Handlingsplan för energieffektivitet (2007-2012)

Kommissionen har antagit en handlingsplan som syftar till minskning av energiförbrukningen med 20 % fram till 2020. Handlingsplanen omfattar åtgärder för att förbättra produkters, byggnaders och tjänsters energiprestanda, göra produktionen och distributionen av energi effektivare, minska transporternas andel i energiförbrukningen, underlätta finansiering och investering på detta område, främja rationella beteendemönster i energisammanhang samt förstärka de internationella insatserna för energieffektivitet.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 19 oktober 2006 med titeln Handlingsplan för energieffektivitet: Att förverkliga möjligheterna [KOM(2006) 545 – Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Denna handlingsplan ska mobilisera allmänheten, beslutsfattarna och marknadsaktörerna, och ändra den inre marknaden för energi så att EU:s befolkning får tillgång till infrastruktur (inbegripet byggnader), produkter (som apparater och bilar), förfaranden och tjänster som ger bästa möjliga energieffektivitet.

Handlingsplanen syftar till att hantera och minska energibehovet och på ett målinriktat sätt inverka på förbrukning och försörjning så att besparingar med 20 % av den årliga förbrukningen av primärenergi kan uppnås till 2020 (jämfört med prognoserna för energiförbrukningen 2020). Detta mål motsvarar en besparing på cirka 1,5 % per år fram till 2020.

För att kunna genomföra betydande och hållbara energibesparingar måste vi dels utveckla energisnål teknik och energisparande produkter och tjänster, och dels ändra vårt beteende så att vi förbrukar mindre energi utan att förlora i livskvalitet. I planen ingår en rad åtgärder på kort och medellång sikt som ska göra det möjligt att uppnå detta mål.

Handlingsplanen omfattar en period av sex år (1 januari 2007 till 31 december 2012). Kommissionen anser att detta är tillräckligt för att anta och införliva större delen av de rättsakter som den föreslår. En halvtidsutvärdering planeras till 2009.

ENERGIBESPARINSPOTENTIALEN

Kommissionen anser att de största energibesparingarna kan göras i följande sektorer: bostäder och affärsbyggnader (tjänstesektorn) med en besparingspotential på 27 % respektive 30 %, tillverkningsindustrin med en besparingspotential på cirka 25 % och transportsektorn med en besparingspotential på cirka 26 %.

Dessa sektorers energibesparingar motsvarar en sammanlagd besparing på 390 miljoner ton oljeekvivalenter per år, eller 100 miljarder euro per år fram till 2020. Samtidigt innebär detta att koldioxidutsläppen minskar med 780 miljoner ton per år.

Dessa potentiella besparingar kan läggas till den minskning av förbrukningen på 1,8 % eller 470 miljoner ton oljeekvivalenter per år genom redan inledda åtgärder eller normal förnyelse av materiel.

Om målet att minska energiförbrukningen med 20 % uppnås kan vårt bidrag till klimatförändringen också minskas, samtidigt som EU blir mindre beroende av import av fossila bränslen. Handlingsplanen kommer dessutom att främja näringslivets konkurrenskraft, bidra till export av ny teknik och få positiv inverkan på sysselsättningen. Besparingarna kommer bland annat att täcka investeringarna i innovativ teknik.

ÅTGÄRDER SOM FÖRESLÅS I HANDLINGSPLANEN

De åtgärder som kommissionen lägger fram i sin handlingsplan är sådana som ger bästa möjliga kostnads-/intäktsförhållande, dvs. åtgärder vars livscykel har så låg miljöinverkan som möjligt och som inte överskrider de energiinvesteringar som förutsetts. Vissa av åtgärderna är prioriterade och ska vidtas så snart som möjligt, medan andra ska genomföras under loppet av de sex år som planen omfattar.

Förbättrad energieffektivitet

Effektiva åtgärder för energiförbrukande apparater och utrustning omfattar en sammankoppling av apparaternas energieffektivitetsnormer och ett lämpligt system för märkning och uppgifter om uppskattad energieffektivitet riktade till konsumenterna.

Därför omfattar planen införandet av miniminormer för ekodesign som kan förbättra energieffektiviteten hos fjorton produktgrupper (bland annat värmepannor, tv-apparater och lampor), och på längre sikt även för andra produktgrupper. Dessutom vill kommissionen införa strängare märkningsregler, bland annat med regelbunden uppdatering av klassificeringen och utvidgning av märkningsreglerna till annan utrustning.

På grundval av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster planerar kommissionen att utarbeta riktlinjer, en uppförandekod och ett certifieringsförfarande som ska gälla för alla sektorer.

För att kraftigt minska värmeförlusterna från byggnader föreslås i handlingsplanen att tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda utvidgas till att även gälla små byggnader, att miniminormer utvecklas för nya och renoverade byggnaders energieffektivitet och att s.k. "passiva" bostäder främjas.

Bättre energiomvandling

Energiomvandlingssektorn förbrukar ungefär en tredjedel av primärenergin, och i genomsnitt har omvandlingsanläggningarna en verkningsgrad på cirka 40 %. Det finns stora möjligheter till förbättringar, och man kan minska energiförlusterna kraftigt. Transport och energidistribution är också källor till energiförluster som man kan åtgärda.

Kommissionen kommer att utarbeta obligatoriska minimikrav för energieffektivitet för anläggningar för elproduktion, värme och kyla med en effekt under 20 megawatt, och eventuellt också för anläggningar med större effekt.

Dessutom tänker kommissionen i samarbete med branschen ta fram riktlinjer om bästa praxis för befintliga anläggningar och för energileverantörer och –distributörer. Men även kraftvärme kommer att byggas ut, och man kommer att främja sammanlänkningen av decentraliserade produktionsenheter.

Lägre transportkostnader

Transportsektorn, som står för nästan 20 % av den sammanlagda förbrukningen av primärenergi och vars förbrukning växer snabbast, är både ett allvarligt hot mot miljön (växthusgasutsläpp) och en viktig orsak till vårt beroende av fossila bränslen. Insatser för att minska bilarnas bränsleförbrukning och främja alternativa, renare transportmedel är ofrånkomliga om man vill lösa dessa problem.

Kommissionen tänker införa ett obligatoriskt mål för minskning av utsläppen av föroreningar från bilar så att man uppnår tröskelvärdet 120 g koldioxid per kilometer till 2012. Kommissionen vill dessutom ta sig an olika komponenter i bilarna, som luftkonditioneringen och däcken, bland annat genom att införa en europeisk standard för rullmotstånd och att främja lufttryckskontroller. Genom att införa strängare regler om märkning av fordon kan man också främja energisnålare fordon. Med informationskampanjer och genom att myndigheterna köper in rena fordon kan också mycket åstadkommas.

En grönbok om stadstrafik förväntas, som ska sprida de erfarenheter som gjorts och uppmuntra alternativ till bilen, som kollektivtrafik, icke-motoriserade transportsätt och distansarbete.

Man kommer också att undersöka möjligheterna att minska energiförbrukningen hos de övriga transportmedlen (järnväg, flyg och sjöfart). I handlingsplanen behandlas bland annat ett initiativ för att ta med luftfarten i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, bättre trafikstyrning inom luftfarten (SESAR), genomförandet av det tredje järnvägspaketet, samt anslutning av fartyg till elnätet när de ligger i hamn.

Finansiering, incitament och avgifter

Handlingsplanen omfattar olika typer av åtgärder för att underlätta investeringar i ökad energieffektivitet.

På så sätt vill kommissionen uppmuntra banksektorn att införa finansieringsmöjligheter anpassade till små och medelstora företag och till företag som levererar energieffektivitetslösningar (energitjänstföretag). Dessutom kommer skapandet av offentlig-privata partnerskap med de privata bankerna, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansieringsinstitut att förenklas.

Kommissionen tänker i möjligaste mån försöka undanröja de nationella rättsliga hindren för delad finansiering, finansiering genom tredje part, energieffektivitetsavtal och anlitandet av energitjänstföretag.

Genom att utnyttja struktur- och sammanhållningsfonderna kan man också stödja regioner som behöver hjälp, till exempel i de nya medlemsstaterna, och inte minst inom bostadssektorn.

Skatteåtgärder kan vara verkningsfulla incitament. Kommissionen vill bland annat hänvisa till att den håller på att utarbeta en grönbok om indirekt beskattning, men också till översynen av energiskattedirektivet, beskattning av privatbilar beroende på hur mycket de förorenar samt möjligheten att tillämpa skattekrediter till förmån för företag och hushåll.

Förändrade beteenden

Det är i första hand konsumenternas köpbeteende som avgör om handlingsplanen kommer att bli framgångsrik. För att göra allmänheten medveten om hur viktigt det är med energieffektivitet vill kommissionen satsa på informationsåtgärder, t.ex. fortbildningsprogram som behandlar teman som energi och klimatförändring. Kommissionen föreslår också en tävling för skolorna, där den mest energisnåla skolan vinner.

För övrigt anser kommissionen att myndigheterna måste föregå med gott exempel. Kommissionen har för avsikt att skaffa sig EMAS-certifiering för alla sina byggnader, och att sedan utvidga detta till att gälla alla EU-institutioner.

Kommissionen tänker anta riktlinjer för offentlig upphandling och skapa ett stadsnätverk för bästa praxis som syftar till ökad energieffektivitet i tätorter.

Anpassning och utveckling av internationellt samarbete

Kommissionen anser att EU:s utvecklings- och handelspolitik, liksom avtal, fördrag och andra internationella samarbetsinstrument ger möjligheter att främja en global spridning och användning av teknik och metodik för effektivt energiutnyttjande.

Kommissionen kommer att organisera en internationell konferens för att anta ett internationellt ramavtal om energieffektivitet som ska omfatta EU:s viktigaste handelspartners och de viktigaste internationella organisationerna.

ALLMÄNT

I sin grönbok om EU:s energistrategi betonar kommissionen behovet av en kraftfullare politik för att främja energieffektivitet. Målet att minska energiförbrukningen med 20 %, som fastställs i denna handlingsplan, ingår i de åtgärder som Europeiska rådet begärde i mars 2006 för att garantera att EU:s energipolitik förblir hållbar ur miljösynpunkt.

De strategier och åtgärder som ingår i denna handlingsplan grundas på 2005 års grönbok om energieffektivitet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 13 maj 2008 – Hantera utmaningen med energieffektivitet genom informations- och kommunikationsteknologi [COM(2008) 241 slutlig [EN] – inte offentliggjord i EUT]

Meddelandet placerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i hjärtat av den europeiska integrerade politiken för klimat och energi. IKT är ett medel för att öka energieffektiviteten inom olika ekonomiska sektorer. Tyngdpunkten ligger på sektorer med stor potential (såsom elnät, energieffektiva byggnader, intelligent belysning och IKT) innan samråd och partnerskap påbörjas för att ta fram ytterligare handlingsområden. Detta meddelande uppmuntrar även till ytterligare forskning och framsteg, samarbete, nationella och regionala initiativ såväl som spridandet av god praxis inom IKT-området.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av direktiv 93/76/EEG [EUT L 114, 27.4.2006].

EU har antagit ramarna för effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster. Ramarna omfattar bland annat ett mål för energibesparing för medlemsstaterna, krav på de nationella myndigheterna i fråga om energibesparing och energieffektiv upphandling samt åtgärder för att främja energieffektivitet och energitjänster.

See also

• Generaldirektoratet för energi - Energieffektivitet (EN)

Senast ändrat den 03.09.2008