This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?
- Dess syfte är att bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
- I det fastställs minimikraven för genomförandet av principen om likabehandling av personer i Europeiska unionen (EU).
- Genom att motverka diskriminering ska det hjälpa till att öka deltagandet i det ekonomiska och sociala livet och minska social utslagning.
VIKTIGA PUNKTER
- Direktivet bygger på principen om likabehandling av personer. Det förbjuder både direkt* och indirekt* diskriminering, trakasserier*, föreskrifter att diskriminera och repressalier*.
-
Direktivet tillämpas på alla personer och alla aktivitetsområden, gällande
- tillträde till anställning,
- arbetsvillkor, inräknat befordran, löne- och uppsägningsvillkor,
- tillträde till yrkesutbildning,
- medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra yrkesorganisationer,
- tillgång till socialt skydd och hälso- och sjukvård,
- utbildning,
- sociala förmåner,
- tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, inklusive bostäder.
- Direktivet omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet eller villkor för inresa och bosättning för medborgare i länder utanför EU.
Undantag från likabehandlingsprincipen
- Inom anställningsområdet kan ett undantag godkännas om ras eller etniskt ursprung utgör ett verkligt yrkeskrav. Undantaget måste vara försvarbart utifrån yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där det utförs. Det måste vara legitimt och proportionerligt.
- Direktivet tillåter positiv särbehandling, det vill säga nationella åtgärder för att förhindra eller kompensera för missgynnanden kopplade till ras eller etniskt ursprung.
Rättsmedel och efterlevnaden av bestämmelserna
- Alla som anser sig ha utsatts för diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung ska ha tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden. Organisationer eller andra juridiska personer som har ett intresse i frågan får också engagera sig i förfaranden på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne.
Den som utsatts för diskriminering behöver bara lägga fram fakta om att diskriminering antas ha skett, det åligger sedan svaranden att bevisa att ingen diskriminering har skett.
Dialog med arbetsmarknadens parter och dialog med civila organisationer
- Arbetsmarknadens parter säkerställer främjandet av likabehandling, särskilt genom att övervaka praxis på arbetsplatser, ta fram etiska regler samt sluta kollektivavtal. Mer allmänt uppmuntras i direktivet till att man avtalar om bestämmelser mot diskriminering på de områden som faller inom räckvidden för förhandlingar om kollektivavtal.
- Dialog med de icke-statliga organisationer som berörs av frågorna uppmuntras också.
Organ för främjande av principen
Varje EU-land måste inrätta minst ett organ som ägnar sig åt att bekämpa diskriminering som främst är ansvarigt för att bistå utsatta och genomföra oberoende undersökningar.
Rådets rekommendation
År 2013 antog rådet en rekommendation där man efterfrågade åtgärder inom en rad områden, däribland mot diskriminering, för att stärka integreringen av romer. Rekommendationen bygger på direktiv 2000/43/EG och i den understryks vikten av dess praktiska tillämpning.
VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?
Det har gällt sedan den 19 juli 2000. EU-länderna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 19 juli 2003.
BAKGRUND
Lissabonfördraget (artikel 19 i fördraget om EU:s funktionssätt) utgör den juridiska grunden för att bekämpa alla typer av diskriminering baserad på kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
* VIKTIGA BEGREPP
Direkt diskriminering: när en person på grund av ras eller etniskt ursprung behandlas mindre förmånligt än en annan person har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.
Indirekt diskriminering: när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung jämfört med andra personer, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.
Trakasserier: när ett oönskat beteende som har samband med en persons ras eller etniska ursprung syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.
Repressalier: orättvis eller grym behandling av någon som framför klagomål om diskriminering eller bistår någon annan som framför klagomål om diskriminering.
HUVUDDOKUMENT
Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22–26).
ANKNYTANDE DOKUMENT
Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Tillämpning av direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (KOM(2006) 643 slutlig, 30.10.2006).
Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1–7).
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Gemensam rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) (COM(2014) 2 final, 17.1.2014).
Senast ändrat 23.02.2017