Bekämpande av organiserad brottslighet: brott kopplade till deltagande i en kriminell organisation

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets rambeslut 2008/841/RIF om kampen mot organiserad brottslighet

VILKET SYFTE HAR RAMBESLUTET?

Genom rambeslutet kriminaliseras beteenden med koppling till deltagande i en kriminell organisation.
Syftet med rambeslutet är att harmonisera lagstiftningen i Europeiska unionen (EU) och EU:s medlemsstater gällande kriminalisering av dessa brott, samt fastställa sanktioner för dem.

Straffbara gärningar

Medlemsstaterna ska erkänna åtminstone en av dessa två typer av beteende som en brottslig handling:

1.
Aktivt deltagande i en organisations brottsliga verksamhet där personen i fråga har kunskap om den kriminella organisationens syfte eller avsikt att begå brott.
2.
Överenskommelse om utförande av brott, även om personen i fråga inte deltar i det egentliga genomförandet av brotten.

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner som motsvarar ovannämnda brotts svårhetsgrad:
- För det första alternativet innebär det lägsta kravet att beteendet beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst två år.
- För det andra alternativet innebär det lägsta kravet att beteendet beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst två år eller ett maximalt fängelsestraff som motsvarar det brott som överenskommelsen avser.
Sanktionerna kan under särskilda omständigheter lindras, t.ex. om gärningsmannen avstår från brottslig verksamhet eller samarbetar genom att identifiera eller väcka åtal mot de övriga gärningsmännen.
På grundval av rambeslutet måste medlemsstaterna införa regler som syftar till att juridiska personer (t.ex. företag) kan hållas ansvariga för brotten om de begås å deras vägnar av någon som har en ledande ställning inom den juridiska personen.
Sanktionerna för juridiska personer ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De bör innefatta böter men kan även innefatta följande åtgärder:
- Fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller stöd.
- Tillfälligt eller permanent näringsförbud eller stängning av lokaler som har utnyttjats för att begå brotten.
- Rättslig övervakning.
- Rättsligt beslut om avveckling av verksamheten.

Behörighet och samordning av åtal

En medlemsstats behörighet ska omfatta brotten när de har begåtts helt eller delvis av en av medlemsstatens medborgare eller till förmån för en juridisk person som är etablerad på medlemsstatens territorium.
Om brottet omfattas av fler än en medlemsstats behörighet ska de samarbeta, t.ex. genom Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete, för att bestämma vilken medlemsstat som ska väcka åtal och för att centralisera förfarandena till en enda medlemsstat.
Särskild hänsyn ska tas till
- var brottet utfördes,
- gärningsmannens nationalitet eller bostadsort,
- offrets ursprungsland,
- det territorium där gärningsmannen hittades.

Brott som riktar sig mot EU:s finansiella intressen

I direktiv (EU) 2017/1371 anges regler för brott och sanktioner avseende bekämpande av bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s finansiella intressen (se sammanfattning).
Artikel 22.1 i förordning (EU) 2017/1939 om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) (se sammanfattning) ger Eppo behörighet i fråga om brott som skadar EU:s finansiella intressen som fastställs i direktiv (EU) 2017/1371. Enligt artikel 22.2 i samma förordning har Eppo också behörighet i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation, enligt definitionen i rambeslut 2008/841/RIF, om fokus för en sådan kriminell organisations brottsliga verksamhet är att begå brott som skadar EU:s finansiella intressen.

VILKEN PERIOD GÄLLER RAMBESLUTET FÖR?

Det har gällt sedan den 11 november 2008.

BAKGRUND

Sedan 1990-talet har EU vidtagit åtgärder för att kampen mot organiserad brottslighet ska fungera bättre.

1997: EU antar den första handlingsplanen för att bekämpa organiserad brottslighet.
1998: EU antar gemensam åtgärd 98/733/RIF om deltagande i en kriminell organisation.
2000: FN:s generalförsamling antar FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, det första globala rättsliga instrumentet för bekämpande av gränsöverskridande organiserad brottslighet, som trädde i kraft 2003.
2002: EU antar rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism (i vilket en terroristgrupp definieras enligt definitionen av kriminell organisation i gemensam åtgärd 98/733/RIF, som senare upphävdes och ersattes av direktiv (EU) 2017/541 – se sammanfattning).
2004: I meddelandet från Europeiska kommissionen erkänns ett behov av att förbättra de åtgärder som används för att bekämpa organiserad brottslighet; genom beslut 2004/579/EG ansluter sig EU till FN:s konvention.
2008: EU antar rambeslut 2008/841/RIF vilket upphäver och ersätter gemensam åtgärd 98/733/RIF.

HUVUDDOKUMENT

Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2017/1939 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (ej översatt till svenska) och åtföljande protokoll.

Rådets beslut 2004/579/EG av den 29 april 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EUT L 261, 6.8.2004, s. 69).

Senast ändrat 16.03.2022

Top