato di tale Stato membro. Inoltre, il rafforzamento di un'impresa che fino a quel momento non partecipava a scambi intracomunitari può metterla nella condizione di penetrare nel mercato di un altro Stato membro.

(69)

Come indicato nella sezione 2 della presente decisione “Attività di CDP e Poste Italiane/Bancoposta — Mercati interessati”, nel settore postale italiano esisteva una certa concorrenza anche prima della graduale liberalizzazione promossa dalla normativa comunitaria.

(70)

È noto che la principale sfida per gli operatori del settore postale pubblico europeo è l'incremento della pressione concorrenziale in tutti i segmenti di mercato — corrispondenza, pacchi e corriere espresso. Mentre i mercati dei pacchi e del corriere espresso sono aperti alla concorrenza da decenni, nel segmento della corrispondenza i monopoli legali hanno fortemente ostacolato lo sviluppo della concorrenza. Secondo le autorità nazionali di regolamentazione e gli operatori postali pubblici la concorrenza nei segmenti pacchi e corriere espresso è notevole tanto sul piano nazionale che internazionale, mentre nel segmento della corrispondenza è appena emergente (38).

(71)

In particolare, i servizi di corriere espresso, i servizi di inoltro pacchi per l'utenza commerciale e i servizi logistici sono stati sviluppati in Italia da imprese private, alcune delle quali, come TNT e DHL, con sede in altri Stati membri. Da un rapporto pubblicato nel 2004 dalla Commissione (39) emerge che alcuni operatori postali (Royal Mail nel Regno Unito, TPG nei Paesi Bassi, Deutsche Post in Germania e La Poste in Francia) hanno acquisito imprese basate in Italia, attive nei servizi postali.

(72)

Relativamente ai servizi finanziari, la Commissione ricorda che il settore bancario è aperto alla concorrenza da molti anni. La progressiva liberalizzazione ha sviluppato la concorrenza cui aveva probabilmente già dato il via la libera circolazione dei capitali prevista dal trattato CE.

(73)

Inoltre, come si è già visto nel precedente caso di aiuti di Stato relativo all'Ente Poste Italiane/PI (40), PI compete con operatori bancari e finanziari che offrono servizi finanziari in larga misura sostituibili ai suoi prodotti. Soprattutto distribuendo prodotti finanziaria, PI compete con banche e broker assicurativi. Oltre a ciò, negli ultimi anni PI/Bancoposta ha sensibilmente ampliato la gamma degli strumenti di pagamento offerti alla propria clientela, affiancando a quelli tradizionali della sua operatività (bollettini postali e vaglia postali) anche gli strumenti un tempo tipicamente offerti dalle banche (carte di debito e di credito, bonifici, servizi di addebito in conto per il pagamento di bollette). In alcuni casi (carte di debito e servizi di addebito in conto) il servizio è fornito direttamente da Bancoposta; in altri Bancoposta si pone quale distributore di servizi prodotti da terzi (operatori del settore bancario nel caso delle carte di credito). Questi sviluppi hanno aumentato la sostituibilità fra i servizi finanziari di PI e quelli offerti dagli operatori del settore bancario.

(74)

Diverse banche, di vari Stati membri, operano in Italia direttamente, attraverso filiali o uffici di rappresentanza, oppure indirettamente, controllando banche ed enti finanziari con sede in Italia. Le operazioni transfrontaliere di capitale che hanno di recente coinvolto banche italiane come Antonveneta e BNL confermano questa situazione.

(75)

La Commissione ritiene inoltre che la misura ostacoli l'entrata nel mercato italiano di imprese stabilite in altri Stati membri.

(76)

Per concludere, esistono scambi tra gli Stati membri nel settore dei servizi postali e finanziari. La remunerazione per il collocamento dei prodotti del risparmio postale corrisposta a PI ne rafforzano la posizione rispetto ai concorrenti postali o bancari negli scambi intracomunitari. Di conseguenza, la misura può falsare la concorrenza tra imprese e gli scambi tra Stati membri.

4.2.2.   Vantaggio economico

(77)

Per configurare aiuto di Stato, la misura deve favorire le imprese beneficiarie.

(78)

La Commissione ritiene che l'approccio metodologico dello studio, finalizzato a determinare la remunerazione di mercato CDP/PI per il collocamento del risparmio postale, è appropriato e applicabile al periodo 2000-2006.

(79)

Per effetto del decreto 6 ottobre 2004, la raccolta del risparmio postale è diventata servizio di interesse economico generale (41).

(80)

Risulta chiaramente dalla giurisprudenza della Corte di giustizia delle Comunità europee (42) che, affinché una compensazione degli obblighi di servizio pubblico possa sottrarsi alla qualificazione di aiuto di Stato ai sensi dell'articolo 87, paragrafo 1, del trattato, devono ricorrere talune condizioni.

(81)

Nella sentenza Altmark, la Corte ha precisato le condizioni alle quali una compensazione degli obblighi di servizio pubblico può non costituire aiuto di Stato:

In primo luogo, l'impresa beneficiaria deve essere effettivamente incaricata dell'adempimento di obblighi di servizio pubblico e detti obblighi devono essere definiti in modo chiaro.

(...) In secondo luogo, i parametri sulla base dei quali viene calcolata la compensazione devono essere previamente definiti in modo obiettivo e trasparente (…).

(…) In terzo luogo, la compensazione non può eccedere quanto necessario per coprire interamente o in parte i costi originati dall'adempimento degli obblighi di servizio pubblico, tenendo conto dei relativi introiti agli stessi nonché di un margine di utile ragionevole per il suddetto adempimento (…).

(...) In quarto luogo, quando la scelta dell'impresa da incaricare dell'adempimento di obblighi di servizio pubblico, in un caso specifico, non venga effettuata nell'ambito di una procedura di appalto pubblico che consenta di selezionare il candidato in grado di fornire tali servizi al costo minore per la collettività, il livello della necessaria compensazione deve essere determinato sulla base di un'analisi dei costi che un'impresa media, gestita in modo efficiente e adeguatamente dotata di mezzi di trasporto al fine di poter soddisfare le esigenze di servizio pubblico richieste, avrebbe dovuto sopportare per adempiere tali obblighi, tenendo conto dei relativi introiti nonché di un margine di utile ragionevole per l'adempimento di detti obblighi.

(82)

Quando sussistono le quattro condizioni, la compensazione degli obblighi di servizio pubblico non costituisce aiuto di Stato e quindi non si applicano gli articoli 87, paragrafo 1, e 88 del trattato. Se gli Stati membri non rispettano questi criteri e ricorrono invece i criteri generali di applicabilità dell'articolo 87, paragrafo 1, del trattato, la compensazione costituisce aiuto di Stato e, quindi, deve essere notificata a norma dell'articolo 88, paragrafo 3.

(83)

La Commissione ritiene che PI, impresa beneficiaria, debba assolvere obblighi di servizio pubblico e che tali obblighi siano definiti in modo chiaro. I parametri sulla cui base è calcolata la compensazione sono stati definiti previamente in modo obiettivo e trasparente, in particolare con le convenzioni tra CDP e PI.

(84)

Resta da verificare se la compensazione non ecceda quanto necessario per coprire interamente o in parte i costi originati dagli obblighi di servizio pubblico, tenendo conto dei relativi introiti nonché di un margine di utile ragionevole; inoltre, mancando una procedura di appalto pubblico, occorre determinare il livello della necessaria compensazione sulla base di un'analisi dei costi che un'impresa media, gestita in modo efficiente e provvista dei mezzi adeguati, avrebbe dovuto sostenere per adempiere tali obblighi, tenendo conto dei relativi introiti nonché di un margine di utile ragionevole per l'adempimento di detti obblighi.

4.2.2.1.   Libretti postali

(85)

La remunerazione corrisposta a PI per il collocamento dei libretti postali è la seguente:

Tabella 5

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006 (43)

Remunerazione (Mio EUR)

529

387

511

456

538

558

[…]

Giacenza media stimata (44)

37 668

42 180

47 205

51 312

56 921

62 769

[…]

Remunerazione %

1,40 %

0,92 %

1,08 %

0,89 %

0,95 %

0,89 %

[…] %

(86)

Quanto alla definizione del prodotto similare usata nello studio, ABI, richiesto per iscritto, non ha contestato la pertinenza del termine di confronto individuato dallo studio: i libretti di deposito a risparmio bancari. ABI si è limitata a evidenziare una differenza riguardante la garanzia offerta al risparmiatore, visto che sui libretti postali vige una garanzia dello Stato mentre sui depositi a risparmio bancari vi è la garanzia di un fondo dedicato nella misura massima di 103 291 EUR. La Commissione ritiene che la differenza non sia sostanziale per il risparmiatore.

(87)

La Commissione ha comparato le caratteristiche di entrambi i libretti e condivide la conclusione per cui i libretti di deposito a risparmio bancari sono uno strumento finanziario assimilabile ai libretti postali.

(88)

Non risultando disponibili informazioni che permettano di identificare i costi relativi al collocamento dei prodotti finanziari similari, cioè i libretti di deposito a risparmio bancari, è necessario servirsi di una proxy. Lo spread tra tasso di interesse corrisposto alla clientela sulla giacenza del libretto (tasso passivo) e tasso di remunerazione della raccolta (tasso attivo) (45) è una proxy appropriata per identificare i costi relativi al collocamento dei depositi a risparmio, posto che la struttura tra CDP e PI è assimilabile a quanto avviene nel settore bancario tra struttura centrale (fabbrica del prodotto di investimento/risparmio) e la filiale (rete distributiva) che svolge attività di raccolta/collocamento.

(89)

La serie storica di ricavi da spread è la seguente (46):

Tabella 6

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1,90 %

1,59 %

1,36 %

1,10 %

1,10 %

1,25 %

n.d.

(90)

Lo spread relativo ai libretti bancari è superiore alla percentuale di remunerazione per il collocamento dei libretti postali corrisposta a PI. Di conseguenza, la remunerazione corrisposta a PI è conforme al mercato.

(91)

La remunerazione di mercato così individuata è una stima appropriata del livello dei costi che un'impresa media, gestita in modo efficiente, avrebbe dovuto sopportare per adempiere tali obblighi, tenendo conto dei relativi introiti e di un margine di utile ragionevole per il loro adempimento.

(92)

Per concludere, dall'attuazione del servizio di interesse economico generale nel 2004 i quattro criteri della sentenza Altmark sono rispettati. Le remunerazioni annue riconosciute a PI sui libretti postali nel 2004 e nel 2005 non costituiscono aiuti di Stato.

(93)

Nel periodo antecedente al conferimento a PI e CDP del servizio di interesse economico generale, le remunerazioni annue riconosciute a PI erano conformi al mercato. Non essendovi vantaggio a favore di PI, neanche tali remunerazioni configurano aiuto di Stato.

4.2.2.2.   Buoni fruttiferi postali

Prodotti similari

(94)

L'approccio metodologico utilizzato per valutare la conformità al mercato della remunerazione corrisposta a PI per i BFP impone di identificare prodotti assimilabili ai vari BFP. La situazione al riguardo è la seguente:

Tabella 7

Prodotto

Prodotto similare secondo lo studio

Prodotto similare ABI

Osservazioni

BFP ordinari

Obbligazioni corporate con rating pari o superiore a BBB di S&P e/o Baa2 di Moody's; obbligazioni strutturate inflation linked

Buoni del Tesoro Pluriennali — BTP; Fondi comuni di investimento aperti euro-governativi

Secondo lo studio, i BTP, pur presentando caratteristiche simili ai BFP in termini di rischio e durata, non sono titoli strutturati (contrariamente ai BFP che contengono un'opzione put). Secondo ABI le obbligazioni strutturate hanno rendimento e rischio superiori ai BFP (che sono prodotti tipicamente vanilla plain e assistiti dalla garanzia dello Stato).

BFP Indicizzati

Obbligazioni corporate con rating pari o superiore a BBB di S&;pmaP e/o Baa2 di Moody's; obbligazioni strutturate equity linked

Buoni del Tesoro Pluriennali — BTP; Fondi comuni di investimento aperti euro-governativi

BFP 18 mesi

Obbligazioni corporate con rating pari o superiore a A- di S&P e/o A3 di Moody's.

Buoni Ordinari del Tesoro — BOT

Secondo lo studio, la loro remunerazione deve essere superiore rispetto a quella sui titoli di Stato a breve termine (BOT e CTZ), non avendo un'opzione put ed essendo negoziabili su un mercato secondario.

(95)

Di fronte alla diversità delle analisi elaborate da ABI e dalle autorità italiane e alla difficoltà tecnica della valutazione in questione, la Commissione non può non esprimere dubbi sui prodotti simili pertinenti per determinare la conformità al mercato della remunerazione corrisposta a PI per il collocamento dei BFP.

(96)

Inoltre, lo studio non cita i BFP a termine poiché tali titoli non sarebbero più sottoscrivibili. Tuttavia, ai fini dell'analisi delle remunerazioni corrisposte a PI dal 2000, la Commissione ritiene necessario ampliare l'ambito dello studio e ricomprendere anche i BFP a termine.

Remunerazione di PI per il collocamento dei BFP

(97)

La Commissione ritiene che usare percentuali di remunerazione basate sulle giacenze medie, come fa l'Italia nella lettera del 31 luglio 2006 (vedi tabella 4), può non essere del tutto rilevante in quanto l'Italia non ha dimostrato che i costi principali sostenuti da PI per la gestione dei BFP sono connessi a operazioni quotidiane, comprendenti sia la sottoscrizione che il rimborso dei buoni. Il principale driver di costo potrebbe essere correlato al collocamento di nuovi BFP. Il fatto che la remunerazione di PI dipenda in larga misura dalla raccolta annua corrobora questa ipotesi.

(98)

Se si dovessero confrontare le remunerazioni totali da CDP con la raccolta annua dei BFP, la Commissione otterrebbe le seguenti percentuali:

Tabella 8

 

2004

2005

2006 (47)

Raccolta (Mio EUR)

15 637

20 560

19 300

Remunerazione media

3,03 %

2,92 %

2,85 %

(99)

La remunerazione media per il 2006 supera il […], identificato dallo studio come remunerazione massima per l'attività di collocamento dei BFP. Ciò dipende dal fatto che PI percepisce anche commissioni per le attività di gestione dei buoni cartacei e buoni dematerializzati, e per la produzione di buoni cartacei (vedi infra).

(100)

A questo stadio non sono noti alla Commissione né la precisa composizione delle varie remunerazioni di PI per il collocamento dei BFP dal 2000, né i loro valori esatti.

(101)

La Commissione rileva che, secondo ABI, le commissioni per il collocamento di corporate bonds variano da 0,5 % a 6 % e dipendono da una molteplicità di fattori quali il rating dell'emittente, la struttura dell'emissione, la rete di collocamento, il grado di complessità del titolo. Le commissioni richieste dalle banche per il collocamento per conto terzi di obbligazioni bancarie sono pari, in media, all'1/1,5 % dell'ammontare collocato.

(102)

L'andamento dei prezzi delle obbligazioni alla data di emissione dei titoli postali può costituire un indicatore complementare.

(103)

Le percentuali calcolate dalla Commissione si situerebbero piuttosto nella fascia alta della remunerazione di mercato identificata dallo studio, e nettamente al di sopra delle percentuali evocate da ABI. Il rischio che le remunerazioni risultino superiori alle normali condizioni di mercato è pertanto reale.

(104)

La Commissione ha difficoltà a capire perché nella quinta fase dello studio, quella in cui è determinata la percentuale di remunerazione, non si tenga conto dei prodotti similari identificati nella seconda fase: per i BFP a 18 mesi, i titoli di Stato a breve termine (BOT e CTZ) (48); per i BFP ordinari e indicizzati, i Fondi obbligazionari euro-governativi a medio/lungo termine (49).

(105)

Da ultimo, i dati comunicati dall'Italia con lettera del 31 luglio 2006 sembrano includere i BFP detenuti dal ministero dell'Economia e delle Finanze (MEF) e non quelli detenuti soltanto da CDP (vedi tabella 4). La Commissione dubita che nella remunerazione di PI relativa al collocamento dei BFP per nome e per conto della CDP possano rientrare i buoni fruttiferi postali detenuti dal citato ministero.

(106)

Per concludere, è assai difficile per la Commissione stabilire, a questo stadio, se la remunerazione corrisposta da CDP per il collocamento dei BFP:

i)

rispetta il terzo e il quarto criterio della sentenza Altmark dal 2004, e

ii)

era conforme al mercato nel periodo 2000-2003.

Remunerazione di PI per la gestione dei BFP cartacei e contributo ai costi di produzione di buoni cartacei

(107)

Un'ulteriore remunerazione sarebbe prevista per la gestione dei BFP cartacei ordinari e a termine, pari allo […] % del capitale medio annuo. Inoltre, sarebbe trasferito a PI un rimborso forfetario per la produzione di buoni cartacei. I valori 2006 previsti per queste due attività sono rispettivamente […] e […] di euro. Le autorità italiane non presentano giustificazioni dettagliate di questi importi in termini di confronto di mercato e lo studio afferma che non è stato possibile sviluppare analisi comparative sul mercato bancario italiano in quanto la quasi totalità degli strumenti finanziari risulta essere dematerializzata.

(108)

Di conseguenza è assai difficile per la Commissione stabilire, a questo stadio, se la remunerazione corrisposta da CDP per la produzione e la gestione di BFP cartacei:

i)

rispetta il terzo e il quarto criterio della sentenza Altmark dal 2004, e

ii)

era conforme al mercato nel periodo 2000-2003.

4.3.   Illegittimità dell'aiuto

(109)

Se la remunerazione corrisposta da CDP per il collocamento dei BFP (comprese la gestione e la produzione di buoni cartacei) generasse aiuti, questi sarebbero illegali in quanto sarebbero stati erogati in violazione dell'articolo 88, paragrafo 3, del trattato.

4.4.   Compatibilità dell'aiuto concesso da CDP per i buoni fruttiferi postali

Articolo 87, paragrafi 2 e 3

(110)

La remunerazione da CDP per il collocamento dei BFP (comprese la gestione e la produzione di buoni cartacei) potrebbe rientrare nell'ambito dell'articolo 87, paragrafo 1, del trattato, pertanto è necessario stabilire se sia compatibile con il mercato comune in virtù delle eccezioni di cui all'articolo 87, paragrafi 2 e 3, e all'articolo 86, paragrafo 2, del trattato CE.

(111)

Nel presente caso non risulta applicarsi nessuna delle eccezioni di cui all'articolo 87, paragrafo 2, poiché la misura non è finalizzata agli obiettivi ivi contemplati.

(112)

Ai sensi dell'articolo 87, paragrafo 3, lettera a), possono considerarsi compatibili con il mercato comune gli aiuti destinati a favorire lo sviluppo economico delle regioni ove il tenore di vita sia anormalmente basso, oppure si abbia una grave forma di sottoccupazione. Poiché la misura in questione è un aiuto singolo (50) che interessa l'intero territorio italiano e pertanto non persegue un obiettivo regionale, non è connesso a un investimento e non è decrescente, la richiamata disposizione non si applica.

(113)

Per quanto riguarda le eccezioni di cui all'articolo 87, paragrafo 3, lettere b) e d), l'aiuto in questione non è destinato a promuovere la realizzazione di un importante progetto di comune interesse europeo oppure a porre rimedio a un grave turbamento dell'economia dell'Italia, né è destinato a promuovere la cultura e la conservazione del patrimonio.

(114)

Per quanto riguarda l'eccezione di cui all'articolo 87, paragrafo 3, lettera c), per cui possono considerarsi compatibili gli aiuti destinati ad agevolare lo sviluppo di talune attività o di talune regioni economiche, sempre che non alterino le condizioni degli scambi in misura contraria al comune interesse, la misura in esame non comporta investimenti né creazione di lavoro e costituisce un aiuto al funzionamento. Stando alla prassi costante della Commissione, non si può considerare che un siffatto aiuto agevoli lo sviluppo di talune attività o di talune regioni economiche.

Articolo 86, paragrafo 2

(115)

La Commissione ricorda che il risparmio postale, la raccolta cioè di fondi effettuata da CDP avvalendosi di PI anche sotto forma di buoni fruttiferi postali, costituisce servizio di interesse economico generale dal 2004.

(116)

Per valutare la compatibilità con il trattato della compensazione concessa a PI, la Commissione applica le disposizioni in vigore al momento dell'aiuto (51).

(117)

Nella comunicazione del 2001 (52), la Commissione sottolinea che la compatibilità è determinata da tre principi:

neutralità rispetto al regime di proprietà, pubblica o privata, delle imprese,

libertà degli Stati membri di definire i servizi d'interesse generale,

proporzionalità, nel senso che le restrizioni alla concorrenza e le limitazioni delle libertà del mercato unico non devono eccedere quanto necessario per garantire l'effettivo assolvimento della missione.

(118)

Con il primo principio, la neutralità, si intende che la Commissione è neutrale quanto al regime di proprietà pubblica o privata delle imprese che forniscono il servizio di interesse generale. La conformità a questo principio non è in questione nel presente caso.

(119)

La libertà di definizione significa che spetta fondamentalmente agli Stati membri definire che cosa considerino servizi d'interesse economico generale, in funzione delle specifiche caratteristiche delle attività. Tale definizione può essere soggetta a controllo soltanto in caso di abusi o errore manifesto. Tuttavia, in ogni caso, affinché sia applicabile la deroga di cui all'articolo 86, paragrafo 2, la missione di servizio pubblico deve essere chiaramente definita e essere affidata esplicitamente con atto pubblico (compresi i contratti). Tale obbligo è necessario per garantire la certezza giuridica e la trasparenza nei confronti dei cittadini ed è indispensabile perché la Commissione possa verificare il rispetto del criterio di proporzionalità.

(120)

Il decreto costituisce lo strumento giuridico che definisce con sufficiente chiarezza, affidandolo esplicitamente a PI, il servizio di interesse economico generale rappresentato dalla raccolta del risparmio postale.

(121)

La proporzionalità con riferimento all'articolo 86, paragrafo 2, implica che i mezzi utilizzati per la missione di interesse generale non devono dare origine a indebite distorsioni degli scambi né andare al di là di quanto necessario per garantire l'effettivo adempimento della missione. La prestazione del servizio di interesse economico generale deve essere garantita, e l'impresa alla quale tale compito è affidato deve essere in grado di sostenere gli oneri specifici e i costi netti supplementari che ne derivano. Di conseguenza, nel caso in oggetto, è necessario quantificare i costi netti supplementari derivanti dall'obbligo di servizio pubblico imposto a PI dal decreto, per poi confrontarli con il vantaggio accordato a PI dallo Stato. Si può pertanto concludere che, se la compensazione statale a favore di PI non è superiore ai costi netti supplementari degli obblighi di servizio pubblico, il principio di proporzionalità è rispettato.

(122)

Pur richiesta per iscritto, l'Italia non ha trasmesso informazioni sui costi pieni di collocamento dei BFP sostenuti da PI, poiché i dati non sono disponibili. Date le circostanze, è impossibile stabilire a questo stadio la proporzionalità della remunerazione di PI.

(123)

PI è un'impresa soggetta all'obbligo di tenere una contabilità separata ai sensi della direttiva sulla trasparenza (53), essendo incaricata del servizio di interesse economico generale relativo al risparmio postale. La Commissione osserva che l'incapacità di PI di individuare i costi e i ricavi derivanti dal servizio di interesse economico generale e i metodi dettagliati con i quali detti costi e ricavi sono imputati o attribuiti alle distinte attività, potrebbe configurare violazione della direttiva sulla trasparenza.

(124)

Non sarebbe rispettata neanche la disciplina comunitaria del 2005 laddove afferma che quando un'impresa è incaricata della fornitura di più servizi di interesse economico generale, sia perché è diversa l'autorità che attribuisce il servizio di interesse economico generale, sia perché è diversa la natura del servizio di interesse economico generale, la contabilità interna dell'impresa deve permettere di garantire l'assenza di sovracompensazione a livello di ciascun servizio di interesse economico generale.

(125)

A questo stadio, la Commissione non esclude inoltre l'eventualità di procedere a un'analisi della remunerazione dei prodotti del risparmio postale, per valutare la proporzionalità della compensazione del servizio di collocamento dei BFP.

(126)

In conclusione, la Commissione incontra serie difficoltà nel valutare la compatibilità della remunerazione corrisposta da CDP a PI per i BFP, nell'ipotesi che questa configuri aiuto di Stato.

5.   CONCLUSIONI

Sulla base di quanto esposto, la Commissione ha deciso di considerare che la remunerazione di CDP a PI per il collocamento dei libretti di risparmio postale non costituisce aiuto di Stato nel periodo 2000-2005.

Riguardo invece alla remunerazione per il collocamento dei buoni fruttiferi postali che CDP corrisponde a PI dal 2000, tenuto conto di quanto precede la Commissione invita l'Italia a presentare, nell'ambito del procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE, le proprie osservazioni e a fornire tutte le informazioni utili ai fini della valutazione della misura, entro un mese dalla data di ricezione della presente.

Ai fini della valutazione sono richieste soprattutto le seguenti informazioni:

a.

Per l'analisi della conformità al mercato della remunerazione corrisposta a PI (dal 2000):

indicare i prodotti finanziari assimilabili per le 4 categorie di BFP, precisando i motivi;

dettagliare le commissioni corrisposte da CDP/MEF a PI per il collocamento delle 4 categorie di BFP;

descrivere la struttura delle singole commissioni per prodotto (collocamento, gestione amministrativo-contabile, contributo ai costi di produzione);

indicare le remunerazioni di mercato corrisposte per i prodotti assimilabili (secondo la stessa struttura di costi).

b.

Per l'analisi della conformità al mercato della remunerazione relativa alla produzione e alla gestione dei buoni cartacei (dal 2000):

specificare se esistono servizi assimilabili offerti da operatori finanziari, e a quale costo;

precisare i costi netti sostenuti da PI per la produzione e la gestione dei buoni cartacei; specificare nel dettaglio i metodi con cui i costi e i ricavi sono stati imputati o attribuiti a queste attività e il relativo margine ragionevole (54).

c.

Per l'analisi della compatibilità dell'aiuto (dal 2004):

precisare i costi netti sostenuti da PI per i servizi di collocamento e gestione dei BFP;

specificare nel dettaglio i metodi con cui i costi e i ricavi sono stati imputati o attribuiti a queste attività;

precisare il margine ragionevole per queste attività.

La Commissione invita inoltre le autorità italiane a trasmettere senza indugio copia della presente lettera al beneficiario potenziale dell'aiuto.

La Commissione desidera richiamare all'attenzione dell'Italia che l'articolo 88, paragrafo 3, del trattato CE ha effetto sospensivo e che, in forza dell'articolo 14 del regolamento (CE) n. 659/1999 del Consiglio, essa può imporre allo Stato membro interessato di recuperare ogni aiuto illegale dal beneficiario.

Con la presente la Commissione comunica all'Italia che informerà gli interessati attraverso la pubblicazione della presente lettera e di una sintesi della stessa nella Gazzetta ufficiale dell'Unione europea. Informerà inoltre gli interessati nei paesi EFTA firmatari dell'accordo SEE attraverso la pubblicazione di un avviso nel supplemento SEE della Gazzetta ufficiale dell'Unione europea, e informerà infine l'Autorità di vigilanza EFTA inviandole copia della presente. Tutti gli interessati anzidetti saranno invitati a presentare osservazioni entro un mese dalla data di detta pubblicazione.”


(1)  Offentliggjord i Italiens officiella tidning nr 241 (Gazzetta Ufficiale), 13.10.2004.

(2)  Affärshemlighet

(3)  Artikel 3d i lag 197/83 fastställer att CDP även kan finansiera sina transaktioner via medel som härrör från utgivning av värdepapper. Artikel 2.3 i lagdekret 284/99 fastställer att CDP även kan finansiera sina transaktioner via medel som härrör från finansiella produkter som utgivits av banker och andra finansiella mellanhänder.

(4)  Statsgarantin lämnas efter samtycke från generaldirektören för statskassan.

(5)  Mål C-53/00 Ferring S.A., EG-domstolens dom av den 22 november 2001.

(6)  Kommissionen anser inte att de successiva ersättningsöverenskommelserna mellan CDP och PI är liktydiga med ett anförtroende av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

(7)  Dessutom förklaras inte storleken på den lämpliga skillnaden trots att det i studien hävdas att ersättningen för 18-månaders räntebärande postkuponger (0,35 % till 0,70 %) måste vara högre än för BOT och CTZ (0,30 % och 0,20 %).

(8)  För medellångfristiga/långfristiga Eurobonds förefaller omkring 50 % av exemplen som används i studien inte vara tillämpliga på ersättning för inkassering. Detta förefaller inte ha tagits under beaktande.

(9)  Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, EUT C 297, 29.11.2005, s. 4.

(10)  Nella presente decisione con PI si intende Poste Italiane SpA e, ove applicabile, il suo predecessore (Ente Poste Italiane, il servizio postale pubblico, ecc.).

(11)  A norma dell'articolo 5 del decreto legge 30 settembre 2003, n. 269, convertito in legge 24 novembre 2003, n. 326, le azioni di CDP SpA sono attribuite allo Stato. Inoltre, le fondazioni ed altri soggetti pubblici o privati possono solo detenere quote complessivamente di minoranza del capitale di CDP SpA.

(12)  Il servizio postale universale comprende la raccolta, il trasporto, lo smistamento e la distribuzione degli invii postali fino a 2 kg e dei pacchi postali fino a 20 kg, nonché i servizi relativi agli invii raccomandati e agli invii assicurati.

(13)  Decreto legislativo 22 luglio 1999, n. 261 pubblicato nella GU n. 182 del 5.8.1999, e decreto 17 aprile 2000 del ministero delle Comunicazioni pubblicato nella GU n. 102 del 4.5.2000.

(14)  Fonte: sito web PI; settembre 2006.

(15)  Cfr. lo studio di PriceWaterhouseCoopers The Impact on Universal Service of the Full Market Accomplishment of the Postal Internal Market in 2009, Final Report, maggio 2006.

(16)  Development of competition in the European postal sector, ECORYS-NEI, luglio 2005.

(17)  Direttiva 97/67/CE concernente regole comuni per lo sviluppo del mercato interno dei servizi postali comunitari e per il miglioramento della qualità del servizio (GU L 15 del 21.1.1998, pag. 14).

(18)  Direttiva 2002/39/CE del Parlamento europeo e del Consiglio, del 10 giugno 2002, che modifica la direttiva 97/67/CE per quanto riguarda l'ulteriore apertura alla concorrenza dei servizi postali della Comunità (GU L 176 del 5.7.2002, pag. 21).

(19)  Development of competition in the European postal sector, ECORYS-NEI, luglio 2005.

(20)  Fitchratings, rapporto speciale del 9.7.2004, The European Regulated Mail Sector: Tomorrow's Deliveries.

(21)  In alcuni casi (carte di debito e servizi di addebito in conto per il pagamento di bollette) i servizi vengono prodotti dallo stesso operatore postale, mentre in altri l'offerta è resa possibile da accordi commerciali nei quali Bancoposta si pone quale distributore di servizi prodotti da terzi (operatori del settore bancario nel caso delle carte di credito).

(22)  Poste Vita SpA è posseduta da PI per il 100 %.

(23)  Bancoposta Fondi SpA SGR è posseduta da PI per il 99 %.

(24)  Pubblicato in GU n. 241 del 13 ottobre 2004.

(25)  I libretti nominativi rappresentano il 99 % del totale (fonte: Bilancio 2004 di CDP).

(26)  1,65 % per i libretti speciali per minori di età.

(27)  Dow Jones Euro Stoxx 50. Cfr. Bilancio 2004 di CDP.

(28)  Quando, nel 2003, CDP è stata trasformata in società per azioni, il Ministero dell'Economia e delle Finanze le ha trasferito parte dello stock BFP di più recente emissione (25 miliardi di euro).

(29)  L'informazione è coperta dal segreto d'ufficio.

(30)  Tale percentuale di remunerazione è corrisposta in caso di raggiungimento dell'obiettivo di raccolta netta stabilito dalla convenzione. Se l'obiettivo non è raggiunto, la remunerazione è decurtata in funzione dei risultati di PI.

(31)  Vedi sopra.

(32)  dati previsionali

(33)  L'articolo 3, lettera d) della legge 197/83 stabilisce che CDP per l'attuazione dei suoi fini istituzionali utilizza anche i fondi provenienti dall'emissione di titoli; l'articolo 2, comma 3 del D.Lgs 284/99 stabilisce che CDP può inoltre avvalersi di banche e di intermediari finanziari autorizzati per il collocamento di prodotti finanziari.

(34)  La garanzia dello Stato è concessa previa autorizzazione rilasciata con decreto del direttore generale del Tesoro.

(35)  Causa C-53/00 Ferring S.A., sentenza della Corte di giustizia del 22 novembre 2001.

(36)  GU L 282 del 19.10.2002.

(37)  Si veda, ad esempio, la sentenza della Corte di giustizia nella causa C-372/97 Repubblica italiana contro Commissione, Racc. 2004 pagina I-0367, punto 44.

(38)  Rapporto The Evolution of the Regulatory Model for European Postal Services di WIK Consult, luglio 2005.

(39)  Rapporto Main developments in the European Postal Sector di WI Consult, luglio 2004. Cfr. tabella 5.1.6 “Distribuzione geografica e area commerciale dei Big Four (1998 e precedenti, fino al giugno 2004)”.

(40)  Decisione del 12.3.2002 nella causa C 47/98 (GU C 282 del 19.10.2002, pag. 29).

(41)  La Commissione non ritiene che le convenzioni successive tra CDP e PI equivalgano al conferimento di un servizio di interesse economico generale.

(42)  Sentenza nella causa C-280/00 Altmark Trans GmbH e Regierungspräsidium Magdeburg contro Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH, Racc. 2003 pagina I-07747, e cause riunite C-34/01 a C-38/01 Enirisorse SpA contro Ministero delle Finanze, Racc. 2003 pagina I-14243.

(43)  dati revisionali

(44)  La giacenza media stimata si ricava dalla giacenza media totale del risparmio postale e dal saldo degli esercizi N e N-1 (eccetto per il 2000). Analizzare i dati sulla base delle giacenze medie, anziché della raccolta annua, ha senso nella misura in cui i costi di collocamento/gestione dei libretti consistono principalmente nel garantire la gestione dei flussi dei versamenti e dei prelievi.

(45)  Utilizzando l'Euribor a 6 mesi, o tasso analogo, è un tasso attivo prudenziale, specie in relazione al rischio di liquidità connesso ai libretti di risparmio postale.

(46)  La tabella riporta le percentuali minime comunicate dall'Italia provenienti da varie fonti.

(47)  dati previsionali

(48)  Inoltre, sebbene lo studio affermi che i BFP 18 mesi dovrebbero avere una remunerazione (0,35 %-0,70 %) superiore a BOT e CTZ (0,30 % e 0,20 %), non vengono spiegate le ragioni di questa differenza.

(49)  Per i fondi obbligazionari euro-governativi a m/l termine, risulta che circa il 50 % del campione di riferimento non applichi alcuna commissione di sottoscrizione, aspetto del quale non sembra si sia tenuto conto.

(50)  Vedi il punto 2 degli Orientamenti in materia di aiuti di stato a finalità regionale (GU C 74 del 10.3.1998).

(51)  Disciplina comunitaria degli aiuti di Stato concessi sotto forma di compensazione degli obblighi di servizio pubblico (GU C 297 del 29.11.2005, pag. 4).

(52)  Comunicazione della Commissione-I servizi d'interesse generale in Europa (GU C 17 del 19.1.2001, pag. 4).

(53)  Direttiva della Commissione del 25 giugno 1980 relativa alla trasparenza delle relazioni finanziarie fra gli Stati membri e le loro imprese pubbliche nonché fra determinate imprese (GU L 195 del 29.7.1980, pag. 35), modificata da ultimo dalla direttiva 2005/81/CE della Commissione del 28 novembre 2005 (GU L 312 del 29.11.2005, pag. 47).

(54)  Le risposte a questi punti potranno anche servire per la valutazione della compatibilità degli aiuti concessi in tale contesto.


13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/31


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4573 – Candover/Parques Reunidos)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 31/06)

1.

Kommissionen mottog den 5 februari 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Candover Partners Limited (”Candover”, Storbritannien), genom det nyligen införlivade företaget Desarrollos Empresariales Biarritz S.L. (”Desarrollos”, Spanien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över företaget Parques Reunidos S.A. (”Parques Reunidos”, Spanien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Candover: Riskkapitalbolag,

Parques Reunidos: Förvaltning av nöjesparker.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4573 – Candover/Parques Reunidos, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


13.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 31/32


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4559 – Balfour Beatty/Galaxy/Exeter Airport)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 31/07)

1.

Kommissionen mottog den 5 februari 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Balfour Beatty plc (”Balfour Beatty”, Storbritannien), som tillhör koncernen Balfour Beatty, och Galaxy S.àr.L (”Galaxy”, Luxemburg), kontrollerat av Caisse des dépôts et consignations et Cassa Depositi e Prestiti SPA, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över företaget Exeter och Devon Airport Limited (”EDAL”, Storbritannien), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Balfour Beatty: Bygg- och anläggningsverksamhet samt investeringar i anläggningstillgångar,

Galaxy: Riskkapitalfond för transporter och infrastruktur,

EDAL: Ägare och ansvarig för Exeter International Airport.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4559 – Balfour Beatty/Galaxy/Exeter Airport, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


Top